Pelle Svanslös

Från Seriewikin
Hoppa till: navigering, sök


SERIETIDNING
Pelle Svanslös (Ⅰ)
Land:Sverige Sverige
Språk:Svenska svenska

Startade:1965
Upphörde:1972
Förlag:Semic Press

Pelle och vi andra
Pelle och vi andra (1972–1973)

Startade:1972
Upphörde:1973
Förlag:Semic Press

Pelles önskerepriser
Pelles önskerepriser (1973–1973)

Startade:1973
Upphörde:1973
Förlag:Semic Press

Det bästa ur Pelle Svanslös
Det bästa ur Pelle Svanslös (1974–1977)

Startade:1974
Upphörde:1977
Förlag:Semic Press

Pelle Svanslös (Ⅱ)
Pelle Svanslös (Ⅱ) (1990–1992)

Startade:1990
Upphörde:1992
Förlag:Semic Press
ISSN:1101-2498

Pelle Svanslös i dansk tappning. © Knutsson

Pelle Svanslös är huvudfigur i en serie uppskattade barnromaner av Gösta Knutsson om katter i Uppsala, berättelser från början upplästa i radio. Knutssons figur har förekommit i två olika serieversioner och därtill olika animationer, spelfilm och opera.

Olika serieversioner

Serien tecknad av Einar Norelius

Den första versionen var en dagspresserie tecknad av Einar Norelius som gick i Folket i Bild (FiB). FiB släppte även julalbum mellan åren 1944 och 1961. Manus skrevs av Gösta Knutsson själv, vilket gör att den här serien räknas som kanon. Serien utspelar sig delvis mellan de två böckerna "Pelle Svanslös och Maja Gräddnos" och "Trillingarna Svanslös", då Pelle bodde i Stockholm.

Några reprissidor gästade ett nummer av serietidningen Åsa-Nisse (nr 7/1979).

Serien tecknad av bland andra Börje Nilsson

Den andra versionen byggde på den italienska tecknade TV-serien med samma namn. Den producerades av bland andra Börje Nilsson, Alf Thorsjö och Rolf Gohs. Serien började gå i Året Runt nr 41 (5:e oktober 1964), och fick i premiärnumret exponeras på tidningens framsida. Serien var på en halvsida per nummer, och publicerades i ungefär tio år i Året Runt.

Serietidningen

År 1965 fick serien en egen serietidning som gick ända till 1972. Utöver "Pelle Svanslös" återfanns i tidningen även serier som "Kalle Stropp och Grodan Boll", "Nalle Lufs" och "Olli". "Tintin" publicerades i tidningen från och med nr 7/1970. Gösta Knutsson bidrog inte med något manusmaterial, men skrev ledare och besvarade brev ända fram till sin död 1971.

Efter tidningens nedläggning 1972 gav man ut tidningar med repriser vid namn Det bästa ur Pelle Svanslös samt Pelles önskerepriser. 1990 försökte man återuppliva tidningen med repriser av gammalt material, men utgivningen upphörde igen efter något år.

Handling

Pelle Svanslös är en vänlig och godtrogen, svanslös katt som föddes på en bondgård och fick sin svans avbiten av en stor råtta när han var liten. En dag lade han sig i en bil, vars ägare fick honom med sig till Uppsala, där han fick bo kvar hos familjen. Han blir ofta mobbad av de andra katterna i Uppsala, särskilt av elake Måns och hans två hejdukar Bill och Bull. I slutänden brukar det dock ändå vara Pelle som tar hem spelet, med både tur och lite skicklighet. Sensmoralen är ofta att man tjänar bättre på att vara vänlig än på att vara elak.

Handlingen utspelar sig ofta vid Åsgränd och Övre Slottsgatan, som korsar varandra 250 meter sydväst om Uppsala domkyrka: hitta.se

Figurgalleri

Figurgalleriet som presenteras här är närmast motsvarande vad som finns i böckerna. De flesta katterna hade personligheter som var lånade från Gösta Knutssons egna vänner och bekanta.[1] Pelle är Gösta Knutsson själv,[2] men har också en verklig katt som förebild. När Knutsson var liten bodde han på somrarna på en gård i nordvästra Småland. Där köpte han en svanslös katt för 1 krona av en kvinna som bodde i ett granntorp, och gav katten namnet Pelle. Han upplevde det som att de andra katterna på gården föraktade Pelle, som precis som bokfiguren fått svansen avbiten av en råtta.[3] Knutsson hade lämnat Pelle i Småland när han reste hem till Uppsala, något han senare ångrade och han propagerade därefter ofta för att man inte skulle lämna sommarkatter.[4]

Serierna har ofta ett något mer inskränkt figurgalleri än böckerna. De som så gott som alltid förekommer är Pelle själv, hans nemesis Måns samt Måns två hejdukar Bill och Bull. Även Maja Gräddnos och katten Trisse är ofta förekommande. Människorna i böckerna förekommer nästan inte alls i serierna; särskilt i de senare serierna är katternas samhälle snarast helt antropomorft.

Figur Beskrivning Fiktiv bostadsort Förebilderna i verkligheten
Pelle Svanslös Huvudperson i berättelserna, en vänlig och godtrogen katt, men ofta klipsk när det gäller. Pelle har avbildas väldigt olika av tecknare som jobbat med Knutsson genom åren. I "Pelle Svanslös på äventyr" beskrivs han som gråfärgad, men är bl.a. i de tecknade filmerna svart-vit. Åsgränd, först i en lägenhet hos sina människor, sedan i ett källarutrymme på samma gata när han har bildat familj med Maja Gräddnos Gösta Knutsson själv,[2] förstekurator (1934-36) vid studentföreningen Stockholms nation vid Uppsala universitet, ordförande för Uppsala studentkår, barnboksförfattare, radiobarnprogramsledare.[1][5] Pelle har också en verklig katt som förebild, en sommarkatt som Knutsson hade som liten (se ovan).
Elake Måns Måns är Pelles antagonist, en stöddig översittartyp som ständigt tänker ut elakheter för att ställa till det för Pelle. För det mesta får Måns planer emellertid dåliga följder för honom själv. I böckerna beskrivs han som "en stor, röd katt" men i olika illustrationer har han ofta fått annan färg på sin päls. Gropgränd, parallellgata till Åsgränd "En essens av plågoanden, med många drag av Hitler, Mussolini och deras anhängare under 40-talet." Namnet kan vara hämtat från en latinlärare Gösta Knutsson ogillade,[2][6] men enligt en annan uppgift är det hämtat från språkvetaren Måns Dalsjö, som i Upsala Nya Tidning kritiserade Knutssons radioprogram.[1]
Bill och Bull Bill och Bull, korkade tvillingkatter, som alltid svansar i Måns släptåg och enbart yttrar komiskt förvrängda upprepningar av vad Måns sagt, lite likt Dupondtarnas ordvändningar i "Tintin". I de första böckerna upprepar Bull för det mesta Bills alla kommentarer med andra ord. I de senare böckerna säger Bull oftast meningar som kompletterar Bills. Gropgränd Bill baseras på Bengt Lindberg, medlem av den uppsaliensiska studentföreningen Stockholms nation, sedermera flygbolagsdirektör. Bull baseras antingen på Olof Rydbeck, förstekurator (1937-38) vid Stockholms nation, sedermera chef för Sveriges Radio 1955-70, FN-ambassadör och generalkommissarie för UNRWA eller på Tord Hagen, sedermera ambassadör.[2][1] Två andra källor anger omvänt Bill som Olof Rydbeck och Bull som Bengt Lindberg. De tillhörde ett konkurrerande studentmatlag och Knutsson upplevde att Lindberg för det mesta sade samma saker som Rydbeck.[1][7]
Birgitta Människa, en ung flicka och Pelles matte. När Birgittas pappa råkade få med sig Pelle hem från landet, bestämde hon sig för att behålla honom. Berättelser om Pelles relation till, och upplevelser tillsammans med Birgitta och hennes familj förekommer i de första böckerna. En lägenhet på Åsgränd.
Olle Människa, Birgittas bror. En lägenhet på Åsgränd.
Maja Gräddnos Snäll och söt ung kattdam, något modersbunden. Förekommer för första gången i boken "Pelle Svanslös och Maja Gräddnos", och blir därefter Pelles fru och bär i "Trillingarna Svanslös" dubbelefternamnet Gräddnos-Svanslös. Bor i Gamla sta'n i Stockholm när Pelle träffar henne, men hon flyttar sedan till honom i Uppsala Erna Knutsson, f. Eng, Göstas hustru. De träffades 1946, vilket förklarar att Maja Gräddnos finns med först i "Pelle Svanslös och Maja Gräddnos" från 1947.[2][1]
Maj, Muff och Murre Pelles och Majas trillingar. Märkligt nog har de delvis ärvt Pelles amputerade svans: Maj har ingen svans, Muff har halvlång, och Murre har hel svans.
Trisse En storväxt, tjock katt med god aptit och ett gott hjärta. Dök först upp i "Pelle Svanslös och Maja Gräddnos". Gallie Åkerhielms tjocka katt.[2] Knutssons svärfars nya frus tjocka katt.[8]
Fritz Fritz och Frida, grannarna, med nya vildbasar till ungar varje år (fyra allesammans). Fritz med tassarna stadigt på jorden, Frida något vimsig och lättledd. I de första böckerna framställs Fritz och Frida som lite elaka mot Pelle, och gillar att klösas. I senare böcker får de en vänligare inställning. Axel Liljencrantz, förstekurator (1938-39) och bibliotekarie vid Stockholms nation, sedermera överbibliotekarie på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.[2][1][8]
Frida Birgitta Liljencrantz, bibliotekarie, gift med Axel.[2][8] Fritz och Frida avsåg inte från början att avbilda makarna Liljencrantz, men när de själva påtalade likheterna för Knutsson, blev likheterna efter hand fler.[8]
Fridolf, Fridolfina, Fridolin & Friskus Ungar till Fritz och Frida. Fridolf föddes när "Pelle Svanslös på nya äventyr" utspelar sig, och är äldst av syskonen. Fridolfina och Fridolin förekommer för första gången i "Hur ska det gå för Pelle Svanslös?".
Gammel-Maja i Domkyrkotornet Gammel-Maja i Domkyrkotornet, bestämd äldre kattdam. Stendöv efter åratal av klockringning. Uppsala domkyrka Anna Söderblom, ärkebiskopen Nathan Söderbloms hustru.[2][8] Alternativt ärkebiskop Gunnar Hultgrens mor Maria, som kallades Gammel-Maja.[8]
Gangstergänget (GG) En samling skurkaktiga katter som gör livet surt för Pelle under hans Amerikabesök. Drag av Maffian.
Gullan från Arkadien Sällskapets blondin. Innan Pelle träffade Maja hyste han på avstånd vissa romantiska känslor för Gullan. Arkadien är troligen det då toppmoderna studenthem inom Södermanlands-Nerikes nation som invigts 1936. Arkadien ligger i korsningen Sankt Lars- och Sankt Johannesgatorna, 250 meter nordväst om Domkyrkan.[9] Maj Odelberg, f. Gullbring, medlem av Stockholms nation, sedermera intendent vid Historiska museet, gift med Vilhelm Odelberg (Ville med Sillen).[2][1][8]
Ville med Sillen Vilhelm Odelberg, förstekurator (1941-42) och bibliotekarie vid Stockholms nation, sedermera överbibliotekarie vid Stockholms universitet, gift med Maj Odelberg (Gullan från Arkadien).[2][1]
Hilda och Hulda Beskäftiga systrar och gammelpigor.
Hilda på hörnet Snäll gammal kattdam som förestår en affär.
Kanal-Kalle Kusin till Måns. Bor på en kanalbåt som trafikerar Göta kanal dit han bjöd Måns, Bill, Bull och Pelle en gång. Göta Kanal finns inte i Uppsala, utan går genom Söderköping och Motala i Östergötland och genom Karlsborg, Töreboda och Sjötorp i Västergötland. Carl Fredrik Thulin, andrekurator (1935-36) vid Stockholms nation, sedermera bankdirektör.[2][1][10] Han och Knutsson gjorde verkligen en kanalresa tillsammans.[11]
Laban från Observatorieparken Musikalisk kattsnobb, missar inte ett tillfälle att påtala att någonting är falskt. Observatorieparken är ett parkområde kring Uppsala universitets Gamla observatorium, en halv kilometer väster om Domkyrkan. Universitetsinstitutionen Musicum finns i parken sedan 1930.[12] Sven E. Svensson, director musices, Musicum.[2][8] Svensson bad själv att få vara med i berättelsen enligt Knutsson.[8]
Lillkryssen från Erikslund Erikslund är en stadsdel som då låg kring S:t Eriks Lervarufabriker (1888-1962) där idag Tiundaskolan ligger, en dryg kilometer väster om Domkyrkan. Stadsdelen hade länge (1912-47) egen spårvägslinje som var skyltad "Erikslund". Louis Chrysander, journalist.[2]
Murre från Skogstibble Lantisen, som luktar ladugård lång väg (eftersom han bor i en). Han brukar ibland berätta något tvivelaktiga historier, s.k. "ladugårdshistorier". Skogstibble är en by och kyrksocken två mil väster om Uppsala. Ejnar Haglund, spexare på Stockholms nation, men medlem av Östgöta nation. Radioman, skådespelare, konsertpianist, filosofie hedersdoktor och "allvetare".[2][1][8]
Präktiga Märta Märta Tallroth gift med ambassadören Tore Tallroth.[2] Enligt en annan uppgift Märta Thulin, född Hellner, utställningsvärdinna på världsutställningen i New York, som Knutsson besökte tillsammans med studenternas folkdanslag Philochoros.[13]
Rickard från Rickomberga Bullrig och företagsam kattfarbror. Rickomberga är ett område då strax utanför stadsbebyggelsen i Erikslund, på 1990-talet bebyggt, knappt två kilometer väster om Domkyrkan. Rickard Engländer, docent.[2]
Alice Jams Karlsson Alice "Jams" Karlsson, sångerska som sjunger Swing it Pelle! och har tydliga drag av Alice Babs. Alice Babs.[2]
Bulldoggen Berntsson Hund av rasen bulldogg. Omdöpt till Pettersson i julkalendern. Kyrkogårdsgatan, parallellgata till Övre Slottsgatan
Taxen Max Hund av rasen tax som först dök upp i boken "Pelle Svanslös och Taxen Max". Precis som Pelle är Max ibland utsatt för mobbning från sina artfränder, i Max fall eftersom han saknar ett öra. Han och Pelle blir snabbt goda vänner, vilket fullständigt chockerar kattsamhället. Gösta Knutsson hade en egen tax, Sofie.
Teaterkatten Sissi Agneta Prytz[2]
Katternas Allmänna Sångförening (i "Pelle Svanslös på Nya Äventyr", kap. 3) Sjunger bland annat "Glad såsom katten vid middagsmjölken" på Vårfestdagen. Studentkören Allmänna Sången som på Valborgskvällen sjunger "Glad såsom fågeln".
Ragge på Backen (i "Pelle Svanslös ger sig inte" 1972) Ragnar Edenman, landshövding. [14]

"Pelle Svanslös" i andra medier

Böcker och radio

"Pelle Svanslös" var från början huvudfiguren i en serie barnromaner som Gösta Knutsson skrev och som huvudsakligen gavs ut på 1940-talet. De första berättelserna i böckerna var ursprungligen skrivna för och upplästa av honom själv i radio. Kapitlen i böckerna är ibland något fristående, så att böckerna nästan kan ses som novellsamlingar. "Trillingarna Svanslös" var från början avsedd att vara den sista boken, när Knutsson 1949 i stället började skriva om Nalle Lufs.

  1. "Pelle Svanslös på äventyr" 1939
  2. "Pelle Svanslös på nya äventyr" 1940
  3. "Pelle Svanslös i Amerika" 1941
  4. "Pelle Svanslös Klarar sig" 1942
  5. "Hur ska det gå för Pelle Svanslös?" 1943
  6. "Pelle Svanslös och Taxen Max" 1944
  7. "Pelle Svanslös i skolan" 1945
  8. "Heja Pelle Svanslös" 1946
  9. "Pelle Svanslös och Maja Gräddnos" 1947
  10. "Trillingarna Svanslös" 1948
  11. "Alla tiders Pelle Svanslös" 1951
  12. "Pelle Svanslös ger sig inte" 1972

Alla böcker förutom den sista illustrerades av Lucie Lundberg.

Enskilda böcker eller kapitel har förkortats och blivit bilderböcker.

TV och film

En TV-serie gjordes, producerad av Kino Produktion, regisserad av Björn Bardel och tecknad av den i Sverige bosatte italienske arkitekten Ferruccio Rossetti. Musik av Erland Von Koch. Avsnitten var tio minuter långa och det fanns sex stycken som kom ut 1964-1965. Animationen var gjord av så kallad cut-out-teknik, och var tämligen snålt animerad. Avsnitten lästes upp av Gösta själv, och var faktiskt inte direkt tagna från de radiosändningar som Pelle började som, vilket man kan förstå eftersom manuset i vissa fall skiljde sig i den tecknade TV-serien. I övrigt var det kapitel från böckerna som utgjorde manus. Det är för övrigt denna TV-serie som den andra serietidningen är inspirerad av. Det är i första hand tecknarstilen av Pelle som man kan se detta på.

Stig Lasseby och Jan Gissberg gjorde två tecknade långfilmer som kom 1981 och 1984. Den första heter kort och gott "Pelle Svanslös" (med Ernst-Hugo Järegård i rollen som katten Måns) och den andra heter "Pelle Svanslös i Amerikatt". Den första filmen fick rosat bemötande från kritikerna - "Sveriges bästa film" enligt Aftonbladet - medan den andra filmen anses vara av en annan kvalité. Det finns även en del försäljningsprodukter kring filmerna, bland annat numera sällsynta godistablettaskar samt varsin tidning med bilder och text från de båda filmerna.

Pelle blev till julkalender 1997 på Sveriges Television, och kom året därpå som spelfilm på bio. De gjordes med skådespelare som delvis var utklädda och sminkade till katter. Samma skådespelarensemble förekom både i TV-serien och filmen.

Källor

  1. 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 1,10 A.R. Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i "Holmensis: Stockholms Nations Tidning" nr 4/2011, sid. 16-18
  2. 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 2,11 2,12 2,13 2,14 2,15 2,16 2,17 2,18 Torell, Unn: "Karl för sin katt: Gösta Knutsson som vi inte minns honom", Uppsala Publishing House, Uppsala 2008 (swe). ISBN 978-91-7005-364-1 (inb.). Libris 10689446. 
  3. SVT Minnen: Gösta Knutsson, författare. Ur Hylands Hörna 21 feb 1970.
  4. Samlaren.org: Pelle Svanslös
  5. Skagegård 1995, s. 43
  6. Skagegård 1995, s. 43
  7. Skagegård, Lars-Åke: "Författaren, musikern, radiomannen Gösta Knutsson", Konsultförl., Uppsala 1995, ISBN 91-7005-066-X, s. 43
  8. 8,0 8,1 8,2 8,3 8,4 8,5 8,6 8,7 8,8 8,9 Skagegård 1995, s. 44.
  9. Södermanland-Nerikes nation: Arkadien
  10. Skagegård 1995, s. 45
  11. Skagegård 1995, s. 45
  12. Uppsala Universitet: Akademiska kapellet: Musicum
  13. Skagegård 1995, s. 45
  14. Skagegård 1995, s. 45

Externa länkar