Lilla Fridolf

Från Seriewikin
(Omdirigerad från Pikku Riku)
Hoppa till: navigering, sök
Selma och Fridolf ur "Lilla Fridolf", tecknade av Torsten Bjarre ur Bildjournalen 1956. © Egmont

"Lilla Fridolf", tecknad serie baserad på Rune Mobergs populära radioserie om toffelhjälten Fridolf Olsson och hans huskors Selma.


Historik

"Lilla Fridolf" skapades som radioföljetong 1955, författad av Rune Moberg, och blev populär i de breda lagren redan innan konceptet blev både film och tecknad serie. Mer om radioversionen finns att läsa nedan. En av förebilderna till figuren lär ska ha varit George McManus "Gyllenbom".[1]

Serien

Den tecknade serieversionen skapades 1956 för tidningen Bildjournalen med Moberg som författare och Torsten Bjarre som tecknare. Året efter blev "Lilla Fridolf" även en av biserierna i tidningen 91:an (nr 2/1957), men då 91:an-redaktionen tyckte att Bjarres version av Fridolf inte var tillräckligt lik skådespelaren Douglas Håge (som gestaltat Fridolf i radio och på film) ersattes Bjarre av Gösta Gummesson som stod för en mer porträttlik insats från och med 91:an nr 4/1957. Fram till 1960 fanns det därför två helt olika versioner av serien, men båda skrevs av Rune Moberg. 1960 fick "Lilla Fridolf" en egen serietidning och då var det Bjarres version som gällde och Gummessons version upphörde i 91:an.

Tillsammans med hjälptecknare som Lasse Molén, Bo Majgren, Özcan Eralp, Tibor Belay, Börje Nilsson och Jan Gissberg försåg Bjarre både Bildjournalen och Lilla Fridolf med material fram till mitten av 1970-talet. Då lämnade han över serietidningsversionen till Elmar Blomberg, men fortsatte att teckna för Bildjournalen och julalbum under ytterligare några år.

Blomberg tecknade därefter serien fram till 1990-talet, då Hans Lindahl tog över serien och tecknade den i en radikalt annorlunda stil 1990–94. Moberg drog sig tillbaka från manusförfattandet och lämnade under 1980- och 90-talet över till bl.a. Thomas Andersson, Johnny Lundgren, Staffan Blomberg och Claes Reimerthi.

Nyproduktion av serien görs numera endast för de årliga julalbumen samt enstaka avsnitt för tidningen 91:an. Dessa produceras av Leif Bergendorff och Anders Persson.

Serietidningen

SERIETIDNING
Lilla Fridolf
Lilla Fridolf
Lilla Fridolf (1960–2006)
Land:Sverige Sverige
Språk:Svenska svenska

Startade:1960
Upphörde:2006
Förlag:Åhlén & Åkerlund (1960–1963)
 Semic Press (1963–1997)
 Egmont Serieförlaget (1997–2006)
ISSN:0345-7176

Nästa:Humorklassiker»

"Lilla Fridolf" fick en egen serietidning 1960. Inledningsvis trycktes tidningen i svart/vitt/rött (s.k. "lingonsylt") fram till mitten av 1980-talet då man övergick till fyrfärg.

Under 1980-talet hade tidningen sin största upplaga, och gavs ut varannan vecka. Under 1987 såldes tidningen i ungefär 50 000 exemplar per nummer och hade normalt ett sidantal på 52–68 sidor. Under 1990-talet sjönk upplagan gradvis, och utgivningstakten minskade till månadsutgivning 1992. Sedan 1995 innehöll tidningen endast repriser av gamla "Lilla Fridolf"-avsnitt och gavs ut varannan månad.

Tidningen levde kvar till och med 2006. Från och med 2007 är tidningen sammanslagen med Åsa-Nisse under den nya titeln Humorklassiker.

Redaktörer

Ansvariga utgivare

Övriga serier som publicerats i tidningen (urval)

Övrig utgivning

"Klassiska relationer: nya sidor av Lilla Fridolf och Selma". © Egmont

Serien har också publicerats i tidningen 91:an i olika omgångar, samt i årliga julalbum sedan 1958. I julalbumen publicerades ofta längre, albumlånga och lite mer äventyrliga historier. 1971 gavs en pocket med "Lilla Fridolf" ut. Året efter blev serien en av de roterande titlarna i "Serie-Pocket", där den förekom i 17 utgåvor 1972–1986.

En faksimilutgåva av det första numret medföljde tidningen Knasen nr 6/2004.

2005 utgavs albumet "Klassiska relationer: nya sidor av Lilla Fridolf och Selma". Detta är en bok där Lilla Fridolf och Selma får gestalta diverse kända par genom tiderna (Adam & Eva m.fl.). Boken är skriven av Peter Mansson och illustrerad av Anders Persson, samt kompletteras med några klassiska serieavsnitt av Rune Moberg och Torsten Bjarre.

2017 publicerade Olssons förlag "Lilla Fridolf: Alla årsalbum 1958-1970", en närmare 400 sidor tjock, inbunden volym som samlar de tretton första julalbumen, tillsammans med artiklar av bland andra Kalle Lind, Helena von Zweigbergk och Göran Everdahl.

Utomlands

Mini norge.gif Norge

I Norge publicerades "Lilla Fridolf", under namnet "Lille Bjartmar", i några utgåvor av Serie-Pocket samt i 12 nummer av Blondie 1982.

Mini finland.gif Finland

I Finland hade "Lilla Fridolf" en tidning vid namn "Pikku Riku" på 70-talet. Förutom "Pikku Riku" (ung. Lilla Riku) innehöll tidningen även "Härmän Janne" ("Åsa-Nisse"). "Lilla Fridolf" publicerades även som biserie i den finska Knasen-tidningen Masi.

Handling

Fridolf Olsson är en medelålders kontorschef, bosatt i Stockholm. Han är också en veritabel toffelhjälte vars huskors Selma håller honom i ett järngrepp, tvingar honom att utföra hushållsarbete m.m. Selma drar sig inte för att använda fysiskt våld med brödkavlar och kasta porslin, t.ex. när maken kommer alltför sent hem från favoritkrogen Södra Brunn. Fridolf är emellertid påhittig och lyckas ofta både blidka Selma och föra henne bakom ljuset när så behövs. Äktenskapet är dock inte helt olyckligt (som t.ex. Agust och Lottas); det är tydligt att Fridolf och Selma kompletterar varandra och i stort sett trivs med hur äktenskapet är ordnat. Såväl könsroller som samhällsvärderingar i serien tycks leva kvar i ett evigt 1950–60-tal och kan kännas något unkna med dagens referensramar.

Figurer

  • Fridolf Olsson, liten och rundnätt kontorschef på "Kolonialvarubolaget". Ägare av stadsvåning, sommarställe och folkvagn. Toffelhjälte.
  • Selma Olsson, Fridolfs dominanta och viljestarka hustru. Ragata.
  • Lillen, Fridolfs och Selmas dotterson, tillbringar en stor del av sin tid hemma hos morföräldrarna. (Hans riktiga förnamn, Valfrid, nämns någon enstaka gång.) Är nu i de yngre tonåren; var tidigare ännu yngre.
  • Maggan Palm, född Olsson, Fridolfs och Selmas enda barn; Lillens mamma.
  • Valdemar Palm, Maggans make, Lillens pappa och Fridolfs och Selmas svärson. Lärare till yrket. Har en pappa som, till Fridolfs förtret, också vill skämma bort Lillen.
  • Disponent Grillhagen, Fridolfs chef på "Kolonialvarubolaget". Har en något shoppinggalen hustru.
  • Bettan Gripkloo, tituleras "konsulinnan", gift med Konsul Gripkloo. Selmas struntförnäma s.k. väninna – deras vänskap tycks mest bestå i att skryta och försöka överträffa varandra.
  • Henrik Öst, Fridolfs gode vän, som på alla sätt försöker locka med sig Fridolf ut på glada kvällar på krogen "Södra Brunn" – något som Selma starkt ogillar. Öst har ett ganska bisarrt "sinne för humor".
  • Kamrer Gustafsson, arbets- och krogkamrat till Fridolf.
  • Fröken Blad, Fridolfs unga, blonda sekreterare. Tidigare föremål för Selmas svartsjuka, men det har Selma kommit över nu. Beträffande Fröken Blad, alltså...
  • Johan, lantbo, granne till Fridolfs och Selmas sommarställe.
  • Manfred, Fridolf och Selmas hund, av obestämbar ras, i de nyare serierna. I äldre serier ägde Olssons en tax vid namn Kvarten, senare hade de, under korta perioder, andra hundar, bland annat en vid namn Fabian och en jättelik blandras som hette Pyret.
  • Rudolf "Rudy" Olsson, Fridolfs bror som återvänder till Sverige vid 54 års ålder efter 30 år i USA.

I andra medier

Radioserien

Familjeradioserien startade hösten 1955 och sändes varje onsdag. Rollerna skräddarsyddes av Rune Moberg för skådespelarna Douglas Håge och Hjördis Pettersson som utgjorde de båda centralfigurerna Fridolf och Selma. Inspirationen till de båda figurerna fick Rune Moberg av tre olika förebilder: Seriefiguren "Gyllenbom" från veckotidningen Hemmets Journal, seriefiguren "Fridolf Celinder" i tidningen Allt för Alla samt Rune själv. Serien som kom att sändas i ett 40-tal veckor, blev snabbt populär.

Filmerna

För att följa upp radioserien gjordes 1956 en första långfilm om Fridolf och Selma. Huvudpersonerna här var även här Douglas Håge som Fridolf och Hjördis Pettersson som Selma. Fridolf och Selmas enda barn "Maggan" spelades av Inga Gill i alla filmer utom den andra från 1957 där Meg Westergren spelade Maggan (Inga Gill var själv gravid och födde samma år dottern My) tillsammans med Lars Ekborg som spelade Maggans man Valdemar i de tre första filmerna. Valdemar var pappa till barnbarnet "Lillen" och skollärare till yrket. Douglas Håges död 1959 satte definitivt stopp för fler filmer i serien.

  • "Lille Fridolf och jag" (1956)
  • "Lille Fridolf blir morfar!" (1957)
  • "Fridolf sticker opp!" (1958)
  • "Fridolfs farliga ålder" (1959)

Inspirerat av Lilla Fridolf

Café Fridolf (Hägersten). Bilden tagen 20 Maj 2009. © Steamboat Willie
Bilden tillåten för användning enbart på Seriewikin.

I maj 2009 öppnade Café Fridolf, ett kafé med namnet inspirerat av "Lilla Fridolf" på Nioörtsvägen 48 i Hägersten (Stockholm).

Hyllningar och parodier i serier

Kontroverser

Lilla Fridolfs julalbum 2018 innehöll en reprint av en Moberg & Bjarre-serie som innehöll ett inslag som uppfattades som rasistiskt. Aftonbladet uppmärksammade saken den 7/11 2018 och förlaget drog in hela upplagan av albumet.[2] En ny version av albumet där den aktuella serien bytts ut fanns ute i handeln ungefär två veckor senare.

Mer om Lilla Fridolf


Wikipedia-logo.png Artikeln, i den version den hade den 20 september 2007, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Lilla Fridolf.

Fotnoter

  1. Erik Sundblom: "Lilla Fridolf – Sju decennier av roliga relationsproblem", artikel publicerad på bloggen "Rutor och reflektioner" 2011-11-23. [länkad 2012-09-17]
  2. "Lilla Fridolf-album med rasistiskt uttryck såldes med jultidningar", Aftonbladet 2018-11-07. [länkad 2018-11-09]