Howard the Duck

Från Seriewikin
(Omdirigerad från Charlie Anka)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Howard the Duck, tecknad av Gene Colan på omslaget till Howard the Duck (vol. 1) nr 8 (1977). © Marvel Comics.

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Howard the Duck, som i Sverige har burit namnen Charlie Anka och Harald Anka, är en figur från Marvel, en talande anka, alltid iklädd kavaj och hatt och ständigt med en cigarr i munnen.


Historik

Ursprungsversionen

Howard skapades 1973 av författaren Steve Gerber och tecknaren Val Mayerik och gjorde sitt första framträdande som en bifigur i tidningen Fear nr 19. Gerber döpte figuren efter sin gode vän Howard Tockman[1]. Howard var från början endast avsedd som ett visuellt skämt, och på Roy Thomas inrådan lät Gerber ankan försvinna i nästa nummer av serien (i Man-Thing nummer 1)[2]. Howard hade dock redan hunnit bli en läsarfavorit, och en proteststorm (som bland annat innefattade en död anka som skickades till Marvels redaktion) fick förlaget att återuppliva serien, till att börja med som andraserie i Giant-Size Man-Thing.

Egen tidning fick Howard the Duck 1976 och den utkom till början av 1980-talet. Gerber skrev de 27 första numren av tidningen. Tecknarna avlöste till en början varandra, men snart blev Gene Colan den reguljäre tecknaren på serien. Colan är troligen den tecknare som främst förknippas med Howard the Duck. Han har även samarbetat med Gerber på den snarlika serien "Stewart the Rat".

En kortlivad dagspressversion av serien producerades mellan 1977 och 1978. Detta var Marvels andra dagspresserie. ("Spider-Man" var den första.) Dagsstrippen skrevs ursprugligen av Gerber och tecknades av Colan och Mayerik.

1978 hamnade Gerber i konflikt med Marvel och slutade jobba för förlaget. Fyra ytterligare nummer av tidningen släpptes, skrivna av Marv Wolfman, Mary Skrenes, Mark Evanier och Bill Mantlo. Gerber återvände och skrev dialog till nummer 29 av tidningen för att inte begå kontraktsbrott, men efter nummer 31 lades tidningen ner. Dagsstrippen togs en kort tid över av Marv Wolfman (manus) och Alan Kupperberg (bild), innan den avvecklades.

Rättsliga processer

Kring tiden då Gerber slutade på serien 1978 påbörjades två rättsliga processer gällande Howard the Duck.

Den första var en stämning från Walt Disney Productions mot Marvel eftersom man ansåg att Howard till det yttre var för lik Kalle Anka. Det hela slutade i en förlikning som bland annat tvingade Marvel att radikalt ändra utseendet på figuren. Howard fick tjockare näbb, mindre ögon och han tvingades bära byxor. Gerber har i efterhand starkt tagit avstånd från det nya utseendet och har vid de tillfällen han har återvänt till figuren antingen ignorerat eller kringgått överenskommelsen.

Den andra processen var en stämning från Gerber mot Marvel om äganderätten till Howard the Duck, huvudsakligen gällande formuleringar i kontraktet angående Gerbers manus till dagstidningsserien[3]. Även detta slutade i en förlikning. Detaljerna i denna är inte kända, men den viktigaste punkten är att Marvel har behållit rätten till Howard the Duck.

1982, då kampen fortfarande pågick, skapade Gerber tillsammans med Jack Kirby figuren Destroyer Duck i ett framgångsrikt försök att dra in pengar för att täcka rättegångskostnaderna. Det första numret av tidningen Destroyer Duck, utgiven av Eclipse Comics, är en allegorisk och satirisk beskrivning av Marvels (enligt Gerber) tveksamma affärsmetoder.

Senare versioner

Tidningen Howard the Duck återupplivades 1979 som ett magasin utgivet varannan månad av Marvel Magazine Group. Gerber var nu inte längre inblandad i serien; Manus skrevs av Mantlo, medan teckningarna gjordes av Colan och Michael Golden. Tidningen innehöll även kortare Howard-historier av andra serieskapare. Denna tidning varade i nio nummer.

I samband med en Howard-film som kom 1986 (se nedan) gav Marvel ut två nummer som fortsättning på den ursprungliga Howard-serietidningen. "Nummer 32" skrevs av Steven Grant och "nummer 33" av Christopher Stager. Samma år gav man även ut en serieversion av filmen i en trenummers miniserie.

Därefter har mest sporadiska gästspel förekommit i andra serier, några skrivna av Gerber själv. Han lät bl.a. Howard framträda i Spider-Man Team-Up nr 5. Figuren har sedermera även dykt upp i tidningar som Ghost Rider, Generation X, Daydreamers och She-Hulk.

"Dubbelspel"

1996 skrev Gerber två crossovers, en för Marvel, mellan Howard och Spider-Man, och en för Image Comics, mellan Destroyer Duck och Savage Dragon. Dessa crossovers berättade samma historia ur olika synvinklar (alltså ett slags crossover-crossover), och huvudfigurerna från respektive crossover skymtar förbi i den andra. Efter att Marvel (som hade officiellt sanktionerat det hela) hade publicerat "sin" crossover svek de dock ett muntligt avtal om att bara Gerber själv skulle få skriva nya Howard-serier. Gerber hämnades genom att i Image-crossovern, under en scen som var en extremt rörig actionbild, byta plats på ankorna och lät Howard (detta sägs naturligtvis inte i klartext) hamna under vittnesskydd hos Destroyer Duck. Där antar han identiteten Leonard the Duck och får sina fjädrar färgade svarta. Leonard the Duck ägs av Gerber och vad honom anbelangar så har han fått tillbaka "sin" anka.

Steve Gerber återvänder till serien

Trots tidigare konflikter återvände Steve Gerber till serien "Howard the Duck" 2002 och skrev en miniserie på sex nummer för Marvels vuxenetikett MAX, tecknad av Phil Winslade och med omslag av Glenn Fabry. Denna serie innehöll tydligare referenser till sex, våld och politik än tidigare versioner.

Aktuell utgivning

I maj 2007 är Howard the Duck på väg tillbaka som Marvelfigur. Figuren har nyligen[när?] gästspelat i flera Marveltitlar, bland annat Civil War och She-Hulk. En ny regelbunden Howard the Duck-tidning kommer snart[när?] att börja publiceras.

En zombie-version av Howard dyker upp i crossover-serien Marvel Zombies vs. the Army of Darkness, vilken utspelar sig på en parallell värld i Marvels multiversum.

Handling

Howard the Duck är en antropomorf anka fången i en mänsklig värld. Ursprungligen kidnappas han via teleportering från sin värld – en planet där intelligenta ankor (och i Gerbers ursprungsversion, även andra cartoon-djur) är den dominerande livsformen – av den onde demonen Thog och hamnar mot sin vilja i Florida på människornas hemplanet ("Earth-616") i Marvels universum. Efter att ha gjort bekantskap med någorlunda godsinta människor som Beverly Switzler och Paul Same, ger sig Howard ut för att upptäcka Amerika. Under sina äventyr blir han bland annat nominerad till USA:s presidentpost (som representant för "the All-Night Party"), hamnar på mentalsjukhus (där han möter rockgruppen Kiss), blir tillfälligt förvandlad till en människa, samt bekämpar åtskilliga superskurkar (framför allt ärkefienderna Kidney Lady och Doctor Bong, men även mer reguljära marvelskurkar).

I senare framträdanden samarbetar Howard upprepade gånger med She-Hulk.

Figurgalleri

Mini sverige.gif Svensk utgivning

Topp-Serien nr 3/1977 © Marvel och SEMIC.

Det svenska namnet "Charlie Anka" tillkom i samband med att Semic 1977 gav ut serien i fyra nummer av tidningen Topp-Serien. Innehållet motsvarade de fyra första numren av den amerikanska tidningen Howard the Duck.

"Charlie Anka" användes även när serien publicerades 1992 i sista numret av Atlantics Svenska Puckomagasinet. Då var det dock inte någon serie av Steve Gerber.

Dagstidningsserien gick i Aftonbladet 1977–1979 under namnet "Harald Anka". Av det amerikanska materialet publicerades drygt hälften, och av detta var merparten skrivet av Gerber.

Filmversionen

"Howard the Duck" har blivit spelfilm, producerad av George Lucas och regisserad av Willard Huyck.[4] Den svenska titeln vid biopremiären 19 december 1986 var "Ingen plockar Howard". Den anses allmänt vara en misslyckad kalkonfilm och ett av bottennappen i Lucas' karriär. Gerber har i efterhand sagt att han ångrade all inblandning i filmen.

Howard the Duck gör även en cameo i spelfilmen "Guardians of the Galaxy".

Kuriosa

Även om Howard the Duck till det yttre liknar Kalle Anka så är figuren endast ytligt inspirerad av sin avlägsne släkting. Howard är i egentlig mening varken en parodi på eller en hyllning till Kalle.

Fotnoter