Anime

Från Seriewikin
Hoppa till: navigering, sök
"The Soul of Anime", bok från 2013 av mediaprofessorn Ian Condry. Han tar upp anime från efterkrigstiden och framåt och påvisar den starka synergin mellan anime, manga och andra media. Omslaget är en parafrasHokusais kända japanska 1800-talsträsnitt "Under vågen utanför Kanagawa" där EVA Unit 01 från Neon Genesis Evangelion införlivats. © Duke University Press

Anime eller animé (アニメ), ett japanskt ord för animerad film. Har utanför Japan, till exempel i svenskan, blivit en term för specifikt japansk tecknad film.

Från början ett till japanskan inlånat franskt[1][2] och/eller engelskt[3][4] lånord lånades det i sin tur in i svenskan via Frankrike som animé i mitten av 1980-talet. Numera dominerar dock den engelska stavningen anime och accenten över "e" syns väldigt sällan. Även i Japan har ordet anglifierats och man talar där allt oftare om "animeeshon" från engelskans "animation". En spridd uppfattning är alltså att ordet vandrat Frankrike-Japan-USA[5], där Sverige således haft möjlighet att influeras både från europeiskt och amerikanskt håll.

Varning.png Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter.
Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter.  

Försvenskning

1998 höll föreningen Mangakai ett styrelsemöte där man diskuterade hur man skulle uttala ordet. Anime lät mer likt det japanska uttalet men var svårt att böja i plural. Animé kunde man böja som en animé, animén, flera animéer, animéerna. Det fanns även en diskussion om man skulle använda varianten Anime som oböjbart och istället säga en anime-film, flera anime-filmer. [6]

Svenska Språkrådet har dock föreslagit böjningen anime, animen, animer, animerna.[7]

Historik

Hanawa hekonai, meitou no maki (1917) av Junichi Kouchi. Bild från YouTube[1].
Kobu tori (1929) av Yasuji Murata. Bild från YouTube[2].
Ehon senkyūhyaku sanjū roku nen (1934) av Komatsuzawa Hajime. Bild från YouTube[3].

Även om det tvistas i fall det japanska bruket av ordet "anime" är ett lån från det engelska "animation" eller det franska "dessin animé", så har det använts för att beteckna tecknad film i Japan först under senare decennier. Tidigare talades det om "manga eiga" ("mangafilm"), t.ex. för Osamu Tezukas 60-tals filmer. Dessa inkluderade hans Astro Boy, Kimba the White Lion och Princess Knight, alla från hans eget bolag Mushi Production som existerade 1961–1972.

Tecknad film som företeelse startade dock tidigt i Japan, de tre pionjärerna inom branschen som brukar omnämnas är Hekoten Shimowara, Seitaro Kitayama och Sumikazu Kouchi, vilka alla tre oberoende av varann publicerade tecknade filmer 1917[8].

Experiment med animerad film förekom tidigt i Japan. Det finns exempel på fragment av olika tecknade filmer osäkert daterade mellan 1905-12. En svårighet i historieskrivningen är den stora jordbävningen i Tokyoområdet 1923, som förstörde mycket material.

Tokyo var tidigt ett centrum för film av olika slag, och tecknad film blev en del av detta. Japanen (Hek)Oten Shimokawa skall 1917 ha framställt en komplett animerad film med titeln "Mukazo imokawa gen kanban no make", som framställdes genom avfilmning av kritbilder på svart tavla. Han lär dock ha gjort filmer med andra tekniker både före och efter denna. Samma år framställde Tokyo Puck-illustratören Junichi Kouchi med teckningar på papper filmen "Hanawa hekonai, meitou no maki". Även Seito Kitasama framställde två filmer 1917, "Momotaro" och "The monkey and the crab", båda med folksagoanknytning. Hans medarbetare Sanae Yamamoto fortsatte i samma stil och förfärdigade bl.a. "Tortoise and the hare" (1924). En annan sådan filmskapare var Yasuji Murata, som bl.a. förfärdigade den animerade "Bunbuku chagama" 1927. Filmen "Kobu tori" av Chuzo Aoji och Yasuji Murata från 1929 handlar om de mytiska tengu.

Med tiden nådde cellanimationen (uppfanns 1915) även Japan, och animerad film kom att bli allt vanligare från och med 20-talet. Filmtypen kom att nyttjas kommersiellt för reklamfilm, didaktiskt för bruk i skolor och, senare, för krigspropaganda. Den tidiga animerade filmen som gjordes i underhållningsyfte och visades i salonger beledsagades ofta med både lokal musik och en berättare (som kallades benshi).[9] En animation med en elak Mickey Mouse-liknande figur som slåss med japanska sagofigurer, här Momotaro, förekommer i en film av Komatsuzawa Hajime och Yoshitsugu Tanaka från 1934, "Omocha bako shirizu dai san wa: Ehon senkyūhyaku sanjū roku nen". Filmen skildrar ett fiktivt sagokrig 1936, och kan ses som anti-amerikansk propaganda efter förlusten i Manchuriet.

Den moderna animen uppstod dock runt sena 50-tidiga 60-talet, med Toeis långfilmer "Hakujaden" (1958), och "Pojken som kunde trolla" (1959), samt Osamu Tezukas svartvita TV-adaption av sin serie Astro Boy 1963, vilka snart gav upphov till en stor inhemsk produktion.

Animerad film blev populärt och etablerat och gav med tiden upphov till filmproduktionsbolag. Flera av de japanska pionjärerna kom ur kretsen kring karikatyr- och skämttidningen Japan Punch. Deras sentida efterföljare hade ofta en bakgrund inom manga. Så småningom utvecklades flera stora, framgångsrika bolag, såsom Toho (1932), Toei (1956), Studio Ghibli (1985) och Gainax (1985). Idag är Japan världens största producent av tecknad film, och exporten till USA och andra länder är betydande.

Förhållandet mellan anime och manga har med tiden utvecklats. Fram till slutet på 90-talet var det framgångsrika manga som kunde räkna med att få överföras till anime-form, medan utvecklingen på 2000-talet har gått mot en samtidig lansering av ett koncept både som manga och anime, kompletterat med andra media såsom spel etc. Numera är det heller inte ovanligt att anime produceras utan någon motsvarighet alls i mangaform, det kan gälla både tv-serier och tecknade långfilmer. Exempel på detta under 2015 är t.ex. "Myriad Colors Phantom World" och "Expelled from Paradise".

China dress Miku ecstatic Vivace, MikuMikuDance av Joe Xyyin. Bild från YouTube[4].

En oväntad utveckling under de senaste åren har varit att datorbaserad animering blivit en slags fri programvara, där vem som helst kan både utveckla modeller för figurer och skapa egna animerade filmer på sin egen dator. Vissa av de modeller som nyttjas är upphovsskyddade medan andra är helt fria. Hela denna mer eller mindre hobbyliknande industri uppkom runt figuren Hatsune Miku, och kallas därför MMD eller MikuMikuDance, då den främst används för att framställa musikvideor.[10] Tekniken har dock även används för att framställa amatörskapade långfilmer på en halvtimme eller mer.

Framgångar i väst

"Spirited Away". © Studio Ghibli.

Tecknad film i Japan utvecklades som skildrats ovan tidigt, med enstaka alster redan på 10-talet och mer industriell produktion av kortfilmer på 20-talet. Animerade filmer rönte snabbt framgångar både bland publik och kritiker i Japan, både som underhållning och skolfilm. Via dotterbolag i Japan blev dessutom europeiska firmor som Columbia och Pathé tidigt involverade i branschen.

Förutom att många tidiga japanska animerade tv-serier nådde USA och Europa (främst Italien, Frankrike och Spanien), så blev även många animerade långfilmer föremål för en framgångsrik export, framförallt från det sena 70-talet och 80-talet. De japanska tv-serierna hade då redan banat vägen och skapat en publik, t.ex. i Italien visades på tv mellan 1976-78 de animerade serierna Vicke Viking, UFO Robot Grendizer, Heidi, Girl of the Alps och flera andra.

Den första animerade långfilmen i färg i Japan var "Hakuja-Den" ("The Tale of the White Serpent") från 1958. Producerad av Tōei Dōga (Toei Animation) blev den även en exportvara. Den omnämndes positivt vid 1959 års filmfestival i Venedig, men blev utan pris då det saknades en kategori för barnfilm, vilket den ansågs vara. Den fortsatte sedan att visas på italienska biografer. I omarbetat skick visades den i USA 1961 under titeln "Panda and the Magic Serpent", men uppfattades av publiken inte som en japansk produkt på grund av redigeringarna och dubbningen.

Den animerade science fiction-långfilmen "Akira" från japanska TMS 1988 rönte stor uppmärksamhet internationellt, och när den släpptes på dvd i USA hamnade den bland de fem främsta filmerna i Time Magazines topplista över anime år 2005. Filmen spelade hemma i Japan in 750 miljoner yen på biograferna. Dessutom blev den inflytelserik på branschen som helhet genom sin visuellt innovativa stil.

Från Studio Ghibli kom 2001 en av de främsta succéerna, den animerade långfilmen "Sen to Chihiro no kamikakushi" ("Spirited Away") i regi av Hayao Miyazaki. Den belönades med en Oscar 2003 i klassen bästa tecknade långfilm. Den var också en stor ekonomisk framgång, enbart hemma i Japan spelade den in 30,8 miljarder yen. Ghiblis filmer har alla gått bra, men denna är den främsta.

En annan framgångsrik animefilm från senare tid är "Stand by Me Doraemon" (2014) från Shirogumi. Filmen gav intäkter i Japan på 8,38 miljarder yen. Den belönades också med "Japan Academy Prize for Animation of the Year" (2015), men har ännu inte exporterats.

Den på svenska biografer nu aktuella (premiär 12 april 2017) animefilmen "Your Name" ("Kimi no na wa") i regi av Makoto Shinkai från 2016 har spelat in 17,19 miljarder yen i Japan och erfar dessutom en lyckad export till väst med startvisning under Anime Expo 2016 i Los Angeles. De globala intäkterna beräknas motsvara 333 miljoner USD.[11] Även kritikermässigt har filmen varit en framgång.

Kulturarv

De tidiga animerade filmerna i Japan blev aldrig föremål för någon export i större omfattning. Den stora jordbävningen i Tokyo 1923 förstörde dessutom många tidiga filmer för eftervärlden.

Omfattningen av tecknad film i Japan under dessa första år var länge tämligen okänd i väst. På senare tid har man från japanskt håll gjort mycket för att katalogisera och restaurera gamla filmer. Tokyos nationalmuseum för modern konst, MOMAT, och deras underavdelning National Film Center har under 2017 gjort tillgängligt en tillfällig utställning på internet över japansk tecknad film från 20- och 30-talen omfattande 64 kortfilmer i delvis restaurerat skick och med engelska undertexter.

"The Hare in Inaba" av Mitsuyo Seo (1935). © The National Museum of Modern Art, Tokyo.

Denna utställning går under namnet Japanese Animated Film Classics, och bland alstren kan man finna följande tecknade filmer:

  • "The Hare and the Tortoise" ("教育お伽漫画 兎と亀") av Sanae Yamamoto, 6 min, undervisande animation, 1924. [5]
  • "The Pot" ("線畫 つぼ") av Sanae Yamamoto, 17 min, Ministry of Education, 1925. [6]
  • "Ubasuteyama" ("教育線画 姨捨山") av Sanae Yamamoto, 18 min, Tokyo Manga Club Production, 1925. [7]
  • "A Story of Tobacco" ("煙り草物語") av Noburo Ofuji, 3 min, 1926. Färgtonad berättelse som blandar teckningar och vanlig film. [8]
  • "The Animal Olympics" ("動物オリムピック大會") av Yasuji Murata, 13 min, Sakura Graph, 1928. Roliga djur á la Disney. [9]
  • "Momotaro, Japan's No.1" ("お伽噺 日本一 桃太郎") av Sanae Yamamoto, 9 min, Sakura Graph, 1928. Berättelse med folksagemotiv om pojken som föddes ur en persika. [10]
  • "The Lump" ("漫画 瘤取り") av Yasuji Murata, 14 min, 1929. Berättelse med mytologiska inslag. [11]
  • "Spring Song" ("春の唄") av Noburo Ofuji, 3 min, Chiyogami Eiga, 1931. Musik med abstrakta bilder i färgton. [12]
  • "The Development of the Train" ("汽車の發達") av Yasuji Murata, 14 min, 1932. Efter en lärobok, exempel på skolfilm. [13]
  • "Armies of the World" ("漫画の列国陸軍") av okänd, 28 min, 1932. En film om militär upprustning i världen. [16]
  • "Sankichi and Osayo - A Genroku Romance" ("元禄恋模様 三吉とおさよ") av Mitsuyo Seo, 8 min, Nihon Manga Film Kenkyusho, 1934. [17]
  • "The Hare in Inaba" ("いなばの国の兎さん") av Mitsuyo Seo, 9 min, 1935. Hararnas hus flyter bort i en storm och tsunami. [18]

Mer om Anime

Fotnoter

  1. Schodt, Frederik L., Manga! Manga! The World of Japanese Comics, Kodansha International, Reprint edition (August 18, 1997)
    ISBN 0-87011-752-1
  2. Etymonline.com
  3. Merriam-Webster
  4. American Heritage Dictionary
  5. Antonia Levi, Samurai from Outer Space - Understanding Japanese Animation, Open Court, 1996
  6. Föreningen Mangakais officiella hemsida
  7. Veckans språkråd Oktober 2003 / Nyord i svenskan 2003
  8. Brigitte Koyama-Richard, Japanese Animation, Flammarion, 2010
  9. Jonathan Clemens, Helen McCarthy, The Anime Encyclopedia, 3rd rev. ed., Stone Bridge Press, 2015.
  10. Learn MMD officiell hemsida
  11. Your Name på Wikipedia