https://seriewikin.serieframjandet.se/api.php?action=feedcontributions&user=E.G.&feedformat=atom
Seriewikin - Användarbidrag [sv]
2024-03-28T11:34:20Z
Användarbidrag
MediaWiki 1.36.1
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Muminologi&diff=257408
Muminologi
2024-03-28T07:52:47Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serietermer]]<br />
'''Muminologi''' har kommit att bli den term som används avseende forskning kring [[mumintroll]] och den fiktiva värld som [[Tove Jansson]] och hennes bror [[Lars Jansson]] skapade för serien "[[Mumin]]" och andra verk där mumintrollen ingår, med dess figurgalleri, fiktiva platser, m.m. Eftersom Tove Jansson även skrev kapitelböcker och bilderböcker om mumintrollen, omfattar begreppet inte bara uppgifter kring och i serien.<ref>https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1164759&dswid=5754</ref><ref>https://frokenkeke.blogspot.com/2013/11/muminmarathon-smatrollen-och-den-stora.html</ref> Den finlandssvenske författaren [https://sv.wikipedia.org/wiki/Bo_Carpelan Bo Carpelan] använde ordet muminologi i en artikel i ''[[Hufvudstadsbladet]]'' 1957.<ref>[https://www.finna.fi/Record/helle.784325?sid=4263954045 finna.fi]</ref><br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Pseudoforskning]].<br />
<br />
{{mumin}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Tintin&diff=257192
Tintin
2024-03-16T11:37:02Z
<p>E.G.: /* Övrigt figurgalleri i serien */</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Belgiska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Belgiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit film]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit teater]]<br />
::<small>För serietidningen med samma namn, se [[Tintin (serietidning)]]</small><br />
----<br />
[[Bild:Tintin1.jpg|right|Tintin och Milou. &copy;&nbsp;Studio Hergé.]]<br />
"'''Tintin'''" är en av världens mest kända serier, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, som är mer känd under sin serieskaparsignatur [[Hergé]]. Den har sålt över 200 miljoner album världen över och översatts till mer än 50 språk.<br />
<br />
Serien handlar om den unge journalisten Tintin, som mellan 1929 och 1983 fick vara med om en mängd fantastiska äventyr av de mest skiftande slag. Seriens originalspråk är franska och dess framgång kan ses som inledningen till den [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]]s internationella genomslag.<br />
<br />
==Bakgrund och historia==<br />
===De tidiga åren===<br />
[[Bild:Tintin_Sovjet.jpg|frame|right|Tidig [[Tintin]] ur "[[Tintin i Sovjet]]" från 1929. &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
"Tintin" började som en följetong i den belgiska katolska och konservativa dagstidningen ''Le XXe Siècle''s ungdomsbilaga, ''[[Petit Vingtième]]'', med start den 10 januari 1929 (men redan den 4 januari hade Tintin synts på en reklambild i tidningen). ''Petit Vingtième'' startade 1928 med Hergé som redaktör. Efter en kortvarig sejour med scoutserien "[[Totor]]" 1926&ndash;1929 ville Hergé satsa på en humoristisk äventyrsserie för en större publik. Resultatet blev äventyret "[[Tintin i Sovjet]]", där journalisten Tintin och hans trogna hund [[Milou]] infiltrerar Sovjetunionen för att som journalist skildra det kommunistiska samhället. <br />
<br />
Serien blev snabbt enormt populär, detta trots att de tidigaste äventyren i efterhand kan tyckas dåligt tecknade och fördomsfullt skildrade jämfört med det som komma skulle (en del äventyr har exempelvis anklagats för att vara rasistiska). Med efterföljande "[[Tintin i Kongo]]", "[[Tintin i Amerika]]" och "[[Faraos cigarrer]]" ökade populariteten ytterligare, inte minst eftersom äventyren efter sin publicering i tidningen började samlas i [[seriealbum]]. År 1930 började "Tintin" publiceras i Frankrike, varefter den internationella marknaden bara fortsatte att växa. Snart kunde Hergé börja leva på inkomsterna från sitt serieskapande.<br />
<br />
===Mer realism===<br />
Med femte albumet "[[Blå Lotus]]", började Hergé med den noggranna research och medvetenhet om detaljer som han skulle bli känd för. Då det hade påannonserats att Tintin i sitt nästa äventyr skulle besöka Kina hade en ung kines vid namn [[Tchang Tchong-Yen]] kontaktat Hergé och bett honom att överväga hur han skildrade folket och landet. Detta blev ett uppvaknande för Hergé, som blev medveten dels om hur fördomsfullt han skildrat andra kulturer i de tidiga albumen, dels om vilken fantastisk kulturskatt Kina kunde bjuda på. Som tack för "väckarklockan" skapade han en figur vid namn [[Tchang]] i äventyret (en vän till Tintin som även dök upp i det långt senare albumet "[[Tintin i Tibet]]"). <br />
<br />
En högre grad av realism och noggrannare research medförde att "Tintin" blev alltmer av en renodlad äventyrsserie och de rena slapstickinslagen bantades ner (även om de aldrig försvann helt). Hergé började också att återanvända bifigurer från tidigare äventyr och hålla en viss kontinuitet genom serien, inledningsvis genom att "Blå Lotus" skrevs som något av en fristående fortsättning på "Faros cigrarrer" och genom att [[Dupondtarna]], som hade gjort sin egentliga debut i "Faraos cigrarrer", också medverkade i "Blå Lotus" och de kom därefter att medverka i stort sett i samtliga av seriens episoder. Tintins äventyr avlöste sedan varandra i en regelbunden takt, ett nytt startades ungefär var femtonde månad. "[[Det sönderslagna örat]]" kom 1937, "[[Den svarta ön]]" 1938 och "[[Kung Ottokars spira]]" 1939. <br />
<br />
===Krigsåren och efterkrigsåren===<br />
Då andra världskriget nådde Belgien avbröts produktionen. Hergé fortsatte visserligen att teckna det nya äventyret "[[Det svarta guldet]]" samtidigt som han var inkallad som reservofficer, men serien avbröts då krigssituationen tvingade ''Le XXe Sièclé'' i konkurs. Efter ockupationen av Belgien fortsatte Hergé med "Tintin" för Brysseltidningen ''Le Soir'' (något han starkt kritiserats för eftersom tidningen granskades av den tyska ockupationsmakten och många såg detta som ett utslag för nazivänlighet). Under dessa betingelser, då Hergé tvingades undvika alla brännbara ämnen och dessutom fick ett mycket mindre format till sitt förfogande, blev äventyren "[[Krabban med guldklorna]]", "[[Den mystiska stjärnan]]", "[[Enhörningens hemlighet]]", "[[Rackham den Rödes skatt]]" och "[[De sju kristallkulorna]]" till. Medan tidigare äventyr till viss del hade haft en politisk tendens, kom dessa äventyr mer att handla om vad som kan beskrivas som skattjakter och ha inslag av magisk realism och science fiction. Denna period introducerade viktiga återkommande bifigurer som [[kapten Haddock]], [[professor Kalkyl]] och betjänten [[Nestor]].<br />
[[Bild:Markeringar_Tintin.jpg|frame|left|[[Kapten Haddock]] dyker upp i "[[Krabban med guldklorna]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
Publiceringen av "De sju kristallkulorna" avbröts i och med Bryssels befrielse år 1944. Omedelbart efter befrielsen anklagades Hergé till en början för samröre med ockupationsmakten för att han hade jobbat på ''Le Soir''; han kunde så småningom börja jobba igen och något egentligt samröre kunde aldrig bevisas. Inte förrän år 1946 slutfördes "De sju kristallkulorna" och fortsättningen "[[Solens tempel]]" började i den nystartade veckoserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''<ref>"Serien Tintin, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/serien-tintin/]] (2020-08-28)</ref>, som härefter alltid kom att vara platsen där "Tintin" originalpublicerades. Albumproduktionen återupptogs också och Hergé tog tillfället i akt att teckna om flera av sina tidigare album i mer komprimerat format på färre sidor, modernare teckningsstil och i färg. (Det är dessa omtecknade versioner som vi framför allt känner till i Sverige). Nya äventyr fortsatte att komma ungefär vartannat år. Hergé gjorde en ny (den här gången avslutad) version av "[[Det svarta guldet]]" år 1950, "[[Månen tur och retur (del 1)]]" 1953, "[[Månen tur och retur (del 2)|del 2]]" 1954, "[[Det hemliga vapnet]]" 1956 och "[[Koks i lasten]]" 1958. Både under "Det svarta guldet" och "Månen tur och retur" var Hergé tvungen att tillfälligt avbryta arbetet på grund av hälsoskäl, något som 1950 ledde till att han grundade en tecknarstudio med folk som kunde assistera honom, [[Studios Hergé]].<br />
<br />
===Den sena produktionen===<br />
Därefter tacklade Hergés produktionstakt av. Delvis kan detta förklaras med en livskris som han gick igenom under den här tiden, något som han påstår ha "tecknat av sig" i och med "[[Tintin i Tibet]]" 1960. Under 1970-talet påverkade en blodbristsjukdom hans arbetstempo. Idéerna kom inte lika snabbt som i hans ungdom och inte heller behövde han längre spotta ur sig alster för att försörja sig. "[[Castafiores juveler]]" ([[1963]]), "[[Plan 714 till Sydney]]" ([[1968]]), och "[[Tintin hos gerillan]]" ([[1976]]) var alla väl genomarbetade skapelser som fick ta den tid de tog beroende på Hergés ork och arbetslust ("Plan 714" gjordes dock till stor del av assistenten [[Bob de Moor]], något som många anser bidragit negativt till resultatet). <br />
<br />
I mars 1983 dog Georges Remi vid 75 års ålder. Men "Tintins" saga var inte slut för det. Skisserna till det ofullbordade albumet "[[Tintin och alfakonsten]]" kom ut i bokform 1986, och serien fortsätter att sälja i höga upplagor i stora delar av världen. Även serietidningen ''Tintin'' fortsatte att leva i några år efter Hergés död (dock med andra serier än "Tintin" som huvudinnehåll).<br />
<br />
Hergé hade bestämt att ingen annan skulle få fortsätta att teckna "Tintin" efter hans död, något man som man än så länge har respekterat, även om det då och då höjs röster för att återuppliva serien och det också har utkommit en del icke-auktoriserade alster, till exempel avslutade versioner av "Tintin och alfakonsten".<br />
[[Bild:Tintin_4.JPG|frame|right|[[Tintin]] och [[Kapten Haddock|Haddock]] på Månen 1953. &copy;&nbsp;[[Hergé]].]]<br />
<br />
Även om Tintins karriär nu är slut vad gäller nya äventyr, så var den onekligen lång och framgångsrik så länge den varade. Det är inte för intet som han av Frankrikes president Charles de Gaulle blev kallad "min ende internationelle rival".<br />
<br />
==Form och innehåll==<br />
Något som bidragit till seriens popularitet är Hergés rena och uttrycksfulla teckningsstil, kallad "[[klara linjen]]" (ligne claire), som har bildat skola på den europeiska seriemarknaden. Den har visat sig inte minst vara betydelsefull när det gäller läsarens identifikation med huvudpersonen (åtminstone är det en vitt spridd teori). Även när det gällde bildkomposition, rörelse och bildberättande är Hergé ansedd som en av de stora mästarna inom seriekonsten.<br />
<br />
När det gäller själva historierna så har den balanserade mixen av äventyr och komik (samt inte minst engagemanget i karaktärerna) spelat en viktig roll för serien. Äventyren har varit varierade och fantasifulla – Tintin med vänner har besökt hela världen (och en bit utanför den), bekämpat öststatskommunism, organiserad brottslighet, spionkarteller, slavringar och narkotikasmugglare. De har varit inblandade i skattjakter, övernaturliga mumiehistorier, månfärder, snömansexpeditioner och sydamerikanska revolutioner.<br />
<br />
De tidiga albumen har kritiserats starkt för sina rasistiska och stereotypa inslag. Hergé tog senare avstånd från dessa och förklarade att det berodde på den felaktiga stereotypbild av världen utanför Europa han själv hade blivit matad med som barn (vilket i och för sig inte ursäktar de kritiserade porträtten av afrikaner i den senare "Koks i lasten").<br />
<br />
==Figuren Tintin==<br />
[[Bild:Tintin_et_Milou.png|frame|[[Tintin]] och [[Milou]] av [[Hergé]] med bakgrunder av [[Bob de Moor]], ur "[[Den svarta ön]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
För att vara en huvudfigur i en serie ger Tintin ett relativt blekt intryck. Han är världens mest kända journalist, men syns aldrig (förutom i de första albumen) bedriva något journalistiskt arbete. Han utmärker sig inte på något särskilt sätt och överskuggas allt som oftast av sina bifigurer. Själva namnet betyder något i still med "inget alls" eller "inte alls" på franska. Hans ålder är obestämbar, han har inga egna drifter, och hans utseende är minst utpräglat av alla i hela serien. Tintins mest särskiljande utseendedetalj, hans upprättstående hårtofs, lade Hergé till för att läsaren skulle känna igen seriens huvudfigur. (Tofsen uppstod från början då Tintin körde en bil fort i "Tintin i Sovjet", men stannade kvar även efter att bilen kraschat.)<br />
<br />
Kanske är det det som gör honom till en utmärkt huvudkaraktär. Vem som helst kan identifiera sig med Tintin. Det är möjligen också en bidragande orsak till att serien kunde utvecklas i så många år utan att fastna. Tintin passar in lika väl i en sydamerikansk armé som i en månraket.<br />
<br />
I övrigt uppfyller Tintin hjälterollen enligt alla arketypiska värden. Han är modig, listig, godhjärtad och omöjlig att besegra. Han är lojal mot sina vänner och redo att offra livet för en annan människa. <br />
<br />
Hergé brukade säga "Tintin, c'est moi".<br />
<br />
==Övrigt figurgalleri i serien==<br />
Om Tintin är något intensägande så är hans bifigurer desto färgstarkare. I början var hans enda förtrogne foxterriern [[Milou]] som i de tidigaste äventyr var mer talför och hade mer personlighet än i de senare. Men undan för undan utvidgades persongalleriet med de inkompetenta detektiverna [[Dupondtarna|Dupont och Dupond]], den skönsjungande (?) operadivan [[Bianca Castafiore]] (den enda kvinna som någonsin fick en framträdande roll i serien), den koleriske och lätt alkoholiserade, men godhjärtade [[Kapten Haddock]] (som efterhand trängde undan Milou och till slut nästan stal rampljuset från Tintin), den lomhörde men geniale [[Professor Kalkyl]] med flera. Dessa får anses utgöra kärnan i "familjen Tintin".<br />
<br />
Var och en av dessa har individuella artiklar:<br />
* [[Milou]], har alltid varit med Tintin, den enda figuren utom Tintin som medverkar i alla äventyr<br />
* [[Kapten Haddock]], debuterade i "[[Krabban med guldklorna]]" (äventyr nr 9) och blir Tintins bäste vän som medverkar i samtliga följande äventyr<br />
* [[Dupondtarna]], debuterade i "[[Faraos cigarrer]]" (nr 4) och medverkar i de flesta äventyr därefter, har i efterhand även ritats in i bakgrunden i en ruta i "[[Tintin i Kongo]]" (nr 2)<br />
* [[Professor Kalkyl]], debuterade i "[[Rackham den rödes skatt]]" (nr 12) och medverkar i de flesta äventyr därefter<br />
* [[Bianca Castafiore]], debuterade i "[[Kung Ottokars spira]]" (nr 8) och medverkar i flera äventyr därefter<br />
<br />
[[Bild:Tintinfigurer.gif|center|frame|Ett urval figurer ur "[[Castafiores juveler]]" (plus fru Svensson från "[[Det hemliga vapnet]]" och "[[Plan 714 till Sydney]]"). &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
* '''Andra återkommande figurer:'''<br />
Övriga återkommande figurer inkluderar Tintins ärkefiender [[Rastapopoulos]], [[Doktor Müller]] och [[Allan Thompson]], goda vänner som kinespojken [[Tchang]], handelsmannen [[Senhor Oliveira da Figueira]] och den sydamerikanske diktatorn/rebelledaren [[General Alcazar]], den alltid behjälplige betjänten [[Nestor]], den påträngande försäkringsagenten [[Serafim Svensson]] och många fler. Se länkarna nedan.<br />
<br />
{{Kolumner|antal=4}}<br />
*[[Abdallah]]<br />
*[[Allan Thompson]]<br />
*[[Bröderna Fogel]]<br />
*[[Dawson]]<br />
*[[Doktor Müller]]<br />
*[[Emir Muhammed Ben Kalish Ezab]]<br />
*[[General Alcazar]]<br />
*[[General Tapioca]]<br />
*[[Herr Wagner]]<br />
*[[Irma]]<br />
*[[Ivan Sackarin]]<br />
*[[Kapten Chester]]<br />
*[[Maharadjan av Gopal]]<br />
*[[Nestor]]<br />
*[[Pablo]]<br />
*[[Piotr Szut]]<br />
*[[Professor Cantonneau]]<br />
*[[Roberto Rastapopoulos]]<br />
*[[Ridgewell]]<br />
*[[Senhor Oliveira da Figueira]]<br />
*[[Serafim Svensson]]<br />
*[[Sanzot|Slaktaren Sanzot]]<br />
*[[Tchang]]<br />
*[[Överste Jorgen]]<br />
*[[Överste Sponsz]]<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
{| class="wikitable centre" style="text-align:center;"<br />
|+ De betydelsefulla återkommande figurernas medverkan i olika "Tintin"-äventyr<ref>listan hämtad från Cyrille Mozgovine: "De Abdallah à Zorrino", 1992, s. 270</ref><br />
|-<br />
! <br />
! scope="col"| [[Tintin i Sovjet|TIS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Kongo|TIK]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Amerika|TIA]]<br />
! scope="col"| [[Faraos cigarrer|FCI]]<br />
! scope="col"| [[Blå lotus|BLO]]<br />
! scope="col"| [[Det sönderslagna örat|SSÖ]]<br />
! scope="col"| [[Den svarta ön|SVÖ]]<br />
! scope="col"| [[Kung Ottokars spira|KOS]]<br />
! scope="col"| [[Krabban med guldklorna|KMG]]<br />
! scope="col"| [[Den mystiska stjärnan|DMS]]<br />
! scope="col"| [[Enhörningens hemlighet|EnH]]<br />
! scope="col"| [[Rackham den rödes skatt|RRS]]<br />
! scope="col"| [[De sju kristallkulorna|D7K]]<br />
! scope="col"| [[Solens tempel|STE]]<br />
! scope="col"| [[Det svarta guldet|SG]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|MÅ1]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|MÅ2]]<br />
! scope="col"| [[Det hemliga vapnet|DHV]]<br />
! scope="col"| [[Koks i lasten|KIL]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Tibet|TIT]]<br />
! scope="col"| [[Castafiores juveler|CAJ]]<br />
! scope="col"| [[Plan 714 till Sydney|PTS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin hos gerillan|THG]]<br />
|-g<br />
| style="text-align:left;"| [[Tintin (seriefigur)|Tintin]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Milou]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Dupond och Dupont]]<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| colspan="16" style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Kapten Haddock]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="15" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Nestor]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Professor Kalkyl]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="12" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|- <br />
| style="text-align:left;"| [[Bianca Castafiore]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Roberto Rastapopoulos]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Allan Thompson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Oliveira da Figueira]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[General Alcazar]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Doktor Müller]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Abdallah]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Serafim Svensson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Överste Sponsz]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|}<br />
<br />
==Fiktiva företeelser i serierna==<br />
===Tintins geografi===<br />
För serien "Tintin" skapade Hergé ett flertal fiktiva länder, folk och språk. På så sätt kunde han skildra exotiska platser utan att peka ut exakt var de var belägna eller behöva göra närmare efterforskningar kring hur de såg ut på riktigt.<br />
Bland dessa länder finns:<br />
* [[Syldavien]], kungarike i Sydösteuropa, huvudstad '''Klow''', språk [[syldaviska]]<br />
* [[Bordurien]], diktatur i Sydösteuropa, Syldaviens fientligt inställda grannland, språk [[borduriska]]<br />
* [[San Theodoros]], republik i Latinamerika präglat av återkommande statskupper mellan två rivaliserande generaler, huvudstad '''Las Dopicos'''; med ursprungsbefolkning: arumbayafolket med eget språk, och bibarofolket<br />
* [[Nuevo Rico]], Latinamerika, grannland till San Theodoros, huvudstad '''Sanfacion'''<br />
* [[Maharadjan av Gopal|Gopal]], maharadjadöme på indiska halvön<br />
* '''Sao Rico''', skildras aldrig i bild, men det rivaliserande fartyget i "Den mystiska stjärnan" för det landets flagga.<br />
* [[Khemed]], emirat i Mellanöstern<br />
* '''Sondonesien''', Oceanien<br />
<br />
===Fiktiva språk===<br />
Hergé skapade även en rad fiktiva språk för serien, [[syldaviska]] (i Syldavien), [[borduriska]] (i Bordurien) och ''arumbaya'' (bland arumbaya-indianerna i San Theodoros). Språken kanske inte är så genomarbetade, lingvistiskt sett, men har ändå fått en del uppmärksamhet. De här språken är till stor del baserade på ''[[marolliska|marols]]'', en flamländsk dialekt som talades i Bryssel och som Hergé växte upp med. Syldaviska är det största och mest utforskade av de här språken.<br />
<br />
==Tintins äventyr==<br />
Kronologisk listning av Tintins äventyr. Alla äventyr publicerades först i tidningsföljetong innan de samlades i album.<br />
<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#AD0000;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Utgivning&nbsp;</div> <br />
<div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:left;font-size: 100%;clear:left;"><br />
[[Bild:Plan_714_till_Sydney.png|thumb|"[[Plan 714 till Sydney]]" &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]] och [[Carlsen Comics]]]]<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Fransk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Tidningspublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Albumpublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk publicering (numrering)<br />
|-<br />
|"Tintin au pays des Soviets"||1929–30 (''[[Le Petit Vingtième]]'')||1930||"[[Tintin i Sovjet]]"||1975 (-); 2004 (1)<br />
|-<br />
|"Tintin au Congo"||1929–30 (''Le Petit Vingtième'')||1931 (omtecknad färgutgåva 1946)||"[[Tintin i Kongo]]" ||1978 (22); 2004 (2)<br />
|-<br />
|"Tintin en Amérique"||1931–32 (''Le Petit Vingtième'')||1932 (omtecknad färgutgåva 1945)||"[[Tintin i Amerika]]"||1975 (19); 2004 (3)<br />
|-<br />
|"Les Cigares du Pharaon"||1932–34 (''Le Petit Vingtième'')||1934 (omtecknad färgutgåva 1955)||"[[Faraos cigarrer]]" ||1970 (5); 2004 (4)<br />
|-<br />
|"Le Lotus bleu"||1934–35 (''Le Petit Vingtième'')||1936 (delvis omtecknad färgutgåva 1946)|| "[[Blå Lotus]]" ||1977 (21); 2004 (5)<br />
|-<br />
|"L'Oreille cassée"||1935–37 (''Le Petit Vingtième'')||1937 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Det sönderslagna örat]]"||1971 (18); 2004 (6)<br />
|-<br />
|"L'Ile noire"||1937–38 (''Le Petit Vingtième'')||1938 (omtecknad färgutgåva 1943, omtecknad moderniserad utgåva 1966)||"[[Den svarta ön]]" ||1968 (15); 2004 (7)<br />
|-<br />
|"Le Sceptre d'Ottokar"||1938–39 (''Le Petit Vingtième'')||1939 (omtecknad färgutgåva 1947)||"[[Kung Ottokars spira]]"||1960 (2); 1972 (2); 2004 (8)<br />
|-<br />
|"Le Crabe aux pinces d'or"||1940–41 ([[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'')||1941 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Krabban med guldklorna]]"||1970 (17); 2004 (9)<br />
|-<br />
|"L'Etoile mystérieuse"||1941–42 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1942 (omtecknad och färglagd)||"[[Den mystiska stjärnan]]" ||1960 (1); 1972 (1); 2004 (10)<br />
|-<br />
|"Le Secret de la Licorne"||1942–43 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1943 (omtecknad och färglagd)||"[[Enhörningens hemlighet]]" ||1961 (3); 1974 (11); 2004 (11)<br />
|-<br />
|"Le Trésor de Rackam le Rouge"||1943 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1944 (omtecknad och färglagd)||"[[Rackham den Rödes skatt]]" ||1962 (4); 1974 (12); 2004 (12)<br />
|-<br />
|"Les Sept boules de cristal"||1943–44 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1948 (omtecknad och färglagd)||"[[De sju kristallkulorna]]" ||1968 (3); 2004 (13)<br />
|-<br />
|"Le Temple du soleil"||1946–48 (tidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'')||1949 (omredigerad)||"[[Solens tempel]]"||1968 (4); 2004 (14)<br />
|-<br />
|"Au pays de l'or noir"||1939–40 (''Le Petit Vingtième'', oavslutad)<br>1948–50 (tidningen ''Tintin'', omtecknad)||1950||"[[Det svarta guldet]]"||1971 (6); 2004 (15)<br />
|-<br />
|"Objectif Lune"||1950–52 (tidningen ''Tintin'')||1953||"[[Månen tur och retur (del 1)]]"||1969 (7); 2005 (16)<br />
|-<br />
|"On a marché sur la Lune"||1952–53 (tidningen ''Tintin'')||1954||"[[Månen tur och retur (del 2)]]"||1969 (8); 2005 (17)<br />
|-<br />
|"L'Affaire Tournesol"||1954–56 (tidningen ''Tintin'')||1956||"[[Det hemliga vapnet]]" ||1968 (10); 2005 (18)<br />
|-<br />
|"Coke en stock"||1956–58 (tidningen ''Tintin'')||1958||"[[Koks i lasten]]"||1969 (13); 2005 (19)<br />
|-<br />
|"Tintin au Tibet"||1958–59 (tidningen ''Tintin'')||1960||"[[Tintin i Tibet]]" ||1969 (9); 2005 (20)<br />
|-<br />
|"Les Bijoux de la Castafiore"||1961–62 (tidningen ''Tintin'')||1963||"[[Castafiores juveler]]"||1969 (14); 2005 (21)<br />
|-<br />
|"Vol 714 pour Sydney"||1966–67 (tidningen ''Tintin'')||1968||"[[Plan 714 till Sydney]]" ||1969 (16); 2005 (22)<br />
|-<br />
|"Tintin et les Picaros"||1975–76 (tidningen ''Tintin'')||1976||"[[Tintin hos gerillan]]" ||1976 (23); 2005 (23)<br />
|-<br />
|"Tintin et l'Alph-Art"|| – ||1986 (utgivet som ofullbordat album)||"[[Tintin och alfabetskonsten]]"/"[[Tintin och alfakonsten]]"||1989 (-); 2005<br />
|}<br />
Se även [[Kronologisk lista: Tintin]]<br />
<br />
<br />
'''Utanför kronologin'''<br />
<br />
"Tintin et le lac aux requins" / "[[Tintin och Hajsjön]]" (1973) (filmalbum, ej av Hergé)<br />
</div> <br />
<br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk utgivning och översättning==<br />
[[Bild:Karl_Kalkyl.png|frame|[[Professor Kalkyl]] ur "[[Plan 714 till Sydney]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]]]]<br />
Tintins första framträdande i Sverige var 1948 i veckotidningen ''25:an'', där den fortsatte att publiceras in på 1950-talet. Andra tidningar serien har publicerats i under årets lopp inkluderar ''[[Året Runt]]'', ''[[Dagens Nyheter]]'', ''[[Kamratposten]]'', ''[[Banggg]]'', ''[[Pelle Svanslös]]'', ''[[Allers]]'' och ''[[Svenska Dagbladet]]''. Översättarna har varierat och namngivningen är allt annat än konsekvent.<br />
<br />
Albumdebuten i Sverige skedde 1960-1962 då fyra album i hårdpärm gavs ut av Bonniers. Antingen var satsningen före sin tid eller också var marknadsföringen misslyckad, för utgivningen blev ingen större succé och lades ned efter dessa fyra böcker. Översättare var [[Per Kellberg]] som gått till historien genom att skapa Professor Karl Kalkyls svenska namn (på franska heter han Tryphon Tournesol), och även introducerade Kapten Haddocks berömda svordom "Bomber och granater!" En lustig översättningsdetalj är att Haddocks whisky kallas "kalasmust" i två av albumen.<br />
<br />
[[1968]] började [[Illustrationsförlaget]] att ge ut "Tintin", som då äntligen slog i Sverige, och även banade väg för hela boomen av fransk-belgiska albumserier i Sverige på 70- och 80-talen. Hela sviten på 23 album gavs ut 1968–1978, även om utgivningsförlaget i olika omgångar bytte namn till [[Carlsen/if]] och [[Carlsen Comics]]. De klassiska översättarna till dessa album är [[Karin och Allan B. Janzon]], som bland annat uppfann Haddocks andra kända svordom, "Anfäkta och anamma!".<br />
<br />
Den svenska numreringen för de här albumen är helt okronologisk, och stämmer inte heller med utgivningen i Sverige, "nr. 7" kom t.ex. ut för första gången 2 år före "nr. 6". Numreringen tros vara baserad på den brittiska ordningen.<br />
<br />
Lagom till "Tintins" 75-årsjubileum 2004 initierade förlaget Bonnier Carlsen en nyöversättning av albumen. Översättaren [[Björn Wahlberg]] har tagit sin uppgift på fullaste allvar och arbetat hårt för att översättningen ska ligga så nära det franskspråkiga originalet som möjligt, så att tvetydigheter, ordvitsar m.m. inte ska gå förlorade. De sista albumen i nyöversättning kom ut i slutet av september 2005.<br />
<br />
Den här utgivningen följer det franska originalets följd, det vill säga albumen ges ut och numreras i den ordning de kom ut i Belgien.<br />
<br />
2015 börjar [[Kartago]] ge ut Tintinalbumen med hårda pärmar. 2020 övertogs utgivningen av [[Cobolt förlag|Cobolt]], efter att Kartago bliviten underetikett till detta förlag.<br />
<br />
==Tintin i andra medier==<br />
"Tintin" har också överförts till andra medier, inklusive spelfilm, [[animerad film|tecknade filmer och TV-serier]], talskivor, teaterpjäser, böcker, utställningar m.m.<br />
<br />
===Animerade TV-serier===<br />
*Under 1960- och 70-talen producerades det sju animerade TV-serier med "Tintin" i Frankrike. Varje TV-serie var baserad på ett albumäventyr uppdelat på 4-8 avsnitt vardera. Man höll sig här ganska fritt till originalbumen, t.ex. hade Kalkyl här perfekt hörsel. Äventyren ifråga var: "Den Svarta Ön", "Månen Tur och Retur" del 1 och 2, "Enhörningens Hemlighet", "Rackham den Rödes Skatt", "Den Mystiska Stjärnan", "Krabban med Guldklorna" och "Det Hemliga Vapnet". De flesta av dessa äventyr har sänts på svensk tv och/eller getts ut på video.<br />
*På 1990-talet kom en fransk-kanadensisk tecknad TV-serie i 39 avsnitt, som också har givits ut på DVD. Här var man mer trogen originalalbumen.<br />
<br />
===Animerade långfilmer===<br />
*Den tecknade långfilmen "Solens Tempel" kom 1969 och baserades på dubbeläventyret "De Sju Kristallkulorna"/"Solens Tempel". Nu utgiven på DVD i Sverige.<br />
*"Tintin och Hajsjön" kom 1972. Den baserades inte på något äventyr av Hergé, utan hade ett originalmanus av [[Greg]]. Finns tillgänglig på DVD i Sverige<br />
*Den 22 oktober 2011 hade den datoranimerade långfilmen "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" världspremiär. Filmen, i regi av Steven Spielberg, gick upp på svenska biografer den 28 oktober. Spielberg sägs, tillsammans med Peter Jackson, förberea ytterligare två stycken datoranimerade långfilmer med Tintin, men hittills (2017) har ingen ytterligare film fått premiär.<br />
<br />
===Talskivor och kassetter===<br />
*1971-1989 kom en serie skivor och kassetter på svenska där serieäventyren hade överförts till en form av radioteater. Bearbetningen gjordes av Lasse Swärd och Bert-Åke Varg. Tintins röst gestaltades oftast av Tomas Bolme. Alla äventyr utom "Tintin i Sovjet" och "Tintin och Alfakonsten" adapterades på detta sätt. Idag finns de på CD.<br />
<br />
===Teater===<br />
*1941 sattes "[[Le Mystère du diamant bleu]]" ("Mysteriet med den blå diamanten") upp på teater i Bryssel, till manus av Hergé och Jacques Van Melkebeke. Året efter sattes ytterligare en pjäs upp, "[[Monsieur Boullock a disparu]]" ("Herr Boullock är försvunnen").<br />
<br />
===Spelfilmer===<br />
Två spelfilmer gjordes i Frankrike/Belgien i början av 1960-talet. Ingen av dem hade serieäventyr som förlaga.<br />
*"Tintin i Piraternas Våld" (även känd som "Tintin och det Gyllene Skinnet") kom 1961 och regisserades av Jean-Jacques Vierne. Rollen som Tintin spelades av Jean-Pierre Talbot och Georges Wilson gestaltade Kapten Haddock.<br />
*"Tintin och de Blå Apelsinerna" ("Tintin et les Oranges Bleues") kom 1964 och regisserades av Philippe Condroyer. Jean-Pierre Talbot spelade återigen Tintin medan rollen som Haddock tagits över av Jean Bouise.<br />
De här två filmerna har släppts på VHS och DVD i Sverige.<br />
<br />
===Böcker===<br />
*Böcker, bilderböcker, pysselböcker m.m. har producerats av Hergés studio och på licens nästan från allra första början. Men mest känd är nog en annorlunda nytolkning av figuren: i Frederic Tutens roman "[[Tintin i Nya Världen]]" växer Tintin upp till man och får bland annat till det med den sköna Clavdia (känd från Thomas Manns "Bergtagen"). Boken kom 1993 och blev en smärre succé, detta trots att romanfiguren inte har mycket gemensamt med Hergés Tintin. Den publicerades med tillstånd av Hergés efterlevande.<br />
<br />
===Spel===<br />
*1987 gav Ravensburger ut ett detektivspel med Tintin, där det går ut på att ta reda på vem som har kidnappat Professor Kalkyl och var han befinner sig.<br />
<br />
==Hyllningar och parodier==<br />
[[Bild:Tintin_fyrtio.png|thumb|200px|right|"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]", hyllningsalbum till [[Hergé]], utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Omslag bestående av collage av bilder av [[Enki Bilal]], [[Jacques Tardi]], [[Frank Margerin]], [[Avoine]] och [[Hergé]]. &copy;&nbsp;upphovsmännen/''[[(A Suivre)]]''/[[Medusa]].]]<br />
*"[[Tintin i Schweiz]]" och "[[Tintin i Paris]]", två album i ''[[Parodi (albumserie)|Parodi]]''-serien<br />
*"[[Tintin i Thailand]]", parodialbum<br />
*"Tintin i Libanon" var en kort serie som publicerades i satirtidningen ''[[Etikett]]''<br />
*"[[Tintin i Nya Världen]]", roman av Frederic Tuten<br />
*Tintin gör flera cameos i [[Jan Lööf]]s serie "[[Felix]]". Lööf gör även en skildring av en åldrad Tintin i albumet "[[Serier om den första kärleken]]".<br />
*I ''[[Svenska Mad]]'' nr 7/1977 finns en ensidig parodi, kallad "Tönten och ännu en liga".<br />
*[[Dupondtarna]] dyker upp som belgare i "[[Asterix]]"-albumet "[[Asterix i Belgien]]".<br />
*''[[Teen Titans|Teen Titans Spotlight]]'' nr 11 (1987) av [[Jean-Marc Lofficier]], [[Randy Lofficier]] och [[Joe Orlando]], utgiven av [[DC Comics]] (En bekant hjälte vid namn ''Tin'' dyker upp.)<br />
*"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]" är ett hyllningsalbum till Hergé av ett flertal olika tecknare, utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Förlagan var ett specialnummer av franska ''[[(Á Suivre)]]'' utgivet kort efter Hergés död 1983. Den svenska versionen är förkortad, men har även inkluderat ett antal bidrag från svenska serieskapare.<br />
*"[[Tintin på Lister]]", parodi av [[Daniel Ahlgren]] i "[[Allt för konsten 3]]"<br />
*"[[Breaking free]]", pastisch med temat den anarkistiska kampen<br />
*"Den befriade konstnären" i ''[[Kalle Ankas Pocket 300: Strandhjälten|Kalle Ankas Pocket 300]]'' av [[Corrado Mastantuono]] där några inte helt obekanta figurer dyker upp under namnen Tantan (Tintin), Moulin ([[Milou]]), Kapten Klopstock ([[Kapten Haddock]]) och Dupant och Dupand ([[Dupondtarna]]).<br />
*"[[Eva & Adam]]"-albumet "Den andra killen" (nr 4) avslutas med en serie kallad "Födelsedagskalaset", där [[Måns Gahrton]] berättar om sitt Tintinläsande under barndomen.<br />
*Tintin och [[Kapten Haddock]] gör båda [[cameo]]s i den amerikanska serien "[[Top 10]]", Tintin i ''Top 10: Beyond the Farthest Precinct'' nr 3, och Haddock samma nummer samt i "Top 10: The Forty-Niners".<br />
*I den femte delen av [[Joann Sfar]]s "[[Rabbinens katt]]" ("Jérusalem d'Afrique", i album nummer två av den amerikanska utgåvan) möter huvudpersonerna Tintin i Kongo cirka 1930. Porträttet av Tintin är här inte särskilt smickrande utan visar en självgod kolonialist som ser på alla icke-européer som mindre vetande och skjuter varje vilt djur som kommer i hans väg.<br />
*En referens till en Haddock-scen i "[[Koks i lasten]]" görs i serieromanen "[[Svalornas lek]]" av [[Zeina Abirached]] (sidorna 118&ndash;120 i den svenska utgåvan).<br />
*Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på det Tintin-exklusiva språket [[syldaviska]]. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).<br />
*"Timtim" i ''[[Pyton (serietidning)|Pyton]]'' nr 3/1992 och "Timtim's comeback" i ''Pyton'' nr 8/1992.<br />
<br />
==Tintin på andra språk==<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Språk!!bgcolor="#FFEBAD"|Namn<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_sydafrika.gif]] Afrikaans||Kuifie<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_saudi_arabien.gif]] Arabiska||تان تان (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_schweiz.gif]] Bern-dialekt||Täntän<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_esperanto.gif]] Esperanto||Tinĉjo<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_iran.gif]] Farsi||تن تن (Tainetaine)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_belgien.gif]] Franska||'''Tintin'''<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_finland.gif]]}} Finska||Tintti<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_flamländska.gif]]}} Flamländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_friesland.gif]] Frisiska||Túfke<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_färöarna.gif]]}} Färöiska || Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_grekland.gif]] Grekiska|| Τεντέν (Tenten)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_israel.gif]]}} Hebreiska||טינטין (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_island.gif]] Isländska||Tinni<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_italien.gif]] Italienska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_japan.gif]]}} Japanska||タンタン (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_folkrepubliken_kina.gif]] Kinesiska||丁丁<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sydkorea.gif]]}} Koreanska||탱탱 (Ttangttang)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_latin.gif]] Latin||Titinus<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_nederländerna.gif]] Nederländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_norge.gif]] Norska||Tintin, Peik (tidigare)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_polen.gif]]}} Polska||Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_portugal.gif]] Portugisiska||Tintim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_ryssland.gif]]}} Ryska||Тантан (Tantan)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sardinien.gif]]}} Sardiska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_serbien.gif]]}} Serbiska||Тинтин (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_spanien.gif]] Spanska||Tintín<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_turkiet.gif]] Turkiska||Tenten<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_tyskland.gif]] Tyska||Tim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_wales.gif]]}} Walesiska||Tintin<br />
|}<br />
<br />
==Mer läsning och andra fakta==<br />
Tintinologerna framför andra är [[Benoît Peeters]] och [[Philippe Goddin]]. Här listas diverse Tintinania av dem och andra:<br />
<br />
===Böcker om Tintin===<br />
* Jean-Marie Apostolidès: "Les Métarmophoses de Tintin" (Seghérs 1984)<br />
* Jan Baetens: "Hergé Ecrivain" (Labor 1990)<br />
* [[Michael Farr]]: "Tintin: The Complete Companion" (John Murray 2001) (Svensk översättning: "[[Tintin: den kompletta guiden]], Bonnier Carlsen 2005)<br />
* Hergé: "Cinquante ans de Travaux Fort Gais" (Casterman 1978)<br />
* Philippe Goddin: "Hergé et Tintin" (Lombard 1986)<br />
* Philippe Goddin: "Les Débuts d'Hergé" (Éditions Moulinsart 1999)<br />
* Benoît Peeters: "Le Monde D'Hergé" (Casterman 1983) (Svensk översättning: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", Carlsen Comics 1983)<br />
* Benoît Peeters: "Les Bijoux Ravis" (Magic Strip 1984)<br />
* Benoît Peeters: "Hergé, Les Débuts d'un Illustrateur 1922-1932" (Casterman 1987)<br />
* Numa Sadoul (intervjuar Hergé): "Tintin et Moi" (Casterman 1975)<br />
* Frédéric Soumois: "Dossier Tintin" (Jacques Antoine 1987)<br />
<br />
===Filmer om Tintin===<br />
*"[[Tintin och jag]]" (dokumentär regisserad av Anders Østergaard, 2003)<br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Att förbjuda eller inte förbjuda ...Tintin|2|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Dick Harrison|På spaning efter Plekszy-Gladz mustascher|3|2008|33|38}}<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Generation Tintin|3|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Tintin – en tidlös 80-åring|1|2009|8|12}}<br />
{{Serieblaskan|Olof Gustafsson|Falska Tintinalbum - säljs på nätet|1|2009|15|18}}<br />
{{Artikel|Författare=Tobias Eriksson|Titel=Anfäkta och anamma – Tintin fyller 80 år!|Tidning=Svenska Dagbladet|datum=2009-02-09}}<br />
{{B&B|Daniel Atterbom|Tintins äventyr – på film igen|4|2011|22|27}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Enhörningens hemlighet &ndash; jakten på den försvunna Tintinfilmen|1|2012|28|35}}<br />
{{B&B|Lotten Peterson|Tintinmålets oöverskådliga konsekvenser|2|2012|28|29}}<br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Tintinologi]]<br />
* [[Tintiniana]]<br />
* [[Tintingate]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://www.tintin.com/uk/ Tintin.com (officiell webbplats på åtskilliga språk)]<br />
*[http://www.asterion.se/tintin.html Tintin – en hjälte med hjärta och hjärna (fansajt)] Svensk Tintinsida av översättaren [[Björn Wahlberg]]<br />
*[http://www.tintinologist.org/ Tintinologist (fansajt)]<br />
*[http://www.angelfire.com/space/u_line/tidning.htm Tintin i svenska tidningar (fansajt)]<br />
*[http://lakrabo.es.tripod.com/ The different languages of Tintin] "a site for tintin fanatics and collectors"; detaljer om Tintinutgåvor (särskilt "[[Krabban med guldklorna]]") i över 50 språk<br />
*[http://www.intertintin.com/ "Intertintin"] inofficiell webbplats av en samlare, med data och titelbilder på Tintinutgåvor i över 50 länder<br />
*[http://www.generationt.se/ Generation T – Den svenska Tintinföreningen] officiell webbplats för den svenska Tintinföreningen<br />
<br />
<br />
{{Tintin}}<br />
{{Hergé}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Tintin&diff=257191
Tintin
2024-03-16T11:34:39Z
<p>E.G.: /* Övrigt figurgalleri i serien */</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Belgiska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Belgiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit film]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit teater]]<br />
::<small>För serietidningen med samma namn, se [[Tintin (serietidning)]]</small><br />
----<br />
[[Bild:Tintin1.jpg|right|Tintin och Milou. &copy;&nbsp;Studio Hergé.]]<br />
"'''Tintin'''" är en av världens mest kända serier, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, som är mer känd under sin serieskaparsignatur [[Hergé]]. Den har sålt över 200 miljoner album världen över och översatts till mer än 50 språk.<br />
<br />
Serien handlar om den unge journalisten Tintin, som mellan 1929 och 1983 fick vara med om en mängd fantastiska äventyr av de mest skiftande slag. Seriens originalspråk är franska och dess framgång kan ses som inledningen till den [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]]s internationella genomslag.<br />
<br />
==Bakgrund och historia==<br />
===De tidiga åren===<br />
[[Bild:Tintin_Sovjet.jpg|frame|right|Tidig [[Tintin]] ur "[[Tintin i Sovjet]]" från 1929. &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
"Tintin" började som en följetong i den belgiska katolska och konservativa dagstidningen ''Le XXe Siècle''s ungdomsbilaga, ''[[Petit Vingtième]]'', med start den 10 januari 1929 (men redan den 4 januari hade Tintin synts på en reklambild i tidningen). ''Petit Vingtième'' startade 1928 med Hergé som redaktör. Efter en kortvarig sejour med scoutserien "[[Totor]]" 1926&ndash;1929 ville Hergé satsa på en humoristisk äventyrsserie för en större publik. Resultatet blev äventyret "[[Tintin i Sovjet]]", där journalisten Tintin och hans trogna hund [[Milou]] infiltrerar Sovjetunionen för att som journalist skildra det kommunistiska samhället. <br />
<br />
Serien blev snabbt enormt populär, detta trots att de tidigaste äventyren i efterhand kan tyckas dåligt tecknade och fördomsfullt skildrade jämfört med det som komma skulle (en del äventyr har exempelvis anklagats för att vara rasistiska). Med efterföljande "[[Tintin i Kongo]]", "[[Tintin i Amerika]]" och "[[Faraos cigarrer]]" ökade populariteten ytterligare, inte minst eftersom äventyren efter sin publicering i tidningen började samlas i [[seriealbum]]. År 1930 började "Tintin" publiceras i Frankrike, varefter den internationella marknaden bara fortsatte att växa. Snart kunde Hergé börja leva på inkomsterna från sitt serieskapande.<br />
<br />
===Mer realism===<br />
Med femte albumet "[[Blå Lotus]]", började Hergé med den noggranna research och medvetenhet om detaljer som han skulle bli känd för. Då det hade påannonserats att Tintin i sitt nästa äventyr skulle besöka Kina hade en ung kines vid namn [[Tchang Tchong-Yen]] kontaktat Hergé och bett honom att överväga hur han skildrade folket och landet. Detta blev ett uppvaknande för Hergé, som blev medveten dels om hur fördomsfullt han skildrat andra kulturer i de tidiga albumen, dels om vilken fantastisk kulturskatt Kina kunde bjuda på. Som tack för "väckarklockan" skapade han en figur vid namn [[Tchang]] i äventyret (en vän till Tintin som även dök upp i det långt senare albumet "[[Tintin i Tibet]]"). <br />
<br />
En högre grad av realism och noggrannare research medförde att "Tintin" blev alltmer av en renodlad äventyrsserie och de rena slapstickinslagen bantades ner (även om de aldrig försvann helt). Hergé började också att återanvända bifigurer från tidigare äventyr och hålla en viss kontinuitet genom serien, inledningsvis genom att "Blå Lotus" skrevs som något av en fristående fortsättning på "Faros cigrarrer" och genom att [[Dupondtarna]], som hade gjort sin egentliga debut i "Faraos cigrarrer", också medverkade i "Blå Lotus" och de kom därefter att medverka i stort sett i samtliga av seriens episoder. Tintins äventyr avlöste sedan varandra i en regelbunden takt, ett nytt startades ungefär var femtonde månad. "[[Det sönderslagna örat]]" kom 1937, "[[Den svarta ön]]" 1938 och "[[Kung Ottokars spira]]" 1939. <br />
<br />
===Krigsåren och efterkrigsåren===<br />
Då andra världskriget nådde Belgien avbröts produktionen. Hergé fortsatte visserligen att teckna det nya äventyret "[[Det svarta guldet]]" samtidigt som han var inkallad som reservofficer, men serien avbröts då krigssituationen tvingade ''Le XXe Sièclé'' i konkurs. Efter ockupationen av Belgien fortsatte Hergé med "Tintin" för Brysseltidningen ''Le Soir'' (något han starkt kritiserats för eftersom tidningen granskades av den tyska ockupationsmakten och många såg detta som ett utslag för nazivänlighet). Under dessa betingelser, då Hergé tvingades undvika alla brännbara ämnen och dessutom fick ett mycket mindre format till sitt förfogande, blev äventyren "[[Krabban med guldklorna]]", "[[Den mystiska stjärnan]]", "[[Enhörningens hemlighet]]", "[[Rackham den Rödes skatt]]" och "[[De sju kristallkulorna]]" till. Medan tidigare äventyr till viss del hade haft en politisk tendens, kom dessa äventyr mer att handla om vad som kan beskrivas som skattjakter och ha inslag av magisk realism och science fiction. Denna period introducerade viktiga återkommande bifigurer som [[kapten Haddock]], [[professor Kalkyl]] och betjänten [[Nestor]].<br />
[[Bild:Markeringar_Tintin.jpg|frame|left|[[Kapten Haddock]] dyker upp i "[[Krabban med guldklorna]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
Publiceringen av "De sju kristallkulorna" avbröts i och med Bryssels befrielse år 1944. Omedelbart efter befrielsen anklagades Hergé till en början för samröre med ockupationsmakten för att han hade jobbat på ''Le Soir''; han kunde så småningom börja jobba igen och något egentligt samröre kunde aldrig bevisas. Inte förrän år 1946 slutfördes "De sju kristallkulorna" och fortsättningen "[[Solens tempel]]" började i den nystartade veckoserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''<ref>"Serien Tintin, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/serien-tintin/]] (2020-08-28)</ref>, som härefter alltid kom att vara platsen där "Tintin" originalpublicerades. Albumproduktionen återupptogs också och Hergé tog tillfället i akt att teckna om flera av sina tidigare album i mer komprimerat format på färre sidor, modernare teckningsstil och i färg. (Det är dessa omtecknade versioner som vi framför allt känner till i Sverige). Nya äventyr fortsatte att komma ungefär vartannat år. Hergé gjorde en ny (den här gången avslutad) version av "[[Det svarta guldet]]" år 1950, "[[Månen tur och retur (del 1)]]" 1953, "[[Månen tur och retur (del 2)|del 2]]" 1954, "[[Det hemliga vapnet]]" 1956 och "[[Koks i lasten]]" 1958. Både under "Det svarta guldet" och "Månen tur och retur" var Hergé tvungen att tillfälligt avbryta arbetet på grund av hälsoskäl, något som 1950 ledde till att han grundade en tecknarstudio med folk som kunde assistera honom, [[Studios Hergé]].<br />
<br />
===Den sena produktionen===<br />
Därefter tacklade Hergés produktionstakt av. Delvis kan detta förklaras med en livskris som han gick igenom under den här tiden, något som han påstår ha "tecknat av sig" i och med "[[Tintin i Tibet]]" 1960. Under 1970-talet påverkade en blodbristsjukdom hans arbetstempo. Idéerna kom inte lika snabbt som i hans ungdom och inte heller behövde han längre spotta ur sig alster för att försörja sig. "[[Castafiores juveler]]" ([[1963]]), "[[Plan 714 till Sydney]]" ([[1968]]), och "[[Tintin hos gerillan]]" ([[1976]]) var alla väl genomarbetade skapelser som fick ta den tid de tog beroende på Hergés ork och arbetslust ("Plan 714" gjordes dock till stor del av assistenten [[Bob de Moor]], något som många anser bidragit negativt till resultatet). <br />
<br />
I mars 1983 dog Georges Remi vid 75 års ålder. Men "Tintins" saga var inte slut för det. Skisserna till det ofullbordade albumet "[[Tintin och alfakonsten]]" kom ut i bokform 1986, och serien fortsätter att sälja i höga upplagor i stora delar av världen. Även serietidningen ''Tintin'' fortsatte att leva i några år efter Hergés död (dock med andra serier än "Tintin" som huvudinnehåll).<br />
<br />
Hergé hade bestämt att ingen annan skulle få fortsätta att teckna "Tintin" efter hans död, något man som man än så länge har respekterat, även om det då och då höjs röster för att återuppliva serien och det också har utkommit en del icke-auktoriserade alster, till exempel avslutade versioner av "Tintin och alfakonsten".<br />
[[Bild:Tintin_4.JPG|frame|right|[[Tintin]] och [[Kapten Haddock|Haddock]] på Månen 1953. &copy;&nbsp;[[Hergé]].]]<br />
<br />
Även om Tintins karriär nu är slut vad gäller nya äventyr, så var den onekligen lång och framgångsrik så länge den varade. Det är inte för intet som han av Frankrikes president Charles de Gaulle blev kallad "min ende internationelle rival".<br />
<br />
==Form och innehåll==<br />
Något som bidragit till seriens popularitet är Hergés rena och uttrycksfulla teckningsstil, kallad "[[klara linjen]]" (ligne claire), som har bildat skola på den europeiska seriemarknaden. Den har visat sig inte minst vara betydelsefull när det gäller läsarens identifikation med huvudpersonen (åtminstone är det en vitt spridd teori). Även när det gällde bildkomposition, rörelse och bildberättande är Hergé ansedd som en av de stora mästarna inom seriekonsten.<br />
<br />
När det gäller själva historierna så har den balanserade mixen av äventyr och komik (samt inte minst engagemanget i karaktärerna) spelat en viktig roll för serien. Äventyren har varit varierade och fantasifulla – Tintin med vänner har besökt hela världen (och en bit utanför den), bekämpat öststatskommunism, organiserad brottslighet, spionkarteller, slavringar och narkotikasmugglare. De har varit inblandade i skattjakter, övernaturliga mumiehistorier, månfärder, snömansexpeditioner och sydamerikanska revolutioner.<br />
<br />
De tidiga albumen har kritiserats starkt för sina rasistiska och stereotypa inslag. Hergé tog senare avstånd från dessa och förklarade att det berodde på den felaktiga stereotypbild av världen utanför Europa han själv hade blivit matad med som barn (vilket i och för sig inte ursäktar de kritiserade porträtten av afrikaner i den senare "Koks i lasten").<br />
<br />
==Figuren Tintin==<br />
[[Bild:Tintin_et_Milou.png|frame|[[Tintin]] och [[Milou]] av [[Hergé]] med bakgrunder av [[Bob de Moor]], ur "[[Den svarta ön]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
För att vara en huvudfigur i en serie ger Tintin ett relativt blekt intryck. Han är världens mest kända journalist, men syns aldrig (förutom i de första albumen) bedriva något journalistiskt arbete. Han utmärker sig inte på något särskilt sätt och överskuggas allt som oftast av sina bifigurer. Själva namnet betyder något i still med "inget alls" eller "inte alls" på franska. Hans ålder är obestämbar, han har inga egna drifter, och hans utseende är minst utpräglat av alla i hela serien. Tintins mest särskiljande utseendedetalj, hans upprättstående hårtofs, lade Hergé till för att läsaren skulle känna igen seriens huvudfigur. (Tofsen uppstod från början då Tintin körde en bil fort i "Tintin i Sovjet", men stannade kvar även efter att bilen kraschat.)<br />
<br />
Kanske är det det som gör honom till en utmärkt huvudkaraktär. Vem som helst kan identifiera sig med Tintin. Det är möjligen också en bidragande orsak till att serien kunde utvecklas i så många år utan att fastna. Tintin passar in lika väl i en sydamerikansk armé som i en månraket.<br />
<br />
I övrigt uppfyller Tintin hjälterollen enligt alla arketypiska värden. Han är modig, listig, godhjärtad och omöjlig att besegra. Han är lojal mot sina vänner och redo att offra livet för en annan människa. <br />
<br />
Hergé brukade säga "Tintin, c'est moi".<br />
<br />
==Övrigt figurgalleri i serien==<br />
Om Tintin är något intensägande så är hans bifigurer desto färgstarkare. I början var hans enda förtrogne foxterriern [[Milou]] som i de tidigaste äventyr var mer talför och hade mer personlighet än i de senare. Men undan för undan utvidgades persongalleriet med de inkompetenta detektiverna [[Dupondtarna|Dupont och Dupond]], den skönsjungande (?) operadivan [[Bianca Castafiore]] (den enda kvinna som någonsin fick en framträdande roll i serien), den koleriske och lätt alkoholiserade, men godhjärtade [[Kapten Haddock]] (som efterhand trängde undan Milou och till slut nästan stal rampljuset från Tintin), den lomhörde men geniale [[Professor Kalkyl]] med flera. Dessa får anses utgöra kärnan i "familjen Tintin".<br />
<br />
Var och en av dessa har individuella artiklar:<br />
* [[Milou]], har alltid varit med Tintin, den enda figuren utom Tintin som medverkar i alla äventyr<br />
* [[Kapten Haddock]], debuterade i "[[Krabban med guldklorna]]" (äventyr nr 9) och blir Tintins bäste vän som medverkar i samtliga följande äventyr<br />
* [[Dupondtarna]], debuterade i "[[Faraos cigarrer]]" (nr 4) och medverkar i de flesta äventyr därefter, har i efterhand även ritats in i bakgrunden i en ruta i "[[Tintin i Kongo]]" (nr 2)<br />
* [[Professor Kalkyl]], debuterade i "[[Rackham den rödes skatt]]" (nr 12) och medverkar i de flesta äventyr därefter<br />
* [[Bianca Castafiore]], debuterade i "[[Kung Ottokars spira]]" (nr 8) och medverkar i flera äventyr därefter<br />
<br />
[[Bild:Tintinfigurer.gif|center|frame|Ett urval figurer ur "[[Castafiores juveler]]" (plus fru Svensson från "[[Det hemliga vapnet]]" och "[[Plan 714 till Sydney]]"). &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
* '''Andra återkommande figurer:'''<br />
Övriga återkommande figurer inkluderar Tintins ärkefiender [[Rastapopoulos]], [[Doktor Müller]] och [[Allan Thompson]], goda vänner som kinespojken [[Tchang]], handelsmannen [[Senhor Oliveira da Figueira]] och den sydamerikanske diktatorn/rebelledaren [[General Alcazar]], den alltid behjälplige betjänten [[Nestor]], den påträngande försäkringsagenten [[Serafim Svensson]] och många fler. Se länkarna nedan.<br />
<br />
{{Kolumner|antal=4}}<br />
*[[Abdallah]]<br />
*[[Allan Thompson]]<br />
*[[Bröderna Fogel]]<br />
*[[Dawson]]<br />
*[[Doktor Müller]]<br />
*[[Emir Muhammed Ben Kalish Ezab]]<br />
*[[General Alcazar]]<br />
*[[General Tapioca]]<br />
*[[Herr Wagner]]<br />
*[[Irma]]<br />
*[[Ivan Sackarin]]<br />
*[[Kapten Chester]]<br />
*[[Maharadjan av Gopal]]<br />
*[[Nestor]]<br />
*[[Pablo]]<br />
*[[Piotr Szut]]<br />
*[[Professor Cantonneau]]<br />
*[[Roberto Rastapopoulos]]<br />
*[[Ridgewell]]<br />
*[[Senhor Oliveira da Figueira]]<br />
*[[Serafim Svensson]]<br />
*[[Sanzot|Slaktaren Sanzot]]<br />
*[[Tchang]]<br />
*[[Överste Jorgen]]<br />
*[[Överste Sponsz]]<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
{| class="wikitable centre" style="text-align:center;"<br />
|+ De betydelsefulla återkommande figurernas medverkan i olika "Tintin"-äventyr<ref>listan hämtad från Cyrille Mozgovine: "De Abdallah à Zorrino", 1992, s. 270</ref><br />
|-<br />
! <br />
! scope="col"| [[Tintin i Sovjet|TiS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Kongo|TiK]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Amerika|TiA]]<br />
! scope="col"| [[Faraos cigarrer|FCi]]<br />
! scope="col"| [[Blå lotus|BLo]]<br />
! scope="col"| [[Det sönderslagna örat|SsÖ]]<br />
! scope="col"| [[Den svarta ön|SvÖ]]<br />
! scope="col"| [[Kung Ottokars spira|KOS]]<br />
! scope="col"| [[Krabban med guldklorna|KMG]]<br />
! scope="col"| [[Den mystiska stjärnan|DMS]]<br />
! scope="col"| [[Enhörningens hemlighet|EnH]]<br />
! scope="col"| [[Rackham den rödes skatt|RRS]]<br />
! scope="col"| [[De sju kristallkulorna|D7K]]<br />
! scope="col"| [[Solens tempel|STe]]<br />
! scope="col"| [[Det svarta guldet|SG]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|Mä1]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|Mä2]]<br />
! scope="col"| [[Det hemliga vapnet|DHV]]<br />
! scope="col"| [[Koks i lasten|KiL]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Tibet|TiT]]<br />
! scope="col"| [[Castafiores juveler|CaJ]]<br />
! scope="col"| [[Plan 714 till Sydney|PtS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin hos gerillan|ThG]]<br />
|-g<br />
| style="text-align:left;"| [[Tintin (seriefigur)|Tintin]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Milou]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Dupond och Dupont]]<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| colspan="16" style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Kapten Haddock]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="15" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Nestor]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Professor Kalkyl]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="12" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|- <br />
| style="text-align:left;"| [[Bianca Castafiore]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Roberto Rastapopoulos]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Allan Thompson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Oliveira da Figueira]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[General Alcazar]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Doktor Müller]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Abdallah]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Serafim Svensson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Överste Sponsz]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|}<br />
<br />
==Fiktiva företeelser i serierna==<br />
===Tintins geografi===<br />
För serien "Tintin" skapade Hergé ett flertal fiktiva länder, folk och språk. På så sätt kunde han skildra exotiska platser utan att peka ut exakt var de var belägna eller behöva göra närmare efterforskningar kring hur de såg ut på riktigt.<br />
Bland dessa länder finns:<br />
* [[Syldavien]], kungarike i Sydösteuropa, huvudstad '''Klow''', språk [[syldaviska]]<br />
* [[Bordurien]], diktatur i Sydösteuropa, Syldaviens fientligt inställda grannland, språk [[borduriska]]<br />
* [[San Theodoros]], republik i Latinamerika präglat av återkommande statskupper mellan två rivaliserande generaler, huvudstad '''Las Dopicos'''; med ursprungsbefolkning: arumbayafolket med eget språk, och bibarofolket<br />
* [[Nuevo Rico]], Latinamerika, grannland till San Theodoros, huvudstad '''Sanfacion'''<br />
* [[Maharadjan av Gopal|Gopal]], maharadjadöme på indiska halvön<br />
* '''Sao Rico''', skildras aldrig i bild, men det rivaliserande fartyget i "Den mystiska stjärnan" för det landets flagga.<br />
* [[Khemed]], emirat i Mellanöstern<br />
* '''Sondonesien''', Oceanien<br />
<br />
===Fiktiva språk===<br />
Hergé skapade även en rad fiktiva språk för serien, [[syldaviska]] (i Syldavien), [[borduriska]] (i Bordurien) och ''arumbaya'' (bland arumbaya-indianerna i San Theodoros). Språken kanske inte är så genomarbetade, lingvistiskt sett, men har ändå fått en del uppmärksamhet. De här språken är till stor del baserade på ''[[marolliska|marols]]'', en flamländsk dialekt som talades i Bryssel och som Hergé växte upp med. Syldaviska är det största och mest utforskade av de här språken.<br />
<br />
==Tintins äventyr==<br />
Kronologisk listning av Tintins äventyr. Alla äventyr publicerades först i tidningsföljetong innan de samlades i album.<br />
<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#AD0000;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Utgivning&nbsp;</div> <br />
<div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:left;font-size: 100%;clear:left;"><br />
[[Bild:Plan_714_till_Sydney.png|thumb|"[[Plan 714 till Sydney]]" &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]] och [[Carlsen Comics]]]]<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Fransk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Tidningspublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Albumpublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk publicering (numrering)<br />
|-<br />
|"Tintin au pays des Soviets"||1929–30 (''[[Le Petit Vingtième]]'')||1930||"[[Tintin i Sovjet]]"||1975 (-); 2004 (1)<br />
|-<br />
|"Tintin au Congo"||1929–30 (''Le Petit Vingtième'')||1931 (omtecknad färgutgåva 1946)||"[[Tintin i Kongo]]" ||1978 (22); 2004 (2)<br />
|-<br />
|"Tintin en Amérique"||1931–32 (''Le Petit Vingtième'')||1932 (omtecknad färgutgåva 1945)||"[[Tintin i Amerika]]"||1975 (19); 2004 (3)<br />
|-<br />
|"Les Cigares du Pharaon"||1932–34 (''Le Petit Vingtième'')||1934 (omtecknad färgutgåva 1955)||"[[Faraos cigarrer]]" ||1970 (5); 2004 (4)<br />
|-<br />
|"Le Lotus bleu"||1934–35 (''Le Petit Vingtième'')||1936 (delvis omtecknad färgutgåva 1946)|| "[[Blå Lotus]]" ||1977 (21); 2004 (5)<br />
|-<br />
|"L'Oreille cassée"||1935–37 (''Le Petit Vingtième'')||1937 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Det sönderslagna örat]]"||1971 (18); 2004 (6)<br />
|-<br />
|"L'Ile noire"||1937–38 (''Le Petit Vingtième'')||1938 (omtecknad färgutgåva 1943, omtecknad moderniserad utgåva 1966)||"[[Den svarta ön]]" ||1968 (15); 2004 (7)<br />
|-<br />
|"Le Sceptre d'Ottokar"||1938–39 (''Le Petit Vingtième'')||1939 (omtecknad färgutgåva 1947)||"[[Kung Ottokars spira]]"||1960 (2); 1972 (2); 2004 (8)<br />
|-<br />
|"Le Crabe aux pinces d'or"||1940–41 ([[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'')||1941 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Krabban med guldklorna]]"||1970 (17); 2004 (9)<br />
|-<br />
|"L'Etoile mystérieuse"||1941–42 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1942 (omtecknad och färglagd)||"[[Den mystiska stjärnan]]" ||1960 (1); 1972 (1); 2004 (10)<br />
|-<br />
|"Le Secret de la Licorne"||1942–43 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1943 (omtecknad och färglagd)||"[[Enhörningens hemlighet]]" ||1961 (3); 1974 (11); 2004 (11)<br />
|-<br />
|"Le Trésor de Rackam le Rouge"||1943 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1944 (omtecknad och färglagd)||"[[Rackham den Rödes skatt]]" ||1962 (4); 1974 (12); 2004 (12)<br />
|-<br />
|"Les Sept boules de cristal"||1943–44 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1948 (omtecknad och färglagd)||"[[De sju kristallkulorna]]" ||1968 (3); 2004 (13)<br />
|-<br />
|"Le Temple du soleil"||1946–48 (tidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'')||1949 (omredigerad)||"[[Solens tempel]]"||1968 (4); 2004 (14)<br />
|-<br />
|"Au pays de l'or noir"||1939–40 (''Le Petit Vingtième'', oavslutad)<br>1948–50 (tidningen ''Tintin'', omtecknad)||1950||"[[Det svarta guldet]]"||1971 (6); 2004 (15)<br />
|-<br />
|"Objectif Lune"||1950–52 (tidningen ''Tintin'')||1953||"[[Månen tur och retur (del 1)]]"||1969 (7); 2005 (16)<br />
|-<br />
|"On a marché sur la Lune"||1952–53 (tidningen ''Tintin'')||1954||"[[Månen tur och retur (del 2)]]"||1969 (8); 2005 (17)<br />
|-<br />
|"L'Affaire Tournesol"||1954–56 (tidningen ''Tintin'')||1956||"[[Det hemliga vapnet]]" ||1968 (10); 2005 (18)<br />
|-<br />
|"Coke en stock"||1956–58 (tidningen ''Tintin'')||1958||"[[Koks i lasten]]"||1969 (13); 2005 (19)<br />
|-<br />
|"Tintin au Tibet"||1958–59 (tidningen ''Tintin'')||1960||"[[Tintin i Tibet]]" ||1969 (9); 2005 (20)<br />
|-<br />
|"Les Bijoux de la Castafiore"||1961–62 (tidningen ''Tintin'')||1963||"[[Castafiores juveler]]"||1969 (14); 2005 (21)<br />
|-<br />
|"Vol 714 pour Sydney"||1966–67 (tidningen ''Tintin'')||1968||"[[Plan 714 till Sydney]]" ||1969 (16); 2005 (22)<br />
|-<br />
|"Tintin et les Picaros"||1975–76 (tidningen ''Tintin'')||1976||"[[Tintin hos gerillan]]" ||1976 (23); 2005 (23)<br />
|-<br />
|"Tintin et l'Alph-Art"|| – ||1986 (utgivet som ofullbordat album)||"[[Tintin och alfabetskonsten]]"/"[[Tintin och alfakonsten]]"||1989 (-); 2005<br />
|}<br />
Se även [[Kronologisk lista: Tintin]]<br />
<br />
<br />
'''Utanför kronologin'''<br />
<br />
"Tintin et le lac aux requins" / "[[Tintin och Hajsjön]]" (1973) (filmalbum, ej av Hergé)<br />
</div> <br />
<br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk utgivning och översättning==<br />
[[Bild:Karl_Kalkyl.png|frame|[[Professor Kalkyl]] ur "[[Plan 714 till Sydney]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]]]]<br />
Tintins första framträdande i Sverige var 1948 i veckotidningen ''25:an'', där den fortsatte att publiceras in på 1950-talet. Andra tidningar serien har publicerats i under årets lopp inkluderar ''[[Året Runt]]'', ''[[Dagens Nyheter]]'', ''[[Kamratposten]]'', ''[[Banggg]]'', ''[[Pelle Svanslös]]'', ''[[Allers]]'' och ''[[Svenska Dagbladet]]''. Översättarna har varierat och namngivningen är allt annat än konsekvent.<br />
<br />
Albumdebuten i Sverige skedde 1960-1962 då fyra album i hårdpärm gavs ut av Bonniers. Antingen var satsningen före sin tid eller också var marknadsföringen misslyckad, för utgivningen blev ingen större succé och lades ned efter dessa fyra böcker. Översättare var [[Per Kellberg]] som gått till historien genom att skapa Professor Karl Kalkyls svenska namn (på franska heter han Tryphon Tournesol), och även introducerade Kapten Haddocks berömda svordom "Bomber och granater!" En lustig översättningsdetalj är att Haddocks whisky kallas "kalasmust" i två av albumen.<br />
<br />
[[1968]] började [[Illustrationsförlaget]] att ge ut "Tintin", som då äntligen slog i Sverige, och även banade väg för hela boomen av fransk-belgiska albumserier i Sverige på 70- och 80-talen. Hela sviten på 23 album gavs ut 1968–1978, även om utgivningsförlaget i olika omgångar bytte namn till [[Carlsen/if]] och [[Carlsen Comics]]. De klassiska översättarna till dessa album är [[Karin och Allan B. Janzon]], som bland annat uppfann Haddocks andra kända svordom, "Anfäkta och anamma!".<br />
<br />
Den svenska numreringen för de här albumen är helt okronologisk, och stämmer inte heller med utgivningen i Sverige, "nr. 7" kom t.ex. ut för första gången 2 år före "nr. 6". Numreringen tros vara baserad på den brittiska ordningen.<br />
<br />
Lagom till "Tintins" 75-årsjubileum 2004 initierade förlaget Bonnier Carlsen en nyöversättning av albumen. Översättaren [[Björn Wahlberg]] har tagit sin uppgift på fullaste allvar och arbetat hårt för att översättningen ska ligga så nära det franskspråkiga originalet som möjligt, så att tvetydigheter, ordvitsar m.m. inte ska gå förlorade. De sista albumen i nyöversättning kom ut i slutet av september 2005.<br />
<br />
Den här utgivningen följer det franska originalets följd, det vill säga albumen ges ut och numreras i den ordning de kom ut i Belgien.<br />
<br />
2015 börjar [[Kartago]] ge ut Tintinalbumen med hårda pärmar. 2020 övertogs utgivningen av [[Cobolt förlag|Cobolt]], efter att Kartago bliviten underetikett till detta förlag.<br />
<br />
==Tintin i andra medier==<br />
"Tintin" har också överförts till andra medier, inklusive spelfilm, [[animerad film|tecknade filmer och TV-serier]], talskivor, teaterpjäser, böcker, utställningar m.m.<br />
<br />
===Animerade TV-serier===<br />
*Under 1960- och 70-talen producerades det sju animerade TV-serier med "Tintin" i Frankrike. Varje TV-serie var baserad på ett albumäventyr uppdelat på 4-8 avsnitt vardera. Man höll sig här ganska fritt till originalbumen, t.ex. hade Kalkyl här perfekt hörsel. Äventyren ifråga var: "Den Svarta Ön", "Månen Tur och Retur" del 1 och 2, "Enhörningens Hemlighet", "Rackham den Rödes Skatt", "Den Mystiska Stjärnan", "Krabban med Guldklorna" och "Det Hemliga Vapnet". De flesta av dessa äventyr har sänts på svensk tv och/eller getts ut på video.<br />
*På 1990-talet kom en fransk-kanadensisk tecknad TV-serie i 39 avsnitt, som också har givits ut på DVD. Här var man mer trogen originalalbumen.<br />
<br />
===Animerade långfilmer===<br />
*Den tecknade långfilmen "Solens Tempel" kom 1969 och baserades på dubbeläventyret "De Sju Kristallkulorna"/"Solens Tempel". Nu utgiven på DVD i Sverige.<br />
*"Tintin och Hajsjön" kom 1972. Den baserades inte på något äventyr av Hergé, utan hade ett originalmanus av [[Greg]]. Finns tillgänglig på DVD i Sverige<br />
*Den 22 oktober 2011 hade den datoranimerade långfilmen "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" världspremiär. Filmen, i regi av Steven Spielberg, gick upp på svenska biografer den 28 oktober. Spielberg sägs, tillsammans med Peter Jackson, förberea ytterligare två stycken datoranimerade långfilmer med Tintin, men hittills (2017) har ingen ytterligare film fått premiär.<br />
<br />
===Talskivor och kassetter===<br />
*1971-1989 kom en serie skivor och kassetter på svenska där serieäventyren hade överförts till en form av radioteater. Bearbetningen gjordes av Lasse Swärd och Bert-Åke Varg. Tintins röst gestaltades oftast av Tomas Bolme. Alla äventyr utom "Tintin i Sovjet" och "Tintin och Alfakonsten" adapterades på detta sätt. Idag finns de på CD.<br />
<br />
===Teater===<br />
*1941 sattes "[[Le Mystère du diamant bleu]]" ("Mysteriet med den blå diamanten") upp på teater i Bryssel, till manus av Hergé och Jacques Van Melkebeke. Året efter sattes ytterligare en pjäs upp, "[[Monsieur Boullock a disparu]]" ("Herr Boullock är försvunnen").<br />
<br />
===Spelfilmer===<br />
Två spelfilmer gjordes i Frankrike/Belgien i början av 1960-talet. Ingen av dem hade serieäventyr som förlaga.<br />
*"Tintin i Piraternas Våld" (även känd som "Tintin och det Gyllene Skinnet") kom 1961 och regisserades av Jean-Jacques Vierne. Rollen som Tintin spelades av Jean-Pierre Talbot och Georges Wilson gestaltade Kapten Haddock.<br />
*"Tintin och de Blå Apelsinerna" ("Tintin et les Oranges Bleues") kom 1964 och regisserades av Philippe Condroyer. Jean-Pierre Talbot spelade återigen Tintin medan rollen som Haddock tagits över av Jean Bouise.<br />
De här två filmerna har släppts på VHS och DVD i Sverige.<br />
<br />
===Böcker===<br />
*Böcker, bilderböcker, pysselböcker m.m. har producerats av Hergés studio och på licens nästan från allra första början. Men mest känd är nog en annorlunda nytolkning av figuren: i Frederic Tutens roman "[[Tintin i Nya Världen]]" växer Tintin upp till man och får bland annat till det med den sköna Clavdia (känd från Thomas Manns "Bergtagen"). Boken kom 1993 och blev en smärre succé, detta trots att romanfiguren inte har mycket gemensamt med Hergés Tintin. Den publicerades med tillstånd av Hergés efterlevande.<br />
<br />
===Spel===<br />
*1987 gav Ravensburger ut ett detektivspel med Tintin, där det går ut på att ta reda på vem som har kidnappat Professor Kalkyl och var han befinner sig.<br />
<br />
==Hyllningar och parodier==<br />
[[Bild:Tintin_fyrtio.png|thumb|200px|right|"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]", hyllningsalbum till [[Hergé]], utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Omslag bestående av collage av bilder av [[Enki Bilal]], [[Jacques Tardi]], [[Frank Margerin]], [[Avoine]] och [[Hergé]]. &copy;&nbsp;upphovsmännen/''[[(A Suivre)]]''/[[Medusa]].]]<br />
*"[[Tintin i Schweiz]]" och "[[Tintin i Paris]]", två album i ''[[Parodi (albumserie)|Parodi]]''-serien<br />
*"[[Tintin i Thailand]]", parodialbum<br />
*"Tintin i Libanon" var en kort serie som publicerades i satirtidningen ''[[Etikett]]''<br />
*"[[Tintin i Nya Världen]]", roman av Frederic Tuten<br />
*Tintin gör flera cameos i [[Jan Lööf]]s serie "[[Felix]]". Lööf gör även en skildring av en åldrad Tintin i albumet "[[Serier om den första kärleken]]".<br />
*I ''[[Svenska Mad]]'' nr 7/1977 finns en ensidig parodi, kallad "Tönten och ännu en liga".<br />
*[[Dupondtarna]] dyker upp som belgare i "[[Asterix]]"-albumet "[[Asterix i Belgien]]".<br />
*''[[Teen Titans|Teen Titans Spotlight]]'' nr 11 (1987) av [[Jean-Marc Lofficier]], [[Randy Lofficier]] och [[Joe Orlando]], utgiven av [[DC Comics]] (En bekant hjälte vid namn ''Tin'' dyker upp.)<br />
*"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]" är ett hyllningsalbum till Hergé av ett flertal olika tecknare, utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Förlagan var ett specialnummer av franska ''[[(Á Suivre)]]'' utgivet kort efter Hergés död 1983. Den svenska versionen är förkortad, men har även inkluderat ett antal bidrag från svenska serieskapare.<br />
*"[[Tintin på Lister]]", parodi av [[Daniel Ahlgren]] i "[[Allt för konsten 3]]"<br />
*"[[Breaking free]]", pastisch med temat den anarkistiska kampen<br />
*"Den befriade konstnären" i ''[[Kalle Ankas Pocket 300: Strandhjälten|Kalle Ankas Pocket 300]]'' av [[Corrado Mastantuono]] där några inte helt obekanta figurer dyker upp under namnen Tantan (Tintin), Moulin ([[Milou]]), Kapten Klopstock ([[Kapten Haddock]]) och Dupant och Dupand ([[Dupondtarna]]).<br />
*"[[Eva & Adam]]"-albumet "Den andra killen" (nr 4) avslutas med en serie kallad "Födelsedagskalaset", där [[Måns Gahrton]] berättar om sitt Tintinläsande under barndomen.<br />
*Tintin och [[Kapten Haddock]] gör båda [[cameo]]s i den amerikanska serien "[[Top 10]]", Tintin i ''Top 10: Beyond the Farthest Precinct'' nr 3, och Haddock samma nummer samt i "Top 10: The Forty-Niners".<br />
*I den femte delen av [[Joann Sfar]]s "[[Rabbinens katt]]" ("Jérusalem d'Afrique", i album nummer två av den amerikanska utgåvan) möter huvudpersonerna Tintin i Kongo cirka 1930. Porträttet av Tintin är här inte särskilt smickrande utan visar en självgod kolonialist som ser på alla icke-européer som mindre vetande och skjuter varje vilt djur som kommer i hans väg.<br />
*En referens till en Haddock-scen i "[[Koks i lasten]]" görs i serieromanen "[[Svalornas lek]]" av [[Zeina Abirached]] (sidorna 118&ndash;120 i den svenska utgåvan).<br />
*Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på det Tintin-exklusiva språket [[syldaviska]]. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).<br />
*"Timtim" i ''[[Pyton (serietidning)|Pyton]]'' nr 3/1992 och "Timtim's comeback" i ''Pyton'' nr 8/1992.<br />
<br />
==Tintin på andra språk==<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Språk!!bgcolor="#FFEBAD"|Namn<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_sydafrika.gif]] Afrikaans||Kuifie<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_saudi_arabien.gif]] Arabiska||تان تان (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_schweiz.gif]] Bern-dialekt||Täntän<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_esperanto.gif]] Esperanto||Tinĉjo<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_iran.gif]] Farsi||تن تن (Tainetaine)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_belgien.gif]] Franska||'''Tintin'''<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_finland.gif]]}} Finska||Tintti<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_flamländska.gif]]}} Flamländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_friesland.gif]] Frisiska||Túfke<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_färöarna.gif]]}} Färöiska || Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_grekland.gif]] Grekiska|| Τεντέν (Tenten)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_israel.gif]]}} Hebreiska||טינטין (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_island.gif]] Isländska||Tinni<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_italien.gif]] Italienska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_japan.gif]]}} Japanska||タンタン (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_folkrepubliken_kina.gif]] Kinesiska||丁丁<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sydkorea.gif]]}} Koreanska||탱탱 (Ttangttang)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_latin.gif]] Latin||Titinus<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_nederländerna.gif]] Nederländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_norge.gif]] Norska||Tintin, Peik (tidigare)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_polen.gif]]}} Polska||Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_portugal.gif]] Portugisiska||Tintim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_ryssland.gif]]}} Ryska||Тантан (Tantan)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sardinien.gif]]}} Sardiska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_serbien.gif]]}} Serbiska||Тинтин (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_spanien.gif]] Spanska||Tintín<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_turkiet.gif]] Turkiska||Tenten<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_tyskland.gif]] Tyska||Tim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_wales.gif]]}} Walesiska||Tintin<br />
|}<br />
<br />
==Mer läsning och andra fakta==<br />
Tintinologerna framför andra är [[Benoît Peeters]] och [[Philippe Goddin]]. Här listas diverse Tintinania av dem och andra:<br />
<br />
===Böcker om Tintin===<br />
* Jean-Marie Apostolidès: "Les Métarmophoses de Tintin" (Seghérs 1984)<br />
* Jan Baetens: "Hergé Ecrivain" (Labor 1990)<br />
* [[Michael Farr]]: "Tintin: The Complete Companion" (John Murray 2001) (Svensk översättning: "[[Tintin: den kompletta guiden]], Bonnier Carlsen 2005)<br />
* Hergé: "Cinquante ans de Travaux Fort Gais" (Casterman 1978)<br />
* Philippe Goddin: "Hergé et Tintin" (Lombard 1986)<br />
* Philippe Goddin: "Les Débuts d'Hergé" (Éditions Moulinsart 1999)<br />
* Benoît Peeters: "Le Monde D'Hergé" (Casterman 1983) (Svensk översättning: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", Carlsen Comics 1983)<br />
* Benoît Peeters: "Les Bijoux Ravis" (Magic Strip 1984)<br />
* Benoît Peeters: "Hergé, Les Débuts d'un Illustrateur 1922-1932" (Casterman 1987)<br />
* Numa Sadoul (intervjuar Hergé): "Tintin et Moi" (Casterman 1975)<br />
* Frédéric Soumois: "Dossier Tintin" (Jacques Antoine 1987)<br />
<br />
===Filmer om Tintin===<br />
*"[[Tintin och jag]]" (dokumentär regisserad av Anders Østergaard, 2003)<br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Att förbjuda eller inte förbjuda ...Tintin|2|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Dick Harrison|På spaning efter Plekszy-Gladz mustascher|3|2008|33|38}}<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Generation Tintin|3|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Tintin – en tidlös 80-åring|1|2009|8|12}}<br />
{{Serieblaskan|Olof Gustafsson|Falska Tintinalbum - säljs på nätet|1|2009|15|18}}<br />
{{Artikel|Författare=Tobias Eriksson|Titel=Anfäkta och anamma – Tintin fyller 80 år!|Tidning=Svenska Dagbladet|datum=2009-02-09}}<br />
{{B&B|Daniel Atterbom|Tintins äventyr – på film igen|4|2011|22|27}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Enhörningens hemlighet &ndash; jakten på den försvunna Tintinfilmen|1|2012|28|35}}<br />
{{B&B|Lotten Peterson|Tintinmålets oöverskådliga konsekvenser|2|2012|28|29}}<br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Tintinologi]]<br />
* [[Tintiniana]]<br />
* [[Tintingate]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://www.tintin.com/uk/ Tintin.com (officiell webbplats på åtskilliga språk)]<br />
*[http://www.asterion.se/tintin.html Tintin – en hjälte med hjärta och hjärna (fansajt)] Svensk Tintinsida av översättaren [[Björn Wahlberg]]<br />
*[http://www.tintinologist.org/ Tintinologist (fansajt)]<br />
*[http://www.angelfire.com/space/u_line/tidning.htm Tintin i svenska tidningar (fansajt)]<br />
*[http://lakrabo.es.tripod.com/ The different languages of Tintin] "a site for tintin fanatics and collectors"; detaljer om Tintinutgåvor (särskilt "[[Krabban med guldklorna]]") i över 50 språk<br />
*[http://www.intertintin.com/ "Intertintin"] inofficiell webbplats av en samlare, med data och titelbilder på Tintinutgåvor i över 50 länder<br />
*[http://www.generationt.se/ Generation T – Den svenska Tintinföreningen] officiell webbplats för den svenska Tintinföreningen<br />
<br />
<br />
{{Tintin}}<br />
{{Hergé}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Tintin&diff=257190
Tintin
2024-03-16T11:31:43Z
<p>E.G.: /* Övrigt figurgalleri i serien */</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Belgiska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Belgiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit film]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit teater]]<br />
::<small>För serietidningen med samma namn, se [[Tintin (serietidning)]]</small><br />
----<br />
[[Bild:Tintin1.jpg|right|Tintin och Milou. &copy;&nbsp;Studio Hergé.]]<br />
"'''Tintin'''" är en av världens mest kända serier, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, som är mer känd under sin serieskaparsignatur [[Hergé]]. Den har sålt över 200 miljoner album världen över och översatts till mer än 50 språk.<br />
<br />
Serien handlar om den unge journalisten Tintin, som mellan 1929 och 1983 fick vara med om en mängd fantastiska äventyr av de mest skiftande slag. Seriens originalspråk är franska och dess framgång kan ses som inledningen till den [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]]s internationella genomslag.<br />
<br />
==Bakgrund och historia==<br />
===De tidiga åren===<br />
[[Bild:Tintin_Sovjet.jpg|frame|right|Tidig [[Tintin]] ur "[[Tintin i Sovjet]]" från 1929. &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
"Tintin" började som en följetong i den belgiska katolska och konservativa dagstidningen ''Le XXe Siècle''s ungdomsbilaga, ''[[Petit Vingtième]]'', med start den 10 januari 1929 (men redan den 4 januari hade Tintin synts på en reklambild i tidningen). ''Petit Vingtième'' startade 1928 med Hergé som redaktör. Efter en kortvarig sejour med scoutserien "[[Totor]]" 1926&ndash;1929 ville Hergé satsa på en humoristisk äventyrsserie för en större publik. Resultatet blev äventyret "[[Tintin i Sovjet]]", där journalisten Tintin och hans trogna hund [[Milou]] infiltrerar Sovjetunionen för att som journalist skildra det kommunistiska samhället. <br />
<br />
Serien blev snabbt enormt populär, detta trots att de tidigaste äventyren i efterhand kan tyckas dåligt tecknade och fördomsfullt skildrade jämfört med det som komma skulle (en del äventyr har exempelvis anklagats för att vara rasistiska). Med efterföljande "[[Tintin i Kongo]]", "[[Tintin i Amerika]]" och "[[Faraos cigarrer]]" ökade populariteten ytterligare, inte minst eftersom äventyren efter sin publicering i tidningen började samlas i [[seriealbum]]. År 1930 började "Tintin" publiceras i Frankrike, varefter den internationella marknaden bara fortsatte att växa. Snart kunde Hergé börja leva på inkomsterna från sitt serieskapande.<br />
<br />
===Mer realism===<br />
Med femte albumet "[[Blå Lotus]]", började Hergé med den noggranna research och medvetenhet om detaljer som han skulle bli känd för. Då det hade påannonserats att Tintin i sitt nästa äventyr skulle besöka Kina hade en ung kines vid namn [[Tchang Tchong-Yen]] kontaktat Hergé och bett honom att överväga hur han skildrade folket och landet. Detta blev ett uppvaknande för Hergé, som blev medveten dels om hur fördomsfullt han skildrat andra kulturer i de tidiga albumen, dels om vilken fantastisk kulturskatt Kina kunde bjuda på. Som tack för "väckarklockan" skapade han en figur vid namn [[Tchang]] i äventyret (en vän till Tintin som även dök upp i det långt senare albumet "[[Tintin i Tibet]]"). <br />
<br />
En högre grad av realism och noggrannare research medförde att "Tintin" blev alltmer av en renodlad äventyrsserie och de rena slapstickinslagen bantades ner (även om de aldrig försvann helt). Hergé började också att återanvända bifigurer från tidigare äventyr och hålla en viss kontinuitet genom serien, inledningsvis genom att "Blå Lotus" skrevs som något av en fristående fortsättning på "Faros cigrarrer" och genom att [[Dupondtarna]], som hade gjort sin egentliga debut i "Faraos cigrarrer", också medverkade i "Blå Lotus" och de kom därefter att medverka i stort sett i samtliga av seriens episoder. Tintins äventyr avlöste sedan varandra i en regelbunden takt, ett nytt startades ungefär var femtonde månad. "[[Det sönderslagna örat]]" kom 1937, "[[Den svarta ön]]" 1938 och "[[Kung Ottokars spira]]" 1939. <br />
<br />
===Krigsåren och efterkrigsåren===<br />
Då andra världskriget nådde Belgien avbröts produktionen. Hergé fortsatte visserligen att teckna det nya äventyret "[[Det svarta guldet]]" samtidigt som han var inkallad som reservofficer, men serien avbröts då krigssituationen tvingade ''Le XXe Sièclé'' i konkurs. Efter ockupationen av Belgien fortsatte Hergé med "Tintin" för Brysseltidningen ''Le Soir'' (något han starkt kritiserats för eftersom tidningen granskades av den tyska ockupationsmakten och många såg detta som ett utslag för nazivänlighet). Under dessa betingelser, då Hergé tvingades undvika alla brännbara ämnen och dessutom fick ett mycket mindre format till sitt förfogande, blev äventyren "[[Krabban med guldklorna]]", "[[Den mystiska stjärnan]]", "[[Enhörningens hemlighet]]", "[[Rackham den Rödes skatt]]" och "[[De sju kristallkulorna]]" till. Medan tidigare äventyr till viss del hade haft en politisk tendens, kom dessa äventyr mer att handla om vad som kan beskrivas som skattjakter och ha inslag av magisk realism och science fiction. Denna period introducerade viktiga återkommande bifigurer som [[kapten Haddock]], [[professor Kalkyl]] och betjänten [[Nestor]].<br />
[[Bild:Markeringar_Tintin.jpg|frame|left|[[Kapten Haddock]] dyker upp i "[[Krabban med guldklorna]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
Publiceringen av "De sju kristallkulorna" avbröts i och med Bryssels befrielse år 1944. Omedelbart efter befrielsen anklagades Hergé till en början för samröre med ockupationsmakten för att han hade jobbat på ''Le Soir''; han kunde så småningom börja jobba igen och något egentligt samröre kunde aldrig bevisas. Inte förrän år 1946 slutfördes "De sju kristallkulorna" och fortsättningen "[[Solens tempel]]" började i den nystartade veckoserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''<ref>"Serien Tintin, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/serien-tintin/]] (2020-08-28)</ref>, som härefter alltid kom att vara platsen där "Tintin" originalpublicerades. Albumproduktionen återupptogs också och Hergé tog tillfället i akt att teckna om flera av sina tidigare album i mer komprimerat format på färre sidor, modernare teckningsstil och i färg. (Det är dessa omtecknade versioner som vi framför allt känner till i Sverige). Nya äventyr fortsatte att komma ungefär vartannat år. Hergé gjorde en ny (den här gången avslutad) version av "[[Det svarta guldet]]" år 1950, "[[Månen tur och retur (del 1)]]" 1953, "[[Månen tur och retur (del 2)|del 2]]" 1954, "[[Det hemliga vapnet]]" 1956 och "[[Koks i lasten]]" 1958. Både under "Det svarta guldet" och "Månen tur och retur" var Hergé tvungen att tillfälligt avbryta arbetet på grund av hälsoskäl, något som 1950 ledde till att han grundade en tecknarstudio med folk som kunde assistera honom, [[Studios Hergé]].<br />
<br />
===Den sena produktionen===<br />
Därefter tacklade Hergés produktionstakt av. Delvis kan detta förklaras med en livskris som han gick igenom under den här tiden, något som han påstår ha "tecknat av sig" i och med "[[Tintin i Tibet]]" 1960. Under 1970-talet påverkade en blodbristsjukdom hans arbetstempo. Idéerna kom inte lika snabbt som i hans ungdom och inte heller behövde han längre spotta ur sig alster för att försörja sig. "[[Castafiores juveler]]" ([[1963]]), "[[Plan 714 till Sydney]]" ([[1968]]), och "[[Tintin hos gerillan]]" ([[1976]]) var alla väl genomarbetade skapelser som fick ta den tid de tog beroende på Hergés ork och arbetslust ("Plan 714" gjordes dock till stor del av assistenten [[Bob de Moor]], något som många anser bidragit negativt till resultatet). <br />
<br />
I mars 1983 dog Georges Remi vid 75 års ålder. Men "Tintins" saga var inte slut för det. Skisserna till det ofullbordade albumet "[[Tintin och alfakonsten]]" kom ut i bokform 1986, och serien fortsätter att sälja i höga upplagor i stora delar av världen. Även serietidningen ''Tintin'' fortsatte att leva i några år efter Hergés död (dock med andra serier än "Tintin" som huvudinnehåll).<br />
<br />
Hergé hade bestämt att ingen annan skulle få fortsätta att teckna "Tintin" efter hans död, något man som man än så länge har respekterat, även om det då och då höjs röster för att återuppliva serien och det också har utkommit en del icke-auktoriserade alster, till exempel avslutade versioner av "Tintin och alfakonsten".<br />
[[Bild:Tintin_4.JPG|frame|right|[[Tintin]] och [[Kapten Haddock|Haddock]] på Månen 1953. &copy;&nbsp;[[Hergé]].]]<br />
<br />
Även om Tintins karriär nu är slut vad gäller nya äventyr, så var den onekligen lång och framgångsrik så länge den varade. Det är inte för intet som han av Frankrikes president Charles de Gaulle blev kallad "min ende internationelle rival".<br />
<br />
==Form och innehåll==<br />
Något som bidragit till seriens popularitet är Hergés rena och uttrycksfulla teckningsstil, kallad "[[klara linjen]]" (ligne claire), som har bildat skola på den europeiska seriemarknaden. Den har visat sig inte minst vara betydelsefull när det gäller läsarens identifikation med huvudpersonen (åtminstone är det en vitt spridd teori). Även när det gällde bildkomposition, rörelse och bildberättande är Hergé ansedd som en av de stora mästarna inom seriekonsten.<br />
<br />
När det gäller själva historierna så har den balanserade mixen av äventyr och komik (samt inte minst engagemanget i karaktärerna) spelat en viktig roll för serien. Äventyren har varit varierade och fantasifulla – Tintin med vänner har besökt hela världen (och en bit utanför den), bekämpat öststatskommunism, organiserad brottslighet, spionkarteller, slavringar och narkotikasmugglare. De har varit inblandade i skattjakter, övernaturliga mumiehistorier, månfärder, snömansexpeditioner och sydamerikanska revolutioner.<br />
<br />
De tidiga albumen har kritiserats starkt för sina rasistiska och stereotypa inslag. Hergé tog senare avstånd från dessa och förklarade att det berodde på den felaktiga stereotypbild av världen utanför Europa han själv hade blivit matad med som barn (vilket i och för sig inte ursäktar de kritiserade porträtten av afrikaner i den senare "Koks i lasten").<br />
<br />
==Figuren Tintin==<br />
[[Bild:Tintin_et_Milou.png|frame|[[Tintin]] och [[Milou]] av [[Hergé]] med bakgrunder av [[Bob de Moor]], ur "[[Den svarta ön]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
För att vara en huvudfigur i en serie ger Tintin ett relativt blekt intryck. Han är världens mest kända journalist, men syns aldrig (förutom i de första albumen) bedriva något journalistiskt arbete. Han utmärker sig inte på något särskilt sätt och överskuggas allt som oftast av sina bifigurer. Själva namnet betyder något i still med "inget alls" eller "inte alls" på franska. Hans ålder är obestämbar, han har inga egna drifter, och hans utseende är minst utpräglat av alla i hela serien. Tintins mest särskiljande utseendedetalj, hans upprättstående hårtofs, lade Hergé till för att läsaren skulle känna igen seriens huvudfigur. (Tofsen uppstod från början då Tintin körde en bil fort i "Tintin i Sovjet", men stannade kvar även efter att bilen kraschat.)<br />
<br />
Kanske är det det som gör honom till en utmärkt huvudkaraktär. Vem som helst kan identifiera sig med Tintin. Det är möjligen också en bidragande orsak till att serien kunde utvecklas i så många år utan att fastna. Tintin passar in lika väl i en sydamerikansk armé som i en månraket.<br />
<br />
I övrigt uppfyller Tintin hjälterollen enligt alla arketypiska värden. Han är modig, listig, godhjärtad och omöjlig att besegra. Han är lojal mot sina vänner och redo att offra livet för en annan människa. <br />
<br />
Hergé brukade säga "Tintin, c'est moi".<br />
<br />
==Övrigt figurgalleri i serien==<br />
Om Tintin är något intensägande så är hans bifigurer desto färgstarkare. I början var hans enda förtrogne foxterriern [[Milou]] som i de tidigaste äventyr var mer talför och hade mer personlighet än i de senare. Men undan för undan utvidgades persongalleriet med de inkompetenta detektiverna [[Dupondtarna|Dupont och Dupond]], den skönsjungande (?) operadivan [[Bianca Castafiore]] (den enda kvinna som någonsin fick en framträdande roll i serien), den koleriske och lätt alkoholiserade, men godhjärtade [[Kapten Haddock]] (som efterhand trängde undan Milou och till slut nästan stal rampljuset från Tintin), den lomhörde men geniale [[Professor Kalkyl]] med flera. Dessa får anses utgöra kärnan i "familjen Tintin".<br />
<br />
Var och en av dessa har individuella artiklar:<br />
* [[Milou]], har alltid varit med Tintin, den enda figuren utom Tintin som medverkar i alla äventyr<br />
* [[Kapten Haddock]], debuterade i "[[Krabban med guldklorna]]" (äventyr nr 9) och blir Tintins bäste vän som medverkar i samtliga följande äventyr<br />
* [[Dupondtarna]], debuterade i "[[Faraos cigarrer]]" (nr 4) och medverkar i de flesta äventyr därefter, har i efterhand även ritats in i bakgrunden i en ruta i "[[Tintin i Kongo]]" (nr 2)<br />
* [[Professor Kalkyl]], debuterade i "[[Rackham den rödes skatt]]" (nr 12) och medverkar i de flesta äventyr därefter<br />
* [[Bianca Castafiore]], debuterade i "[[Kung Ottokars spira]]" (nr 8) och medverkar i flera äventyr därefter<br />
<br />
[[Bild:Tintinfigurer.gif|center|frame|Ett urval figurer ur "[[Castafiores juveler]]" (plus fru Svensson från "[[Det hemliga vapnet]]" och "[[Plan 714 till Sydney]]"). &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
* '''Andra återkommande figurer:'''<br />
Övriga återkommande figurer inkluderar Tintins ärkefiender [[Rastapopoulos]], [[Doktor Müller]] och [[Allan Thompson]], goda vänner som kinespojken [[Tchang]], handelsmannen [[Senhor Oliveira da Figueira]] och den sydamerikanske diktatorn/rebelledaren [[General Alcazar]], den alltid behjälplige betjänten [[Nestor]], den påträngande försäkringsagenten [[Serafim Svensson]] och många fler. Se länkarna nedan.<br />
<br />
{{Kolumner|antal=4}}<br />
*[[Abdallah]]<br />
*[[Allan Thompson]]<br />
*[[Bröderna Fogel]]<br />
*[[Dawson]]<br />
*[[Doktor Müller]]<br />
*[[Emir Muhammed Ben Kalish Ezab]]<br />
*[[General Alcazar]]<br />
*[[General Tapioca]]<br />
*[[Herr Wagner]]<br />
*[[Irma]]<br />
*[[Ivan Sackarin]]<br />
*[[Kapten Chester]]<br />
*[[Maharadjan av Gopal]]<br />
*[[Nestor]]<br />
*[[Pablo]]<br />
*[[Piotr Szut]]<br />
*[[Professor Cantonneau]]<br />
*[[Roberto Rastapopoulos]]<br />
*[[Ridgewell]]<br />
*[[Senhor Oliveira da Figueira]]<br />
*[[Serafim Svensson]]<br />
*[[Sanzot|Slaktaren Sanzot]]<br />
*[[Tchang]]<br />
*[[Överste Jorgen]]<br />
*[[Överste Sponsz]]<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
{| class="wikitable centre" style="text-align:center;"<br />
|+ De betydelsefulla återkommande figurernas medverkan i olika "Tintin"-äventyr<ref>listan hämtad från Cyrille Mozgovine: "De Abdallah à Zorrino", 1992, s. 270</ref><br />
|-<br />
! <br />
! scope="col"| [[Tintin i Sovjet|TS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Kongo|TK]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Amerika|TA]]<br />
! scope="col"| [[Faraos cigarrer|FC]]<br />
! scope="col"| [[Blå lotus|BL]]<br />
! scope="col"| [[Det sönderslagna örat|SS]]<br />
! scope="col"| [[Den svarta ön|SÖ]]<br />
! scope="col"| [[Kung Ottokars spira|OS]]<br />
! scope="col"| [[Krabban med guldklorna|KG]]<br />
! scope="col"| [[Den mystiska stjärnan|MS]]<br />
! scope="col"| [[Enhörningens hemlighet|EH]]<br />
! scope="col"| [[Rackham den rödes skatt|RS]]<br />
! scope="col"| [[De sju kristallkulorna|7K]]<br />
! scope="col"| [[Solens tempel|ST]]<br />
! scope="col"| [[Det svarta guldet|SG]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M1]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M2]]<br />
! scope="col"| [[Det hemliga vapnet|HV]]<br />
! scope="col"| [[Koks i lasten|KL]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Tibet|TT]]<br />
! scope="col"| [[Castafiores juveler|CJ]]<br />
! scope="col"| [[Plan 714 till Sydney|PS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin hos gerillan|TG]]<br />
|-g<br />
| style="text-align:left;"| [[Tintin (seriefigur)|Tintin]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Milou]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Dupond och Dupont]]<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| colspan="16" style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Kapten Haddock]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="15" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Nestor]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Professor Kalkyl]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="12" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|- <br />
| style="text-align:left;"| [[Bianca Castafiore]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Roberto Rastapopoulos]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Allan Thompson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Oliveira da Figueira]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[General Alcazar]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Doktor Müller]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Abdallah]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Serafim Svensson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Överste Sponsz]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|}<br />
<br />
==Fiktiva företeelser i serierna==<br />
===Tintins geografi===<br />
För serien "Tintin" skapade Hergé ett flertal fiktiva länder, folk och språk. På så sätt kunde han skildra exotiska platser utan att peka ut exakt var de var belägna eller behöva göra närmare efterforskningar kring hur de såg ut på riktigt.<br />
Bland dessa länder finns:<br />
* [[Syldavien]], kungarike i Sydösteuropa, huvudstad '''Klow''', språk [[syldaviska]]<br />
* [[Bordurien]], diktatur i Sydösteuropa, Syldaviens fientligt inställda grannland, språk [[borduriska]]<br />
* [[San Theodoros]], republik i Latinamerika präglat av återkommande statskupper mellan två rivaliserande generaler, huvudstad '''Las Dopicos'''; med ursprungsbefolkning: arumbayafolket med eget språk, och bibarofolket<br />
* [[Nuevo Rico]], Latinamerika, grannland till San Theodoros, huvudstad '''Sanfacion'''<br />
* [[Maharadjan av Gopal|Gopal]], maharadjadöme på indiska halvön<br />
* '''Sao Rico''', skildras aldrig i bild, men det rivaliserande fartyget i "Den mystiska stjärnan" för det landets flagga.<br />
* [[Khemed]], emirat i Mellanöstern<br />
* '''Sondonesien''', Oceanien<br />
<br />
===Fiktiva språk===<br />
Hergé skapade även en rad fiktiva språk för serien, [[syldaviska]] (i Syldavien), [[borduriska]] (i Bordurien) och ''arumbaya'' (bland arumbaya-indianerna i San Theodoros). Språken kanske inte är så genomarbetade, lingvistiskt sett, men har ändå fått en del uppmärksamhet. De här språken är till stor del baserade på ''[[marolliska|marols]]'', en flamländsk dialekt som talades i Bryssel och som Hergé växte upp med. Syldaviska är det största och mest utforskade av de här språken.<br />
<br />
==Tintins äventyr==<br />
Kronologisk listning av Tintins äventyr. Alla äventyr publicerades först i tidningsföljetong innan de samlades i album.<br />
<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#AD0000;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Utgivning&nbsp;</div> <br />
<div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:left;font-size: 100%;clear:left;"><br />
[[Bild:Plan_714_till_Sydney.png|thumb|"[[Plan 714 till Sydney]]" &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]] och [[Carlsen Comics]]]]<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Fransk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Tidningspublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Albumpublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk publicering (numrering)<br />
|-<br />
|"Tintin au pays des Soviets"||1929–30 (''[[Le Petit Vingtième]]'')||1930||"[[Tintin i Sovjet]]"||1975 (-); 2004 (1)<br />
|-<br />
|"Tintin au Congo"||1929–30 (''Le Petit Vingtième'')||1931 (omtecknad färgutgåva 1946)||"[[Tintin i Kongo]]" ||1978 (22); 2004 (2)<br />
|-<br />
|"Tintin en Amérique"||1931–32 (''Le Petit Vingtième'')||1932 (omtecknad färgutgåva 1945)||"[[Tintin i Amerika]]"||1975 (19); 2004 (3)<br />
|-<br />
|"Les Cigares du Pharaon"||1932–34 (''Le Petit Vingtième'')||1934 (omtecknad färgutgåva 1955)||"[[Faraos cigarrer]]" ||1970 (5); 2004 (4)<br />
|-<br />
|"Le Lotus bleu"||1934–35 (''Le Petit Vingtième'')||1936 (delvis omtecknad färgutgåva 1946)|| "[[Blå Lotus]]" ||1977 (21); 2004 (5)<br />
|-<br />
|"L'Oreille cassée"||1935–37 (''Le Petit Vingtième'')||1937 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Det sönderslagna örat]]"||1971 (18); 2004 (6)<br />
|-<br />
|"L'Ile noire"||1937–38 (''Le Petit Vingtième'')||1938 (omtecknad färgutgåva 1943, omtecknad moderniserad utgåva 1966)||"[[Den svarta ön]]" ||1968 (15); 2004 (7)<br />
|-<br />
|"Le Sceptre d'Ottokar"||1938–39 (''Le Petit Vingtième'')||1939 (omtecknad färgutgåva 1947)||"[[Kung Ottokars spira]]"||1960 (2); 1972 (2); 2004 (8)<br />
|-<br />
|"Le Crabe aux pinces d'or"||1940–41 ([[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'')||1941 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Krabban med guldklorna]]"||1970 (17); 2004 (9)<br />
|-<br />
|"L'Etoile mystérieuse"||1941–42 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1942 (omtecknad och färglagd)||"[[Den mystiska stjärnan]]" ||1960 (1); 1972 (1); 2004 (10)<br />
|-<br />
|"Le Secret de la Licorne"||1942–43 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1943 (omtecknad och färglagd)||"[[Enhörningens hemlighet]]" ||1961 (3); 1974 (11); 2004 (11)<br />
|-<br />
|"Le Trésor de Rackam le Rouge"||1943 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1944 (omtecknad och färglagd)||"[[Rackham den Rödes skatt]]" ||1962 (4); 1974 (12); 2004 (12)<br />
|-<br />
|"Les Sept boules de cristal"||1943–44 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1948 (omtecknad och färglagd)||"[[De sju kristallkulorna]]" ||1968 (3); 2004 (13)<br />
|-<br />
|"Le Temple du soleil"||1946–48 (tidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'')||1949 (omredigerad)||"[[Solens tempel]]"||1968 (4); 2004 (14)<br />
|-<br />
|"Au pays de l'or noir"||1939–40 (''Le Petit Vingtième'', oavslutad)<br>1948–50 (tidningen ''Tintin'', omtecknad)||1950||"[[Det svarta guldet]]"||1971 (6); 2004 (15)<br />
|-<br />
|"Objectif Lune"||1950–52 (tidningen ''Tintin'')||1953||"[[Månen tur och retur (del 1)]]"||1969 (7); 2005 (16)<br />
|-<br />
|"On a marché sur la Lune"||1952–53 (tidningen ''Tintin'')||1954||"[[Månen tur och retur (del 2)]]"||1969 (8); 2005 (17)<br />
|-<br />
|"L'Affaire Tournesol"||1954–56 (tidningen ''Tintin'')||1956||"[[Det hemliga vapnet]]" ||1968 (10); 2005 (18)<br />
|-<br />
|"Coke en stock"||1956–58 (tidningen ''Tintin'')||1958||"[[Koks i lasten]]"||1969 (13); 2005 (19)<br />
|-<br />
|"Tintin au Tibet"||1958–59 (tidningen ''Tintin'')||1960||"[[Tintin i Tibet]]" ||1969 (9); 2005 (20)<br />
|-<br />
|"Les Bijoux de la Castafiore"||1961–62 (tidningen ''Tintin'')||1963||"[[Castafiores juveler]]"||1969 (14); 2005 (21)<br />
|-<br />
|"Vol 714 pour Sydney"||1966–67 (tidningen ''Tintin'')||1968||"[[Plan 714 till Sydney]]" ||1969 (16); 2005 (22)<br />
|-<br />
|"Tintin et les Picaros"||1975–76 (tidningen ''Tintin'')||1976||"[[Tintin hos gerillan]]" ||1976 (23); 2005 (23)<br />
|-<br />
|"Tintin et l'Alph-Art"|| – ||1986 (utgivet som ofullbordat album)||"[[Tintin och alfabetskonsten]]"/"[[Tintin och alfakonsten]]"||1989 (-); 2005<br />
|}<br />
Se även [[Kronologisk lista: Tintin]]<br />
<br />
<br />
'''Utanför kronologin'''<br />
<br />
"Tintin et le lac aux requins" / "[[Tintin och Hajsjön]]" (1973) (filmalbum, ej av Hergé)<br />
</div> <br />
<br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk utgivning och översättning==<br />
[[Bild:Karl_Kalkyl.png|frame|[[Professor Kalkyl]] ur "[[Plan 714 till Sydney]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]]]]<br />
Tintins första framträdande i Sverige var 1948 i veckotidningen ''25:an'', där den fortsatte att publiceras in på 1950-talet. Andra tidningar serien har publicerats i under årets lopp inkluderar ''[[Året Runt]]'', ''[[Dagens Nyheter]]'', ''[[Kamratposten]]'', ''[[Banggg]]'', ''[[Pelle Svanslös]]'', ''[[Allers]]'' och ''[[Svenska Dagbladet]]''. Översättarna har varierat och namngivningen är allt annat än konsekvent.<br />
<br />
Albumdebuten i Sverige skedde 1960-1962 då fyra album i hårdpärm gavs ut av Bonniers. Antingen var satsningen före sin tid eller också var marknadsföringen misslyckad, för utgivningen blev ingen större succé och lades ned efter dessa fyra böcker. Översättare var [[Per Kellberg]] som gått till historien genom att skapa Professor Karl Kalkyls svenska namn (på franska heter han Tryphon Tournesol), och även introducerade Kapten Haddocks berömda svordom "Bomber och granater!" En lustig översättningsdetalj är att Haddocks whisky kallas "kalasmust" i två av albumen.<br />
<br />
[[1968]] började [[Illustrationsförlaget]] att ge ut "Tintin", som då äntligen slog i Sverige, och även banade väg för hela boomen av fransk-belgiska albumserier i Sverige på 70- och 80-talen. Hela sviten på 23 album gavs ut 1968–1978, även om utgivningsförlaget i olika omgångar bytte namn till [[Carlsen/if]] och [[Carlsen Comics]]. De klassiska översättarna till dessa album är [[Karin och Allan B. Janzon]], som bland annat uppfann Haddocks andra kända svordom, "Anfäkta och anamma!".<br />
<br />
Den svenska numreringen för de här albumen är helt okronologisk, och stämmer inte heller med utgivningen i Sverige, "nr. 7" kom t.ex. ut för första gången 2 år före "nr. 6". Numreringen tros vara baserad på den brittiska ordningen.<br />
<br />
Lagom till "Tintins" 75-årsjubileum 2004 initierade förlaget Bonnier Carlsen en nyöversättning av albumen. Översättaren [[Björn Wahlberg]] har tagit sin uppgift på fullaste allvar och arbetat hårt för att översättningen ska ligga så nära det franskspråkiga originalet som möjligt, så att tvetydigheter, ordvitsar m.m. inte ska gå förlorade. De sista albumen i nyöversättning kom ut i slutet av september 2005.<br />
<br />
Den här utgivningen följer det franska originalets följd, det vill säga albumen ges ut och numreras i den ordning de kom ut i Belgien.<br />
<br />
2015 börjar [[Kartago]] ge ut Tintinalbumen med hårda pärmar. 2020 övertogs utgivningen av [[Cobolt förlag|Cobolt]], efter att Kartago bliviten underetikett till detta förlag.<br />
<br />
==Tintin i andra medier==<br />
"Tintin" har också överförts till andra medier, inklusive spelfilm, [[animerad film|tecknade filmer och TV-serier]], talskivor, teaterpjäser, böcker, utställningar m.m.<br />
<br />
===Animerade TV-serier===<br />
*Under 1960- och 70-talen producerades det sju animerade TV-serier med "Tintin" i Frankrike. Varje TV-serie var baserad på ett albumäventyr uppdelat på 4-8 avsnitt vardera. Man höll sig här ganska fritt till originalbumen, t.ex. hade Kalkyl här perfekt hörsel. Äventyren ifråga var: "Den Svarta Ön", "Månen Tur och Retur" del 1 och 2, "Enhörningens Hemlighet", "Rackham den Rödes Skatt", "Den Mystiska Stjärnan", "Krabban med Guldklorna" och "Det Hemliga Vapnet". De flesta av dessa äventyr har sänts på svensk tv och/eller getts ut på video.<br />
*På 1990-talet kom en fransk-kanadensisk tecknad TV-serie i 39 avsnitt, som också har givits ut på DVD. Här var man mer trogen originalalbumen.<br />
<br />
===Animerade långfilmer===<br />
*Den tecknade långfilmen "Solens Tempel" kom 1969 och baserades på dubbeläventyret "De Sju Kristallkulorna"/"Solens Tempel". Nu utgiven på DVD i Sverige.<br />
*"Tintin och Hajsjön" kom 1972. Den baserades inte på något äventyr av Hergé, utan hade ett originalmanus av [[Greg]]. Finns tillgänglig på DVD i Sverige<br />
*Den 22 oktober 2011 hade den datoranimerade långfilmen "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" världspremiär. Filmen, i regi av Steven Spielberg, gick upp på svenska biografer den 28 oktober. Spielberg sägs, tillsammans med Peter Jackson, förberea ytterligare två stycken datoranimerade långfilmer med Tintin, men hittills (2017) har ingen ytterligare film fått premiär.<br />
<br />
===Talskivor och kassetter===<br />
*1971-1989 kom en serie skivor och kassetter på svenska där serieäventyren hade överförts till en form av radioteater. Bearbetningen gjordes av Lasse Swärd och Bert-Åke Varg. Tintins röst gestaltades oftast av Tomas Bolme. Alla äventyr utom "Tintin i Sovjet" och "Tintin och Alfakonsten" adapterades på detta sätt. Idag finns de på CD.<br />
<br />
===Teater===<br />
*1941 sattes "[[Le Mystère du diamant bleu]]" ("Mysteriet med den blå diamanten") upp på teater i Bryssel, till manus av Hergé och Jacques Van Melkebeke. Året efter sattes ytterligare en pjäs upp, "[[Monsieur Boullock a disparu]]" ("Herr Boullock är försvunnen").<br />
<br />
===Spelfilmer===<br />
Två spelfilmer gjordes i Frankrike/Belgien i början av 1960-talet. Ingen av dem hade serieäventyr som förlaga.<br />
*"Tintin i Piraternas Våld" (även känd som "Tintin och det Gyllene Skinnet") kom 1961 och regisserades av Jean-Jacques Vierne. Rollen som Tintin spelades av Jean-Pierre Talbot och Georges Wilson gestaltade Kapten Haddock.<br />
*"Tintin och de Blå Apelsinerna" ("Tintin et les Oranges Bleues") kom 1964 och regisserades av Philippe Condroyer. Jean-Pierre Talbot spelade återigen Tintin medan rollen som Haddock tagits över av Jean Bouise.<br />
De här två filmerna har släppts på VHS och DVD i Sverige.<br />
<br />
===Böcker===<br />
*Böcker, bilderböcker, pysselböcker m.m. har producerats av Hergés studio och på licens nästan från allra första början. Men mest känd är nog en annorlunda nytolkning av figuren: i Frederic Tutens roman "[[Tintin i Nya Världen]]" växer Tintin upp till man och får bland annat till det med den sköna Clavdia (känd från Thomas Manns "Bergtagen"). Boken kom 1993 och blev en smärre succé, detta trots att romanfiguren inte har mycket gemensamt med Hergés Tintin. Den publicerades med tillstånd av Hergés efterlevande.<br />
<br />
===Spel===<br />
*1987 gav Ravensburger ut ett detektivspel med Tintin, där det går ut på att ta reda på vem som har kidnappat Professor Kalkyl och var han befinner sig.<br />
<br />
==Hyllningar och parodier==<br />
[[Bild:Tintin_fyrtio.png|thumb|200px|right|"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]", hyllningsalbum till [[Hergé]], utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Omslag bestående av collage av bilder av [[Enki Bilal]], [[Jacques Tardi]], [[Frank Margerin]], [[Avoine]] och [[Hergé]]. &copy;&nbsp;upphovsmännen/''[[(A Suivre)]]''/[[Medusa]].]]<br />
*"[[Tintin i Schweiz]]" och "[[Tintin i Paris]]", två album i ''[[Parodi (albumserie)|Parodi]]''-serien<br />
*"[[Tintin i Thailand]]", parodialbum<br />
*"Tintin i Libanon" var en kort serie som publicerades i satirtidningen ''[[Etikett]]''<br />
*"[[Tintin i Nya Världen]]", roman av Frederic Tuten<br />
*Tintin gör flera cameos i [[Jan Lööf]]s serie "[[Felix]]". Lööf gör även en skildring av en åldrad Tintin i albumet "[[Serier om den första kärleken]]".<br />
*I ''[[Svenska Mad]]'' nr 7/1977 finns en ensidig parodi, kallad "Tönten och ännu en liga".<br />
*[[Dupondtarna]] dyker upp som belgare i "[[Asterix]]"-albumet "[[Asterix i Belgien]]".<br />
*''[[Teen Titans|Teen Titans Spotlight]]'' nr 11 (1987) av [[Jean-Marc Lofficier]], [[Randy Lofficier]] och [[Joe Orlando]], utgiven av [[DC Comics]] (En bekant hjälte vid namn ''Tin'' dyker upp.)<br />
*"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]" är ett hyllningsalbum till Hergé av ett flertal olika tecknare, utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Förlagan var ett specialnummer av franska ''[[(Á Suivre)]]'' utgivet kort efter Hergés död 1983. Den svenska versionen är förkortad, men har även inkluderat ett antal bidrag från svenska serieskapare.<br />
*"[[Tintin på Lister]]", parodi av [[Daniel Ahlgren]] i "[[Allt för konsten 3]]"<br />
*"[[Breaking free]]", pastisch med temat den anarkistiska kampen<br />
*"Den befriade konstnären" i ''[[Kalle Ankas Pocket 300: Strandhjälten|Kalle Ankas Pocket 300]]'' av [[Corrado Mastantuono]] där några inte helt obekanta figurer dyker upp under namnen Tantan (Tintin), Moulin ([[Milou]]), Kapten Klopstock ([[Kapten Haddock]]) och Dupant och Dupand ([[Dupondtarna]]).<br />
*"[[Eva & Adam]]"-albumet "Den andra killen" (nr 4) avslutas med en serie kallad "Födelsedagskalaset", där [[Måns Gahrton]] berättar om sitt Tintinläsande under barndomen.<br />
*Tintin och [[Kapten Haddock]] gör båda [[cameo]]s i den amerikanska serien "[[Top 10]]", Tintin i ''Top 10: Beyond the Farthest Precinct'' nr 3, och Haddock samma nummer samt i "Top 10: The Forty-Niners".<br />
*I den femte delen av [[Joann Sfar]]s "[[Rabbinens katt]]" ("Jérusalem d'Afrique", i album nummer två av den amerikanska utgåvan) möter huvudpersonerna Tintin i Kongo cirka 1930. Porträttet av Tintin är här inte särskilt smickrande utan visar en självgod kolonialist som ser på alla icke-européer som mindre vetande och skjuter varje vilt djur som kommer i hans väg.<br />
*En referens till en Haddock-scen i "[[Koks i lasten]]" görs i serieromanen "[[Svalornas lek]]" av [[Zeina Abirached]] (sidorna 118&ndash;120 i den svenska utgåvan).<br />
*Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på det Tintin-exklusiva språket [[syldaviska]]. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).<br />
*"Timtim" i ''[[Pyton (serietidning)|Pyton]]'' nr 3/1992 och "Timtim's comeback" i ''Pyton'' nr 8/1992.<br />
<br />
==Tintin på andra språk==<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Språk!!bgcolor="#FFEBAD"|Namn<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_sydafrika.gif]] Afrikaans||Kuifie<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_saudi_arabien.gif]] Arabiska||تان تان (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_schweiz.gif]] Bern-dialekt||Täntän<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_esperanto.gif]] Esperanto||Tinĉjo<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_iran.gif]] Farsi||تن تن (Tainetaine)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_belgien.gif]] Franska||'''Tintin'''<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_finland.gif]]}} Finska||Tintti<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_flamländska.gif]]}} Flamländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_friesland.gif]] Frisiska||Túfke<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_färöarna.gif]]}} Färöiska || Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_grekland.gif]] Grekiska|| Τεντέν (Tenten)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_israel.gif]]}} Hebreiska||טינטין (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_island.gif]] Isländska||Tinni<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_italien.gif]] Italienska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_japan.gif]]}} Japanska||タンタン (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_folkrepubliken_kina.gif]] Kinesiska||丁丁<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sydkorea.gif]]}} Koreanska||탱탱 (Ttangttang)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_latin.gif]] Latin||Titinus<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_nederländerna.gif]] Nederländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_norge.gif]] Norska||Tintin, Peik (tidigare)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_polen.gif]]}} Polska||Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_portugal.gif]] Portugisiska||Tintim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_ryssland.gif]]}} Ryska||Тантан (Tantan)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sardinien.gif]]}} Sardiska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_serbien.gif]]}} Serbiska||Тинтин (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_spanien.gif]] Spanska||Tintín<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_turkiet.gif]] Turkiska||Tenten<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_tyskland.gif]] Tyska||Tim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_wales.gif]]}} Walesiska||Tintin<br />
|}<br />
<br />
==Mer läsning och andra fakta==<br />
Tintinologerna framför andra är [[Benoît Peeters]] och [[Philippe Goddin]]. Här listas diverse Tintinania av dem och andra:<br />
<br />
===Böcker om Tintin===<br />
* Jean-Marie Apostolidès: "Les Métarmophoses de Tintin" (Seghérs 1984)<br />
* Jan Baetens: "Hergé Ecrivain" (Labor 1990)<br />
* [[Michael Farr]]: "Tintin: The Complete Companion" (John Murray 2001) (Svensk översättning: "[[Tintin: den kompletta guiden]], Bonnier Carlsen 2005)<br />
* Hergé: "Cinquante ans de Travaux Fort Gais" (Casterman 1978)<br />
* Philippe Goddin: "Hergé et Tintin" (Lombard 1986)<br />
* Philippe Goddin: "Les Débuts d'Hergé" (Éditions Moulinsart 1999)<br />
* Benoît Peeters: "Le Monde D'Hergé" (Casterman 1983) (Svensk översättning: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", Carlsen Comics 1983)<br />
* Benoît Peeters: "Les Bijoux Ravis" (Magic Strip 1984)<br />
* Benoît Peeters: "Hergé, Les Débuts d'un Illustrateur 1922-1932" (Casterman 1987)<br />
* Numa Sadoul (intervjuar Hergé): "Tintin et Moi" (Casterman 1975)<br />
* Frédéric Soumois: "Dossier Tintin" (Jacques Antoine 1987)<br />
<br />
===Filmer om Tintin===<br />
*"[[Tintin och jag]]" (dokumentär regisserad av Anders Østergaard, 2003)<br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Att förbjuda eller inte förbjuda ...Tintin|2|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Dick Harrison|På spaning efter Plekszy-Gladz mustascher|3|2008|33|38}}<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Generation Tintin|3|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Tintin – en tidlös 80-åring|1|2009|8|12}}<br />
{{Serieblaskan|Olof Gustafsson|Falska Tintinalbum - säljs på nätet|1|2009|15|18}}<br />
{{Artikel|Författare=Tobias Eriksson|Titel=Anfäkta och anamma – Tintin fyller 80 år!|Tidning=Svenska Dagbladet|datum=2009-02-09}}<br />
{{B&B|Daniel Atterbom|Tintins äventyr – på film igen|4|2011|22|27}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Enhörningens hemlighet &ndash; jakten på den försvunna Tintinfilmen|1|2012|28|35}}<br />
{{B&B|Lotten Peterson|Tintinmålets oöverskådliga konsekvenser|2|2012|28|29}}<br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Tintinologi]]<br />
* [[Tintiniana]]<br />
* [[Tintingate]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://www.tintin.com/uk/ Tintin.com (officiell webbplats på åtskilliga språk)]<br />
*[http://www.asterion.se/tintin.html Tintin – en hjälte med hjärta och hjärna (fansajt)] Svensk Tintinsida av översättaren [[Björn Wahlberg]]<br />
*[http://www.tintinologist.org/ Tintinologist (fansajt)]<br />
*[http://www.angelfire.com/space/u_line/tidning.htm Tintin i svenska tidningar (fansajt)]<br />
*[http://lakrabo.es.tripod.com/ The different languages of Tintin] "a site for tintin fanatics and collectors"; detaljer om Tintinutgåvor (särskilt "[[Krabban med guldklorna]]") i över 50 språk<br />
*[http://www.intertintin.com/ "Intertintin"] inofficiell webbplats av en samlare, med data och titelbilder på Tintinutgåvor i över 50 länder<br />
*[http://www.generationt.se/ Generation T – Den svenska Tintinföreningen] officiell webbplats för den svenska Tintinföreningen<br />
<br />
<br />
{{Tintin}}<br />
{{Hergé}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Tintin&diff=257189
Tintin
2024-03-16T11:18:24Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Belgiska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Belgiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit film]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit teater]]<br />
::<small>För serietidningen med samma namn, se [[Tintin (serietidning)]]</small><br />
----<br />
[[Bild:Tintin1.jpg|right|Tintin och Milou. &copy;&nbsp;Studio Hergé.]]<br />
"'''Tintin'''" är en av världens mest kända serier, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, som är mer känd under sin serieskaparsignatur [[Hergé]]. Den har sålt över 200 miljoner album världen över och översatts till mer än 50 språk.<br />
<br />
Serien handlar om den unge journalisten Tintin, som mellan 1929 och 1983 fick vara med om en mängd fantastiska äventyr av de mest skiftande slag. Seriens originalspråk är franska och dess framgång kan ses som inledningen till den [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]]s internationella genomslag.<br />
<br />
==Bakgrund och historia==<br />
===De tidiga åren===<br />
[[Bild:Tintin_Sovjet.jpg|frame|right|Tidig [[Tintin]] ur "[[Tintin i Sovjet]]" från 1929. &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
"Tintin" började som en följetong i den belgiska katolska och konservativa dagstidningen ''Le XXe Siècle''s ungdomsbilaga, ''[[Petit Vingtième]]'', med start den 10 januari 1929 (men redan den 4 januari hade Tintin synts på en reklambild i tidningen). ''Petit Vingtième'' startade 1928 med Hergé som redaktör. Efter en kortvarig sejour med scoutserien "[[Totor]]" 1926&ndash;1929 ville Hergé satsa på en humoristisk äventyrsserie för en större publik. Resultatet blev äventyret "[[Tintin i Sovjet]]", där journalisten Tintin och hans trogna hund [[Milou]] infiltrerar Sovjetunionen för att som journalist skildra det kommunistiska samhället. <br />
<br />
Serien blev snabbt enormt populär, detta trots att de tidigaste äventyren i efterhand kan tyckas dåligt tecknade och fördomsfullt skildrade jämfört med det som komma skulle (en del äventyr har exempelvis anklagats för att vara rasistiska). Med efterföljande "[[Tintin i Kongo]]", "[[Tintin i Amerika]]" och "[[Faraos cigarrer]]" ökade populariteten ytterligare, inte minst eftersom äventyren efter sin publicering i tidningen började samlas i [[seriealbum]]. År 1930 började "Tintin" publiceras i Frankrike, varefter den internationella marknaden bara fortsatte att växa. Snart kunde Hergé börja leva på inkomsterna från sitt serieskapande.<br />
<br />
===Mer realism===<br />
Med femte albumet "[[Blå Lotus]]", började Hergé med den noggranna research och medvetenhet om detaljer som han skulle bli känd för. Då det hade påannonserats att Tintin i sitt nästa äventyr skulle besöka Kina hade en ung kines vid namn [[Tchang Tchong-Yen]] kontaktat Hergé och bett honom att överväga hur han skildrade folket och landet. Detta blev ett uppvaknande för Hergé, som blev medveten dels om hur fördomsfullt han skildrat andra kulturer i de tidiga albumen, dels om vilken fantastisk kulturskatt Kina kunde bjuda på. Som tack för "väckarklockan" skapade han en figur vid namn [[Tchang]] i äventyret (en vän till Tintin som även dök upp i det långt senare albumet "[[Tintin i Tibet]]"). <br />
<br />
En högre grad av realism och noggrannare research medförde att "Tintin" blev alltmer av en renodlad äventyrsserie och de rena slapstickinslagen bantades ner (även om de aldrig försvann helt). Hergé började också att återanvända bifigurer från tidigare äventyr och hålla en viss kontinuitet genom serien, inledningsvis genom att "Blå Lotus" skrevs som något av en fristående fortsättning på "Faros cigrarrer" och genom att [[Dupondtarna]], som hade gjort sin egentliga debut i "Faraos cigrarrer", också medverkade i "Blå Lotus" och de kom därefter att medverka i stort sett i samtliga av seriens episoder. Tintins äventyr avlöste sedan varandra i en regelbunden takt, ett nytt startades ungefär var femtonde månad. "[[Det sönderslagna örat]]" kom 1937, "[[Den svarta ön]]" 1938 och "[[Kung Ottokars spira]]" 1939. <br />
<br />
===Krigsåren och efterkrigsåren===<br />
Då andra världskriget nådde Belgien avbröts produktionen. Hergé fortsatte visserligen att teckna det nya äventyret "[[Det svarta guldet]]" samtidigt som han var inkallad som reservofficer, men serien avbröts då krigssituationen tvingade ''Le XXe Sièclé'' i konkurs. Efter ockupationen av Belgien fortsatte Hergé med "Tintin" för Brysseltidningen ''Le Soir'' (något han starkt kritiserats för eftersom tidningen granskades av den tyska ockupationsmakten och många såg detta som ett utslag för nazivänlighet). Under dessa betingelser, då Hergé tvingades undvika alla brännbara ämnen och dessutom fick ett mycket mindre format till sitt förfogande, blev äventyren "[[Krabban med guldklorna]]", "[[Den mystiska stjärnan]]", "[[Enhörningens hemlighet]]", "[[Rackham den Rödes skatt]]" och "[[De sju kristallkulorna]]" till. Medan tidigare äventyr till viss del hade haft en politisk tendens, kom dessa äventyr mer att handla om vad som kan beskrivas som skattjakter och ha inslag av magisk realism och science fiction. Denna period introducerade viktiga återkommande bifigurer som [[kapten Haddock]], [[professor Kalkyl]] och betjänten [[Nestor]].<br />
[[Bild:Markeringar_Tintin.jpg|frame|left|[[Kapten Haddock]] dyker upp i "[[Krabban med guldklorna]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
Publiceringen av "De sju kristallkulorna" avbröts i och med Bryssels befrielse år 1944. Omedelbart efter befrielsen anklagades Hergé till en början för samröre med ockupationsmakten för att han hade jobbat på ''Le Soir''; han kunde så småningom börja jobba igen och något egentligt samröre kunde aldrig bevisas. Inte förrän år 1946 slutfördes "De sju kristallkulorna" och fortsättningen "[[Solens tempel]]" började i den nystartade veckoserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''<ref>"Serien Tintin, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/serien-tintin/]] (2020-08-28)</ref>, som härefter alltid kom att vara platsen där "Tintin" originalpublicerades. Albumproduktionen återupptogs också och Hergé tog tillfället i akt att teckna om flera av sina tidigare album i mer komprimerat format på färre sidor, modernare teckningsstil och i färg. (Det är dessa omtecknade versioner som vi framför allt känner till i Sverige). Nya äventyr fortsatte att komma ungefär vartannat år. Hergé gjorde en ny (den här gången avslutad) version av "[[Det svarta guldet]]" år 1950, "[[Månen tur och retur (del 1)]]" 1953, "[[Månen tur och retur (del 2)|del 2]]" 1954, "[[Det hemliga vapnet]]" 1956 och "[[Koks i lasten]]" 1958. Både under "Det svarta guldet" och "Månen tur och retur" var Hergé tvungen att tillfälligt avbryta arbetet på grund av hälsoskäl, något som 1950 ledde till att han grundade en tecknarstudio med folk som kunde assistera honom, [[Studios Hergé]].<br />
<br />
===Den sena produktionen===<br />
Därefter tacklade Hergés produktionstakt av. Delvis kan detta förklaras med en livskris som han gick igenom under den här tiden, något som han påstår ha "tecknat av sig" i och med "[[Tintin i Tibet]]" 1960. Under 1970-talet påverkade en blodbristsjukdom hans arbetstempo. Idéerna kom inte lika snabbt som i hans ungdom och inte heller behövde han längre spotta ur sig alster för att försörja sig. "[[Castafiores juveler]]" ([[1963]]), "[[Plan 714 till Sydney]]" ([[1968]]), och "[[Tintin hos gerillan]]" ([[1976]]) var alla väl genomarbetade skapelser som fick ta den tid de tog beroende på Hergés ork och arbetslust ("Plan 714" gjordes dock till stor del av assistenten [[Bob de Moor]], något som många anser bidragit negativt till resultatet). <br />
<br />
I mars 1983 dog Georges Remi vid 75 års ålder. Men "Tintins" saga var inte slut för det. Skisserna till det ofullbordade albumet "[[Tintin och alfakonsten]]" kom ut i bokform 1986, och serien fortsätter att sälja i höga upplagor i stora delar av världen. Även serietidningen ''Tintin'' fortsatte att leva i några år efter Hergés död (dock med andra serier än "Tintin" som huvudinnehåll).<br />
<br />
Hergé hade bestämt att ingen annan skulle få fortsätta att teckna "Tintin" efter hans död, något man som man än så länge har respekterat, även om det då och då höjs röster för att återuppliva serien och det också har utkommit en del icke-auktoriserade alster, till exempel avslutade versioner av "Tintin och alfakonsten".<br />
[[Bild:Tintin_4.JPG|frame|right|[[Tintin]] och [[Kapten Haddock|Haddock]] på Månen 1953. &copy;&nbsp;[[Hergé]].]]<br />
<br />
Även om Tintins karriär nu är slut vad gäller nya äventyr, så var den onekligen lång och framgångsrik så länge den varade. Det är inte för intet som han av Frankrikes president Charles de Gaulle blev kallad "min ende internationelle rival".<br />
<br />
==Form och innehåll==<br />
Något som bidragit till seriens popularitet är Hergés rena och uttrycksfulla teckningsstil, kallad "[[klara linjen]]" (ligne claire), som har bildat skola på den europeiska seriemarknaden. Den har visat sig inte minst vara betydelsefull när det gäller läsarens identifikation med huvudpersonen (åtminstone är det en vitt spridd teori). Även när det gällde bildkomposition, rörelse och bildberättande är Hergé ansedd som en av de stora mästarna inom seriekonsten.<br />
<br />
När det gäller själva historierna så har den balanserade mixen av äventyr och komik (samt inte minst engagemanget i karaktärerna) spelat en viktig roll för serien. Äventyren har varit varierade och fantasifulla – Tintin med vänner har besökt hela världen (och en bit utanför den), bekämpat öststatskommunism, organiserad brottslighet, spionkarteller, slavringar och narkotikasmugglare. De har varit inblandade i skattjakter, övernaturliga mumiehistorier, månfärder, snömansexpeditioner och sydamerikanska revolutioner.<br />
<br />
De tidiga albumen har kritiserats starkt för sina rasistiska och stereotypa inslag. Hergé tog senare avstånd från dessa och förklarade att det berodde på den felaktiga stereotypbild av världen utanför Europa han själv hade blivit matad med som barn (vilket i och för sig inte ursäktar de kritiserade porträtten av afrikaner i den senare "Koks i lasten").<br />
<br />
==Figuren Tintin==<br />
[[Bild:Tintin_et_Milou.png|frame|[[Tintin]] och [[Milou]] av [[Hergé]] med bakgrunder av [[Bob de Moor]], ur "[[Den svarta ön]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
För att vara en huvudfigur i en serie ger Tintin ett relativt blekt intryck. Han är världens mest kända journalist, men syns aldrig (förutom i de första albumen) bedriva något journalistiskt arbete. Han utmärker sig inte på något särskilt sätt och överskuggas allt som oftast av sina bifigurer. Själva namnet betyder något i still med "inget alls" eller "inte alls" på franska. Hans ålder är obestämbar, han har inga egna drifter, och hans utseende är minst utpräglat av alla i hela serien. Tintins mest särskiljande utseendedetalj, hans upprättstående hårtofs, lade Hergé till för att läsaren skulle känna igen seriens huvudfigur. (Tofsen uppstod från början då Tintin körde en bil fort i "Tintin i Sovjet", men stannade kvar även efter att bilen kraschat.)<br />
<br />
Kanske är det det som gör honom till en utmärkt huvudkaraktär. Vem som helst kan identifiera sig med Tintin. Det är möjligen också en bidragande orsak till att serien kunde utvecklas i så många år utan att fastna. Tintin passar in lika väl i en sydamerikansk armé som i en månraket.<br />
<br />
I övrigt uppfyller Tintin hjälterollen enligt alla arketypiska värden. Han är modig, listig, godhjärtad och omöjlig att besegra. Han är lojal mot sina vänner och redo att offra livet för en annan människa. <br />
<br />
Hergé brukade säga "Tintin, c'est moi".<br />
<br />
==Övrigt figurgalleri i serien==<br />
Om Tintin är något intensägande så är hans bifigurer desto färgstarkare. I början var hans enda förtrogne foxterriern [[Milou]] som i de tidigaste äventyr var mer talför och hade mer personlighet än i de senare. Men undan för undan utvidgades persongalleriet med de inkompetenta detektiverna [[Dupondtarna|Dupont och Dupond]], den skönsjungande (?) operadivan [[Bianca Castafiore]] (den enda kvinna som någonsin fick en framträdande roll i serien), den koleriske och lätt alkoholiserade, men godhjärtade [[Kapten Haddock]] (som efterhand trängde undan Milou och till slut nästan stal rampljuset från Tintin), den lomhörde men geniale [[Professor Kalkyl]] med flera. Dessa får anses utgöra kärnan i "familjen Tintin".<br />
<br />
Var och en av dessa har individuella artiklar:<br />
* [[Milou]], har alltid varit med Tintin, den enda figuren utom Tintin som medverkar i alla äventyr<br />
* [[Kapten Haddock]], debuterade i "[[Krabban med guldklorna]]" (äventyr nr 9) och blir Tintins bäste vän som medverkar i samtliga följande äventyr<br />
* [[Dupondtarna]], debuterade i "[[Faraos cigarrer]]" (nr 4) och medverkar i de flesta äventyr därefter, har i efterhand även ritats in i bakgrunden i en ruta i "[[Tintin i Kongo]]" (nr 2)<br />
* [[Professor Kalkyl]], debuterade i "[[Rackham den rödes skatt]]" (nr 12) och medverkar i de flesta äventyr därefter<br />
* [[Bianca Castafiore]], debuterade i "[[Kung Ottokars spira]]" (nr 8) och medverkar i flera äventyr därefter<br />
<br />
[[Bild:Tintinfigurer.gif|center|frame|Ett urval figurer ur "[[Castafiores juveler]]" (plus fru Svensson från "[[Det hemliga vapnet]]" och "[[Plan 714 till Sydney]]"). &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
* '''Andra återkommande figurer:'''<br />
Övriga återkommande figurer inkluderar Tintins ärkefiender [[Rastapopoulos]], [[Doktor Müller]] och [[Allan Thompson]], goda vänner som kinespojken [[Tchang]], handelsmannen [[Senhor Oliveira da Figueira]] och den sydamerikanske diktatorn/rebelledaren [[General Alcazar]], den alltid behjälplige betjänten [[Nestor]], den påträngande försäkringsagenten [[Serafim Svensson]] och många fler. Se länkarna nedan.<br />
<br />
{{Kolumner|antal=4}}<br />
*[[Abdallah]]<br />
*[[Allan Thompson]]<br />
*[[Bröderna Fogel]]<br />
*[[Dawson]]<br />
*[[Doktor Müller]]<br />
*[[Emir Muhammed Ben Kalish Ezab]]<br />
*[[General Alcazar]]<br />
*[[General Tapioca]]<br />
*[[Herr Wagner]]<br />
*[[Irma]]<br />
*[[Ivan Sackarin]]<br />
*[[Kapten Chester]]<br />
*[[Maharadjan av Gopal]]<br />
*[[Nestor]]<br />
*[[Pablo]]<br />
*[[Piotr Szut]]<br />
*[[Professor Cantonneau]]<br />
*[[Roberto Rastapopoulos]]<br />
*[[Ridgewell]]<br />
*[[Senhor Oliveira da Figueira]]<br />
*[[Serafim Svensson]]<br />
*[[Sanzot|Slaktaren Sanzot]]<br />
*[[Tchang]]<br />
*[[Överste Jorgen]]<br />
*[[Överste Sponsz]]<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
{| class="wikitable centre" style="text-align:center;"<br />
|+ De betydelsefulla återkommande figurernas medverkan i olika "Tintin"-äventyr<ref>listan hämtad från Cyrille Mozgovine: "De Abdallah à Zorrino", 1992, s. 270</ref><br />
|-<br />
! <br />
! scope="col"| [[Tintin i Sovjet|TS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Kongo|TK]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Amerika|TA]]<br />
! scope="col"| [[Faraos cigarrer|FC]]<br />
! scope="col"| [[Blå lotus|BL]]<br />
! scope="col"| [[Det sönderslagna örat|SÖr]]<br />
! scope="col"| [[Den svarta ön|SÖn]]<br />
! scope="col"| [[Kung Ottokars spira|OS]]<br />
! scope="col"| [[Krabban med guldklorna|KG]]<br />
! scope="col"| [[Den mystiska stjärnan|MS]]<br />
! scope="col"| [[Enhörningens hemlighet|EH]]<br />
! scope="col"| [[Rackham den rödes skatt|RS]]<br />
! scope="col"| [[De sju kristallkulorna|7K]]<br />
! scope="col"| [[Solens tempel|ST]]<br />
! scope="col"| [[Det svarta guldet|SG]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M1]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M2]]<br />
! scope="col"| [[Det hemliga vapnet|HV]]<br />
! scope="col"| [[Koks i lasten|KL]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Tibet|TT]]<br />
! scope="col"| [[Castafiores juveler|CJ]]<br />
! scope="col"| [[Plan 714 till Sydney|PS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin hos gerillan|TG]]<br />
|-g<br />
| style="text-align:left;"| [[Tintin (seriefigur)|Tintin]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Milou]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Dupond och Dupont]]<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| colspan="16" style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Kapten Haddock]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="15" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Nestor]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Professor Kalkyl]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="12" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|- <br />
| style="text-align:left;"| [[Bianca Castafiore]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Roberto Rastapopoulos]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Allan Thompson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Oliveira da Figueira]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[General Alcazar]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Doktor Müller]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Abdallah]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Serafim Svensson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Överste Sponsz]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|}<br />
<br />
==Fiktiva företeelser i serierna==<br />
===Tintins geografi===<br />
För serien "Tintin" skapade Hergé ett flertal fiktiva länder, folk och språk. På så sätt kunde han skildra exotiska platser utan att peka ut exakt var de var belägna eller behöva göra närmare efterforskningar kring hur de såg ut på riktigt.<br />
Bland dessa länder finns:<br />
* [[Syldavien]], kungarike i Sydösteuropa, huvudstad '''Klow''', språk [[syldaviska]]<br />
* [[Bordurien]], diktatur i Sydösteuropa, Syldaviens fientligt inställda grannland, språk [[borduriska]]<br />
* [[San Theodoros]], republik i Latinamerika präglat av återkommande statskupper mellan två rivaliserande generaler, huvudstad '''Las Dopicos'''; med ursprungsbefolkning: arumbayafolket med eget språk, och bibarofolket<br />
* [[Nuevo Rico]], Latinamerika, grannland till San Theodoros, huvudstad '''Sanfacion'''<br />
* [[Maharadjan av Gopal|Gopal]], maharadjadöme på indiska halvön<br />
* '''Sao Rico''', skildras aldrig i bild, men det rivaliserande fartyget i "Den mystiska stjärnan" för det landets flagga.<br />
* [[Khemed]], emirat i Mellanöstern<br />
* '''Sondonesien''', Oceanien<br />
<br />
===Fiktiva språk===<br />
Hergé skapade även en rad fiktiva språk för serien, [[syldaviska]] (i Syldavien), [[borduriska]] (i Bordurien) och ''arumbaya'' (bland arumbaya-indianerna i San Theodoros). Språken kanske inte är så genomarbetade, lingvistiskt sett, men har ändå fått en del uppmärksamhet. De här språken är till stor del baserade på ''[[marolliska|marols]]'', en flamländsk dialekt som talades i Bryssel och som Hergé växte upp med. Syldaviska är det största och mest utforskade av de här språken.<br />
<br />
==Tintins äventyr==<br />
Kronologisk listning av Tintins äventyr. Alla äventyr publicerades först i tidningsföljetong innan de samlades i album.<br />
<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#AD0000;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Utgivning&nbsp;</div> <br />
<div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:left;font-size: 100%;clear:left;"><br />
[[Bild:Plan_714_till_Sydney.png|thumb|"[[Plan 714 till Sydney]]" &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]] och [[Carlsen Comics]]]]<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Fransk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Tidningspublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Albumpublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk publicering (numrering)<br />
|-<br />
|"Tintin au pays des Soviets"||1929–30 (''[[Le Petit Vingtième]]'')||1930||"[[Tintin i Sovjet]]"||1975 (-); 2004 (1)<br />
|-<br />
|"Tintin au Congo"||1929–30 (''Le Petit Vingtième'')||1931 (omtecknad färgutgåva 1946)||"[[Tintin i Kongo]]" ||1978 (22); 2004 (2)<br />
|-<br />
|"Tintin en Amérique"||1931–32 (''Le Petit Vingtième'')||1932 (omtecknad färgutgåva 1945)||"[[Tintin i Amerika]]"||1975 (19); 2004 (3)<br />
|-<br />
|"Les Cigares du Pharaon"||1932–34 (''Le Petit Vingtième'')||1934 (omtecknad färgutgåva 1955)||"[[Faraos cigarrer]]" ||1970 (5); 2004 (4)<br />
|-<br />
|"Le Lotus bleu"||1934–35 (''Le Petit Vingtième'')||1936 (delvis omtecknad färgutgåva 1946)|| "[[Blå Lotus]]" ||1977 (21); 2004 (5)<br />
|-<br />
|"L'Oreille cassée"||1935–37 (''Le Petit Vingtième'')||1937 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Det sönderslagna örat]]"||1971 (18); 2004 (6)<br />
|-<br />
|"L'Ile noire"||1937–38 (''Le Petit Vingtième'')||1938 (omtecknad färgutgåva 1943, omtecknad moderniserad utgåva 1966)||"[[Den svarta ön]]" ||1968 (15); 2004 (7)<br />
|-<br />
|"Le Sceptre d'Ottokar"||1938–39 (''Le Petit Vingtième'')||1939 (omtecknad färgutgåva 1947)||"[[Kung Ottokars spira]]"||1960 (2); 1972 (2); 2004 (8)<br />
|-<br />
|"Le Crabe aux pinces d'or"||1940–41 ([[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'')||1941 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Krabban med guldklorna]]"||1970 (17); 2004 (9)<br />
|-<br />
|"L'Etoile mystérieuse"||1941–42 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1942 (omtecknad och färglagd)||"[[Den mystiska stjärnan]]" ||1960 (1); 1972 (1); 2004 (10)<br />
|-<br />
|"Le Secret de la Licorne"||1942–43 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1943 (omtecknad och färglagd)||"[[Enhörningens hemlighet]]" ||1961 (3); 1974 (11); 2004 (11)<br />
|-<br />
|"Le Trésor de Rackam le Rouge"||1943 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1944 (omtecknad och färglagd)||"[[Rackham den Rödes skatt]]" ||1962 (4); 1974 (12); 2004 (12)<br />
|-<br />
|"Les Sept boules de cristal"||1943–44 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1948 (omtecknad och färglagd)||"[[De sju kristallkulorna]]" ||1968 (3); 2004 (13)<br />
|-<br />
|"Le Temple du soleil"||1946–48 (tidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'')||1949 (omredigerad)||"[[Solens tempel]]"||1968 (4); 2004 (14)<br />
|-<br />
|"Au pays de l'or noir"||1939–40 (''Le Petit Vingtième'', oavslutad)<br>1948–50 (tidningen ''Tintin'', omtecknad)||1950||"[[Det svarta guldet]]"||1971 (6); 2004 (15)<br />
|-<br />
|"Objectif Lune"||1950–52 (tidningen ''Tintin'')||1953||"[[Månen tur och retur (del 1)]]"||1969 (7); 2005 (16)<br />
|-<br />
|"On a marché sur la Lune"||1952–53 (tidningen ''Tintin'')||1954||"[[Månen tur och retur (del 2)]]"||1969 (8); 2005 (17)<br />
|-<br />
|"L'Affaire Tournesol"||1954–56 (tidningen ''Tintin'')||1956||"[[Det hemliga vapnet]]" ||1968 (10); 2005 (18)<br />
|-<br />
|"Coke en stock"||1956–58 (tidningen ''Tintin'')||1958||"[[Koks i lasten]]"||1969 (13); 2005 (19)<br />
|-<br />
|"Tintin au Tibet"||1958–59 (tidningen ''Tintin'')||1960||"[[Tintin i Tibet]]" ||1969 (9); 2005 (20)<br />
|-<br />
|"Les Bijoux de la Castafiore"||1961–62 (tidningen ''Tintin'')||1963||"[[Castafiores juveler]]"||1969 (14); 2005 (21)<br />
|-<br />
|"Vol 714 pour Sydney"||1966–67 (tidningen ''Tintin'')||1968||"[[Plan 714 till Sydney]]" ||1969 (16); 2005 (22)<br />
|-<br />
|"Tintin et les Picaros"||1975–76 (tidningen ''Tintin'')||1976||"[[Tintin hos gerillan]]" ||1976 (23); 2005 (23)<br />
|-<br />
|"Tintin et l'Alph-Art"|| – ||1986 (utgivet som ofullbordat album)||"[[Tintin och alfabetskonsten]]"/"[[Tintin och alfakonsten]]"||1989 (-); 2005<br />
|}<br />
Se även [[Kronologisk lista: Tintin]]<br />
<br />
<br />
'''Utanför kronologin'''<br />
<br />
"Tintin et le lac aux requins" / "[[Tintin och Hajsjön]]" (1973) (filmalbum, ej av Hergé)<br />
</div> <br />
<br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk utgivning och översättning==<br />
[[Bild:Karl_Kalkyl.png|frame|[[Professor Kalkyl]] ur "[[Plan 714 till Sydney]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]]]]<br />
Tintins första framträdande i Sverige var 1948 i veckotidningen ''25:an'', där den fortsatte att publiceras in på 1950-talet. Andra tidningar serien har publicerats i under årets lopp inkluderar ''[[Året Runt]]'', ''[[Dagens Nyheter]]'', ''[[Kamratposten]]'', ''[[Banggg]]'', ''[[Pelle Svanslös]]'', ''[[Allers]]'' och ''[[Svenska Dagbladet]]''. Översättarna har varierat och namngivningen är allt annat än konsekvent.<br />
<br />
Albumdebuten i Sverige skedde 1960-1962 då fyra album i hårdpärm gavs ut av Bonniers. Antingen var satsningen före sin tid eller också var marknadsföringen misslyckad, för utgivningen blev ingen större succé och lades ned efter dessa fyra böcker. Översättare var [[Per Kellberg]] som gått till historien genom att skapa Professor Karl Kalkyls svenska namn (på franska heter han Tryphon Tournesol), och även introducerade Kapten Haddocks berömda svordom "Bomber och granater!" En lustig översättningsdetalj är att Haddocks whisky kallas "kalasmust" i två av albumen.<br />
<br />
[[1968]] började [[Illustrationsförlaget]] att ge ut "Tintin", som då äntligen slog i Sverige, och även banade väg för hela boomen av fransk-belgiska albumserier i Sverige på 70- och 80-talen. Hela sviten på 23 album gavs ut 1968–1978, även om utgivningsförlaget i olika omgångar bytte namn till [[Carlsen/if]] och [[Carlsen Comics]]. De klassiska översättarna till dessa album är [[Karin och Allan B. Janzon]], som bland annat uppfann Haddocks andra kända svordom, "Anfäkta och anamma!".<br />
<br />
Den svenska numreringen för de här albumen är helt okronologisk, och stämmer inte heller med utgivningen i Sverige, "nr. 7" kom t.ex. ut för första gången 2 år före "nr. 6". Numreringen tros vara baserad på den brittiska ordningen.<br />
<br />
Lagom till "Tintins" 75-årsjubileum 2004 initierade förlaget Bonnier Carlsen en nyöversättning av albumen. Översättaren [[Björn Wahlberg]] har tagit sin uppgift på fullaste allvar och arbetat hårt för att översättningen ska ligga så nära det franskspråkiga originalet som möjligt, så att tvetydigheter, ordvitsar m.m. inte ska gå förlorade. De sista albumen i nyöversättning kom ut i slutet av september 2005.<br />
<br />
Den här utgivningen följer det franska originalets följd, det vill säga albumen ges ut och numreras i den ordning de kom ut i Belgien.<br />
<br />
2015 börjar [[Kartago]] ge ut Tintinalbumen med hårda pärmar. 2020 övertogs utgivningen av [[Cobolt förlag|Cobolt]], efter att Kartago bliviten underetikett till detta förlag.<br />
<br />
==Tintin i andra medier==<br />
"Tintin" har också överförts till andra medier, inklusive spelfilm, [[animerad film|tecknade filmer och TV-serier]], talskivor, teaterpjäser, böcker, utställningar m.m.<br />
<br />
===Animerade TV-serier===<br />
*Under 1960- och 70-talen producerades det sju animerade TV-serier med "Tintin" i Frankrike. Varje TV-serie var baserad på ett albumäventyr uppdelat på 4-8 avsnitt vardera. Man höll sig här ganska fritt till originalbumen, t.ex. hade Kalkyl här perfekt hörsel. Äventyren ifråga var: "Den Svarta Ön", "Månen Tur och Retur" del 1 och 2, "Enhörningens Hemlighet", "Rackham den Rödes Skatt", "Den Mystiska Stjärnan", "Krabban med Guldklorna" och "Det Hemliga Vapnet". De flesta av dessa äventyr har sänts på svensk tv och/eller getts ut på video.<br />
*På 1990-talet kom en fransk-kanadensisk tecknad TV-serie i 39 avsnitt, som också har givits ut på DVD. Här var man mer trogen originalalbumen.<br />
<br />
===Animerade långfilmer===<br />
*Den tecknade långfilmen "Solens Tempel" kom 1969 och baserades på dubbeläventyret "De Sju Kristallkulorna"/"Solens Tempel". Nu utgiven på DVD i Sverige.<br />
*"Tintin och Hajsjön" kom 1972. Den baserades inte på något äventyr av Hergé, utan hade ett originalmanus av [[Greg]]. Finns tillgänglig på DVD i Sverige<br />
*Den 22 oktober 2011 hade den datoranimerade långfilmen "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" världspremiär. Filmen, i regi av Steven Spielberg, gick upp på svenska biografer den 28 oktober. Spielberg sägs, tillsammans med Peter Jackson, förberea ytterligare två stycken datoranimerade långfilmer med Tintin, men hittills (2017) har ingen ytterligare film fått premiär.<br />
<br />
===Talskivor och kassetter===<br />
*1971-1989 kom en serie skivor och kassetter på svenska där serieäventyren hade överförts till en form av radioteater. Bearbetningen gjordes av Lasse Swärd och Bert-Åke Varg. Tintins röst gestaltades oftast av Tomas Bolme. Alla äventyr utom "Tintin i Sovjet" och "Tintin och Alfakonsten" adapterades på detta sätt. Idag finns de på CD.<br />
<br />
===Teater===<br />
*1941 sattes "[[Le Mystère du diamant bleu]]" ("Mysteriet med den blå diamanten") upp på teater i Bryssel, till manus av Hergé och Jacques Van Melkebeke. Året efter sattes ytterligare en pjäs upp, "[[Monsieur Boullock a disparu]]" ("Herr Boullock är försvunnen").<br />
<br />
===Spelfilmer===<br />
Två spelfilmer gjordes i Frankrike/Belgien i början av 1960-talet. Ingen av dem hade serieäventyr som förlaga.<br />
*"Tintin i Piraternas Våld" (även känd som "Tintin och det Gyllene Skinnet") kom 1961 och regisserades av Jean-Jacques Vierne. Rollen som Tintin spelades av Jean-Pierre Talbot och Georges Wilson gestaltade Kapten Haddock.<br />
*"Tintin och de Blå Apelsinerna" ("Tintin et les Oranges Bleues") kom 1964 och regisserades av Philippe Condroyer. Jean-Pierre Talbot spelade återigen Tintin medan rollen som Haddock tagits över av Jean Bouise.<br />
De här två filmerna har släppts på VHS och DVD i Sverige.<br />
<br />
===Böcker===<br />
*Böcker, bilderböcker, pysselböcker m.m. har producerats av Hergés studio och på licens nästan från allra första början. Men mest känd är nog en annorlunda nytolkning av figuren: i Frederic Tutens roman "[[Tintin i Nya Världen]]" växer Tintin upp till man och får bland annat till det med den sköna Clavdia (känd från Thomas Manns "Bergtagen"). Boken kom 1993 och blev en smärre succé, detta trots att romanfiguren inte har mycket gemensamt med Hergés Tintin. Den publicerades med tillstånd av Hergés efterlevande.<br />
<br />
===Spel===<br />
*1987 gav Ravensburger ut ett detektivspel med Tintin, där det går ut på att ta reda på vem som har kidnappat Professor Kalkyl och var han befinner sig.<br />
<br />
==Hyllningar och parodier==<br />
[[Bild:Tintin_fyrtio.png|thumb|200px|right|"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]", hyllningsalbum till [[Hergé]], utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Omslag bestående av collage av bilder av [[Enki Bilal]], [[Jacques Tardi]], [[Frank Margerin]], [[Avoine]] och [[Hergé]]. &copy;&nbsp;upphovsmännen/''[[(A Suivre)]]''/[[Medusa]].]]<br />
*"[[Tintin i Schweiz]]" och "[[Tintin i Paris]]", två album i ''[[Parodi (albumserie)|Parodi]]''-serien<br />
*"[[Tintin i Thailand]]", parodialbum<br />
*"Tintin i Libanon" var en kort serie som publicerades i satirtidningen ''[[Etikett]]''<br />
*"[[Tintin i Nya Världen]]", roman av Frederic Tuten<br />
*Tintin gör flera cameos i [[Jan Lööf]]s serie "[[Felix]]". Lööf gör även en skildring av en åldrad Tintin i albumet "[[Serier om den första kärleken]]".<br />
*I ''[[Svenska Mad]]'' nr 7/1977 finns en ensidig parodi, kallad "Tönten och ännu en liga".<br />
*[[Dupondtarna]] dyker upp som belgare i "[[Asterix]]"-albumet "[[Asterix i Belgien]]".<br />
*''[[Teen Titans|Teen Titans Spotlight]]'' nr 11 (1987) av [[Jean-Marc Lofficier]], [[Randy Lofficier]] och [[Joe Orlando]], utgiven av [[DC Comics]] (En bekant hjälte vid namn ''Tin'' dyker upp.)<br />
*"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]" är ett hyllningsalbum till Hergé av ett flertal olika tecknare, utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Förlagan var ett specialnummer av franska ''[[(Á Suivre)]]'' utgivet kort efter Hergés död 1983. Den svenska versionen är förkortad, men har även inkluderat ett antal bidrag från svenska serieskapare.<br />
*"[[Tintin på Lister]]", parodi av [[Daniel Ahlgren]] i "[[Allt för konsten 3]]"<br />
*"[[Breaking free]]", pastisch med temat den anarkistiska kampen<br />
*"Den befriade konstnären" i ''[[Kalle Ankas Pocket 300: Strandhjälten|Kalle Ankas Pocket 300]]'' av [[Corrado Mastantuono]] där några inte helt obekanta figurer dyker upp under namnen Tantan (Tintin), Moulin ([[Milou]]), Kapten Klopstock ([[Kapten Haddock]]) och Dupant och Dupand ([[Dupondtarna]]).<br />
*"[[Eva & Adam]]"-albumet "Den andra killen" (nr 4) avslutas med en serie kallad "Födelsedagskalaset", där [[Måns Gahrton]] berättar om sitt Tintinläsande under barndomen.<br />
*Tintin och [[Kapten Haddock]] gör båda [[cameo]]s i den amerikanska serien "[[Top 10]]", Tintin i ''Top 10: Beyond the Farthest Precinct'' nr 3, och Haddock samma nummer samt i "Top 10: The Forty-Niners".<br />
*I den femte delen av [[Joann Sfar]]s "[[Rabbinens katt]]" ("Jérusalem d'Afrique", i album nummer två av den amerikanska utgåvan) möter huvudpersonerna Tintin i Kongo cirka 1930. Porträttet av Tintin är här inte särskilt smickrande utan visar en självgod kolonialist som ser på alla icke-européer som mindre vetande och skjuter varje vilt djur som kommer i hans väg.<br />
*En referens till en Haddock-scen i "[[Koks i lasten]]" görs i serieromanen "[[Svalornas lek]]" av [[Zeina Abirached]] (sidorna 118&ndash;120 i den svenska utgåvan).<br />
*Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på det Tintin-exklusiva språket [[syldaviska]]. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).<br />
*"Timtim" i ''[[Pyton (serietidning)|Pyton]]'' nr 3/1992 och "Timtim's comeback" i ''Pyton'' nr 8/1992.<br />
<br />
==Tintin på andra språk==<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Språk!!bgcolor="#FFEBAD"|Namn<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_sydafrika.gif]] Afrikaans||Kuifie<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_saudi_arabien.gif]] Arabiska||تان تان (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_schweiz.gif]] Bern-dialekt||Täntän<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_esperanto.gif]] Esperanto||Tinĉjo<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_iran.gif]] Farsi||تن تن (Tainetaine)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_belgien.gif]] Franska||'''Tintin'''<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_finland.gif]]}} Finska||Tintti<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_flamländska.gif]]}} Flamländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_friesland.gif]] Frisiska||Túfke<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_färöarna.gif]]}} Färöiska || Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_grekland.gif]] Grekiska|| Τεντέν (Tenten)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_israel.gif]]}} Hebreiska||טינטין (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_island.gif]] Isländska||Tinni<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_italien.gif]] Italienska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_japan.gif]]}} Japanska||タンタン (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_folkrepubliken_kina.gif]] Kinesiska||丁丁<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sydkorea.gif]]}} Koreanska||탱탱 (Ttangttang)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_latin.gif]] Latin||Titinus<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_nederländerna.gif]] Nederländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_norge.gif]] Norska||Tintin, Peik (tidigare)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_polen.gif]]}} Polska||Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_portugal.gif]] Portugisiska||Tintim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_ryssland.gif]]}} Ryska||Тантан (Tantan)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sardinien.gif]]}} Sardiska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_serbien.gif]]}} Serbiska||Тинтин (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_spanien.gif]] Spanska||Tintín<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_turkiet.gif]] Turkiska||Tenten<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_tyskland.gif]] Tyska||Tim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_wales.gif]]}} Walesiska||Tintin<br />
|}<br />
<br />
==Mer läsning och andra fakta==<br />
Tintinologerna framför andra är [[Benoît Peeters]] och [[Philippe Goddin]]. Här listas diverse Tintinania av dem och andra:<br />
<br />
===Böcker om Tintin===<br />
* Jean-Marie Apostolidès: "Les Métarmophoses de Tintin" (Seghérs 1984)<br />
* Jan Baetens: "Hergé Ecrivain" (Labor 1990)<br />
* [[Michael Farr]]: "Tintin: The Complete Companion" (John Murray 2001) (Svensk översättning: "[[Tintin: den kompletta guiden]], Bonnier Carlsen 2005)<br />
* Hergé: "Cinquante ans de Travaux Fort Gais" (Casterman 1978)<br />
* Philippe Goddin: "Hergé et Tintin" (Lombard 1986)<br />
* Philippe Goddin: "Les Débuts d'Hergé" (Éditions Moulinsart 1999)<br />
* Benoît Peeters: "Le Monde D'Hergé" (Casterman 1983) (Svensk översättning: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", Carlsen Comics 1983)<br />
* Benoît Peeters: "Les Bijoux Ravis" (Magic Strip 1984)<br />
* Benoît Peeters: "Hergé, Les Débuts d'un Illustrateur 1922-1932" (Casterman 1987)<br />
* Numa Sadoul (intervjuar Hergé): "Tintin et Moi" (Casterman 1975)<br />
* Frédéric Soumois: "Dossier Tintin" (Jacques Antoine 1987)<br />
<br />
===Filmer om Tintin===<br />
*"[[Tintin och jag]]" (dokumentär regisserad av Anders Østergaard, 2003)<br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Att förbjuda eller inte förbjuda ...Tintin|2|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Dick Harrison|På spaning efter Plekszy-Gladz mustascher|3|2008|33|38}}<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Generation Tintin|3|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Tintin – en tidlös 80-åring|1|2009|8|12}}<br />
{{Serieblaskan|Olof Gustafsson|Falska Tintinalbum - säljs på nätet|1|2009|15|18}}<br />
{{Artikel|Författare=Tobias Eriksson|Titel=Anfäkta och anamma – Tintin fyller 80 år!|Tidning=Svenska Dagbladet|datum=2009-02-09}}<br />
{{B&B|Daniel Atterbom|Tintins äventyr – på film igen|4|2011|22|27}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Enhörningens hemlighet &ndash; jakten på den försvunna Tintinfilmen|1|2012|28|35}}<br />
{{B&B|Lotten Peterson|Tintinmålets oöverskådliga konsekvenser|2|2012|28|29}}<br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Tintinologi]]<br />
* [[Tintiniana]]<br />
* [[Tintingate]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://www.tintin.com/uk/ Tintin.com (officiell webbplats på åtskilliga språk)]<br />
*[http://www.asterion.se/tintin.html Tintin – en hjälte med hjärta och hjärna (fansajt)] Svensk Tintinsida av översättaren [[Björn Wahlberg]]<br />
*[http://www.tintinologist.org/ Tintinologist (fansajt)]<br />
*[http://www.angelfire.com/space/u_line/tidning.htm Tintin i svenska tidningar (fansajt)]<br />
*[http://lakrabo.es.tripod.com/ The different languages of Tintin] "a site for tintin fanatics and collectors"; detaljer om Tintinutgåvor (särskilt "[[Krabban med guldklorna]]") i över 50 språk<br />
*[http://www.intertintin.com/ "Intertintin"] inofficiell webbplats av en samlare, med data och titelbilder på Tintinutgåvor i över 50 länder<br />
*[http://www.generationt.se/ Generation T – Den svenska Tintinföreningen] officiell webbplats för den svenska Tintinföreningen<br />
<br />
<br />
{{Tintin}}<br />
{{Hergé}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Tintin&diff=257187
Tintin
2024-03-16T10:12:09Z
<p>E.G.: /* Övrigt figurgalleri i serien */</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Belgiska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Belgiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit film]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit teater]]<br />
[[Bild:Tintin1.jpg|left|Tintin och Milou. &copy;&nbsp;Studio Hergé.]]<br />
"'''Tintin'''" är en av världens mest kända serier, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, som är mer känd under sin serieskaparsignatur [[Hergé]]. Den har sålt över 200 miljoner album världen över och översatts till mer än 50 språk.<br />
<br />
Serien handlar om den unge journalisten Tintin, som mellan 1929 och 1983 fick vara med om en mängd fantastiska äventyr av de mest skiftande slag. Seriens originalspråk är franska och dess framgång kan ses som inledningen till den [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]]s internationella genomslag.<br />
<br />
::''För serietidningen med samma namn, se [[Tintin (serietidning)]]''<br />
<br />
<br />
==Bakgrund och historia==<br />
===De tidiga åren===<br />
[[Bild:Tintin_Sovjet.jpg|frame|right|Tidig [[Tintin]] ur "[[Tintin i Sovjet]]" från 1929. &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
"Tintin" började som en följetong i den belgiska katolska och konservativa dagstidningen ''Le XXe Siècle''s ungdomsbilaga, ''[[Petit Vingtième]]'', med start den 10 januari 1929 (men redan den 4 januari hade Tintin synts på en reklambild i tidningen). ''Petit Vingtième'' startade 1928 med Hergé som redaktör. Efter en kortvarig sejour med scoutserien "[[Totor]]" 1926&ndash;1929 ville Hergé satsa på en humoristisk äventyrsserie för en större publik. Resultatet blev äventyret "[[Tintin i Sovjet]]", där journalisten Tintin och hans trogna hund [[Milou]] infiltrerar Sovjetunionen för att som journalist skildra det kommunistiska samhället. <br />
<br />
Serien blev snabbt enormt populär, detta trots att de tidigaste äventyren i efterhand kan tyckas dåligt tecknade och fördomsfullt skildrade jämfört med det som komma skulle (en del äventyr har exempelvis anklagats för att vara rasistiska). Med efterföljande "[[Tintin i Kongo]]", "[[Tintin i Amerika]]" och "[[Faraos cigarrer]]" ökade populariteten ytterligare, inte minst eftersom äventyren efter sin publicering i tidningen började samlas i [[seriealbum]]. År 1930 började "Tintin" publiceras i Frankrike, varefter den internationella marknaden bara fortsatte att växa. Snart kunde Hergé börja leva på inkomsterna från sitt serieskapande.<br />
<br />
===Mer realism===<br />
Med femte albumet "[[Blå Lotus]]", började Hergé med den noggranna research och medvetenhet om detaljer som han skulle bli känd för. Då det hade påannonserats att Tintin i sitt nästa äventyr skulle besöka Kina hade en ung kines vid namn [[Tchang Tchong-Yen]] kontaktat Hergé och bett honom att överväga hur han skildrade folket och landet. Detta blev ett uppvaknande för Hergé, som blev medveten dels om hur fördomsfullt han skildrat andra kulturer i de tidiga albumen, dels om vilken fantastisk kulturskatt Kina kunde bjuda på. Som tack för "väckarklockan" skapade han en figur vid namn [[Tchang]] i äventyret (en vän till Tintin som även dök upp i det långt senare albumet "[[Tintin i Tibet]]"). <br />
<br />
En högre grad av realism och noggrannare research medförde att "Tintin" blev alltmer av en renodlad äventyrsserie och de rena slapstickinslagen bantades ner (även om de aldrig försvann helt). Hergé började också att återanvända bifigurer från tidigare äventyr och hålla en viss kontinuitet genom serien, inledningsvis genom att "Blå Lotus" skrevs som något av en fristående fortsättning på "Faros cigrarrer" och genom att [[Dupondtarna]], som hade gjort sin egentliga debut i "Faraos cigrarrer", också medverkade i "Blå Lotus" och de kom därefter att medverka i stort sett i samtliga av seriens episoder. Tintins äventyr avlöste sedan varandra i en regelbunden takt, ett nytt startades ungefär var femtonde månad. "[[Det sönderslagna örat]]" kom 1937, "[[Den svarta ön]]" 1938 och "[[Kung Ottokars spira]]" 1939. <br />
<br />
===Krigsåren och efterkrigsåren===<br />
Då andra världskriget nådde Belgien avbröts produktionen. Hergé fortsatte visserligen att teckna det nya äventyret "[[Det svarta guldet]]" samtidigt som han var inkallad som reservofficer, men serien avbröts då krigssituationen tvingade ''Le XXe Sièclé'' i konkurs. Efter ockupationen av Belgien fortsatte Hergé med "Tintin" för Brysseltidningen ''Le Soir'' (något han starkt kritiserats för eftersom tidningen granskades av den tyska ockupationsmakten och många såg detta som ett utslag för nazivänlighet). Under dessa betingelser, då Hergé tvingades undvika alla brännbara ämnen och dessutom fick ett mycket mindre format till sitt förfogande, blev äventyren "[[Krabban med guldklorna]]", "[[Den mystiska stjärnan]]", "[[Enhörningens hemlighet]]", "[[Rackham den Rödes skatt]]" och "[[De sju kristallkulorna]]" till. Medan tidigare äventyr till viss del hade haft en politisk tendens, kom dessa äventyr mer att handla om vad som kan beskrivas som skattjakter och ha inslag av magisk realism och science fiction. Denna period introducerade viktiga återkommande bifigurer som [[kapten Haddock]], [[professor Kalkyl]] och betjänten [[Nestor]].<br />
[[Bild:Markeringar_Tintin.jpg|frame|left|[[Kapten Haddock]] dyker upp i "[[Krabban med guldklorna]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
Publiceringen av "De sju kristallkulorna" avbröts i och med Bryssels befrielse år 1944. Omedelbart efter befrielsen anklagades Hergé till en början för samröre med ockupationsmakten för att han hade jobbat på ''Le Soir''; han kunde så småningom börja jobba igen och något egentligt samröre kunde aldrig bevisas. Inte förrän år 1946 slutfördes "De sju kristallkulorna" och fortsättningen "[[Solens tempel]]" började i den nystartade veckoserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''<ref>"Serien Tintin, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/serien-tintin/]] (2020-08-28)</ref>, som härefter alltid kom att vara platsen där "Tintin" originalpublicerades. Albumproduktionen återupptogs också och Hergé tog tillfället i akt att teckna om flera av sina tidigare album i mer komprimerat format på färre sidor, modernare teckningsstil och i färg. (Det är dessa omtecknade versioner som vi framför allt känner till i Sverige). Nya äventyr fortsatte att komma ungefär vartannat år. Hergé gjorde en ny (den här gången avslutad) version av "[[Det svarta guldet]]" år 1950, "[[Månen tur och retur (del 1)]]" 1953, "[[Månen tur och retur (del 2)|del 2]]" 1954, "[[Det hemliga vapnet]]" 1956 och "[[Koks i lasten]]" 1958. Både under "Det svarta guldet" och "Månen tur och retur" var Hergé tvungen att tillfälligt avbryta arbetet på grund av hälsoskäl, något som 1950 ledde till att han grundade en tecknarstudio med folk som kunde assistera honom, [[Studios Hergé]].<br />
<br />
===Den sena produktionen===<br />
Därefter tacklade Hergés produktionstakt av. Delvis kan detta förklaras med en livskris som han gick igenom under den här tiden, något som han påstår ha "tecknat av sig" i och med "[[Tintin i Tibet]]" 1960. Under 1970-talet påverkade en blodbristsjukdom hans arbetstempo. Idéerna kom inte lika snabbt som i hans ungdom och inte heller behövde han längre spotta ur sig alster för att försörja sig. "[[Castafiores juveler]]" ([[1963]]), "[[Plan 714 till Sydney]]" ([[1968]]), och "[[Tintin hos gerillan]]" ([[1976]]) var alla väl genomarbetade skapelser som fick ta den tid de tog beroende på Hergés ork och arbetslust ("Plan 714" gjordes dock till stor del av assistenten [[Bob de Moor]], något som många anser bidragit negativt till resultatet). <br />
<br />
I mars 1983 dog Georges Remi vid 75 års ålder. Men "Tintins" saga var inte slut för det. Skisserna till det ofullbordade albumet "[[Tintin och alfakonsten]]" kom ut i bokform 1986, och serien fortsätter att sälja i höga upplagor i stora delar av världen. Även serietidningen ''Tintin'' fortsatte att leva i några år efter Hergés död (dock med andra serier än "Tintin" som huvudinnehåll).<br />
<br />
Hergé hade bestämt att ingen annan skulle få fortsätta att teckna "Tintin" efter hans död, något man som man än så länge har respekterat, även om det då och då höjs röster för att återuppliva serien och det också har utkommit en del icke-auktoriserade alster, till exempel avslutade versioner av "Tintin och alfakonsten".<br />
[[Bild:Tintin_4.JPG|frame|right|[[Tintin]] och [[Kapten Haddock|Haddock]] på Månen 1953. &copy;&nbsp;[[Hergé]].]]<br />
<br />
Även om Tintins karriär nu är slut vad gäller nya äventyr, så var den onekligen lång och framgångsrik så länge den varade. Det är inte för intet som han av Frankrikes president Charles de Gaulle blev kallad "min ende internationelle rival".<br />
<br />
==Form och innehåll==<br />
Något som bidragit till seriens popularitet är Hergés rena och uttrycksfulla teckningsstil, kallad "[[klara linjen]]" (ligne claire), som har bildat skola på den europeiska seriemarknaden. Den har visat sig inte minst vara betydelsefull när det gäller läsarens identifikation med huvudpersonen (åtminstone är det en vitt spridd teori). Även när det gällde bildkomposition, rörelse och bildberättande är Hergé ansedd som en av de stora mästarna inom seriekonsten.<br />
<br />
När det gäller själva historierna så har den balanserade mixen av äventyr och komik (samt inte minst engagemanget i karaktärerna) spelat en viktig roll för serien. Äventyren har varit varierade och fantasifulla – Tintin med vänner har besökt hela världen (och en bit utanför den), bekämpat öststatskommunism, organiserad brottslighet, spionkarteller, slavringar och narkotikasmugglare. De har varit inblandade i skattjakter, övernaturliga mumiehistorier, månfärder, snömansexpeditioner och sydamerikanska revolutioner.<br />
<br />
De tidiga albumen har kritiserats starkt för sina rasistiska och stereotypa inslag. Hergé tog senare avstånd från dessa och förklarade att det berodde på den felaktiga stereotypbild av världen utanför Europa han själv hade blivit matad med som barn (vilket i och för sig inte ursäktar de kritiserade porträtten av afrikaner i den senare "Koks i lasten").<br />
<br />
==Figuren Tintin==<br />
[[Bild:Tintin_et_Milou.png|frame|[[Tintin]] och [[Milou]] av [[Hergé]] med bakgrunder av [[Bob de Moor]], ur "[[Den svarta ön]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
För att vara en huvudfigur i en serie ger Tintin ett relativt blekt intryck. Han är världens mest kända journalist, men syns aldrig (förutom i de första albumen) bedriva något journalistiskt arbete. Han utmärker sig inte på något särskilt sätt och överskuggas allt som oftast av sina bifigurer. Själva namnet betyder något i still med "inget alls" eller "inte alls" på franska. Hans ålder är obestämbar, han har inga egna drifter, och hans utseende är minst utpräglat av alla i hela serien. Tintins mest särskiljande utseendedetalj, hans upprättstående hårtofs, lade Hergé till för att läsaren skulle känna igen seriens huvudfigur. (Tofsen uppstod från början då Tintin körde en bil fort i "Tintin i Sovjet", men stannade kvar även efter att bilen kraschat.)<br />
<br />
Kanske är det det som gör honom till en utmärkt huvudkaraktär. Vem som helst kan identifiera sig med Tintin. Det är möjligen också en bidragande orsak till att serien kunde utvecklas i så många år utan att fastna. Tintin passar in lika väl i en sydamerikansk armé som i en månraket.<br />
<br />
I övrigt uppfyller Tintin hjälterollen enligt alla arketypiska värden. Han är modig, listig, godhjärtad och omöjlig att besegra. Han är lojal mot sina vänner och redo att offra livet för en annan människa. <br />
<br />
Hergé brukade säga "Tintin, c'est moi".<br />
<br />
==Övrigt figurgalleri i serien==<br />
Om Tintin är något intensägande så är hans bifigurer desto färgstarkare. I början var hans enda förtrogne foxterriern [[Milou]] som i de tidigaste äventyr var mer talför och hade mer personlighet än i de senare. Men undan för undan utvidgades persongalleriet med de inkompetenta detektiverna [[Dupondtarna|Dupont och Dupond]], den skönsjungande (?) operadivan [[Bianca Castafiore]] (den enda kvinna som någonsin fick en framträdande roll i serien), den koleriske och lätt alkoholiserade, men godhjärtade [[Kapten Haddock]] (som efterhand trängde undan Milou och till slut nästan stal rampljuset från Tintin), den lomhörde men geniale [[Professor Kalkyl]] med flera. Dessa får anses utgöra kärnan i "familjen Tintin".<br />
<br />
Var och en av dessa har individuella artiklar:<br />
* [[Milou]], har alltid varit med Tintin, den enda figuren utom Tintin som medverkar i alla äventyr<br />
* [[Kapten Haddock]], debuterade i "[[Krabban med guldklorna]]" (äventyr nr 9) och blir Tintins bäste vän som medverkar i samtliga följande äventyr<br />
* [[Dupondtarna]], debuterade i "[[Faraos cigarrer]]" (nr 4) och medverkar i de flesta äventyr därefter, har i efterhand även ritats in i bakgrunden i en ruta i "[[Tintin i Kongo]]" (nr 2)<br />
* [[Professor Kalkyl]], debuterade i "[[Rackham den rödes skatt]]" (nr 12) och medverkar i de flesta äventyr därefter<br />
* [[Bianca Castafiore]], debuterade i "[[Kung Ottokars spira]]" (nr 8) och medverkar i flera äventyr därefter<br />
<br />
[[Bild:Tintinfigurer.gif|center|frame|Ett urval figurer ur "[[Castafiores juveler]]" (plus fru Svensson från "[[Det hemliga vapnet]]" och "[[Plan 714 till Sydney]]"). &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
* '''Andra återkommande figurer:'''<br />
Övriga återkommande figurer inkluderar Tintins ärkefiender [[Rastapopoulos]], [[Doktor Müller]] och [[Allan Thompson]], goda vänner som kinespojken [[Tchang]], handelsmannen [[Senhor Oliveira da Figueira]] och den sydamerikanske diktatorn/rebelledaren [[General Alcazar]], den alltid behjälplige betjänten [[Nestor]], den påträngande försäkringsagenten [[Serafim Svensson]] och många fler. Se länkarna nedan.<br />
<br />
{{Kolumner|antal=4}}<br />
*[[Abdallah]]<br />
*[[Allan Thompson]]<br />
*[[Bröderna Fogel]]<br />
*[[Dawson]]<br />
*[[Doktor Müller]]<br />
*[[Emir Muhammed Ben Kalish Ezab]]<br />
*[[General Alcazar]]<br />
*[[General Tapioca]]<br />
*[[Herr Wagner]]<br />
*[[Irma]]<br />
*[[Ivan Sackarin]]<br />
*[[Kapten Chester]]<br />
*[[Maharadjan av Gopal]]<br />
*[[Nestor]]<br />
*[[Pablo]]<br />
*[[Piotr Szut]]<br />
*[[Professor Cantonneau]]<br />
*[[Roberto Rastapopoulos]]<br />
*[[Ridgewell]]<br />
*[[Senhor Oliveira da Figueira]]<br />
*[[Serafim Svensson]]<br />
*[[Sanzot|Slaktaren Sanzot]]<br />
*[[Tchang]]<br />
*[[Överste Jorgen]]<br />
*[[Överste Sponsz]]<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
{| class="wikitable centre" style="text-align:center;"<br />
|+ De betydelsefulla återkommande figurernas medverkan i olika "Tintin"-äventyr<ref>listan hämtad från Cyrille Mozgovine: "De Abdallah à Zorrino", 1992, s. 270</ref><br />
|-<br />
! <br />
! scope="col"| [[Tintin i Sovjet|TS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Kongo|TK]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Amerika|TA]]<br />
! scope="col"| [[Faraos cigarrer|FC]]<br />
! scope="col"| [[Blå lotus|BL]]<br />
! scope="col"| [[Det sönderslagna örat|SÖr]]<br />
! scope="col"| [[Den svarta ön|SÖn]]<br />
! scope="col"| [[Kung Ottokars spira|OS]]<br />
! scope="col"| [[Krabban med guldklorna|KG]]<br />
! scope="col"| [[Den mystiska stjärnan|MS]]<br />
! scope="col"| [[Enhörningens hemlighet|EH]]<br />
! scope="col"| [[Rackham den rödes skatt|RS]]<br />
! scope="col"| [[De sju kristallkulorna|7K]]<br />
! scope="col"| [[Solens tempel|ST]]<br />
! scope="col"| [[Det svarta guldet|SG]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M1]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M2]]<br />
! scope="col"| [[Det hemliga vapnet|HV]]<br />
! scope="col"| [[Koks i lasten|KL]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Tibet|TT]]<br />
! scope="col"| [[Castafiores juveler|CJ]]<br />
! scope="col"| [[Plan 714 till Sydney|PS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin hos gerillan|TG]]<br />
|-g<br />
| style="text-align:left;"| [[Tintin (seriefigur)|Tintin]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Milou]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Dupond och Dupont]]<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| colspan="16" style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Kapten Haddock]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="15" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Nestor]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Professor Kalkyl]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="12" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|- <br />
| style="text-align:left;"| [[Bianca Castafiore]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Roberto Rastapopoulos]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Allan Thompson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Oliveira da Figueira]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[General Alcazar]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Doktor Müller]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Abdallah]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Serafim Svensson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Överste Sponsz]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|}<br />
<br />
==Fiktiva företeelser i serierna==<br />
===Tintins geografi===<br />
För serien "Tintin" skapade Hergé ett flertal fiktiva länder, folk och språk. På så sätt kunde han skildra exotiska platser utan att peka ut exakt var de var belägna eller behöva göra närmare efterforskningar kring hur de såg ut på riktigt.<br />
Bland dessa länder finns:<br />
* [[Syldavien]], kungarike i Sydösteuropa, huvudstad '''Klow''', språk [[syldaviska]]<br />
* [[Bordurien]], diktatur i Sydösteuropa, Syldaviens fientligt inställda grannland, språk [[borduriska]]<br />
* [[San Theodoros]], republik i Latinamerika präglat av återkommande statskupper mellan två rivaliserande generaler, huvudstad '''Las Dopicos'''; med ursprungsbefolkning: arumbayafolket med eget språk, och bibarofolket<br />
* [[Nuevo Rico]], Latinamerika, grannland till San Theodoros, huvudstad '''Sanfacion'''<br />
* [[Maharadjan av Gopal|Gopal]], maharadjadöme på indiska halvön<br />
* '''Sao Rico''', skildras aldrig i bild, men det rivaliserande fartyget i "Den mystiska stjärnan" för det landets flagga.<br />
* [[Khemed]], emirat i Mellanöstern<br />
* '''Sondonesien''', Oceanien<br />
<br />
===Fiktiva språk===<br />
Hergé skapade även en rad fiktiva språk för serien, [[syldaviska]] (i Syldavien), [[borduriska]] (i Bordurien) och ''arumbaya'' (bland arumbaya-indianerna i San Theodoros). Språken kanske inte är så genomarbetade, lingvistiskt sett, men har ändå fått en del uppmärksamhet. De här språken är till stor del baserade på ''[[marolliska|marols]]'', en flamländsk dialekt som talades i Bryssel och som Hergé växte upp med. Syldaviska är det största och mest utforskade av de här språken.<br />
<br />
==Tintins äventyr==<br />
Kronologisk listning av Tintins äventyr. Alla äventyr publicerades först i tidningsföljetong innan de samlades i album.<br />
<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#AD0000;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Utgivning&nbsp;</div> <br />
<div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:left;font-size: 100%;clear:left;"><br />
[[Bild:Plan_714_till_Sydney.png|thumb|"[[Plan 714 till Sydney]]" &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]] och [[Carlsen Comics]]]]<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Fransk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Tidningspublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Albumpublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk publicering (numrering)<br />
|-<br />
|"Tintin au pays des Soviets"||1929–30 (''[[Le Petit Vingtième]]'')||1930||"[[Tintin i Sovjet]]"||1975 (-); 2004 (1)<br />
|-<br />
|"Tintin au Congo"||1929–30 (''Le Petit Vingtième'')||1931 (omtecknad färgutgåva 1946)||"[[Tintin i Kongo]]" ||1978 (22); 2004 (2)<br />
|-<br />
|"Tintin en Amérique"||1931–32 (''Le Petit Vingtième'')||1932 (omtecknad färgutgåva 1945)||"[[Tintin i Amerika]]"||1975 (19); 2004 (3)<br />
|-<br />
|"Les Cigares du Pharaon"||1932–34 (''Le Petit Vingtième'')||1934 (omtecknad färgutgåva 1955)||"[[Faraos cigarrer]]" ||1970 (5); 2004 (4)<br />
|-<br />
|"Le Lotus bleu"||1934–35 (''Le Petit Vingtième'')||1936 (delvis omtecknad färgutgåva 1946)|| "[[Blå Lotus]]" ||1977 (21); 2004 (5)<br />
|-<br />
|"L'Oreille cassée"||1935–37 (''Le Petit Vingtième'')||1937 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Det sönderslagna örat]]"||1971 (18); 2004 (6)<br />
|-<br />
|"L'Ile noire"||1937–38 (''Le Petit Vingtième'')||1938 (omtecknad färgutgåva 1943, omtecknad moderniserad utgåva 1966)||"[[Den svarta ön]]" ||1968 (15); 2004 (7)<br />
|-<br />
|"Le Sceptre d'Ottokar"||1938–39 (''Le Petit Vingtième'')||1939 (omtecknad färgutgåva 1947)||"[[Kung Ottokars spira]]"||1960 (2); 1972 (2); 2004 (8)<br />
|-<br />
|"Le Crabe aux pinces d'or"||1940–41 ([[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'')||1941 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Krabban med guldklorna]]"||1970 (17); 2004 (9)<br />
|-<br />
|"L'Etoile mystérieuse"||1941–42 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1942 (omtecknad och färglagd)||"[[Den mystiska stjärnan]]" ||1960 (1); 1972 (1); 2004 (10)<br />
|-<br />
|"Le Secret de la Licorne"||1942–43 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1943 (omtecknad och färglagd)||"[[Enhörningens hemlighet]]" ||1961 (3); 1974 (11); 2004 (11)<br />
|-<br />
|"Le Trésor de Rackam le Rouge"||1943 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1944 (omtecknad och färglagd)||"[[Rackham den Rödes skatt]]" ||1962 (4); 1974 (12); 2004 (12)<br />
|-<br />
|"Les Sept boules de cristal"||1943–44 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1948 (omtecknad och färglagd)||"[[De sju kristallkulorna]]" ||1968 (3); 2004 (13)<br />
|-<br />
|"Le Temple du soleil"||1946–48 (tidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'')||1949 (omredigerad)||"[[Solens tempel]]"||1968 (4); 2004 (14)<br />
|-<br />
|"Au pays de l'or noir"||1939–40 (''Le Petit Vingtième'', oavslutad)<br>1948–50 (tidningen ''Tintin'', omtecknad)||1950||"[[Det svarta guldet]]"||1971 (6); 2004 (15)<br />
|-<br />
|"Objectif Lune"||1950–52 (tidningen ''Tintin'')||1953||"[[Månen tur och retur (del 1)]]"||1969 (7); 2005 (16)<br />
|-<br />
|"On a marché sur la Lune"||1952–53 (tidningen ''Tintin'')||1954||"[[Månen tur och retur (del 2)]]"||1969 (8); 2005 (17)<br />
|-<br />
|"L'Affaire Tournesol"||1954–56 (tidningen ''Tintin'')||1956||"[[Det hemliga vapnet]]" ||1968 (10); 2005 (18)<br />
|-<br />
|"Coke en stock"||1956–58 (tidningen ''Tintin'')||1958||"[[Koks i lasten]]"||1969 (13); 2005 (19)<br />
|-<br />
|"Tintin au Tibet"||1958–59 (tidningen ''Tintin'')||1960||"[[Tintin i Tibet]]" ||1969 (9); 2005 (20)<br />
|-<br />
|"Les Bijoux de la Castafiore"||1961–62 (tidningen ''Tintin'')||1963||"[[Castafiores juveler]]"||1969 (14); 2005 (21)<br />
|-<br />
|"Vol 714 pour Sydney"||1966–67 (tidningen ''Tintin'')||1968||"[[Plan 714 till Sydney]]" ||1969 (16); 2005 (22)<br />
|-<br />
|"Tintin et les Picaros"||1975–76 (tidningen ''Tintin'')||1976||"[[Tintin hos gerillan]]" ||1976 (23); 2005 (23)<br />
|-<br />
|"Tintin et l'Alph-Art"|| – ||1986 (utgivet som ofullbordat album)||"[[Tintin och alfabetskonsten]]"/"[[Tintin och alfakonsten]]"||1989 (-); 2005<br />
|}<br />
Se även [[Kronologisk lista: Tintin]]<br />
<br />
<br />
'''Utanför kronologin'''<br />
<br />
"Tintin et le lac aux requins" / "[[Tintin och Hajsjön]]" (1973) (filmalbum, ej av Hergé)<br />
</div> <br />
<br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk utgivning och översättning==<br />
[[Bild:Karl_Kalkyl.png|frame|[[Professor Kalkyl]] ur "[[Plan 714 till Sydney]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]]]]<br />
Tintins första framträdande i Sverige var 1948 i veckotidningen ''25:an'', där den fortsatte att publiceras in på 1950-talet. Andra tidningar serien har publicerats i under årets lopp inkluderar ''[[Året Runt]]'', ''[[Dagens Nyheter]]'', ''[[Kamratposten]]'', ''[[Banggg]]'', ''[[Pelle Svanslös]]'', ''[[Allers]]'' och ''[[Svenska Dagbladet]]''. Översättarna har varierat och namngivningen är allt annat än konsekvent.<br />
<br />
Albumdebuten i Sverige skedde 1960-1962 då fyra album i hårdpärm gavs ut av Bonniers. Antingen var satsningen före sin tid eller också var marknadsföringen misslyckad, för utgivningen blev ingen större succé och lades ned efter dessa fyra böcker. Översättare var [[Per Kellberg]] som gått till historien genom att skapa Professor Karl Kalkyls svenska namn (på franska heter han Tryphon Tournesol), och även introducerade Kapten Haddocks berömda svordom "Bomber och granater!" En lustig översättningsdetalj är att Haddocks whisky kallas "kalasmust" i två av albumen.<br />
<br />
[[1968]] började [[Illustrationsförlaget]] att ge ut "Tintin", som då äntligen slog i Sverige, och även banade väg för hela boomen av fransk-belgiska albumserier i Sverige på 70- och 80-talen. Hela sviten på 23 album gavs ut 1968–1978, även om utgivningsförlaget i olika omgångar bytte namn till [[Carlsen/if]] och [[Carlsen Comics]]. De klassiska översättarna till dessa album är [[Karin och Allan B. Janzon]], som bland annat uppfann Haddocks andra kända svordom, "Anfäkta och anamma!".<br />
<br />
Den svenska numreringen för de här albumen är helt okronologisk, och stämmer inte heller med utgivningen i Sverige, "nr. 7" kom t.ex. ut för första gången 2 år före "nr. 6". Numreringen tros vara baserad på den brittiska ordningen.<br />
<br />
Lagom till "Tintins" 75-årsjubileum 2004 initierade förlaget Bonnier Carlsen en nyöversättning av albumen. Översättaren [[Björn Wahlberg]] har tagit sin uppgift på fullaste allvar och arbetat hårt för att översättningen ska ligga så nära det franskspråkiga originalet som möjligt, så att tvetydigheter, ordvitsar m.m. inte ska gå förlorade. De sista albumen i nyöversättning kom ut i slutet av september 2005.<br />
<br />
Den här utgivningen följer det franska originalets följd, det vill säga albumen ges ut och numreras i den ordning de kom ut i Belgien.<br />
<br />
2015 börjar [[Kartago]] ge ut Tintinalbumen med hårda pärmar. 2020 övertogs utgivningen av [[Cobolt förlag|Cobolt]], efter att Kartago bliviten underetikett till detta förlag.<br />
<br />
==Tintin i andra medier==<br />
"Tintin" har också överförts till andra medier, inklusive spelfilm, [[animerad film|tecknade filmer och TV-serier]], talskivor, teaterpjäser, böcker, utställningar m.m.<br />
<br />
===Animerade TV-serier===<br />
*Under 1960- och 70-talen producerades det sju animerade TV-serier med "Tintin" i Frankrike. Varje TV-serie var baserad på ett albumäventyr uppdelat på 4-8 avsnitt vardera. Man höll sig här ganska fritt till originalbumen, t.ex. hade Kalkyl här perfekt hörsel. Äventyren ifråga var: "Den Svarta Ön", "Månen Tur och Retur" del 1 och 2, "Enhörningens Hemlighet", "Rackham den Rödes Skatt", "Den Mystiska Stjärnan", "Krabban med Guldklorna" och "Det Hemliga Vapnet". De flesta av dessa äventyr har sänts på svensk tv och/eller getts ut på video.<br />
*På 1990-talet kom en fransk-kanadensisk tecknad TV-serie i 39 avsnitt, som också har givits ut på DVD. Här var man mer trogen originalalbumen.<br />
<br />
===Animerade långfilmer===<br />
*Den tecknade långfilmen "Solens Tempel" kom 1969 och baserades på dubbeläventyret "De Sju Kristallkulorna"/"Solens Tempel". Nu utgiven på DVD i Sverige.<br />
*"Tintin och Hajsjön" kom 1972. Den baserades inte på något äventyr av Hergé, utan hade ett originalmanus av [[Greg]]. Finns tillgänglig på DVD i Sverige<br />
*Den 22 oktober 2011 hade den datoranimerade långfilmen "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" världspremiär. Filmen, i regi av Steven Spielberg, gick upp på svenska biografer den 28 oktober. Spielberg sägs, tillsammans med Peter Jackson, förberea ytterligare två stycken datoranimerade långfilmer med Tintin, men hittills (2017) har ingen ytterligare film fått premiär.<br />
<br />
===Talskivor och kassetter===<br />
*1971-1989 kom en serie skivor och kassetter på svenska där serieäventyren hade överförts till en form av radioteater. Bearbetningen gjordes av Lasse Swärd och Bert-Åke Varg. Tintins röst gestaltades oftast av Tomas Bolme. Alla äventyr utom "Tintin i Sovjet" och "Tintin och Alfakonsten" adapterades på detta sätt. Idag finns de på CD.<br />
<br />
===Teater===<br />
*1941 sattes "[[Le Mystère du diamant bleu]]" ("Mysteriet med den blå diamanten") upp på teater i Bryssel, till manus av Hergé och Jacques Van Melkebeke. Året efter sattes ytterligare en pjäs upp, "[[Monsieur Boullock a disparu]]" ("Herr Boullock är försvunnen").<br />
<br />
===Spelfilmer===<br />
Två spelfilmer gjordes i Frankrike/Belgien i början av 1960-talet. Ingen av dem hade serieäventyr som förlaga.<br />
*"Tintin i Piraternas Våld" (även känd som "Tintin och det Gyllene Skinnet") kom 1961 och regisserades av Jean-Jacques Vierne. Rollen som Tintin spelades av Jean-Pierre Talbot och Georges Wilson gestaltade Kapten Haddock.<br />
*"Tintin och de Blå Apelsinerna" ("Tintin et les Oranges Bleues") kom 1964 och regisserades av Philippe Condroyer. Jean-Pierre Talbot spelade återigen Tintin medan rollen som Haddock tagits över av Jean Bouise.<br />
De här två filmerna har släppts på VHS och DVD i Sverige.<br />
<br />
===Böcker===<br />
*Böcker, bilderböcker, pysselböcker m.m. har producerats av Hergés studio och på licens nästan från allra första början. Men mest känd är nog en annorlunda nytolkning av figuren: i Frederic Tutens roman "[[Tintin i Nya Världen]]" växer Tintin upp till man och får bland annat till det med den sköna Clavdia (känd från Thomas Manns "Bergtagen"). Boken kom 1993 och blev en smärre succé, detta trots att romanfiguren inte har mycket gemensamt med Hergés Tintin. Den publicerades med tillstånd av Hergés efterlevande.<br />
<br />
===Spel===<br />
*1987 gav Ravensburger ut ett detektivspel med Tintin, där det går ut på att ta reda på vem som har kidnappat Professor Kalkyl och var han befinner sig.<br />
<br />
==Hyllningar och parodier==<br />
[[Bild:Tintin_fyrtio.png|thumb|200px|right|"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]", hyllningsalbum till [[Hergé]], utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Omslag bestående av collage av bilder av [[Enki Bilal]], [[Jacques Tardi]], [[Frank Margerin]], [[Avoine]] och [[Hergé]]. &copy;&nbsp;upphovsmännen/''[[(A Suivre)]]''/[[Medusa]].]]<br />
*"[[Tintin i Schweiz]]" och "[[Tintin i Paris]]", två album i ''[[Parodi (albumserie)|Parodi]]''-serien<br />
*"[[Tintin i Thailand]]", parodialbum<br />
*"Tintin i Libanon" var en kort serie som publicerades i satirtidningen ''[[Etikett]]''<br />
*"[[Tintin i Nya Världen]]", roman av Frederic Tuten<br />
*Tintin gör flera cameos i [[Jan Lööf]]s serie "[[Felix]]". Lööf gör även en skildring av en åldrad Tintin i albumet "[[Serier om den första kärleken]]".<br />
*I ''[[Svenska Mad]]'' nr 7/1977 finns en ensidig parodi, kallad "Tönten och ännu en liga".<br />
*[[Dupondtarna]] dyker upp som belgare i "[[Asterix]]"-albumet "[[Asterix i Belgien]]".<br />
*''[[Teen Titans|Teen Titans Spotlight]]'' nr 11 (1987) av [[Jean-Marc Lofficier]], [[Randy Lofficier]] och [[Joe Orlando]], utgiven av [[DC Comics]] (En bekant hjälte vid namn ''Tin'' dyker upp.)<br />
*"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]" är ett hyllningsalbum till Hergé av ett flertal olika tecknare, utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Förlagan var ett specialnummer av franska ''[[(Á Suivre)]]'' utgivet kort efter Hergés död 1983. Den svenska versionen är förkortad, men har även inkluderat ett antal bidrag från svenska serieskapare.<br />
*"[[Tintin på Lister]]", parodi av [[Daniel Ahlgren]] i "[[Allt för konsten 3]]"<br />
*"[[Breaking free]]", pastisch med temat den anarkistiska kampen<br />
*"Den befriade konstnären" i ''[[Kalle Ankas Pocket 300: Strandhjälten|Kalle Ankas Pocket 300]]'' av [[Corrado Mastantuono]] där några inte helt obekanta figurer dyker upp under namnen Tantan (Tintin), Moulin ([[Milou]]), Kapten Klopstock ([[Kapten Haddock]]) och Dupant och Dupand ([[Dupondtarna]]).<br />
*"[[Eva & Adam]]"-albumet "Den andra killen" (nr 4) avslutas med en serie kallad "Födelsedagskalaset", där [[Måns Gahrton]] berättar om sitt Tintinläsande under barndomen.<br />
*Tintin och [[Kapten Haddock]] gör båda [[cameo]]s i den amerikanska serien "[[Top 10]]", Tintin i ''Top 10: Beyond the Farthest Precinct'' nr 3, och Haddock samma nummer samt i "Top 10: The Forty-Niners".<br />
*I den femte delen av [[Joann Sfar]]s "[[Rabbinens katt]]" ("Jérusalem d'Afrique", i album nummer två av den amerikanska utgåvan) möter huvudpersonerna Tintin i Kongo cirka 1930. Porträttet av Tintin är här inte särskilt smickrande utan visar en självgod kolonialist som ser på alla icke-européer som mindre vetande och skjuter varje vilt djur som kommer i hans väg.<br />
*En referens till en Haddock-scen i "[[Koks i lasten]]" görs i serieromanen "[[Svalornas lek]]" av [[Zeina Abirached]] (sidorna 118&ndash;120 i den svenska utgåvan).<br />
*Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på det Tintin-exklusiva språket [[syldaviska]]. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).<br />
*"Timtim" i ''[[Pyton (serietidning)|Pyton]]'' nr 3/1992 och "Timtim's comeback" i ''Pyton'' nr 8/1992.<br />
<br />
==Tintin på andra språk==<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Språk!!bgcolor="#FFEBAD"|Namn<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_sydafrika.gif]] Afrikaans||Kuifie<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_saudi_arabien.gif]] Arabiska||تان تان (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_schweiz.gif]] Bern-dialekt||Täntän<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_esperanto.gif]] Esperanto||Tinĉjo<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_iran.gif]] Farsi||تن تن (Tainetaine)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_belgien.gif]] Franska||'''Tintin'''<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_finland.gif]]}} Finska||Tintti<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_flamländska.gif]]}} Flamländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_friesland.gif]] Frisiska||Túfke<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_färöarna.gif]]}} Färöiska || Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_grekland.gif]] Grekiska|| Τεντέν (Tenten)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_israel.gif]]}} Hebreiska||טינטין (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_island.gif]] Isländska||Tinni<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_italien.gif]] Italienska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_japan.gif]]}} Japanska||タンタン (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_folkrepubliken_kina.gif]] Kinesiska||丁丁<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sydkorea.gif]]}} Koreanska||탱탱 (Ttangttang)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_latin.gif]] Latin||Titinus<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_nederländerna.gif]] Nederländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_norge.gif]] Norska||Tintin, Peik (tidigare)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_polen.gif]]}} Polska||Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_portugal.gif]] Portugisiska||Tintim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_ryssland.gif]]}} Ryska||Тантан (Tantan)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sardinien.gif]]}} Sardiska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_serbien.gif]]}} Serbiska||Тинтин (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_spanien.gif]] Spanska||Tintín<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_turkiet.gif]] Turkiska||Tenten<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_tyskland.gif]] Tyska||Tim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_wales.gif]]}} Walesiska||Tintin<br />
|}<br />
<br />
==Mer läsning och andra fakta==<br />
Tintinologerna framför andra är [[Benoît Peeters]] och [[Philippe Goddin]]. Här listas diverse Tintinania av dem och andra:<br />
<br />
===Böcker om Tintin===<br />
* Jean-Marie Apostolidès: "Les Métarmophoses de Tintin" (Seghérs 1984)<br />
* Jan Baetens: "Hergé Ecrivain" (Labor 1990)<br />
* [[Michael Farr]]: "Tintin: The Complete Companion" (John Murray 2001) (Svensk översättning: "[[Tintin: den kompletta guiden]], Bonnier Carlsen 2005)<br />
* Hergé: "Cinquante ans de Travaux Fort Gais" (Casterman 1978)<br />
* Philippe Goddin: "Hergé et Tintin" (Lombard 1986)<br />
* Philippe Goddin: "Les Débuts d'Hergé" (Éditions Moulinsart 1999)<br />
* Benoît Peeters: "Le Monde D'Hergé" (Casterman 1983) (Svensk översättning: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", Carlsen Comics 1983)<br />
* Benoît Peeters: "Les Bijoux Ravis" (Magic Strip 1984)<br />
* Benoît Peeters: "Hergé, Les Débuts d'un Illustrateur 1922-1932" (Casterman 1987)<br />
* Numa Sadoul (intervjuar Hergé): "Tintin et Moi" (Casterman 1975)<br />
* Frédéric Soumois: "Dossier Tintin" (Jacques Antoine 1987)<br />
<br />
===Filmer om Tintin===<br />
*"[[Tintin och jag]]" (dokumentär regisserad av Anders Østergaard, 2003)<br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Att förbjuda eller inte förbjuda ...Tintin|2|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Dick Harrison|På spaning efter Plekszy-Gladz mustascher|3|2008|33|38}}<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Generation Tintin|3|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Tintin – en tidlös 80-åring|1|2009|8|12}}<br />
{{Serieblaskan|Olof Gustafsson|Falska Tintinalbum - säljs på nätet|1|2009|15|18}}<br />
{{Artikel|Författare=Tobias Eriksson|Titel=Anfäkta och anamma – Tintin fyller 80 år!|Tidning=Svenska Dagbladet|datum=2009-02-09}}<br />
{{B&B|Daniel Atterbom|Tintins äventyr – på film igen|4|2011|22|27}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Enhörningens hemlighet &ndash; jakten på den försvunna Tintinfilmen|1|2012|28|35}}<br />
{{B&B|Lotten Peterson|Tintinmålets oöverskådliga konsekvenser|2|2012|28|29}}<br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Tintinologi]]<br />
* [[Tintiniana]]<br />
* [[Tintingate]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://www.tintin.com/uk/ Tintin.com (officiell webbplats på åtskilliga språk)]<br />
*[http://www.asterion.se/tintin.html Tintin – en hjälte med hjärta och hjärna (fansajt)] Svensk Tintinsida av översättaren [[Björn Wahlberg]]<br />
*[http://www.tintinologist.org/ Tintinologist (fansajt)]<br />
*[http://www.angelfire.com/space/u_line/tidning.htm Tintin i svenska tidningar (fansajt)]<br />
*[http://lakrabo.es.tripod.com/ The different languages of Tintin] "a site for tintin fanatics and collectors"; detaljer om Tintinutgåvor (särskilt "[[Krabban med guldklorna]]") i över 50 språk<br />
*[http://www.intertintin.com/ "Intertintin"] inofficiell webbplats av en samlare, med data och titelbilder på Tintinutgåvor i över 50 länder<br />
*[http://www.generationt.se/ Generation T – Den svenska Tintinföreningen] officiell webbplats för den svenska Tintinföreningen<br />
<br />
<br />
{{Tintin}}<br />
{{Hergé}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Tintin&diff=257111
Tintin
2024-03-09T10:14:21Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Belgiska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Belgiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit film]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit teater]]<br />
[[Bild:Tintin1.jpg|left|Tintin och Milou. &copy;&nbsp;Studio Hergé.]]<br />
"'''Tintin'''" är en av världens mest kända serier, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, som är mer känd under sin serieskaparsignatur [[Hergé]]. Den har sålt över 200 miljoner album världen över och översatts till mer än 50 språk.<br />
<br />
Serien handlar om den unge journalisten Tintin, som mellan 1929 och 1983 fick vara med om en mängd fantastiska äventyr av de mest skiftande slag. Seriens originalspråk är franska och dess framgång kan ses som inledningen till den [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]]s internationella genomslag.<br />
<br />
::''För serietidningen med samma namn, se [[Tintin (serietidning)]]''<br />
<br />
<br />
==Bakgrund och historia==<br />
===De tidiga åren===<br />
[[Bild:Tintin_Sovjet.jpg|frame|right|Tidig [[Tintin]] ur "[[Tintin i Sovjet]]" från 1929. &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
"Tintin" började som en följetong i den belgiska katolska och konservativa dagstidningen ''Le XXe Siècle''s ungdomsbilaga, ''[[Petit Vingtième]]'', med start den 10 januari 1929 (men redan den 4 januari hade Tintin synts på en reklambild i tidningen). ''Petit Vingtième'' startade 1928 med Hergé som redaktör. Efter en kortvarig sejour med scoutserien "[[Totor]]" 1926&ndash;1929 ville Hergé satsa på en humoristisk äventyrsserie för en större publik. Resultatet blev äventyret "[[Tintin i Sovjet]]", där journalisten Tintin och hans trogna hund [[Milou]] infiltrerar Sovjetunionen för att som journalist skildra det kommunistiska samhället. <br />
<br />
Serien blev snabbt enormt populär, detta trots att de tidigaste äventyren i efterhand kan tyckas dåligt tecknade och fördomsfullt skildrade jämfört med det som komma skulle (en del äventyr har exempelvis anklagats för att vara rasistiska). Med efterföljande "[[Tintin i Kongo]]", "[[Tintin i Amerika]]" och "[[Faraos cigarrer]]" ökade populariteten ytterligare, inte minst eftersom äventyren efter sin publicering i tidningen började samlas i [[seriealbum]]. År 1930 började "Tintin" publiceras i Frankrike, varefter den internationella marknaden bara fortsatte att växa. Snart kunde Hergé börja leva på inkomsterna från sitt serieskapande.<br />
<br />
===Mer realism===<br />
Med femte albumet "[[Blå Lotus]]", började Hergé med den noggranna research och medvetenhet om detaljer som han skulle bli känd för. Då det hade påannonserats att Tintin i sitt nästa äventyr skulle besöka Kina hade en ung kines vid namn [[Tchang Tchong-Yen]] kontaktat Hergé och bett honom att överväga hur han skildrade folket och landet. Detta blev ett uppvaknande för Hergé, som blev medveten dels om hur fördomsfullt han skildrat andra kulturer i de tidiga albumen, dels om vilken fantastisk kulturskatt Kina kunde bjuda på. Som tack för "väckarklockan" skapade han en figur vid namn [[Tchang]] i äventyret (en vän till Tintin som även dök upp i det långt senare albumet "[[Tintin i Tibet]]"). <br />
<br />
En högre grad av realism och noggrannare research medförde att "Tintin" blev alltmer av en renodlad äventyrsserie och de rena slapstickinslagen bantades ner (även om de aldrig försvann helt). Hergé började också att återanvända bifigurer från tidigare äventyr och hålla en viss kontinuitet genom serien, inledningsvis genom att "Blå Lotus" skrevs som något av en fristående fortsättning på "Faros cigrarrer" och genom att [[Dupondtarna]], som hade gjort sin egentliga debut i "Faraos cigrarrer", också medverkade i "Blå Lotus" och de kom därefter att medverka i stort sett i samtliga av seriens episoder. Tintins äventyr avlöste sedan varandra i en regelbunden takt, ett nytt startades ungefär var femtonde månad. "[[Det sönderslagna örat]]" kom 1937, "[[Den svarta ön]]" 1938 och "[[Kung Ottokars spira]]" 1939. <br />
<br />
===Krigsåren och efterkrigsåren===<br />
Då andra världskriget nådde Belgien avbröts produktionen. Hergé fortsatte visserligen att teckna det nya äventyret "[[Det svarta guldet]]" samtidigt som han var inkallad som reservofficer, men serien avbröts då krigssituationen tvingade ''Le XXe Sièclé'' i konkurs. Efter ockupationen av Belgien fortsatte Hergé med "Tintin" för Brysseltidningen ''Le Soir'' (något han starkt kritiserats för eftersom tidningen granskades av den tyska ockupationsmakten och många såg detta som ett utslag för nazivänlighet). Under dessa betingelser, då Hergé tvingades undvika alla brännbara ämnen och dessutom fick ett mycket mindre format till sitt förfogande, blev äventyren "[[Krabban med guldklorna]]", "[[Den mystiska stjärnan]]", "[[Enhörningens hemlighet]]", "[[Rackham den Rödes skatt]]" och "[[De sju kristallkulorna]]" till. Medan tidigare äventyr till viss del hade haft en politisk tendens, kom dessa äventyr mer att handla om vad som kan beskrivas som skattjakter och ha inslag av magisk realism och science fiction. Denna period introducerade viktiga återkommande bifigurer som [[kapten Haddock]], [[professor Kalkyl]] och betjänten [[Nestor]].<br />
[[Bild:Markeringar_Tintin.jpg|frame|left|[[Kapten Haddock]] dyker upp i "[[Krabban med guldklorna]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
Publiceringen av "De sju kristallkulorna" avbröts i och med Bryssels befrielse år 1944. Omedelbart efter befrielsen anklagades Hergé till en början för samröre med ockupationsmakten för att han hade jobbat på ''Le Soir''; han kunde så småningom börja jobba igen och något egentligt samröre kunde aldrig bevisas. Inte förrän år 1946 slutfördes "De sju kristallkulorna" och fortsättningen "[[Solens tempel]]" började i den nystartade veckoserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''<ref>"Serien Tintin, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/serien-tintin/]] (2020-08-28)</ref>, som härefter alltid kom att vara platsen där "Tintin" originalpublicerades. Albumproduktionen återupptogs också och Hergé tog tillfället i akt att teckna om flera av sina tidigare album i mer komprimerat format på färre sidor, modernare teckningsstil och i färg. (Det är dessa omtecknade versioner som vi framför allt känner till i Sverige). Nya äventyr fortsatte att komma ungefär vartannat år. Hergé gjorde en ny (den här gången avslutad) version av "[[Det svarta guldet]]" år 1950, "[[Månen tur och retur (del 1)]]" 1953, "[[Månen tur och retur (del 2)|del 2]]" 1954, "[[Det hemliga vapnet]]" 1956 och "[[Koks i lasten]]" 1958. Både under "Det svarta guldet" och "Månen tur och retur" var Hergé tvungen att tillfälligt avbryta arbetet på grund av hälsoskäl, något som 1950 ledde till att han grundade en tecknarstudio med folk som kunde assistera honom, [[Studios Hergé]].<br />
<br />
===Den sena produktionen===<br />
Därefter tacklade Hergés produktionstakt av. Delvis kan detta förklaras med en livskris som han gick igenom under den här tiden, något som han påstår ha "tecknat av sig" i och med "[[Tintin i Tibet]]" 1960. Under 1970-talet påverkade en blodbristsjukdom hans arbetstempo. Idéerna kom inte lika snabbt som i hans ungdom och inte heller behövde han längre spotta ur sig alster för att försörja sig. "[[Castafiores juveler]]" ([[1963]]), "[[Plan 714 till Sydney]]" ([[1968]]), och "[[Tintin hos gerillan]]" ([[1976]]) var alla väl genomarbetade skapelser som fick ta den tid de tog beroende på Hergés ork och arbetslust ("Plan 714" gjordes dock till stor del av assistenten [[Bob de Moor]], något som många anser bidragit negativt till resultatet). <br />
<br />
I mars 1983 dog Georges Remi vid 75 års ålder. Men "Tintins" saga var inte slut för det. Skisserna till det ofullbordade albumet "[[Tintin och alfakonsten]]" kom ut i bokform 1986, och serien fortsätter att sälja i höga upplagor i stora delar av världen. Även serietidningen ''Tintin'' fortsatte att leva i några år efter Hergés död (dock med andra serier än "Tintin" som huvudinnehåll).<br />
<br />
Hergé hade bestämt att ingen annan skulle få fortsätta att teckna "Tintin" efter hans död, något man som man än så länge har respekterat, även om det då och då höjs röster för att återuppliva serien och det också har utkommit en del icke-auktoriserade alster, till exempel avslutade versioner av "Tintin och alfakonsten".<br />
[[Bild:Tintin_4.JPG|frame|right|[[Tintin]] och [[Kapten Haddock|Haddock]] på Månen 1953. &copy;&nbsp;[[Hergé]].]]<br />
<br />
Även om Tintins karriär nu är slut vad gäller nya äventyr, så var den onekligen lång och framgångsrik så länge den varade. Det är inte för intet som han av Frankrikes president Charles de Gaulle blev kallad "min ende internationelle rival".<br />
<br />
==Form och innehåll==<br />
Något som bidragit till seriens popularitet är Hergés rena och uttrycksfulla teckningsstil, kallad "[[klara linjen]]" (ligne claire), som har bildat skola på den europeiska seriemarknaden. Den har visat sig inte minst vara betydelsefull när det gäller läsarens identifikation med huvudpersonen (åtminstone är det en vitt spridd teori). Även när det gällde bildkomposition, rörelse och bildberättande är Hergé ansedd som en av de stora mästarna inom seriekonsten.<br />
<br />
När det gäller själva historierna så har den balanserade mixen av äventyr och komik (samt inte minst engagemanget i karaktärerna) spelat en viktig roll för serien. Äventyren har varit varierade och fantasifulla – Tintin med vänner har besökt hela världen (och en bit utanför den), bekämpat öststatskommunism, organiserad brottslighet, spionkarteller, slavringar och narkotikasmugglare. De har varit inblandade i skattjakter, övernaturliga mumiehistorier, månfärder, snömansexpeditioner och sydamerikanska revolutioner.<br />
<br />
De tidiga albumen har kritiserats starkt för sina rasistiska och stereotypa inslag. Hergé tog senare avstånd från dessa och förklarade att det berodde på den felaktiga stereotypbild av världen utanför Europa han själv hade blivit matad med som barn (vilket i och för sig inte ursäktar de kritiserade porträtten av afrikaner i den senare "Koks i lasten").<br />
<br />
==Figuren Tintin==<br />
[[Bild:Tintin_et_Milou.png|frame|[[Tintin]] och [[Milou]] av [[Hergé]] med bakgrunder av [[Bob de Moor]], ur "[[Den svarta ön]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
För att vara en huvudfigur i en serie ger Tintin ett relativt blekt intryck. Han är världens mest kända journalist, men syns aldrig (förutom i de första albumen) bedriva något journalistiskt arbete. Han utmärker sig inte på något särskilt sätt och överskuggas allt som oftast av sina bifigurer. Själva namnet betyder något i still med "inget alls" eller "inte alls" på franska. Hans ålder är obestämbar, han har inga egna drifter, och hans utseende är minst utpräglat av alla i hela serien. Tintins mest särskiljande utseendedetalj, hans upprättstående hårtofs, lade Hergé till för att läsaren skulle känna igen seriens huvudfigur. (Tofsen uppstod från början då Tintin körde en bil fort i "Tintin i Sovjet", men stannade kvar även efter att bilen kraschat.)<br />
<br />
Kanske är det det som gör honom till en utmärkt huvudkaraktär. Vem som helst kan identifiera sig med Tintin. Det är möjligen också en bidragande orsak till att serien kunde utvecklas i så många år utan att fastna. Tintin passar in lika väl i en sydamerikansk armé som i en månraket.<br />
<br />
I övrigt uppfyller Tintin hjälterollen enligt alla arketypiska värden. Han är modig, listig, godhjärtad och omöjlig att besegra. Han är lojal mot sina vänner och redo att offra livet för en annan människa. <br />
<br />
Hergé brukade säga "Tintin, c'est moi".<br />
<br />
==Övrigt figurgalleri i serien==<br />
Om Tintin är något intensägande så är hans bifigurer desto färgstarkare. I början var hans enda förtrogne foxterriern [[Milou]] som i de tidigaste äventyr var mer talför och hade mer personlighet än i de senare. Men undan för undan utvidgades persongalleriet med de inkompetenta detektiverna [[Dupondtarna|Dupont och Dupond]], den skönsjungande (?) operadivan [[Bianca Castafiore]] (den enda kvinna som någonsin fick en framträdande roll i serien), den koleriske och lätt alkoholiserade, men godhjärtade [[Kapten Haddock]] (som efterhand trängde undan Milou och till slut nästan stal rampljuset från Tintin), den lomhörde men geniale [[Professor Kalkyl]] med flera. Dessa får anses utgöra kärnan i "familjen Tintin".<br />
<br />
Var och en av dessa har individuella artiklar:<br />
* [[Milou]], har alltid varit med Tintin, den enda figuren utom Tintin som medverkar i alla äventyr<br />
* [[Kapten Haddock]], debuterade i "[[Krabban med guldklorna]]" (äventyr nr 9) och blir Tintins bäste vän som medverkar i samtliga följande äventyr<br />
* [[Dupondtarna]], debuterade i "[[Faraos cigarrer]]" (nr 4) och medverkar i de flesta äventyr därefter, har i efterhand även ritats in i bakgrunden i en ruta i "[[Tintin i Kongo]]" (nr 2)<br />
* [[Professor Kalkyl]], debuterade i "[[Rackham den rödes skatt]]" (nr 12) och medverkar i de flesta äventyr därefter<br />
* [[Bianca Castafiore]], debuterade i "[[Kung Ottokars spira]]" (nr 8) och medverkar i flera äventyr därefter<br />
<br />
[[Bild:Tintinfigurer.gif|center|frame|Ett urval figurer ur "[[Castafiores juveler]]" (plus fru Svensson från "[[Det hemliga vapnet]]" och "[[Plan 714 till Sydney]]"). &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
* '''Andra återkommande figurer:'''<br />
Övriga återkommande figurer inkluderar Tintins ärkefiender [[Rastapopoulos]], [[Doktor Müller]] och [[Allan Thompson]], goda vänner som kinespojken [[Tchang]], handelsmannen [[Senhor Oliveira da Figueira]] och den sydamerikanske diktatorn/rebelledaren [[General Alcazar]], den alltid behjälplige betjänten [[Nestor]], den påträngande försäkringsagenten [[Serafim Svensson]] och många fler. Se länkarna nedan.<br />
<br />
{{Kolumner|antal=4}}<br />
*[[Abdallah]]<br />
*[[Allan Thompson]]<br />
*[[Bröderna Fogel]]<br />
*[[Dawson]]<br />
*[[Doktor Müller]]<br />
*[[Emir Muhammed Ben Kalish Ezab]]<br />
*[[General Alcazar]]<br />
*[[General Tapioca]]<br />
*[[Herr Wagner]]<br />
*[[Irma]]<br />
*[[Ivan Sackarin]]<br />
*[[Kapten Chester]]<br />
*[[Maharadjan av Gopal]]<br />
*[[Nestor]]<br />
*[[Pablo]]<br />
*[[Piotr Szut]]<br />
*[[Professor Cantonneau]]<br />
*[[Roberto Rastapopoulos]]<br />
*[[Ridgewell]]<br />
*[[Senhor Oliveira da Figueira]]<br />
*[[Serafim Svensson]]<br />
*[[Sanzot|Slaktaren Sanzot]]<br />
*[[Tchang]]<br />
*[[Överste Jorgen]]<br />
*[[Överste Sponsz]]<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
{| class="wikitable centre" style="text-align:center;"<br />
|+ De betydelsefulla återkommande figurernas medverkan i olika "Tintin"-äventyr<ref>listan hämtad från Mozgovine, 1992, s. 270</ref><br />
|-<br />
! <br />
! scope="col"| [[Tintin i Sovjet|TS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Kongo|TK]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Amerika|TA]]<br />
! scope="col"| [[Faraos cigarrer|FC]]<br />
! scope="col"| [[Blå lotus|BL]]<br />
! scope="col"| [[Det sönderslagna örat|SÖr]]<br />
! scope="col"| [[Den svarta ön|SÖn]]<br />
! scope="col"| [[Kung Ottokars spira|OS]]<br />
! scope="col"| [[Krabban med guldklorna|KG]]<br />
! scope="col"| [[Den mystiska stjärnan|MS]]<br />
! scope="col"| [[Enhörningens hemlighet|EH]]<br />
! scope="col"| [[Rackham den rödes skatt|RS]]<br />
! scope="col"| [[De sju kristallkulorna|7K]]<br />
! scope="col"| [[Solens tempel|ST]]<br />
! scope="col"| [[Det svarta guldet|SG]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M1]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M2]]<br />
! scope="col"| [[Det hemliga vapnet|HV]]<br />
! scope="col"| [[Koks i lasten|KL]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Tibet|TT]]<br />
! scope="col"| [[Castafiores juveler|CJ]]<br />
! scope="col"| [[Plan 714 till Sydney|PS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin hos gerillan|TG]]<br />
|-g<br />
| style="text-align:left;"| [[Tintin (seriefigur)|Tintin]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Milou]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Dupond och Dupont]]<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| colspan="16" style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Kapten Haddock]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="15" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Nestor]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Professor Kalkyl]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="12" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|- <br />
| style="text-align:left;"| [[Bianca Castafiore]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Roberto Rastapopoulos]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Allan Thompson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Oliveira da Figueira]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[General Alcazar]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Doktor Müller]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Abdallah]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Serafim Svensson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Överste Sponsz]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|}<br />
<br />
==Fiktiva företeelser i serierna==<br />
===Tintins geografi===<br />
För serien "Tintin" skapade Hergé ett flertal fiktiva länder, folk och språk. På så sätt kunde han skildra exotiska platser utan att peka ut exakt var de var belägna eller behöva göra närmare efterforskningar kring hur de såg ut på riktigt.<br />
Bland dessa länder finns:<br />
* [[Syldavien]], kungarike i Sydösteuropa, huvudstad '''Klow''', språk [[syldaviska]]<br />
* [[Bordurien]], diktatur i Sydösteuropa, Syldaviens fientligt inställda grannland, språk [[borduriska]]<br />
* [[San Theodoros]], republik i Latinamerika präglat av återkommande statskupper mellan två rivaliserande generaler, huvudstad '''Las Dopicos'''; med ursprungsbefolkning: arumbayafolket med eget språk, och bibarofolket<br />
* [[Nuevo Rico]], Latinamerika, grannland till San Theodoros, huvudstad '''Sanfacion'''<br />
* [[Maharadjan av Gopal|Gopal]], maharadjadöme på indiska halvön<br />
* '''Sao Rico''', skildras aldrig i bild, men det rivaliserande fartyget i "Den mystiska stjärnan" för det landets flagga.<br />
* [[Khemed]], emirat i Mellanöstern<br />
* '''Sondonesien''', Oceanien<br />
<br />
===Fiktiva språk===<br />
Hergé skapade även en rad fiktiva språk för serien, [[syldaviska]] (i Syldavien), [[borduriska]] (i Bordurien) och ''arumbaya'' (bland arumbaya-indianerna i San Theodoros). Språken kanske inte är så genomarbetade, lingvistiskt sett, men har ändå fått en del uppmärksamhet. De här språken är till stor del baserade på ''[[marolliska|marols]]'', en flamländsk dialekt som talades i Bryssel och som Hergé växte upp med. Syldaviska är det största och mest utforskade av de här språken.<br />
<br />
==Tintins äventyr==<br />
Kronologisk listning av Tintins äventyr. Alla äventyr publicerades först i tidningsföljetong innan de samlades i album.<br />
<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#AD0000;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Utgivning&nbsp;</div> <br />
<div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:left;font-size: 100%;clear:left;"><br />
[[Bild:Plan_714_till_Sydney.png|thumb|"[[Plan 714 till Sydney]]" &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]] och [[Carlsen Comics]]]]<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Fransk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Tidningspublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Albumpublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk publicering (numrering)<br />
|-<br />
|"Tintin au pays des Soviets"||1929–30 (''[[Le Petit Vingtième]]'')||1930||"[[Tintin i Sovjet]]"||1975 (-); 2004 (1)<br />
|-<br />
|"Tintin au Congo"||1929–30 (''Le Petit Vingtième'')||1931 (omtecknad färgutgåva 1946)||"[[Tintin i Kongo]]" ||1978 (22); 2004 (2)<br />
|-<br />
|"Tintin en Amérique"||1931–32 (''Le Petit Vingtième'')||1932 (omtecknad färgutgåva 1945)||"[[Tintin i Amerika]]"||1975 (19); 2004 (3)<br />
|-<br />
|"Les Cigares du Pharaon"||1932–34 (''Le Petit Vingtième'')||1934 (omtecknad färgutgåva 1955)||"[[Faraos cigarrer]]" ||1970 (5); 2004 (4)<br />
|-<br />
|"Le Lotus bleu"||1934–35 (''Le Petit Vingtième'')||1936 (delvis omtecknad färgutgåva 1946)|| "[[Blå Lotus]]" ||1977 (21); 2004 (5)<br />
|-<br />
|"L'Oreille cassée"||1935–37 (''Le Petit Vingtième'')||1937 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Det sönderslagna örat]]"||1971 (18); 2004 (6)<br />
|-<br />
|"L'Ile noire"||1937–38 (''Le Petit Vingtième'')||1938 (omtecknad färgutgåva 1943, omtecknad moderniserad utgåva 1966)||"[[Den svarta ön]]" ||1968 (15); 2004 (7)<br />
|-<br />
|"Le Sceptre d'Ottokar"||1938–39 (''Le Petit Vingtième'')||1939 (omtecknad färgutgåva 1947)||"[[Kung Ottokars spira]]"||1960 (2); 1972 (2); 2004 (8)<br />
|-<br />
|"Le Crabe aux pinces d'or"||1940–41 ([[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'')||1941 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Krabban med guldklorna]]"||1970 (17); 2004 (9)<br />
|-<br />
|"L'Etoile mystérieuse"||1941–42 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1942 (omtecknad och färglagd)||"[[Den mystiska stjärnan]]" ||1960 (1); 1972 (1); 2004 (10)<br />
|-<br />
|"Le Secret de la Licorne"||1942–43 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1943 (omtecknad och färglagd)||"[[Enhörningens hemlighet]]" ||1961 (3); 1974 (11); 2004 (11)<br />
|-<br />
|"Le Trésor de Rackam le Rouge"||1943 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1944 (omtecknad och färglagd)||"[[Rackham den Rödes skatt]]" ||1962 (4); 1974 (12); 2004 (12)<br />
|-<br />
|"Les Sept boules de cristal"||1943–44 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1948 (omtecknad och färglagd)||"[[De sju kristallkulorna]]" ||1968 (3); 2004 (13)<br />
|-<br />
|"Le Temple du soleil"||1946–48 (tidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'')||1949 (omredigerad)||"[[Solens tempel]]"||1968 (4); 2004 (14)<br />
|-<br />
|"Au pays de l'or noir"||1939–40 (''Le Petit Vingtième'', oavslutad)<br>1948–50 (tidningen ''Tintin'', omtecknad)||1950||"[[Det svarta guldet]]"||1971 (6); 2004 (15)<br />
|-<br />
|"Objectif Lune"||1950–52 (tidningen ''Tintin'')||1953||"[[Månen tur och retur (del 1)]]"||1969 (7); 2005 (16)<br />
|-<br />
|"On a marché sur la Lune"||1952–53 (tidningen ''Tintin'')||1954||"[[Månen tur och retur (del 2)]]"||1969 (8); 2005 (17)<br />
|-<br />
|"L'Affaire Tournesol"||1954–56 (tidningen ''Tintin'')||1956||"[[Det hemliga vapnet]]" ||1968 (10); 2005 (18)<br />
|-<br />
|"Coke en stock"||1956–58 (tidningen ''Tintin'')||1958||"[[Koks i lasten]]"||1969 (13); 2005 (19)<br />
|-<br />
|"Tintin au Tibet"||1958–59 (tidningen ''Tintin'')||1960||"[[Tintin i Tibet]]" ||1969 (9); 2005 (20)<br />
|-<br />
|"Les Bijoux de la Castafiore"||1961–62 (tidningen ''Tintin'')||1963||"[[Castafiores juveler]]"||1969 (14); 2005 (21)<br />
|-<br />
|"Vol 714 pour Sydney"||1966–67 (tidningen ''Tintin'')||1968||"[[Plan 714 till Sydney]]" ||1969 (16); 2005 (22)<br />
|-<br />
|"Tintin et les Picaros"||1975–76 (tidningen ''Tintin'')||1976||"[[Tintin hos gerillan]]" ||1976 (23); 2005 (23)<br />
|-<br />
|"Tintin et l'Alph-Art"|| – ||1986 (utgivet som ofullbordat album)||"[[Tintin och alfabetskonsten]]"/"[[Tintin och alfakonsten]]"||1989 (-); 2005<br />
|}<br />
Se även [[Kronologisk lista: Tintin]]<br />
<br />
<br />
'''Utanför kronologin'''<br />
<br />
"Tintin et le lac aux requins" / "[[Tintin och Hajsjön]]" (1973) (filmalbum, ej av Hergé)<br />
</div> <br />
<br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk utgivning och översättning==<br />
[[Bild:Karl_Kalkyl.png|frame|[[Professor Kalkyl]] ur "[[Plan 714 till Sydney]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]]]]<br />
Tintins första framträdande i Sverige var 1948 i veckotidningen ''25:an'', där den fortsatte att publiceras in på 1950-talet. Andra tidningar serien har publicerats i under årets lopp inkluderar ''[[Året Runt]]'', ''[[Dagens Nyheter]]'', ''[[Kamratposten]]'', ''[[Banggg]]'', ''[[Pelle Svanslös]]'', ''[[Allers]]'' och ''[[Svenska Dagbladet]]''. Översättarna har varierat och namngivningen är allt annat än konsekvent.<br />
<br />
Albumdebuten i Sverige skedde 1960-1962 då fyra album i hårdpärm gavs ut av Bonniers. Antingen var satsningen före sin tid eller också var marknadsföringen misslyckad, för utgivningen blev ingen större succé och lades ned efter dessa fyra böcker. Översättare var [[Per Kellberg]] som gått till historien genom att skapa Professor Karl Kalkyls svenska namn (på franska heter han Tryphon Tournesol), och även introducerade Kapten Haddocks berömda svordom "Bomber och granater!" En lustig översättningsdetalj är att Haddocks whisky kallas "kalasmust" i två av albumen.<br />
<br />
[[1968]] började [[Illustrationsförlaget]] att ge ut "Tintin", som då äntligen slog i Sverige, och även banade väg för hela boomen av fransk-belgiska albumserier i Sverige på 70- och 80-talen. Hela sviten på 23 album gavs ut 1968–1978, även om utgivningsförlaget i olika omgångar bytte namn till [[Carlsen/if]] och [[Carlsen Comics]]. De klassiska översättarna till dessa album är [[Karin och Allan B. Janzon]], som bland annat uppfann Haddocks andra kända svordom, "Anfäkta och anamma!".<br />
<br />
Den svenska numreringen för de här albumen är helt okronologisk, och stämmer inte heller med utgivningen i Sverige, "nr. 7" kom t.ex. ut för första gången 2 år före "nr. 6". Numreringen tros vara baserad på den brittiska ordningen.<br />
<br />
Lagom till "Tintins" 75-årsjubileum 2004 initierade förlaget Bonnier Carlsen en nyöversättning av albumen. Översättaren [[Björn Wahlberg]] har tagit sin uppgift på fullaste allvar och arbetat hårt för att översättningen ska ligga så nära det franskspråkiga originalet som möjligt, så att tvetydigheter, ordvitsar m.m. inte ska gå förlorade. De sista albumen i nyöversättning kom ut i slutet av september 2005.<br />
<br />
Den här utgivningen följer det franska originalets följd, det vill säga albumen ges ut och numreras i den ordning de kom ut i Belgien.<br />
<br />
2015 börjar [[Kartago]] ge ut Tintinalbumen med hårda pärmar. 2020 övertogs utgivningen av [[Cobolt förlag|Cobolt]], efter att Kartago bliviten underetikett till detta förlag.<br />
<br />
==Tintin i andra medier==<br />
"Tintin" har också överförts till andra medier, inklusive spelfilm, [[animerad film|tecknade filmer och TV-serier]], talskivor, teaterpjäser, böcker, utställningar m.m.<br />
<br />
===Animerade TV-serier===<br />
*Under 1960- och 70-talen producerades det sju animerade TV-serier med "Tintin" i Frankrike. Varje TV-serie var baserad på ett albumäventyr uppdelat på 4-8 avsnitt vardera. Man höll sig här ganska fritt till originalbumen, t.ex. hade Kalkyl här perfekt hörsel. Äventyren ifråga var: "Den Svarta Ön", "Månen Tur och Retur" del 1 och 2, "Enhörningens Hemlighet", "Rackham den Rödes Skatt", "Den Mystiska Stjärnan", "Krabban med Guldklorna" och "Det Hemliga Vapnet". De flesta av dessa äventyr har sänts på svensk tv och/eller getts ut på video.<br />
*På 1990-talet kom en fransk-kanadensisk tecknad TV-serie i 39 avsnitt, som också har givits ut på DVD. Här var man mer trogen originalalbumen.<br />
<br />
===Animerade långfilmer===<br />
*Den tecknade långfilmen "Solens Tempel" kom 1969 och baserades på dubbeläventyret "De Sju Kristallkulorna"/"Solens Tempel". Nu utgiven på DVD i Sverige.<br />
*"Tintin och Hajsjön" kom 1972. Den baserades inte på något äventyr av Hergé, utan hade ett originalmanus av [[Greg]]. Finns tillgänglig på DVD i Sverige<br />
*Den 22 oktober 2011 hade den datoranimerade långfilmen "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" världspremiär. Filmen, i regi av Steven Spielberg, gick upp på svenska biografer den 28 oktober. Spielberg sägs, tillsammans med Peter Jackson, förberea ytterligare två stycken datoranimerade långfilmer med Tintin, men hittills (2017) har ingen ytterligare film fått premiär.<br />
<br />
===Talskivor och kassetter===<br />
*1971-1989 kom en serie skivor och kassetter på svenska där serieäventyren hade överförts till en form av radioteater. Bearbetningen gjordes av Lasse Swärd och Bert-Åke Varg. Tintins röst gestaltades oftast av Tomas Bolme. Alla äventyr utom "Tintin i Sovjet" och "Tintin och Alfakonsten" adapterades på detta sätt. Idag finns de på CD.<br />
<br />
===Teater===<br />
*1941 sattes "[[Le Mystère du diamant bleu]]" ("Mysteriet med den blå diamanten") upp på teater i Bryssel, till manus av Hergé och Jacques Van Melkebeke. Året efter sattes ytterligare en pjäs upp, "[[Monsieur Boullock a disparu]]" ("Herr Boullock är försvunnen").<br />
<br />
===Spelfilmer===<br />
Två spelfilmer gjordes i Frankrike/Belgien i början av 1960-talet. Ingen av dem hade serieäventyr som förlaga.<br />
*"Tintin i Piraternas Våld" (även känd som "Tintin och det Gyllene Skinnet") kom 1961 och regisserades av Jean-Jacques Vierne. Rollen som Tintin spelades av Jean-Pierre Talbot och Georges Wilson gestaltade Kapten Haddock.<br />
*"Tintin och de Blå Apelsinerna" ("Tintin et les Oranges Bleues") kom 1964 och regisserades av Philippe Condroyer. Jean-Pierre Talbot spelade återigen Tintin medan rollen som Haddock tagits över av Jean Bouise.<br />
De här två filmerna har släppts på VHS och DVD i Sverige.<br />
<br />
===Böcker===<br />
*Böcker, bilderböcker, pysselböcker m.m. har producerats av Hergés studio och på licens nästan från allra första början. Men mest känd är nog en annorlunda nytolkning av figuren: i Frederic Tutens roman "[[Tintin i Nya Världen]]" växer Tintin upp till man och får bland annat till det med den sköna Clavdia (känd från Thomas Manns "Bergtagen"). Boken kom 1993 och blev en smärre succé, detta trots att romanfiguren inte har mycket gemensamt med Hergés Tintin. Den publicerades med tillstånd av Hergés efterlevande.<br />
<br />
===Spel===<br />
*1987 gav Ravensburger ut ett detektivspel med Tintin, där det går ut på att ta reda på vem som har kidnappat Professor Kalkyl och var han befinner sig.<br />
<br />
==Hyllningar och parodier==<br />
[[Bild:Tintin_fyrtio.png|thumb|200px|right|"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]", hyllningsalbum till [[Hergé]], utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Omslag bestående av collage av bilder av [[Enki Bilal]], [[Jacques Tardi]], [[Frank Margerin]], [[Avoine]] och [[Hergé]]. &copy;&nbsp;upphovsmännen/''[[(A Suivre)]]''/[[Medusa]].]]<br />
*"[[Tintin i Schweiz]]" och "[[Tintin i Paris]]", två album i ''[[Parodi (albumserie)|Parodi]]''-serien<br />
*"[[Tintin i Thailand]]", parodialbum<br />
*"Tintin i Libanon" var en kort serie som publicerades i satirtidningen ''[[Etikett]]''<br />
*"[[Tintin i Nya Världen]]", roman av Frederic Tuten<br />
*Tintin gör flera cameos i [[Jan Lööf]]s serie "[[Felix]]". Lööf gör även en skildring av en åldrad Tintin i albumet "[[Serier om den första kärleken]]".<br />
*I ''[[Svenska Mad]]'' nr 7/1977 finns en ensidig parodi, kallad "Tönten och ännu en liga".<br />
*[[Dupondtarna]] dyker upp som belgare i "[[Asterix]]"-albumet "[[Asterix i Belgien]]".<br />
*''[[Teen Titans|Teen Titans Spotlight]]'' nr 11 (1987) av [[Jean-Marc Lofficier]], [[Randy Lofficier]] och [[Joe Orlando]], utgiven av [[DC Comics]] (En bekant hjälte vid namn ''Tin'' dyker upp.)<br />
*"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]" är ett hyllningsalbum till Hergé av ett flertal olika tecknare, utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Förlagan var ett specialnummer av franska ''[[(Á Suivre)]]'' utgivet kort efter Hergés död 1983. Den svenska versionen är förkortad, men har även inkluderat ett antal bidrag från svenska serieskapare.<br />
*"[[Tintin på Lister]]", parodi av [[Daniel Ahlgren]] i "[[Allt för konsten 3]]"<br />
*"[[Breaking free]]", pastisch med temat den anarkistiska kampen<br />
*"Den befriade konstnären" i ''[[Kalle Ankas Pocket 300: Strandhjälten|Kalle Ankas Pocket 300]]'' av [[Corrado Mastantuono]] där några inte helt obekanta figurer dyker upp under namnen Tantan (Tintin), Moulin ([[Milou]]), Kapten Klopstock ([[Kapten Haddock]]) och Dupant och Dupand ([[Dupondtarna]]).<br />
*"[[Eva & Adam]]"-albumet "Den andra killen" (nr 4) avslutas med en serie kallad "Födelsedagskalaset", där [[Måns Gahrton]] berättar om sitt Tintinläsande under barndomen.<br />
*Tintin och [[Kapten Haddock]] gör båda [[cameo]]s i den amerikanska serien "[[Top 10]]", Tintin i ''Top 10: Beyond the Farthest Precinct'' nr 3, och Haddock samma nummer samt i "Top 10: The Forty-Niners".<br />
*I den femte delen av [[Joann Sfar]]s "[[Rabbinens katt]]" ("Jérusalem d'Afrique", i album nummer två av den amerikanska utgåvan) möter huvudpersonerna Tintin i Kongo cirka 1930. Porträttet av Tintin är här inte särskilt smickrande utan visar en självgod kolonialist som ser på alla icke-européer som mindre vetande och skjuter varje vilt djur som kommer i hans väg.<br />
*En referens till en Haddock-scen i "[[Koks i lasten]]" görs i serieromanen "[[Svalornas lek]]" av [[Zeina Abirached]] (sidorna 118&ndash;120 i den svenska utgåvan).<br />
*Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på det Tintin-exklusiva språket [[syldaviska]]. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).<br />
*"Timtim" i ''[[Pyton (serietidning)|Pyton]]'' nr 3/1992 och "Timtim's comeback" i ''Pyton'' nr 8/1992.<br />
<br />
==Tintin på andra språk==<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Språk!!bgcolor="#FFEBAD"|Namn<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_sydafrika.gif]] Afrikaans||Kuifie<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_saudi_arabien.gif]] Arabiska||تان تان (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_schweiz.gif]] Bern-dialekt||Täntän<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_esperanto.gif]] Esperanto||Tinĉjo<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_iran.gif]] Farsi||تن تن (Tainetaine)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_belgien.gif]] Franska||'''Tintin'''<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_finland.gif]]}} Finska||Tintti<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_flamländska.gif]]}} Flamländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_friesland.gif]] Frisiska||Túfke<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_färöarna.gif]]}} Färöiska || Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_grekland.gif]] Grekiska|| Τεντέν (Tenten)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_israel.gif]]}} Hebreiska||טינטין (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_island.gif]] Isländska||Tinni<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_italien.gif]] Italienska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_japan.gif]]}} Japanska||タンタン (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_folkrepubliken_kina.gif]] Kinesiska||丁丁<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sydkorea.gif]]}} Koreanska||탱탱 (Ttangttang)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_latin.gif]] Latin||Titinus<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_nederländerna.gif]] Nederländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_norge.gif]] Norska||Tintin, Peik (tidigare)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_polen.gif]]}} Polska||Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_portugal.gif]] Portugisiska||Tintim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_ryssland.gif]]}} Ryska||Тантан (Tantan)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sardinien.gif]]}} Sardiska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_serbien.gif]]}} Serbiska||Тинтин (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_spanien.gif]] Spanska||Tintín<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_turkiet.gif]] Turkiska||Tenten<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_tyskland.gif]] Tyska||Tim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_wales.gif]]}} Walesiska||Tintin<br />
|}<br />
<br />
==Mer läsning och andra fakta==<br />
Tintinologerna framför andra är [[Benoît Peeters]] och [[Philippe Goddin]]. Här listas diverse Tintinania av dem och andra:<br />
<br />
===Böcker om Tintin===<br />
* Jean-Marie Apostolidès: "Les Métarmophoses de Tintin" (Seghérs 1984)<br />
* Jan Baetens: "Hergé Ecrivain" (Labor 1990)<br />
* [[Michael Farr]]: "Tintin: The Complete Companion" (John Murray 2001) (Svensk översättning: "[[Tintin: den kompletta guiden]], Bonnier Carlsen 2005)<br />
* Hergé: "Cinquante ans de Travaux Fort Gais" (Casterman 1978)<br />
* Philippe Goddin: "Hergé et Tintin" (Lombard 1986)<br />
* Philippe Goddin: "Les Débuts d'Hergé" (Éditions Moulinsart 1999)<br />
* Benoît Peeters: "Le Monde D'Hergé" (Casterman 1983) (Svensk översättning: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", Carlsen Comics 1983)<br />
* Benoît Peeters: "Les Bijoux Ravis" (Magic Strip 1984)<br />
* Benoît Peeters: "Hergé, Les Débuts d'un Illustrateur 1922-1932" (Casterman 1987)<br />
* Numa Sadoul (intervjuar Hergé): "Tintin et Moi" (Casterman 1975)<br />
* Frédéric Soumois: "Dossier Tintin" (Jacques Antoine 1987)<br />
<br />
===Filmer om Tintin===<br />
*"[[Tintin och jag]]" (dokumentär regisserad av Anders Østergaard, 2003)<br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Att förbjuda eller inte förbjuda ...Tintin|2|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Dick Harrison|På spaning efter Plekszy-Gladz mustascher|3|2008|33|38}}<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Generation Tintin|3|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Tintin – en tidlös 80-åring|1|2009|8|12}}<br />
{{Serieblaskan|Olof Gustafsson|Falska Tintinalbum - säljs på nätet|1|2009|15|18}}<br />
{{Artikel|Författare=Tobias Eriksson|Titel=Anfäkta och anamma – Tintin fyller 80 år!|Tidning=Svenska Dagbladet|datum=2009-02-09}}<br />
{{B&B|Daniel Atterbom|Tintins äventyr – på film igen|4|2011|22|27}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Enhörningens hemlighet &ndash; jakten på den försvunna Tintinfilmen|1|2012|28|35}}<br />
{{B&B|Lotten Peterson|Tintinmålets oöverskådliga konsekvenser|2|2012|28|29}}<br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Tintinologi]]<br />
* [[Tintiniana]]<br />
* [[Tintingate]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://www.tintin.com/uk/ Tintin.com (officiell webbplats på åtskilliga språk)]<br />
*[http://www.asterion.se/tintin.html Tintin – en hjälte med hjärta och hjärna (fansajt)] Svensk Tintinsida av översättaren [[Björn Wahlberg]]<br />
*[http://www.tintinologist.org/ Tintinologist (fansajt)]<br />
*[http://www.angelfire.com/space/u_line/tidning.htm Tintin i svenska tidningar (fansajt)]<br />
*[http://lakrabo.es.tripod.com/ The different languages of Tintin] "a site for tintin fanatics and collectors"; detaljer om Tintinutgåvor (särskilt "[[Krabban med guldklorna]]") i över 50 språk<br />
*[http://www.intertintin.com/ "Intertintin"] inofficiell webbplats av en samlare, med data och titelbilder på Tintinutgåvor i över 50 länder<br />
*[http://www.generationt.se/ Generation T – Den svenska Tintinföreningen] officiell webbplats för den svenska Tintinföreningen<br />
<br />
<br />
{{Tintin}}<br />
{{Hergé}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Tintin&diff=257098
Tintin
2024-03-08T20:32:15Z
<p>E.G.: /* Övrigt figurgalleri i serien */</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Belgiska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Belgiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit film]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit teater]]<br />
[[Bild:Tintin1.jpg|left|Tintin och Milou. &copy;&nbsp;Studio Hergé.]]<br />
"'''Tintin'''" är en av världens mest kända serier, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, som är mer känd under sin serieskaparsignatur [[Hergé]]. Den har sålt över 200 miljoner album världen över och översatts till mer än 50 språk.<br />
<br />
Serien handlar om den unge journalisten Tintin, som mellan 1929 och 1983 fick vara med om en mängd fantastiska äventyr av de mest skiftande slag. Seriens originalspråk är franska och dess framgång kan ses som inledningen till den [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]]s internationella genomslag.<br />
<br />
::''För serietidningen med samma namn, se [[Tintin (serietidning)]]''<br />
<br />
<br />
==Bakgrund och historia==<br />
===De tidiga åren===<br />
[[Bild:Tintin_Sovjet.jpg|frame|right|Tidig [[Tintin]] ur "[[Tintin i Sovjet]]" från 1929. &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
"Tintin" började som en följetong i den belgiska katolska och konservativa dagstidningen ''Le XXe Siècle''s ungdomsbilaga, ''[[Petit Vingtième]]'', med start den 10 januari 1929 (men redan den 4 januari hade Tintin synts på en reklambild i tidningen). ''Petit Vingtième'' startade 1928 med Hergé som redaktör. Efter en kortvarig sejour med scoutserien "[[Totor]]" 1926&ndash;1929 ville Hergé satsa på en humoristisk äventyrsserie för en större publik. Resultatet blev äventyret "[[Tintin i Sovjet]]", där journalisten Tintin och hans trogna hund [[Milou]] infiltrerar Sovjetunionen för att som journalist skildra det kommunistiska samhället. <br />
<br />
Serien blev snabbt enormt populär, detta trots att de tidigaste äventyren i efterhand kan tyckas dåligt tecknade och fördomsfullt skildrade jämfört med det som komma skulle (en del äventyr har exempelvis anklagats för att vara rasistiska). Med efterföljande "[[Tintin i Kongo]]", "[[Tintin i Amerika]]" och "[[Faraos cigarrer]]" ökade populariteten ytterligare, inte minst eftersom äventyren efter sin publicering i tidningen började samlas i [[seriealbum]]. År 1930 började "Tintin" publiceras i Frankrike, varefter den internationella marknaden bara fortsatte att växa. Snart kunde Hergé börja leva på inkomsterna från sitt serieskapande.<br />
<br />
===Mer realism===<br />
Med femte albumet "[[Blå Lotus]]", började Hergé med den noggranna research och medvetenhet om detaljer som han skulle bli känd för. Då det hade påannonserats att Tintin i sitt nästa äventyr skulle besöka Kina hade en ung kines vid namn [[Tchang Tchong-Yen]] kontaktat Hergé och bett honom att överväga hur han skildrade folket och landet. Detta blev ett uppvaknande för Hergé, som blev medveten dels om hur fördomsfullt han skildrat andra kulturer i de tidiga albumen, dels om vilken fantastisk kulturskatt Kina kunde bjuda på. Som tack för "väckarklockan" skapade han en figur vid namn [[Tchang]] i äventyret (en vän till Tintin som även dök upp i det långt senare albumet "[[Tintin i Tibet]]"). <br />
<br />
En högre grad av realism och noggrannare research medförde att "Tintin" blev alltmer av en renodlad äventyrsserie och de rena slapstickinslagen bantades ner (även om de aldrig försvann helt). Hergé började också att återanvända bifigurer från tidigare äventyr och hålla en viss kontinuitet genom serien, inledningsvis genom att "Blå Lotus" skrevs som något av en fristående fortsättning på "Faros cigrarrer" och genom att [[Dupondtarna]], som hade gjort sin egentliga debut i "Faraos cigrarrer", också medverkade i "Blå Lotus" och de kom därefter att medverka i stort sett i samtliga av seriens episoder. Tintins äventyr avlöste sedan varandra i en regelbunden takt, ett nytt startades ungefär var femtonde månad. "[[Det sönderslagna örat]]" kom 1937, "[[Den svarta ön]]" 1938 och "[[Kung Ottokars spira]]" 1939. <br />
<br />
===Krigsåren och efterkrigsåren===<br />
Då andra världskriget nådde Belgien avbröts produktionen. Hergé fortsatte visserligen att teckna det nya äventyret "[[Det svarta guldet]]" samtidigt som han var inkallad som reservofficer, men serien avbröts då krigssituationen tvingade ''Le XXe Sièclé'' i konkurs. Efter ockupationen av Belgien fortsatte Hergé med "Tintin" för Brysseltidningen ''Le Soir'' (något han starkt kritiserats för eftersom tidningen granskades av den tyska ockupationsmakten och många såg detta som ett utslag för nazivänlighet). Under dessa betingelser, då Hergé tvingades undvika alla brännbara ämnen och dessutom fick ett mycket mindre format till sitt förfogande, blev äventyren "[[Krabban med guldklorna]]", "[[Den mystiska stjärnan]]", "[[Enhörningens hemlighet]]", "[[Rackham den Rödes skatt]]" och "[[De sju kristallkulorna]]" till. Medan tidigare äventyr till viss del hade haft en politisk tendens, kom dessa äventyr mer att handla om vad som kan beskrivas som skattjakter och ha inslag av magisk realism och science fiction. Denna period introducerade viktiga återkommande bifigurer som [[kapten Haddock]], [[professor Kalkyl]] och betjänten [[Nestor]].<br />
[[Bild:Markeringar_Tintin.jpg|frame|left|[[Kapten Haddock]] dyker upp i "[[Krabban med guldklorna]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
Publiceringen av "De sju kristallkulorna" avbröts i och med Bryssels befrielse år 1944. Omedelbart efter befrielsen anklagades Hergé till en början för samröre med ockupationsmakten för att han hade jobbat på ''Le Soir''; han kunde så småningom börja jobba igen och något egentligt samröre kunde aldrig bevisas. Inte förrän år 1946 slutfördes "De sju kristallkulorna" och fortsättningen "[[Solens tempel]]" började i den nystartade veckoserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''<ref>"Serien Tintin, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/serien-tintin/]] (2020-08-28)</ref>, som härefter alltid kom att vara platsen där "Tintin" originalpublicerades. Albumproduktionen återupptogs också och Hergé tog tillfället i akt att teckna om flera av sina tidigare album i mer komprimerat format på färre sidor, modernare teckningsstil och i färg. (Det är dessa omtecknade versioner som vi framför allt känner till i Sverige). Nya äventyr fortsatte att komma ungefär vartannat år. Hergé gjorde en ny (den här gången avslutad) version av "[[Det svarta guldet]]" år 1950, "[[Månen tur och retur (del 1)]]" 1953, "[[Månen tur och retur (del 2)|del 2]]" 1954, "[[Det hemliga vapnet]]" 1956 och "[[Koks i lasten]]" 1958. Både under "Det svarta guldet" och "Månen tur och retur" var Hergé tvungen att tillfälligt avbryta arbetet på grund av hälsoskäl, något som 1950 ledde till att han grundade en tecknarstudio med folk som kunde assistera honom, [[Studios Hergé]].<br />
<br />
===Den sena produktionen===<br />
Därefter tacklade Hergés produktionstakt av. Delvis kan detta förklaras med en livskris som han gick igenom under den här tiden, något som han påstår ha "tecknat av sig" i och med "[[Tintin i Tibet]]" 1960. Under 1970-talet påverkade en blodbristsjukdom hans arbetstempo. Idéerna kom inte lika snabbt som i hans ungdom och inte heller behövde han längre spotta ur sig alster för att försörja sig. "[[Castafiores juveler]]" ([[1963]]), "[[Plan 714 till Sydney]]" ([[1968]]), och "[[Tintin hos gerillan]]" ([[1976]]) var alla väl genomarbetade skapelser som fick ta den tid de tog beroende på Hergés ork och arbetslust ("Plan 714" gjordes dock till stor del av assistenten [[Bob de Moor]], något som många anser bidragit negativt till resultatet). <br />
<br />
I mars 1983 dog Georges Remi vid 75 års ålder. Men "Tintins" saga var inte slut för det. Skisserna till det ofullbordade albumet "[[Tintin och alfakonsten]]" kom ut i bokform 1986, och serien fortsätter att sälja i höga upplagor i stora delar av världen. Även serietidningen ''Tintin'' fortsatte att leva i några år efter Hergés död (dock med andra serier än "Tintin" som huvudinnehåll).<br />
<br />
Hergé hade bestämt att ingen annan skulle få fortsätta att teckna "Tintin" efter hans död, något man som man än så länge har respekterat, även om det då och då höjs röster för att återuppliva serien och det också har utkommit en del icke-auktoriserade alster, till exempel avslutade versioner av "Tintin och alfakonsten".<br />
[[Bild:Tintin_4.JPG|frame|right|[[Tintin]] och [[Kapten Haddock|Haddock]] på Månen 1953. &copy;&nbsp;[[Hergé]].]]<br />
<br />
Även om Tintins karriär nu är slut vad gäller nya äventyr, så var den onekligen lång och framgångsrik så länge den varade. Det är inte för intet som han av Frankrikes president Charles de Gaulle blev kallad "min ende internationelle rival".<br />
<br />
==Form och innehåll==<br />
Något som bidragit till seriens popularitet är Hergés rena och uttrycksfulla teckningsstil, kallad "[[klara linjen]]" (ligne claire), som har bildat skola på den europeiska seriemarknaden. Den har visat sig inte minst vara betydelsefull när det gäller läsarens identifikation med huvudpersonen (åtminstone är det en vitt spridd teori). Även när det gällde bildkomposition, rörelse och bildberättande är Hergé ansedd som en av de stora mästarna inom seriekonsten.<br />
<br />
När det gäller själva historierna så har den balanserade mixen av äventyr och komik (samt inte minst engagemanget i karaktärerna) spelat en viktig roll för serien. Äventyren har varit varierade och fantasifulla – Tintin med vänner har besökt hela världen (och en bit utanför den), bekämpat öststatskommunism, organiserad brottslighet, spionkarteller, slavringar och narkotikasmugglare. De har varit inblandade i skattjakter, övernaturliga mumiehistorier, månfärder, snömansexpeditioner och sydamerikanska revolutioner.<br />
<br />
De tidiga albumen har kritiserats starkt för sina rasistiska och stereotypa inslag. Hergé tog senare avstånd från dessa och förklarade att det berodde på den felaktiga stereotypbild av världen utanför Europa han själv hade blivit matad med som barn (vilket i och för sig inte ursäktar de kritiserade porträtten av afrikaner i den senare "Koks i lasten").<br />
<br />
==Figuren Tintin==<br />
[[Bild:Tintin_et_Milou.png|frame|[[Tintin]] och [[Milou]] av [[Hergé]] med bakgrunder av [[Bob de Moor]], ur "[[Den svarta ön]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
För att vara en huvudfigur i en serie ger Tintin ett relativt blekt intryck. Han är världens mest kända journalist, men syns aldrig (förutom i de första albumen) bedriva något journalistiskt arbete. Han utmärker sig inte på något särskilt sätt och överskuggas allt som oftast av sina bifigurer. Själva namnet betyder något i still med "inget alls" eller "inte alls" på franska. Hans ålder är obestämbar, han har inga egna drifter, och hans utseende är minst utpräglat av alla i hela serien. Tintins mest särskiljande utseendedetalj, hans upprättstående hårtofs, lade Hergé till för att läsaren skulle känna igen seriens huvudfigur. (Tofsen uppstod från början då Tintin körde en bil fort i "Tintin i Sovjet", men stannade kvar även efter att bilen kraschat.)<br />
<br />
Kanske är det det som gör honom till en utmärkt huvudkaraktär. Vem som helst kan identifiera sig med Tintin. Det är möjligen också en bidragande orsak till att serien kunde utvecklas i så många år utan att fastna. Tintin passar in lika väl i en sydamerikansk armé som i en månraket.<br />
<br />
I övrigt uppfyller Tintin hjälterollen enligt alla arketypiska värden. Han är modig, listig, godhjärtad och omöjlig att besegra. Han är lojal mot sina vänner och redo att offra livet för en annan människa. <br />
<br />
Hergé brukade säga "Tintin, c'est moi".<br />
<br />
==Övrigt figurgalleri i serien==<br />
Om Tintin är något intensägande så är hans bifigurer desto färgstarkare. I början var hans enda förtrogne foxterriern [[Milou]] som i de tidigaste äventyr var mer talför och hade mer personlighet än i de senare. Men undan för undan utvidgades persongalleriet med de inkompetenta detektiverna [[Dupondtarna|Dupont och Dupond]], den skönsjungande (?) operadivan [[Bianca Castafiore]] (den enda kvinna som någonsin fick en framträdande roll i serien), den koleriske och lätt alkoholiserade, men godhjärtade [[Kapten Haddock]] (som efterhand trängde undan Milou och till slut nästan stal rampljuset från Tintin), den lomhörde men geniale [[Professor Kalkyl]] med flera. Dessa får anses utgöra kärnan i "familjen Tintin".<br />
<br />
Var och en av dessa har individuella artiklar:<br />
* [[Milou]], har alltid varit med Tintin, den enda figuren utom Tintin som medverkar i alla äventyr<br />
* [[Kapten Haddock]], debuterade i "[[Krabban med guldklorna]]" (äventyr nr 9) och blir Tintins bäste vän som medverkar i samtliga följande äventyr<br />
* [[Dupondtarna]], debuterade i "[[Faraos cigarrer]]" (nr 4) och medverkar i de flesta äventyr därefter, har i efterhand även ritats in i bakgrunden i en ruta i "[[Tintin i Kongo]]" (nr 2)<br />
* [[Professor Kalkyl]], debuterade i "[[Rackham den rödes skatt]]" (nr 12) och medverkar i de flesta äventyr därefter<br />
* [[Bianca Castafiore]], debuterade i "[[Kung Ottokars spira]]" (nr 8) och medverkar i flera äventyr därefter<br />
<br />
[[Bild:Tintinfigurer.gif|center|frame|Ett urval figurer ur "[[Castafiores juveler]]" (plus fru Svensson från "[[Det hemliga vapnet]]" och "[[Plan 714 till Sydney]]"). &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
* '''Andra återkommande figurer:'''<br />
Övriga återkommande figurer inkluderar Tintins ärkefiender [[Rastapopoulos]], [[Doktor Müller]] och [[Allan Thompson]], goda vänner som kinespojken [[Tchang]], handelsmannen [[Senhor Oliveira da Figueira]] och den sydamerikanske diktatorn/rebelledaren [[General Alcazar]], den alltid behjälplige betjänten [[Nestor]], den påträngande försäkringsagenten [[Serafim Svensson]] och många fler. Se länkarna nedan.<br />
<br />
{{Kolumner|antal=4}}<br />
*[[Abdallah]]<br />
*[[Allan Thompson]]<br />
*[[Bröderna Fogel]]<br />
*[[Dawson]]<br />
*[[Doktor Müller]]<br />
*[[Emir Muhammed Ben Kalish Ezab]]<br />
*[[General Alcazar]]<br />
*[[General Tapioca]]<br />
*[[Herr Wagner]]<br />
*[[Irma]]<br />
*[[Ivan Sackarin]]<br />
*[[Kapten Chester]]<br />
*[[Maharadjan av Gopal]]<br />
*[[Nestor]]<br />
*[[Pablo]]<br />
*[[Piotr Szut]]<br />
*[[Professor Cantonneau]]<br />
*[[Roberto Rastapopoulos]]<br />
*[[Ridgewell]]<br />
*[[Senhor Oliveira da Figueira]]<br />
*[[Serafim Svensson]]<br />
*[[Sanzot|Slaktaren Sanzot]]<br />
*[[Tchang]]<br />
*[[Överste Jorgen]]<br />
*[[Överste Sponsz]]<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
{| class="wikitable centre" style="text-align:center;"<br />
|+ De betydelsefulla återkommande figurernas medverkan i olika "Tintin"-äventyr<ref>listan hämtad från Mozgovine, 1992, s. 270</ref><br />
|-<br />
! <br />
! scope="col"| [[Tintin i Sovjet|TS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Kongo|TK]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Amerika|TA]]<br />
! scope="col"| [[Faraos cigarrer|FC]]<br />
! scope="col"| [[Blå lotus|BL]]<br />
! scope="col"| [[Det sönderslagna örat|SÖr]]<br />
! scope="col"| [[Den svarta ön|SÖn]]<br />
! scope="col"| [[Kung Ottokars spira|OS]]<br />
! scope="col"| [[Krabban med guldklorna|KG]]<br />
! scope="col"| [[Den mystiska stjärnan|MS]]<br />
! scope="col"| [[Enhörningens hemlighet|EH]]<br />
! scope="col"| [[Rackham den rödes skatt|RS]]<br />
! scope="col"| [[De sju kristallkulorna|7K]]<br />
! scope="col"| [[Solens tempel|ST]]<br />
! scope="col"| [[Det svarta guldet|SG]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M1]]<br />
! scope="col"| [[Månen tur och retur (del 1)|M2]]<br />
! scope="col"| [[Det hemliga vapnet|HV]]<br />
! scope="col"| [[Koks i lasten|KL]]<br />
! scope="col"| [[Tintin i Tibet|TT]]<br />
! scope="col"| [[Castafiores juveler|CJ]]<br />
! scope="col"| [[Plan 714 till Sydney|PS]]<br />
! scope="col"| [[Tintin hos gerillan|TG]]<br />
|-g<br />
| style="text-align:left;"| [[Tintin (seriefigur)|Tintin]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Milou]]<br />
| colspan="23" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Dupond och Dupont]]<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| colspan="16" style="background:#DDFFDD;"| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Kapten Haddock]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="15" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Nestor]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Professor Kalkyl]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| colspan="12" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|- <br />
| style="text-align:left;"| [[Bianca Castafiore]]<br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| colspan="4" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Roberto Rastapopoulos]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Allan Thompson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Oliveira da Figueira]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
| <br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[General Alcazar]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Doktor Müller]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Abdallah]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Serafim Svensson]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| colspan="2" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| colspan="3" style="background:#DDFFDD;"|<br />
|-<br />
| style="text-align:left;"| [[Överste Sponsz]]<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
| <br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|<br />
| style="background:#DDFFDD;"|<br />
|}<br />
<br />
==Fiktiva företeelser i serierna==<br />
===Tintins geografi===<br />
För serien "Tintin" skapade Hergé ett flertal fiktiva länder, folk och språk. På så sätt kunde han skildra exotiska platser utan att peka ut exakt var de var belägna eller behöva göra närmare efterforskningar kring hur de såg ut på riktigt.<br />
Bland dessa länder finns:<br />
* [[Syldavien]], kungarike i Sydösteuropa, huvudstad '''Klow''', språk [[syldaviska]]<br />
* [[Bordurien]], diktatur i Sydösteuropa, Syldaviens fientligt inställda grannland, språk [[borduriska]]<br />
* [[San Theodoros]], republik i Latinamerika präglat av återkommande statskupper mellan två rivaliserande generaler, huvudstad '''Las Dopicos'''; med ursprungsbefolkning: arumbayafolket med eget språk, och bibarofolket<br />
* [[Nuevo Rico]], Latinamerika, grannland till San Theodoros, huvudstad '''Sanfacion'''<br />
* [[Maharadjan av Gopal|Gopal]], maharadjadöme på indiska halvön<br />
* '''Sao Rico''', skildras aldrig i bild, men det rivaliserande fartyget i "Den mystiska stjärnan" för det landets flagga.<br />
* [[Khemed]], emirat i Mellanöstern<br />
* '''Sondonesien''', Oceanien<br />
<br />
===Fiktiva språk===<br />
Hergé skapade även en rad fiktiva språk för serien, [[syldaviska]] (i Syldavien), [[borduriska]] (i Bordurien) och ''arumbaya'' (bland arumbaya-indianerna i San Theodoros). Språken kanske inte är så genomarbetade, lingvistiskt sett, men har ändå fått en del uppmärksamhet. De här språken är till stor del baserade på ''[[marolliska|marols]]'', en flamländsk dialekt som talades i Bryssel och som Hergé växte upp med. Syldaviska är det största och mest utforskade av de här språken.<br />
<br />
==Tintins äventyr==<br />
Kronologisk listning av Tintins äventyr. Alla äventyr publicerades först i tidningsföljetong innan de samlades i album.<br />
<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#AD0000;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Utgivning&nbsp;</div> <br />
<div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:left;font-size: 100%;clear:left;"><br />
[[Bild:Plan_714_till_Sydney.png|thumb|"[[Plan 714 till Sydney]]" &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]] och [[Carlsen Comics]]]]<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Fransk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Tidningspublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Albumpublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk publicering (numrering)<br />
|-<br />
|"Tintin au pays des Soviets"||1929–30 (''[[Le Petit Vingtième]]'')||1930||"[[Tintin i Sovjet]]"||1975 (-); 2004 (1)<br />
|-<br />
|"Tintin au Congo"||1929–30 (''Le Petit Vingtième'')||1931 (omtecknad färgutgåva 1946)||"[[Tintin i Kongo]]" ||1978 (22); 2004 (2)<br />
|-<br />
|"Tintin en Amérique"||1931–32 (''Le Petit Vingtième'')||1932 (omtecknad färgutgåva 1945)||"[[Tintin i Amerika]]"||1975 (19); 2004 (3)<br />
|-<br />
|"Les Cigares du Pharaon"||1932–34 (''Le Petit Vingtième'')||1934 (omtecknad färgutgåva 1955)||"[[Faraos cigarrer]]" ||1970 (5); 2004 (4)<br />
|-<br />
|"Le Lotus bleu"||1934–35 (''Le Petit Vingtième'')||1936 (delvis omtecknad färgutgåva 1946)|| "[[Blå Lotus]]" ||1977 (21); 2004 (5)<br />
|-<br />
|"L'Oreille cassée"||1935–37 (''Le Petit Vingtième'')||1937 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Det sönderslagna örat]]"||1971 (18); 2004 (6)<br />
|-<br />
|"L'Ile noire"||1937–38 (''Le Petit Vingtième'')||1938 (omtecknad färgutgåva 1943, omtecknad moderniserad utgåva 1966)||"[[Den svarta ön]]" ||1968 (15); 2004 (7)<br />
|-<br />
|"Le Sceptre d'Ottokar"||1938–39 (''Le Petit Vingtième'')||1939 (omtecknad färgutgåva 1947)||"[[Kung Ottokars spira]]"||1960 (2); 1972 (2); 2004 (8)<br />
|-<br />
|"Le Crabe aux pinces d'or"||1940–41 ([[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'')||1941 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Krabban med guldklorna]]"||1970 (17); 2004 (9)<br />
|-<br />
|"L'Etoile mystérieuse"||1941–42 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1942 (omtecknad och färglagd)||"[[Den mystiska stjärnan]]" ||1960 (1); 1972 (1); 2004 (10)<br />
|-<br />
|"Le Secret de la Licorne"||1942–43 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1943 (omtecknad och färglagd)||"[[Enhörningens hemlighet]]" ||1961 (3); 1974 (11); 2004 (11)<br />
|-<br />
|"Le Trésor de Rackam le Rouge"||1943 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1944 (omtecknad och färglagd)||"[[Rackham den Rödes skatt]]" ||1962 (4); 1974 (12); 2004 (12)<br />
|-<br />
|"Les Sept boules de cristal"||1943–44 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1948 (omtecknad och färglagd)||"[[De sju kristallkulorna]]" ||1968 (3); 2004 (13)<br />
|-<br />
|"Le Temple du soleil"||1946–48 (tidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'')||1949 (omredigerad)||"[[Solens tempel]]"||1968 (4); 2004 (14)<br />
|-<br />
|"Au pays de l'or noir"||1939–40 (''Le Petit Vingtième'', oavslutad)<br>1948–50 (tidningen ''Tintin'', omtecknad)||1950||"[[Det svarta guldet]]"||1971 (6); 2004 (15)<br />
|-<br />
|"Objectif Lune"||1950–52 (tidningen ''Tintin'')||1953||"[[Månen tur och retur (del 1)]]"||1969 (7); 2005 (16)<br />
|-<br />
|"On a marché sur la Lune"||1952–53 (tidningen ''Tintin'')||1954||"[[Månen tur och retur (del 2)]]"||1969 (8); 2005 (17)<br />
|-<br />
|"L'Affaire Tournesol"||1954–56 (tidningen ''Tintin'')||1956||"[[Det hemliga vapnet]]" ||1968 (10); 2005 (18)<br />
|-<br />
|"Coke en stock"||1956–58 (tidningen ''Tintin'')||1958||"[[Koks i lasten]]"||1969 (13); 2005 (19)<br />
|-<br />
|"Tintin au Tibet"||1958–59 (tidningen ''Tintin'')||1960||"[[Tintin i Tibet]]" ||1969 (9); 2005 (20)<br />
|-<br />
|"Les Bijoux de la Castafiore"||1961–62 (tidningen ''Tintin'')||1963||"[[Castafiores juveler]]"||1969 (14); 2005 (21)<br />
|-<br />
|"Vol 714 pour Sydney"||1966–67 (tidningen ''Tintin'')||1968||"[[Plan 714 till Sydney]]" ||1969 (16); 2005 (22)<br />
|-<br />
|"Tintin et les Picaros"||1975–76 (tidningen ''Tintin'')||1976||"[[Tintin hos gerillan]]" ||1976 (23); 2005 (23)<br />
|-<br />
|"Tintin et l'Alph-Art"|| – ||1986 (utgivet som ofullbordat album)||"[[Tintin och alfabetskonsten]]"/"[[Tintin och alfakonsten]]"||1989 (-); 2005<br />
|}<br />
Se även [[Kronologisk lista: Tintin]]<br />
<br />
<br />
'''Utanför kronologin'''<br />
<br />
"Tintin et le lac aux requins" / "[[Tintin och Hajsjön]]" (1973) (filmalbum, ej av Hergé)<br />
</div> <br />
<br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk utgivning och översättning==<br />
[[Bild:Karl_Kalkyl.png|frame|[[Professor Kalkyl]] ur "[[Plan 714 till Sydney]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]]]]<br />
Tintins första framträdande i Sverige var 1948 i veckotidningen ''25:an'', där den fortsatte att publiceras in på 1950-talet. Andra tidningar serien har publicerats i under årets lopp inkluderar ''[[Året Runt]]'', ''[[Dagens Nyheter]]'', ''[[Kamratposten]]'', ''[[Banggg]]'', ''[[Pelle Svanslös]]'', ''[[Allers]]'' och ''[[Svenska Dagbladet]]''. Översättarna har varierat och namngivningen är allt annat än konsekvent.<br />
<br />
Albumdebuten i Sverige skedde 1960-1962 då fyra album i hårdpärm gavs ut av Bonniers. Antingen var satsningen före sin tid eller också var marknadsföringen misslyckad, för utgivningen blev ingen större succé och lades ned efter dessa fyra böcker. Översättare var [[Per Kellberg]] som gått till historien genom att skapa Professor Karl Kalkyls svenska namn (på franska heter han Tryphon Tournesol), och även introducerade Kapten Haddocks berömda svordom "Bomber och granater!" En lustig översättningsdetalj är att Haddocks whisky kallas "kalasmust" i två av albumen.<br />
<br />
[[1968]] började [[Illustrationsförlaget]] att ge ut "Tintin", som då äntligen slog i Sverige, och även banade väg för hela boomen av fransk-belgiska albumserier i Sverige på 70- och 80-talen. Hela sviten på 23 album gavs ut 1968–1978, även om utgivningsförlaget i olika omgångar bytte namn till [[Carlsen/if]] och [[Carlsen Comics]]. De klassiska översättarna till dessa album är [[Karin och Allan B. Janzon]], som bland annat uppfann Haddocks andra kända svordom, "Anfäkta och anamma!".<br />
<br />
Den svenska numreringen för de här albumen är helt okronologisk, och stämmer inte heller med utgivningen i Sverige, "nr. 7" kom t.ex. ut för första gången 2 år före "nr. 6". Numreringen tros vara baserad på den brittiska ordningen.<br />
<br />
Lagom till "Tintins" 75-årsjubileum 2004 initierade förlaget Bonnier Carlsen en nyöversättning av albumen. Översättaren [[Björn Wahlberg]] har tagit sin uppgift på fullaste allvar och arbetat hårt för att översättningen ska ligga så nära det franskspråkiga originalet som möjligt, så att tvetydigheter, ordvitsar m.m. inte ska gå förlorade. De sista albumen i nyöversättning kom ut i slutet av september 2005.<br />
<br />
Den här utgivningen följer det franska originalets följd, det vill säga albumen ges ut och numreras i den ordning de kom ut i Belgien.<br />
<br />
2015 börjar [[Kartago]] ge ut Tintinalbumen med hårda pärmar. 2020 övertogs utgivningen av [[Cobolt förlag|Cobolt]], efter att Kartago bliviten underetikett till detta förlag.<br />
<br />
==Tintin i andra medier==<br />
"Tintin" har också överförts till andra medier, inklusive spelfilm, [[animerad film|tecknade filmer och TV-serier]], talskivor, teaterpjäser, böcker, utställningar m.m.<br />
<br />
===Animerade TV-serier===<br />
*Under 1960- och 70-talen producerades det sju animerade TV-serier med "Tintin" i Frankrike. Varje TV-serie var baserad på ett albumäventyr uppdelat på 4-8 avsnitt vardera. Man höll sig här ganska fritt till originalbumen, t.ex. hade Kalkyl här perfekt hörsel. Äventyren ifråga var: "Den Svarta Ön", "Månen Tur och Retur" del 1 och 2, "Enhörningens Hemlighet", "Rackham den Rödes Skatt", "Den Mystiska Stjärnan", "Krabban med Guldklorna" och "Det Hemliga Vapnet". De flesta av dessa äventyr har sänts på svensk tv och/eller getts ut på video.<br />
*På 1990-talet kom en fransk-kanadensisk tecknad TV-serie i 39 avsnitt, som också har givits ut på DVD. Här var man mer trogen originalalbumen.<br />
<br />
===Animerade långfilmer===<br />
*Den tecknade långfilmen "Solens Tempel" kom 1969 och baserades på dubbeläventyret "De Sju Kristallkulorna"/"Solens Tempel". Nu utgiven på DVD i Sverige.<br />
*"Tintin och Hajsjön" kom 1972. Den baserades inte på något äventyr av Hergé, utan hade ett originalmanus av [[Greg]]. Finns tillgänglig på DVD i Sverige<br />
*Den 22 oktober 2011 hade den datoranimerade långfilmen "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" världspremiär. Filmen, i regi av Steven Spielberg, gick upp på svenska biografer den 28 oktober. Spielberg sägs, tillsammans med Peter Jackson, förberea ytterligare två stycken datoranimerade långfilmer med Tintin, men hittills (2017) har ingen ytterligare film fått premiär.<br />
<br />
===Talskivor och kassetter===<br />
*1971-1989 kom en serie skivor och kassetter på svenska där serieäventyren hade överförts till en form av radioteater. Bearbetningen gjordes av Lasse Swärd och Bert-Åke Varg. Tintins röst gestaltades oftast av Tomas Bolme. Alla äventyr utom "Tintin i Sovjet" och "Tintin och Alfakonsten" adapterades på detta sätt. Idag finns de på CD.<br />
<br />
===Teater===<br />
*1941 sattes "[[Le Mystère du diamant bleu]]" ("Mysteriet med den blå diamanten") upp på teater i Bryssel, till manus av Hergé och Jacques Van Melkebeke. Året efter sattes ytterligare en pjäs upp, "[[Monsieur Boullock a disparu]]" ("Herr Boullock är försvunnen").<br />
<br />
===Spelfilmer===<br />
Två spelfilmer gjordes i Frankrike/Belgien i början av 1960-talet. Ingen av dem hade serieäventyr som förlaga.<br />
*"Tintin i Piraternas Våld" (även känd som "Tintin och det Gyllene Skinnet") kom 1961 och regisserades av Jean-Jacques Vierne. Rollen som Tintin spelades av Jean-Pierre Talbot och Georges Wilson gestaltade Kapten Haddock.<br />
*"Tintin och de Blå Apelsinerna" ("Tintin et les Oranges Bleues") kom 1964 och regisserades av Philippe Condroyer. Jean-Pierre Talbot spelade återigen Tintin medan rollen som Haddock tagits över av Jean Bouise.<br />
De här två filmerna har släppts på VHS och DVD i Sverige.<br />
<br />
===Böcker===<br />
*Böcker, bilderböcker, pysselböcker m.m. har producerats av Hergés studio och på licens nästan från allra första början. Men mest känd är nog en annorlunda nytolkning av figuren: i Frederic Tutens roman "[[Tintin i Nya Världen]]" växer Tintin upp till man och får bland annat till det med den sköna Clavdia (känd från Thomas Manns "Bergtagen"). Boken kom 1993 och blev en smärre succé, detta trots att romanfiguren inte har mycket gemensamt med Hergés Tintin. Den publicerades med tillstånd av Hergés efterlevande.<br />
<br />
===Spel===<br />
*1987 gav Ravensburger ut ett detektivspel med Tintin, där det går ut på att ta reda på vem som har kidnappat Professor Kalkyl och var han befinner sig.<br />
<br />
==Hyllningar och parodier==<br />
[[Bild:Tintin_fyrtio.png|thumb|200px|right|"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]", hyllningsalbum till [[Hergé]], utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Omslag bestående av collage av bilder av [[Enki Bilal]], [[Jacques Tardi]], [[Frank Margerin]], [[Avoine]] och [[Hergé]]. &copy;&nbsp;upphovsmännen/''[[(A Suivre)]]''/[[Medusa]].]]<br />
*"[[Tintin i Schweiz]]" och "[[Tintin i Paris]]", två album i ''[[Parodi (albumserie)|Parodi]]''-serien<br />
*"[[Tintin i Thailand]]", parodialbum<br />
*"Tintin i Libanon" var en kort serie som publicerades i satirtidningen ''[[Etikett]]''<br />
*"[[Tintin i Nya Världen]]", roman av Frederic Tuten<br />
*Tintin gör flera cameos i [[Jan Lööf]]s serie "[[Felix]]". Lööf gör även en skildring av en åldrad Tintin i albumet "[[Serier om den första kärleken]]".<br />
*I ''[[Svenska Mad]]'' nr 7/1977 finns en ensidig parodi, kallad "Tönten och ännu en liga".<br />
*[[Dupondtarna]] dyker upp som belgare i "[[Asterix]]"-albumet "[[Asterix i Belgien]]".<br />
*''[[Teen Titans|Teen Titans Spotlight]]'' nr 11 (1987) av [[Jean-Marc Lofficier]], [[Randy Lofficier]] och [[Joe Orlando]], utgiven av [[DC Comics]] (En bekant hjälte vid namn ''Tin'' dyker upp.)<br />
*"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]" är ett hyllningsalbum till Hergé av ett flertal olika tecknare, utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Förlagan var ett specialnummer av franska ''[[(Á Suivre)]]'' utgivet kort efter Hergés död 1983. Den svenska versionen är förkortad, men har även inkluderat ett antal bidrag från svenska serieskapare.<br />
*"[[Tintin på Lister]]", parodi av [[Daniel Ahlgren]] i "[[Allt för konsten 3]]"<br />
*"[[Breaking free]]", pastisch med temat den anarkistiska kampen<br />
*"Den befriade konstnären" i ''[[Kalle Ankas Pocket 300: Strandhjälten|Kalle Ankas Pocket 300]]'' av [[Corrado Mastantuono]] där några inte helt obekanta figurer dyker upp under namnen Tantan (Tintin), Moulin ([[Milou]]), Kapten Klopstock ([[Kapten Haddock]]) och Dupant och Dupand ([[Dupondtarna]]).<br />
*"[[Eva & Adam]]"-albumet "Den andra killen" (nr 4) avslutas med en serie kallad "Födelsedagskalaset", där [[Måns Gahrton]] berättar om sitt Tintinläsande under barndomen.<br />
*Tintin och [[Kapten Haddock]] gör båda [[cameo]]s i den amerikanska serien "[[Top 10]]", Tintin i ''Top 10: Beyond the Farthest Precinct'' nr 3, och Haddock samma nummer samt i "Top 10: The Forty-Niners".<br />
*I den femte delen av [[Joann Sfar]]s "[[Rabbinens katt]]" ("Jérusalem d'Afrique", i album nummer två av den amerikanska utgåvan) möter huvudpersonerna Tintin i Kongo cirka 1930. Porträttet av Tintin är här inte särskilt smickrande utan visar en självgod kolonialist som ser på alla icke-européer som mindre vetande och skjuter varje vilt djur som kommer i hans väg.<br />
*En referens till en Haddock-scen i "[[Koks i lasten]]" görs i serieromanen "[[Svalornas lek]]" av [[Zeina Abirached]] (sidorna 118&ndash;120 i den svenska utgåvan).<br />
*Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på det Tintin-exklusiva språket [[syldaviska]]. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).<br />
*"Timtim" i ''[[Pyton (serietidning)|Pyton]]'' nr 3/1992 och "Timtim's comeback" i ''Pyton'' nr 8/1992.<br />
<br />
==Tintin på andra språk==<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Språk!!bgcolor="#FFEBAD"|Namn<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_sydafrika.gif]] Afrikaans||Kuifie<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_saudi_arabien.gif]] Arabiska||تان تان (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_schweiz.gif]] Bern-dialekt||Täntän<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_esperanto.gif]] Esperanto||Tinĉjo<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_iran.gif]] Farsi||تن تن (Tainetaine)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_belgien.gif]] Franska||'''Tintin'''<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_finland.gif]]}} Finska||Tintti<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_flamländska.gif]]}} Flamländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_friesland.gif]] Frisiska||Túfke<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_färöarna.gif]]}} Färöiska || Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_grekland.gif]] Grekiska|| Τεντέν (Tenten)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_israel.gif]]}} Hebreiska||טינטין (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_island.gif]] Isländska||Tinni<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_italien.gif]] Italienska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_japan.gif]]}} Japanska||タンタン (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_folkrepubliken_kina.gif]] Kinesiska||丁丁<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sydkorea.gif]]}} Koreanska||탱탱 (Ttangttang)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_latin.gif]] Latin||Titinus<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_nederländerna.gif]] Nederländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_norge.gif]] Norska||Tintin, Peik (tidigare)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_polen.gif]]}} Polska||Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_portugal.gif]] Portugisiska||Tintim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_ryssland.gif]]}} Ryska||Тантан (Tantan)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sardinien.gif]]}} Sardiska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_serbien.gif]]}} Serbiska||Тинтин (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_spanien.gif]] Spanska||Tintín<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_turkiet.gif]] Turkiska||Tenten<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_tyskland.gif]] Tyska||Tim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_wales.gif]]}} Walesiska||Tintin<br />
|}<br />
<br />
==Mer läsning och andra fakta==<br />
Tintinologerna framför andra är [[Benoît Peeters]] och [[Philippe Goddin]]. Här listas diverse Tintinania av dem och andra:<br />
<br />
===Böcker om Tintin===<br />
* Jean-Marie Apostolidès: "Les Métarmophoses de Tintin" (Seghérs 1984)<br />
* Jan Baetens: "Hergé Ecrivain" (Labor 1990)<br />
* [[Michael Farr]]: "Tintin: The Complete Companion" (John Murray 2001) (Svensk översättning: "[[Tintin: den kompletta guiden]], Bonnier Carlsen 2005)<br />
* Hergé: "Cinquante ans de Travaux Fort Gais" (Casterman 1978)<br />
* Philippe Goddin: "Hergé et Tintin" (Lombard 1986)<br />
* Philippe Goddin: "Les Débuts d'Hergé" (Éditions Moulinsart 1999)<br />
* Benoît Peeters: "Le Monde D'Hergé" (Casterman 1983) (Svensk översättning: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", Carlsen Comics 1983)<br />
* Benoît Peeters: "Les Bijoux Ravis" (Magic Strip 1984)<br />
* Benoît Peeters: "Hergé, Les Débuts d'un Illustrateur 1922-1932" (Casterman 1987)<br />
* Numa Sadoul (intervjuar Hergé): "Tintin et Moi" (Casterman 1975)<br />
* Frédéric Soumois: "Dossier Tintin" (Jacques Antoine 1987)<br />
<br />
===Filmer om Tintin===<br />
*"[[Tintin och jag]]" (dokumentär regisserad av Anders Østergaard, 2003)<br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Att förbjuda eller inte förbjuda ...Tintin|2|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Dick Harrison|På spaning efter Plekszy-Gladz mustascher|3|2008|33|38}}<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Generation Tintin|3|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Tintin – en tidlös 80-åring|1|2009|8|12}}<br />
{{Serieblaskan|Olof Gustafsson|Falska Tintinalbum - säljs på nätet|1|2009|15|18}}<br />
{{Artikel|Författare=Tobias Eriksson|Titel=Anfäkta och anamma – Tintin fyller 80 år!|Tidning=Svenska Dagbladet|datum=2009-02-09}}<br />
{{B&B|Daniel Atterbom|Tintins äventyr – på film igen|4|2011|22|27}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Enhörningens hemlighet &ndash; jakten på den försvunna Tintinfilmen|1|2012|28|35}}<br />
{{B&B|Lotten Peterson|Tintinmålets oöverskådliga konsekvenser|2|2012|28|29}}<br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Tintinologi]]<br />
* [[Tintiniana]]<br />
* [[Tintingate]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://www.tintin.com/uk/ Tintin.com (officiell webbplats på åtskilliga språk)]<br />
*[http://www.asterion.se/tintin.html Tintin – en hjälte med hjärta och hjärna (fansajt)] Svensk Tintinsida av översättaren [[Björn Wahlberg]]<br />
*[http://www.tintinologist.org/ Tintinologist (fansajt)]<br />
*[http://www.angelfire.com/space/u_line/tidning.htm Tintin i svenska tidningar (fansajt)]<br />
*[http://lakrabo.es.tripod.com/ The different languages of Tintin] "a site for tintin fanatics and collectors"; detaljer om Tintinutgåvor (särskilt "[[Krabban med guldklorna]]") i över 50 språk<br />
*[http://www.intertintin.com/ "Intertintin"] inofficiell webbplats av en samlare, med data och titelbilder på Tintinutgåvor i över 50 länder<br />
*[http://www.generationt.se/ Generation T – Den svenska Tintinföreningen] officiell webbplats för den svenska Tintinföreningen<br />
<br />
<br />
{{Tintin}}<br />
{{Hergé}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Rackham_den_R%C3%B6des_skatt&diff=257057
Rackham den Rödes skatt
2024-03-08T06:39:22Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Seriealbum]]<br />
[[Kategori:Seriealbum på svenska]]<br />
[[Kategori:Fiktiva föremål i serier]]<br />
'''"Rackham den rödes skatt"''' är [[Hergé]]s tolfte äventyr med [[Tintin]], ursprungligen publicerat som [[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'' 1943. Omredigerad, färglagd och samlad i albumform 1944. <br />
<br />
Albumets berättelse utgör en direkt fortsättning på "[[Enhörningens hemlighet]]". <br />
<br />
Detta är äventyret då [[professor Kalkyl]] dyker upp för första gången.<br />
<br />
==Handling==<br />
[[Bild:Moulinsart.png|right|thumb|500px|[[Kapten Haddock]] tillsammans med [[Tintin]] och [[Milou]] på väg för att ta sitt familjeslott [[Moulinsart]] i besittning. Ur "[[Rackham den Rödes skatt]]". &copy;&nbsp;Hergé]]<br />
Skatten i titeln är det piratbyte som [[kapten Haddock]]s förfader, riddaren [[François de Hadoque]], stal med sig från den blodtörstige sjörövaren [[Rackham den Röde]] på 1700-talet, som läsaren har fått kännedom om i det närmast föregående äventyret, "Enhörningens hemlighet". I "Rackham den rödes skatt" har Tntin och kapten Haddock för avsikt att ge sig iväg och leta upp skatten. Under förberedelserna dyker professor Kalkyl upp, som vill att de skall använda den hajformade miniubåt som han har konstruerat. Haddock blir irriterad på Kalkyl eftersom Kalkyl är lomhörd och inte hör vad Haddock säger.<br />
<br />
När de ger sig iväg med ett fartyg under Haddocks befäl, följer även [[Dupondtarna]] med. När expeditionen är på väg, visar det sig att även Kalkyl och hans miniubåt är ombord, för han hade inte hört att han inte var välkommen. Expeditonen hittar först inte ön som skall ligga på de koordinater som fanns på de papperslappar som hittades i "Enhörningens hemlighet", men sedan kommer Tintin på att Haddocks förfader riddar Hadoque som fransk sjöofficer bör ha använt det franska koordinatsystemet i stället för det brittiska som numera är standard, så de räknar om koordinaterna och kommer därmed fram till rätt plats. Det visar sig att de får god använding av Kalkyls miniubåt och sedan ger sig Tintin ner i vattnet i dykardräkt för att bärga föremål från skeppsvraket efter Enhörningen. De finner bevis för att Haddocks förfader har varit där, men de hittar inte någon skatt. Besvikna beger de sig hem igen.<br />
<br />
Väl hemma, finner de att slottet [[Moulinsart]] är till salu. Kalkyl har efter expeditionen lyckats sälja rättigheterna till sin miniubåt och erbjuder sig att betala för slottet, eftersom han tycker att Haddock borde köpa det slott som hans förfader riddar Hadoque ägde. När Tintin och Haddock kommer till slottet, hittar de en jordglob i källaren med skattens koordinater tydligt markerad och när Tintin trycker där, öppnar sig en lucka och de hittar skatten! Den fanns i bröderna Fogels källare hela tiden utan att bröderna förstod det. Nu tillfaller den förstås kapten Haddock i hans egenskap av ny ägare av slottet.<br />
<br />
==Filmatisering==<br />
Steven Spielbergs film "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" från 2012 bygger på element från Tintinäventyren "[[Krabban med guldklorna]]", "[[Enhörningens hemlighet]]" och "Rackham den rödes skatt" kombinerat med en del nytt material.<br />
<br />
{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center" style="background:#efefef;"<br />
|align=center|föregående<br><small>[[Enhörningens hemlighet]]</small> <br />
|align=center|Album nr 12 i serien "[[Tintin]]"<br>'''Rackham den rödes skatt'''<br><small>Text & bild: Hergé<br>Originalpublicering 1943</small><br />
|align=center|nästa<br><small>[[De sju kristallkulorna]]</small><br />
|}<br />
{{tintin}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Den_mystiska_stj%C3%A4rnan&diff=257026
Den mystiska stjärnan
2024-03-05T16:00:19Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori: Seriealbum|Mystiska stjärnan]]<br />
[[Kategori:Seriealbum på svenska|Mystiska stjärnan]]<br />
[[Bild:9789175151830.jpg|frame|"Den mystiska stjärnan" med svenskt omslag.<br>&copy; Hergé/Kartago]]<br />
'''"Den mystiska stjärnan"''' är [[Hergé]]s tionde äventyr med [[Tintin]], först publicerat som [[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'' åren 1941&ndash;42. Omredigerat och samlat i albumform 1942. "Den mystiska stjärnan" var det första Tintin-äventyret som samlades i ett färgalbum på 62 sidor utan att föregås av en svart/vit albumutgåva.<br />
<br />
== Handling ==<br />
Tintin och Milou märker att vädret är varmare än vanligt, och inte bara lite varmare. När de går ut, märker de att asfalten smälter under fötterna på dem, trots att det är natt. Tintin ser att stjärnbilden Karlavagnen tycks ha fått en extra stjärna, vilken dessutom växer i storlek. För att få veta vad den här mystiska stjärnan är för något, kontaktar Tintin stadens observatorium, där astronomen [[professor Calystén]] visar honom teleskopet och berättar att jorden kommer att träffas av en stor meteor. Det är den som ser ut som en stjärna på himlen.<br />
<br />
Calysténs upptäckt leder till undergångsstämning och till och med Calystén själv sällar sig till dem som börjar prata om jordens undergång. Tintin lyckas behålla lugnet och det visar sig snart att Calysténs assistent hade räknat fel. Bara en liten del av den främmande himlakroppen slår ner på jorden, medan större delen passerar förbi. Den del som träffar jorden, slår ner i Norra ishavet.<br />
<br />
För att undersöka meteoriten som har slagit ner, och som tycks innehålla okända mineraler, ordnas en expedition till nedslagsplatsen. Expeditionen färdas på fartyget Aurora under [[kapten Haddock]]s befäl och Tinitin följer med i sin egenskap av journalist. Expeditionen är huvudsakligen vetenskaplig, så Calystén och flera andra vetenskapsmän deltar. Under utresan upptäcker man att det finns någon som tycks vilja sabotera expeditionens verksamhet. Det visar sig att det finns en konkurrerande expedition som utgår från det latinamerikanska landet [[São Rico]]. Det blir bråttom att komma först till meteoriten.<br />
<br />
== Kuriosa ==<br />
* Astronomen professor Calystén har i äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg eller Ferdinand Flintén. <br />
* Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades.<br />
* Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, användes också av [[Tove Jansson]] i hennes första Muminserie, "[[Mumintrollet och jordens undergång]]".<br />
* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]].<br />
* I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk, men USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA.<br />
* Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.<br />
<br />
{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center" style="background:#efefef;"<br />
|align=center|föregående<br><small>[[Krabban med guldklorna]]</small> <br />
|align=center|Album nr 10 i serien "[[Tintin]]"<br>'''Den mystiska stjärnan'''<br><small>Text & bild: Hergé<br>Originalpublicering 1941&ndash;1942</small><br />
|align=center|nästa<br><small>[[Enhörningens hemlighet]]</small><br />
|}<br />
{{tintin}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=2019&diff=257001
2019
2024-03-03T13:08:30Z
<p>E.G.: /* Startade serier */ "Spy × Family"</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Seriehistoria]]<br />
Serierelaterade händelser från år '''2019'''.<br />
{{Serieårtal}}<br />
[[Fil:KAP_De_Luxe.png|thumb|250px|"[[Kalle Ankas Pocket DeLuxe]]", utgiven till ''[[Kalle Ankas Pocket]]''s 500-nummersjubileum, som inföll 2019. Omslag av [[Giorgio Cavazzano]] &copy;&nbsp;Disney]]<br />
<br />
==Personer==<br />
===Födslar===<br />
<br />
===Dödsfall===<br />
*12 januari &ndash; [[Batton Lash]], amerikansk serieskapare<br />
*12 januari &ndash; [[Özcan Eralp]], turkisk serieskapare<br />
*16 januari &ndash; [[Denis Sire]], fransk serieskapare<br />
*28 januari &ndash; [[Frans Buissink]], nederländsk manusförfattare och redaktör<br />
*29 januari &ndash; [[Alex Barbier]], fransk serieskapare<br />
*7 februari &ndash; [[Ted Stearn]], amerikansk serieskapare<br />
*17 februari &ndash; [[Jacques Sandron]], fransk-belgisk serieskapare<br />
*17 februari &ndash; [[Claude Renard]], belgisk serieskapare och serieskollärare<br />
*12 mars &ndash; [[Tom K. Ryan]], amerikansk serieskapare<br />
*15 mars &ndash; [[Patty Klein]], nederländsk manusförfattare<br />
*17 mars &ndash; [[Ken Bald]], amerikansk serieskapare<br />
*22 mars &ndash; [[Ben Vranken]], nederländsk serieskapare<br />
*24 mars &ndash; [[Olivier Cinna]], fransk serieskapare<br />
*3 april &ndash; [[Rolf Håndstad]], norsk manusförfattare<br />
*9 april &ndash; [[James D. Hudnall]], amerikansk manusförfattare<br />
*11 april &ndash; [[Monkey Punch]], japansk serieskapare<br />
*13 april &ndash; [[Donald Ault]], amerikansk serieakademiker<br />
*17 april &ndash; [[Kazuo Koike]], japansk manusförfattare<br />
*25 april &ndash; [[Lasse Hessel]], dansk läkare och serieskapare<br />
*10 maj &ndash; [[Jorge Longarón]], spansk serieskapare<br />
*13 maj &ndash; [[Shon Howell]], amerikansk serieskapare<br />
*20 maj &ndash; [[Jürgen Kieser]], tysk serieskapare<br />
*1 juni &ndash; [[Alexis Dragonetti]], belgisk redaktör och förlagsgrundare<br />
*6 juni &ndash; [[Kees Sparreboom]], nederländsk serieskapare<br />
*7 juni &ndash; Adam West, amerikansk skådespelare av [[Batman]] och röstskådespelare i ”[[Family Guy]]”<br />
*10 juni &ndash; [[Thomas Karlsson]], svensk serievetare och Seriefrämjandets ordförande<br />
*29 juni &ndash; [[Guillermo Mordillo]], argentinsk serie- och skämttecknare<br />
*12 juli &ndash; [[Klaas Knol]], nederländsk seriekännare och seriebutiksanställd<br />
*13 juli &ndash; [[Ger Rijff]], nederländsk tecknare och skribent<br />
*8 augusti &ndash; [[Ernie Colón]], puertoricansk-amerikansk tecknare<br />
*14 augusti &ndash; [[AkaB|Gabriele "AkaB" Di Benedetto]], italiensk serieskapare<br />
*18 augusti &ndash; [[Giulio Chierchini]], italiensk serieskapare<br />
*19 augusti – [[Enn Kokk]], svensk journalist och serieskribent<br />
*20 augusti &ndash; [[Larry Siegel]], amerikansk manusförfattare<br />
*23 augusti &ndash; [[Massimo Mattioli]], italiensk serieskapare<br />
*5 september &ndash; [[Charles Jarry]], belgisk serieskapare<br />
*28 september &ndash; [[Patrick Tandiang]], fransk serieskapare<br />
*3 oktober &ndash; [[Carlos Canel]], svensk serieskapare<br />
*5 oktober &ndash; [[Tome]], belgisk manusförfattare<br />
*5 oktober &ndash; [[Rik Pareit]], belgisk journalist och seriekännare<br />
*13 oktober &ndash; [[Hideo Azuma]], japansk serieskapare<br />
*13 november &ndash; [[Tom Spurgeon]], amerikansk serieskribent och journalist<br />
*15 november &ndash; [[Kurt Dahlgaard]], dansk redaktör och förlagsgrundare<br />
*19 november &ndash; [[Purita Campos]], spansk serieskapare<br />
*19 november &ndash; [[Tom Lyle]], amerikansk serieskapare<br />
*21 november &ndash; [[Gahan Wilson]], amerikansk skämttecknare<br />
*26 november &ndash; [[Howard Cruse]], amerikansk serieskapare<br />
*7 december &ndash; [[Dani Dacquin]], belgisk serieskapare<br />
*9 december &ndash; [[Patrice Ordas]], fransk manusförfattare<br />
*19 december &ndash; [[Jules Deelder]], nederländsk manusförfattare<br />
*20 december &ndash; [[Gerry Alanguilan]], filippinsk serieskapare<br />
*27 december &ndash; [[Jean Mardikian]], fransk festivalarrangör och medgrundare av [[Angoulêmes internationella seriefestival]]<br />
<br />
==Utgivning==<br />
===Startade serier===<br />
* "[[Spy × Family]]" av Tatsuya Endo<br />
<br />
===Skapade viktiga bifigurer===<br />
<br />
===Startade serietidningar===<br />
* ''[[DCeased]]'', amerikansk serietidning (eller egentligen svit av miniserier)<br />
<br />
===Utgivna seriealbum===<br />
* "[[Shahid/Skärvor]]" av Henrik Bromander<br />
<br />
===Utgivna serieteoretiska verk===<br />
<br />
===Nedlagda serier===<br />
*"[[Medelålders plus]]" sista stripp publiceras i ''[[Dagens Nyheter]]'' 31 december.<br />
<br />
===Nedlagda serietidningar===<br />
* ''[[Comic Pack]]'', svensk serietidning<br />
* ''[[Kalle Anka Extra]]'' (Ⅱ), svensk serietidning<br />
* ''[[Musse Pigg & C:o]]'', svensk serietidning<br />
<br />
==Bransch och fandom==<br />
[[Fil:Hill House Comics logo.jpg|thumb|100px|Hill House Comics startade 2019]]<br />
===Startade förlag och studior===<br />
* [[Hill House Comics]], etikett för skräckserier från DC Comics<br />
* [[Wonder Comics (DC)|Wonder Comics]], etikett för vissa superhjälteserier från DC Comics<br />
<br />
===Föreningsliv===<br />
* [[Stef Gaines]] efterträder [[Thomas Karlsson]] som ordförande för Seriefrämjandet<br />
<br />
===Arrangemang===<br />
<br />
===Övriga händelser===<br />
*[[Kyoto Animation]]s Studio 1 i Kyoto drabbas 18 juli av ett mordbrandsattentat med 34 dödsoffer.<br />
* [[Kartago Förlag]] blir en del av (underetikett till) [[Cobolt förlag]].<br />
* [[DC Vertigo]], underetikett till [[DC Comics]], läggs ner.<br />
* ''Bild & Bubbla'' utsågs till ''Årets kulturtidskrift'',<REF>[http://www.fsk.net/bild-bubbla-blev-arets-kulturtidskrift-2019/ Bild & bubbla blev årets kulturtidskrift 2019], postat 19 oktober hos Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter.</REF> en utmärkelse som delas ut av Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter<br />
* [[Webcomics.se]] läggs ner.<br />
<br />
==Se även==<br />
*[[Kronologisk lista: Serier från 2010-talet]]<br />
*[[Kronologisk lista över svenska serietidningar (2010-2019)]]<br />
<br />
==Källor==<br />
===Fotnoter===<br />
<references/></div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Fil:Spyfamily1.jpg&diff=257000
Fil:Spyfamily1.jpg
2024-03-03T13:06:50Z
<p>E.G.: Kategorier</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Bilder]]<br />
[[Kategori:Färgbilder]]<br />
[[Kategori:Omslagsbilder]]<br />
== Sammanfattning ==<br />
Spy × Family, omslag till vol. 1 från Shueisha. Manga av Tatsuya Endo.<br />
== Licensiering ==<br />
{{Omslag}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Smecken_och_Sulan&diff=256999
Smecken och Sulan
2024-03-03T13:04:54Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Belgiska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Humorserier]]<br />
[[Bild:Ah-herge.png|frame|'''Smecken och Sulan''' lyssnar på hur [[Adolf Hitler]] utnyttjar sin karisma i radio, av [[Hergé]]. &copy;&nbsp;Hergé.]]<br />
'''"Smecken och Sulan"''', '''"Quick et Flupke"''' i original, belgisk barnserie av [[Hergé]]. Serien debuterade den 23 januari 1930 i ''[[Le Petit Vingtième]]'', och allt som allt blev det 310 episoder mellan 1930 och 1940. Seriens huvudfigurer är de två buspojkarna Smecken och Smulan, vilkas hyss ofta skildras i episoder om en seriesidas längd. Deras främste antagonist är den lokale poliskonstapeln, som dock inte är helt igenom elak.<br />
<br />
== Utgivning ==<br />
Serien har publicerats på svenska i tre egna album, samt i ''[[Hergés samlade verk]]''. På franska finns tolv album.<br />
<br />
Följande album (i lite mindre format) utgavs på svenska av Carlsen:<br />
*1 Bara bus med Smecken och Sulan (1981)<br />
*2 Smecken och Sulan på hal is (1981)<br />
*3 Skoj och rackartyg med Smecken och Sulan (1982)<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Smecken och Smulan förekommer också som statister eller bifigurer i ett par Tintin-äventyr.<br />
<br />
<br />
{{stub}}<br />
{{Hergé}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Den_mystiska_stj%C3%A4rnan&diff=256998
Den mystiska stjärnan
2024-03-03T12:58:17Z
<p>E.G.: /* Kuriosa */</p>
<hr />
<div>[[Kategori: Seriealbum|Mystiska stjärnan]]<br />
[[Kategori:Seriealbum på svenska|Mystiska stjärnan]]<br />
[[Bild:9789175151830.jpg|frame|"Den mystiska stjärnan" med svenskt omslag.<br>&copy; Hergé/Kartago]]<br />
'''"Den mystiska stjärnan"''' är [[Hergé]]s tionde äventyr med [[Tintin]], först publicerat som [[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'' åren 1941&ndash;42. Omredigerat och samlat i albumform 1942. "Den mystiska stjärnan" var det första Tintin-äventyret som samlades i ett färgalbum på 62 sidor utan att föregås av en svart/vit albumutgåva.<br />
<br />
== Handling ==<br />
Tintin och Milou märker att vädret är varmare än vanligt, och inte bara lite varmare. När de går ut, märker de att asfalten smälter under fötterna på dem, trots att det är natt. Tintin ser att stjärnbilden Karlavagnen tycks ha fått en extra stjärna, vilken dessutom växer i storlek. För att få veta vad den här mystiska stjärnan är för något, kontaktar Tintin stadens observatorium, där astronomen [[professor Calysten]] visar honom teleskopet och berättar att jorden kommer att träffas av en stor meteor. Det är den som ser ut som en stjärna på himlen.<br />
<br />
Calystens upptäckt leder till undergångsstämning och till och med Calysten själv sällar sig till dem som börjar predika om jordens undergång. Tintin lyckas behålla lugnet och det visar sig snart att Calysten hade räknat fel. Bara en liten del av den främmande himlakroppen slår ner på jorden, medan större delen passerar förbi. Den del som träffar jorden, slår ner i Norra ishavet.<br />
<br />
För att undersöka meteoriten som har slagit ner, och som tycks innehålla okända mineraler, ordnas en expedition till nedslagsplatsen. Expeditionen färdas på fartyget Aurora under [[kapten Haddock]]s befäl och Tinitin följer med i sin egenskap av journalist. Expeditionen är huvudsakligen vetenskaplig, så Calysten och flera andra vetenskapsmän deltar. Under utresan upptäcker man att det finns någon som tycks vilja sabotera expeditionens verksamhet. Det visar sig att det finns en konkurrerande expedition som utgår från det latinamerikanska landet [[São Rico]]. Det blir bråttom att komma först till meteoriten.<br />
<br />
== Kuriosa ==<br />
* Astronomen professor Calysten har i äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg eller Ferdinand Flintén. <br />
* Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades.<br />
* Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, användes också av [[Tove Jansson]] i hennes första Muminserie, "[[Mumintrollet och jordens undergång]]".<br />
* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]].<br />
* I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk, men USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA.<br />
* Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.<br />
<br />
{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center" style="background:#efefef;"<br />
|align=center|föregående<br><small>[[Krabban med guldklorna]]</small> <br />
|align=center|Album nr 10 i serien "[[Tintin]]"<br>'''Den mystiska stjärnan'''<br><small>Text & bild: Hergé<br>Originalpublicering 1941&ndash;1942</small><br />
|align=center|nästa<br><small>[[Enhörningens hemlighet]]</small><br />
|}<br />
{{tintin}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Muminologi&diff=256921
Muminologi
2024-02-25T10:26:30Z
<p>E.G.: Skapade sidan med 'Kategori:Serietermer '''Muminologi''' har kommit att bli den term som används avseende forskning kring mumintroll och den fiktiva värld som Tove Jansson och henn...'</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serietermer]]<br />
'''Muminologi''' har kommit att bli den term som används avseende forskning kring [[mumintroll]] och den fiktiva värld som [[Tove Jansson]] och hennes bror [[Lars Jansson]] skapade för serien "[[Tintin]]" och andra verk där mumintrollen ingår, med dess figurgalleri, fiktiva platser, m.m. Eftersom Tove Jansson även skrev kapitelböcker och bilderböcker om mumintrollen, omfattar begreppet inte bara uppgifter kring och i serien.<ref>https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1164759&dswid=5754</ref><ref>https://frokenkeke.blogspot.com/2013/11/muminmarathon-smatrollen-och-den-stora.html</ref><br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Pseudoforskning]].<br />
<br />
{{mumin}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Pseudoforskning&diff=256920
Pseudoforskning
2024-02-25T10:19:18Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serietermer]]<br />
'''Pseudoforskning''' eller '''metaforskning''' är forskning om förhållanden i fiktiva världar, d.v.s. om förhållanden "i" serier, film etc. i stället för forskning "om" serier och film.<br />
<br />
Exempelvis kan forskning i [[Kalle Anka (seriefigur)|Kalle Ankas]] släktträd beskrivas som pseudoforskning. Vissa populära serier har genom åren byggt upp egna universum med egna lagar och regler, t.ex. [[Marvel-universum]] eller [[Disneyserier]]na, och forskningen kan då bland annat handla om att utröna vad som skall ses som [[kanon]]iskt i respektive fiktiva värld.<br />
<br />
==Se även==<br />
*[[Ankism]]<br />
*[[Tintinologi]]<br />
*[[Muminologi]]<br />
*[[Fandom]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://goofy313g.free.fr/calisota_online/trees/index.html Family trees (fansajt med olika versioner av Kalle Ankas släktträd)]</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Diskussion:Oumpa-Pa&diff=256774
Diskussion:Oumpa-Pa
2024-02-07T08:08:06Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>==Oumpa-Pa i Asterix==<br />
Kan det vara någon sammanblandning i "Resan över atlanten", eller har man lagt ner energi på att sudda ut Oumpa-Pa? Någon som har olika upplagor för att jämföra? [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (&#60; \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 30 november 2015 kl. 12.39 (CET)<br />
<br />
:Oump-Pa är ej med i "Resan över atlanten" enligt diskussion i Facebook-gruppen Forum för seriefolk. 2024-02-07 [[Användare:Kurt|Kurt]] ([[Användardiskussion:Kurt|diskussion]]) 7 februari 2024 kl. 07.44 (CET)<br />
<br />
::Jag har tagit bort uppgiften om det från artikeln "[[Resan över Atlanten]]" nu. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 7 februari 2024 kl. 09.08 (CET)</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Resan_%C3%B6ver_Atlanten&diff=256773
Resan över Atlanten
2024-02-07T08:06:12Z
<p>E.G.: Tar bort kuriosauppgift som tycks vara felaktig</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Seriealbum]]<br />
[[Kategori:Seriealbum på svenska]]<br />
"'''Resan över Atlanten'''" (1977), orig. "'''La grande traversée'''" (1975), 22:e seriealbumet om seriehjälten [[Asterix]].<br />
<br />
Vädrets makter och andra missöden för Asterix, [[Obelix]] och [[Idefix]] över det stora havet västerut &mdash; till det som en gång kommer att bli känt som Amerika.<br />
<br />
== Kuriosa ==<br />
<br />
* På väg hem från Amerika möter Asterix och Obelix vikingar - vars språk de inte förstår. Detta står i kontrast till det äldre albumet "[[Asterix och vikingarna]]", i vilket galler och vikingar obehindrat förstår varandra och kan samtala. Hur förklarar man denna motsägelse ? Ja - det troligaste är väl att vikingarna i "Asterix och vikingarna" var mer beresta och därmed också språkkunninga, och att det var de som förstod gallernas språk snarare än tvärtom...<br />
<br />
== I andra medier ==<br />
* En [[animerad film]], "Asterix in Amerika"/"Astérix et les indiens", kom 1994.<ref>{{imdb|tt0109162}}</ref><br />
<br />
{{fotn}}<br />
<br />
{{Asterix}}<br />
<br />
{{stub}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Diskussion:Girls_comics&diff=256693
Diskussion:Girls comics
2024-02-03T19:04:43Z
<p>E.G.: /* Versaler och gemener */</p>
<hr />
<div>==Versaler och gemener==<br />
Ännu en fråga om versaler/gemener: "Girls comics", eller "Girls Comics"? [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 28 augusti 2008 kl. 12.03 (CEST)<br />
:Vi brukar väl använda engelsk tradition på engelska titlar. I engelskspråkiga lexikon- och bibliotekssammanhang ska det vara versaler, och även i 99% av stavningen på omslagen brukar det vara versaler. ''[[Girls Comics]]'' känns rimligt om det vore en engelsk titel. På svenska däremot... hmmm. [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 28 augusti 2008 kl. 15.55 (CEST)<br />
::Jag håller inte med. I ett svenskt lexikon skall vi använda svensk standard oavsett vilket språk tidningen är publicerad på. Själv har jag nog (av slarv) skrivit serietidningstitlar med versaler några gånger eftersom titlar som regel (även i indician) skrivs helt med versaler eller varje ord med versalgemener. --[[Användare:Steamboat Willie|-= 蒸気船 ウィリー =-]] 28 augusti 2008 kl. 22.08 (CEST)<br />
:::Och jag har faktiskt ingen aning längre. Jag lutar dock åt att vi borde använda 'det svenska sättet' i ett svenskt uppslagsverk - oavsett om tidningen är svensk eller inte. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 28 augusti 2008 kl. 23.41 (CEST)<br />
::::Problemet är, som vi har diskuterat tidigare, att det finns flera svenska standarder. I KB:s katalog heter det ''Dagens nyheter'' enligt svensk biblioteksstandard. Men slår du upp det i Nationalencyklopedin är det ''Dagens Nyheter''. I andra lexika kan det heta nyheter med litet "n". För att återknyta till en tidigare diskussion; vissa kataloger och lexika slår ihop V & W i bokstavsordningen, medan andra inte gör det. Och så vidare. [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 29 augusti 2008 kl. 10.21 (CEST)<br />
:::::I så fall så föreslår jag så här: Skriv versalgemena som det verkar bäst i det enskilda fallet. (t.ex. "Dagens Nyheter.") Egenamn alltid med initialversal. Inga titlar med enbart versaler om titeln inte är en förkortning som blir så, dvs. yttersta undantagsfall. W.I.T.C.H, etc. Om inte huvuduppslagsordet är av typen "Versal först och resten gemena" (t.ex. "Dagens nyheter") så skall det finnas en sådan redirekt så att man om man länkar alltid kan länka till "Stor begynnelsebokstav". Låter det okej? Om inte det låter okej så vil ljag föreslå att vi konsekvent kör med svensk biblioteksstandard. --[[Användare:Steamboat Willie|-= 蒸気船 ウィリー =-]] 29 augusti 2008 kl. 18.47 (CEST)<br />
::::::Jag tycker det låter vettigast. Och när det råder olika meningar om vad som "verkar bäst i det enskilda fallet" får vi väl helt enkelt diskutera det där och då.<br />
::::::Så vad tycker ni? Girls comics eller Girls Comics? [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 30 augusti 2008 kl. 10.45 (CEST)<br />
:::::::I det här fallet lätt övervikt åt Girls Comics. Tycker inte det känns sjävklarare att följa svensk standard för utländska titlar. Däremot är jag osäker på "[[Sigges Lagun]]", men det är bättre om en admin flyttar, om man vill behålla historiken. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 30 augusti 2008 kl. 11.33 (CEST)<br />
:::::::Tycker nog, vid närmare eftertanke, att titlar i princip ska ses som "namn", och att det blir krystat att betrakta dem som "ord", och pressa in dem i svenska språkregler, om de följer utländska regler. Däremot behöver man kanske inte ha versaler för japanska/ kinesiska/ arabiska etc. transkriberade titlar, då de språken inte har en versal / gemen distinktion för sina alfabet, ändå. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 31 augusti 2008 kl. 13.16 (CEST)<br />
:::::::Den här formuleringen är egentligen rätt otydlig och mångtydig:<BR>"Skriv versalgemena som det verkar bäst i det enskilda fallet. (t.ex. "Dagens Nyheter.")"<BR>Den är lätt att tolka litet som man vill, istället för att vara en tydlig regel. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 31 augusti 2008 kl. 20.38 (CEST)<br />
::::::::Titeln på en serietidning är att se som ett varumärke och det bör i så fall skrivas ut i artikeln som det är registrerat. Å andra sidan bör Seriewikins artikelrubriker följa en språklig standard. För engelskspråkiga titlar bör man, enligt min mening, följa den standard som gäller på engelska, vilket innebär att alla ord utom småord får versal begynnelsebokstav, medan svenskspråkiga titlar bör följa svensk standard, vilket är att bara versalisera det inledande ordets begynnelsebokstav. Det bör vara minst förvånande för läsaren. Sedan kan man ha omdirigeringar från andra varianter. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 1 februari 2024 kl. 22.16 (CET)<br />
:::::::::Rent logiskt kan jag hålla med dig. Det ska dock finnas en vedertagem standard bl.a. på DN där svenska versaliseringsregler gäller oberoende av originalspråk. [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (&#60; \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 2 februari 2024 kl. 20.48 (CET)<br />
::::::::::Menar du att det finns anledning för Seriewikin att följa en sådan standard bara för att den används av stora dagstidningar i Sverige? Det kanske finns en poäng i det. Vi skriver emellertid mycket om serier som aldrig ens har givits ut på svenska och då kan det vara troligt att våra läsare med större sannolikhet söker enligt de mönster som publikationerna har på de språk som de har läst dem på. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 3 februari 2024 kl. 20.04 (CET)<br />
::Och vad säger den allvetande indician? Någon titel ska väl hursom vara en redirect, men vilken? [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 28 augusti 2008 kl. 17.27 (CEST)</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Valentin&diff=256686
Valentin
2024-02-03T13:55:33Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Franska seriefigurer]]<br />
{{För|serien av [[Jean Tabary]]|Valentin le vagabond}}<br />
[[Bild:Linda_och_Valentin.png|frame|[[Linda (Laureline)|Linda]] och Valentin ur "De tusen planeternas rike" av [[Jean-Claude Mézières]] till manus av [[Pierre Christin]]. <br>&copy;&nbsp;[[Pierre Christin|Christin]], [[Jean-Claude Mézières|Mézières]] & [[Dargaud]].]]<br />
<br />
'''Valentin''' är den manliga huvudrollen i den franska [[science fiction-serie]]n "[[Linda och Valentin]]". På originalspråket heter han Valérian, och från början var det tänkt att han skulle vara ensam huvudfigur i serien.<br />
<br />
I det första "Linda och Valentin"-äventyret, "[[De onda drömmarna]]", reser Valentin som ensam agent till jordens medeltid där han möter Linda och Linda blir redan från och med följande albumlånga äventyr hans ständiga följeslagare, men i några under de första åren publicerade serienoveller (senare samlade i specialalbumet "[[Rymdstigar]]") uppträder Valentin ensam.<br />
<br />
Valentin är en lugnare person än Linda och han har grundsynen att Galaxitys agerande och beslut är det rätta, något han förmodligen har blivit skolad till att tycka när han utbildade sig till agent. Han vill utföra sitt arbete korrekt och i enlighet med instruktioner. Han är kunnig, djärv och menar väl, men kan vara lite korttänkt. Emellanåt är han benägen att dricka för mycket alkohol och han kan bli uttråkad när ingenting händer.<br />
<br />
<br />
{{Linda och Valentin}}<br />
{{stub}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Valentin_le_vagabond&diff=256685
Valentin le vagabond
2024-02-03T13:46:19Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Franska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Franska seriefigurer]]<br />
'''Valentin le vagabond''' är en serie av fransmannen [[Jean Tabary]], som handlar om vagabonden Valentin. Serien har publicerats i den franska serietidningen ''[[Lucky Luke (serietidning)|Lucky Luke]]'' i mitten av 1970-talet samt i album. Den har inte publicerats på svenska.<br />
<br />
== På olika språk ==<br />
<small>Originalspråket anges med '''fet''' stil.</small><br />
* {{språk|Danska}}: Lasse Landevej<br />
* {{språk|Franska}}: '''Valentin le vagabond'''<br />
* {{språk|Nederländska}}: Zveir de zverver</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Valentin_le_vagabond&diff=256684
Valentin le vagabond
2024-02-03T13:44:36Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Franska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Franska seriefigurer]]<br />
'''Valentin le vagabond''' är en serie av fransmannen [[Jean Tabary]], som handlar om vagabonden Valentin. Serien har publicerats under sitt originalnamn på svenska i serietidningen ''[[Lucky Luke (serietidning)|Lucky Luke]]'' i mitten av 1970-talet.<br />
<br />
== På olika språk ==<br />
<small>Originalspråket anges med '''fet''' stil.</small><br />
* {{språk|Danska}}: Lasse Landevej<br />
* {{språk|Franska}}: '''Valentin le vagabond'''<br />
* {{språk|Nederländska}}: Zveir de zverver<br />
* {{språk|Svenska}}: Valentin le vagabond</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Valentin_le_vagabond&diff=256683
Valentin le vagabond
2024-02-03T13:44:23Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Franska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Franska seriefigurer]]<br />
'''Valentin le vagabond''' är en serie av fransmannen [[Jean Tabary]], som handlar om vagabonden Valentin. Serien har publicerats under sitt originalnamn på svenska i serietidningen ''[[Lucky Luke (serietidning)|Lucky Luke]]'' i mitten av 1970-talet.<br />
<br />
== På olika språk ==<br />
<small>Originalspråket anges med '''fet''' stil.</small><br />
* {{språk|Danska}}: Lasse Landevej<br />
* {{språk|Franska}}: '''Valentin le vagabond'''<br />
* {{språk|Nederländska}}: Zveir de zverver<br />
* {{spårk|Svenska}}: Valentin le vagabond</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Valentin_le_vagabond&diff=256682
Valentin le vagabond
2024-02-03T13:41:46Z
<p>E.G.: Skapade sidan med 'Kategori:Serier Kategori:Franska serier Kategori:Seriefigurer Kategori:Franska seriefigurer '''Valentin le vagabond''' är en serie av fransmannen Jean Tabar...'</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Franska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Franska seriefigurer]]<br />
'''Valentin le vagabond''' är en serie av fransmannen [[Jean Tabary]], som handlar om vagabonden Valentin. Serien har ännu inte publicerats på svenska.<br />
<br />
== På olika språk ==<br />
<small>Originalspråket anges med '''fet''' stil.</small><br />
* {{språk|Danska}}: Lasse Landevej<br />
* {{språk|Franska}}: '''Valentin le vagabond'''<br />
* {{språk|Nederländska}}: Zveir de zverver</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Diskussion:Valentin&diff=256681
Diskussion:Valentin
2024-02-03T13:30:58Z
<p>E.G.: /* Andra Valentin */</p>
<hr />
<div>==Andra Valentin==<br />
Nu kan man nog iofs hitta andra Valentin i serievärlden om man letar, t.ex. "[[Valentin le vagabond]]" (av "[[Iznogoud]]"-tecknaren [[Tabary]], som även den gick i ''[[Pilote]]''), men nu är nog iofs ändå Christins och Mezieres figur i så fall stor nog att få förtur. [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (&#60; \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 29 december 2016 kl. 16.41 (CET)<br />
<br />
:Jag har gjort en topplänk till "Valentin le vagabond" nu. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 3 februari 2024 kl. 14.30 (CET)</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Valentin&diff=256680
Valentin
2024-02-03T10:32:00Z
<p>E.G.: Topplänk till Tabarys "Valentin le vagabond"</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Franska seriefigurer]]<br />
{{För|serien av [[Jean Tabary]]|Valentin le vagabond}}<br />
[[Bild:Linda_och_Valentin.png|frame|[[Linda (Laureline)|Linda]] och Valentin ur "De tusen planeternas rike" av [[Jean-Claude Mézières]] till manus av [[Pierre Christin]]. <br>&copy;&nbsp;[[Pierre Christin|Christin]], [[Jean-Claude Mézières|Mézières]] & [[Dargaud]].]]<br />
<br />
'''Valentin''' är den manliga huvudrollen i den franska [[science fiction-serie]]n "[[Linda och Valentin]]". På originalspråket heter han Valérian, och från början var det tänkt att han skulle vara ensam huvudfigur i serien.<br />
<br />
{{Linda och Valentin}}<br />
{{stub}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Jean_Tabary&diff=256679
Jean Tabary
2024-02-03T09:52:13Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>{{DEFAULTSORT:Tabary, Jean}}<br />
[[Kategori:Serieskapare]]<br />
[[Kategori:Franska serieskapare]]<br />
[[Bild:Iznogoud.png|frame|[[Iznogoud]] och hans medhjälpare Brah at Hamed av [[Jean Tabary|Tabary]] &copy;&nbsp;Hyphen]]<br />
'''Jean Tabary''', född 5 mars 1930 (i Stockholm), död 18 augusti 2011. Fransk serietecknare som är mest känd för att ha tecknat "[[Iznogoud]]" till [[René Goscinny]]s manus. Han har även gjort kortare skämtserier för ''[[Pilote]]'' och serien "[[Valentin le vagabond]]" (på danska publicerad som "Lasse Landevej").<br />
<br />
==Kuriosa==<br />
Jean Tabarys son [[Nicolas Tabary]] har fortsatt i sin fars fotspår, och är själv serietecknare.<br />
{{stub}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Diskussion:Girls_comics&diff=256654
Diskussion:Girls comics
2024-02-01T21:16:50Z
<p>E.G.: /* Versaker och gemener */</p>
<hr />
<div>==Versaler och gemener==<br />
Ännu en fråga om versaler/gemener: "Girls comics", eller "Girls Comics"? [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 28 augusti 2008 kl. 12.03 (CEST)<br />
:Vi brukar väl använda engelsk tradition på engelska titlar. I engelskspråkiga lexikon- och bibliotekssammanhang ska det vara versaler, och även i 99% av stavningen på omslagen brukar det vara versaler. ''[[Girls Comics]]'' känns rimligt om det vore en engelsk titel. På svenska däremot... hmmm. [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 28 augusti 2008 kl. 15.55 (CEST)<br />
::Jag håller inte med. I ett svenskt lexikon skall vi använda svensk standard oavsett vilket språk tidningen är publicerad på. Själv har jag nog (av slarv) skrivit serietidningstitlar med versaler några gånger eftersom titlar som regel (även i indician) skrivs helt med versaler eller varje ord med versalgemener. --[[Användare:Steamboat Willie|-= 蒸気船 ウィリー =-]] 28 augusti 2008 kl. 22.08 (CEST)<br />
:::Och jag har faktiskt ingen aning längre. Jag lutar dock åt att vi borde använda 'det svenska sättet' i ett svenskt uppslagsverk - oavsett om tidningen är svensk eller inte. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 28 augusti 2008 kl. 23.41 (CEST)<br />
::::Problemet är, som vi har diskuterat tidigare, att det finns flera svenska standarder. I KB:s katalog heter det ''Dagens nyheter'' enligt svensk biblioteksstandard. Men slår du upp det i Nationalencyklopedin är det ''Dagens Nyheter''. I andra lexika kan det heta nyheter med litet "n". För att återknyta till en tidigare diskussion; vissa kataloger och lexika slår ihop V & W i bokstavsordningen, medan andra inte gör det. Och så vidare. [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 29 augusti 2008 kl. 10.21 (CEST)<br />
:::::I så fall så föreslår jag så här: Skriv versalgemena som det verkar bäst i det enskilda fallet. (t.ex. "Dagens Nyheter.") Egenamn alltid med initialversal. Inga titlar med enbart versaler om titeln inte är en förkortning som blir så, dvs. yttersta undantagsfall. W.I.T.C.H, etc. Om inte huvuduppslagsordet är av typen "Versal först och resten gemena" (t.ex. "Dagens nyheter") så skall det finnas en sådan redirekt så att man om man länkar alltid kan länka till "Stor begynnelsebokstav". Låter det okej? Om inte det låter okej så vil ljag föreslå att vi konsekvent kör med svensk biblioteksstandard. --[[Användare:Steamboat Willie|-= 蒸気船 ウィリー =-]] 29 augusti 2008 kl. 18.47 (CEST)<br />
::::::Jag tycker det låter vettigast. Och när det råder olika meningar om vad som "verkar bäst i det enskilda fallet" får vi väl helt enkelt diskutera det där och då.<br />
::::::Så vad tycker ni? Girls comics eller Girls Comics? [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 30 augusti 2008 kl. 10.45 (CEST)<br />
:::::::I det här fallet lätt övervikt åt Girls Comics. Tycker inte det känns sjävklarare att följa svensk standard för utländska titlar. Däremot är jag osäker på "[[Sigges Lagun]]", men det är bättre om en admin flyttar, om man vill behålla historiken. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 30 augusti 2008 kl. 11.33 (CEST)<br />
:::::::Tycker nog, vid närmare eftertanke, att titlar i princip ska ses som "namn", och att det blir krystat att betrakta dem som "ord", och pressa in dem i svenska språkregler, om de följer utländska regler. Däremot behöver man kanske inte ha versaler för japanska/ kinesiska/ arabiska etc. transkriberade titlar, då de språken inte har en versal / gemen distinktion för sina alfabet, ändå. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 31 augusti 2008 kl. 13.16 (CEST)<br />
:::::::Den här formuleringen är egentligen rätt otydlig och mångtydig:<BR>"Skriv versalgemena som det verkar bäst i det enskilda fallet. (t.ex. "Dagens Nyheter.")"<BR>Den är lätt att tolka litet som man vill, istället för att vara en tydlig regel. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 31 augusti 2008 kl. 20.38 (CEST)<br />
::::::::Titeln på en serietidning är att se som ett varumärke och det bör i så fall skrivas ut i artikeln som det är registrerat. Å andra sidan bör Seriewikins artikelrubriker följa en språklig standard. För engelskspråkiga titlar bör man, enligt min mening, följa den standard som gäller på engelska, vilket innebär att alla ord utom småord får versal begynnelsebokstav, medan svenskspråkiga titlar bör följa svensk standard, vilket är att bara versalisera det inledande ordets begynnelsebokstav. Det bör vara minst förvånande för läsaren. Sedan kan man ha omdirigeringar från andra varianter. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 1 februari 2024 kl. 22.16 (CET)<br />
::Och vad säger den allvetande indician? Någon titel ska väl hursom vara en redirect, men vilken? [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 28 augusti 2008 kl. 17.27 (CEST)</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Diskussion:Girls_comics&diff=256653
Diskussion:Girls comics
2024-02-01T21:16:25Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>==Versaker och gemener==<br />
Ännu en fråga om versaler/gemener: "Girls comics", eller "Girls Comics"? [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 28 augusti 2008 kl. 12.03 (CEST)<br />
:Vi brukar väl använda engelsk tradition på engelska titlar. I engelskspråkiga lexikon- och bibliotekssammanhang ska det vara versaler, och även i 99% av stavningen på omslagen brukar det vara versaler. ''[[Girls Comics]]'' känns rimligt om det vore en engelsk titel. På svenska däremot... hmmm. [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 28 augusti 2008 kl. 15.55 (CEST)<br />
::Jag håller inte med. I ett svenskt lexikon skall vi använda svensk standard oavsett vilket språk tidningen är publicerad på. Själv har jag nog (av slarv) skrivit serietidningstitlar med versaler några gånger eftersom titlar som regel (även i indician) skrivs helt med versaler eller varje ord med versalgemener. --[[Användare:Steamboat Willie|-= 蒸気船 ウィリー =-]] 28 augusti 2008 kl. 22.08 (CEST)<br />
:::Och jag har faktiskt ingen aning längre. Jag lutar dock åt att vi borde använda 'det svenska sättet' i ett svenskt uppslagsverk - oavsett om tidningen är svensk eller inte. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 28 augusti 2008 kl. 23.41 (CEST)<br />
::::Problemet är, som vi har diskuterat tidigare, att det finns flera svenska standarder. I KB:s katalog heter det ''Dagens nyheter'' enligt svensk biblioteksstandard. Men slår du upp det i Nationalencyklopedin är det ''Dagens Nyheter''. I andra lexika kan det heta nyheter med litet "n". För att återknyta till en tidigare diskussion; vissa kataloger och lexika slår ihop V & W i bokstavsordningen, medan andra inte gör det. Och så vidare. [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 29 augusti 2008 kl. 10.21 (CEST)<br />
:::::I så fall så föreslår jag så här: Skriv versalgemena som det verkar bäst i det enskilda fallet. (t.ex. "Dagens Nyheter.") Egenamn alltid med initialversal. Inga titlar med enbart versaler om titeln inte är en förkortning som blir så, dvs. yttersta undantagsfall. W.I.T.C.H, etc. Om inte huvuduppslagsordet är av typen "Versal först och resten gemena" (t.ex. "Dagens nyheter") så skall det finnas en sådan redirekt så att man om man länkar alltid kan länka till "Stor begynnelsebokstav". Låter det okej? Om inte det låter okej så vil ljag föreslå att vi konsekvent kör med svensk biblioteksstandard. --[[Användare:Steamboat Willie|-= 蒸気船 ウィリー =-]] 29 augusti 2008 kl. 18.47 (CEST)<br />
::::::Jag tycker det låter vettigast. Och när det råder olika meningar om vad som "verkar bäst i det enskilda fallet" får vi väl helt enkelt diskutera det där och då.<br />
::::::Så vad tycker ni? Girls comics eller Girls Comics? [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 30 augusti 2008 kl. 10.45 (CEST)<br />
:::::::I det här fallet lätt övervikt åt Girls Comics. Tycker inte det känns sjävklarare att följa svensk standard för utländska titlar. Däremot är jag osäker på "[[Sigges Lagun]]", men det är bättre om en admin flyttar, om man vill behålla historiken. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 30 augusti 2008 kl. 11.33 (CEST)<br />
:::::::Tycker nog, vid närmare eftertanke, att titlar i princip ska ses som "namn", och att det blir krystat att betrakta dem som "ord", och pressa in dem i svenska språkregler, om de följer utländska regler. Däremot behöver man kanske inte ha versaler för japanska/ kinesiska/ arabiska etc. transkriberade titlar, då de språken inte har en versal / gemen distinktion för sina alfabet, ändå. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 31 augusti 2008 kl. 13.16 (CEST)<br />
:::::::Den här formuleringen är egentligen rätt otydlig och mångtydig:<BR>"Skriv versalgemena som det verkar bäst i det enskilda fallet. (t.ex. "Dagens Nyheter.")"<BR>Den är lätt att tolka litet som man vill, istället för att vara en tydlig regel. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 31 augusti 2008 kl. 20.38 (CEST)<br />
::::::::Titeln på en serietidning är att se som ett varumärke och det bör i så fall skrivas ut i artikeln som det är registrerat. Å andra sidan bör Seriewikins artikelrubriker följa en språklig standard. För engelskspråkiga titlar bör man, enligt min mening, följa den standard som gäller på engelska, vilket innebär att alla ord utom småord får versal begynnelsebokstav, medan svenskspråkiga titlar bör följa svensk standard, vilket är att bara versalisera det inledande ordets begynnelsebokstav. Det bör vara minst förvånande för läsaren. Sedan kan man ha omdirigeringar från andra varianter. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 1 februari 2024 kl. 22.16 (CET)<br />
::Och vad säger den allvetande indician? Någon titel ska väl hursom vara en redirect, men vilken? [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 28 augusti 2008 kl. 17.27 (CEST)</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Sture_Hegerfors&diff=256636
Sture Hegerfors
2024-01-31T23:43:29Z
<p>E.G.: /* Priser och utmärkelser */ H.M. Konungens medalj</p>
<hr />
<div>{{DEFAULTSORT:Hegerfors, Sture}}<br />
[[Kategori:Skribenter och teoretiker]]<br />
[[Kategori:Förlagsfolk]]<br />
[[Kategori:Svenskt förlagsfolk]]<br />
[[Kategori:Serieskapare]]<br />
[[Kategori:Svenska serieskapare]]<br />
[[Kategori:Översättare]]<br />
[[Kategori:Sommarpratare]]<br />
[[Bild:Sture_Hegerfors.JPG|right|thumb|[[Sture Hegerfors]] på bokmässan i Göteborg 2007.]]<br />
'''Sture Hegerfors''' (född 22 maj 1938 i Göteborg), är journalist, författare, skämttecknare och serieredaktör. Grundade [[Svenska Serieakademin]] och har varit dess president sedan starten 1965. Även en av grundarna till [[Seriefrämjandet]] och dess förste ordförande (1968–75). Ledamot i Bild och Ord-akademin sedan 1983. Har skrivit om [[serier]] och [[seriehistoria]] i uppslagsverk som Bra Böckers Lexikon och [[Nationalencyklopedin]]. Juryordförande för det årliga "Svenska humorpriset" (1999–2001).<ref>Nina Schaub, "Nu ska Göteborg bli humorns huvudstad", ''Göteborgs-Tidningen'' 1999-07-21: ''"Prisjuryn får en ständig ordförande i Sture Hegerfors, men resterande jury kommer att variera år från år."''</ref> Sommar-pratare i Sveriges Radio 1983.<ref>Sändes den 11 juli enligt "Svensk mediedatabas" (2009-10-30). [http://smdb.kb.se/catalog/id/003142349/20 Direktlänk]</ref> Han har också arbetat med [[Féderation Internationale des Centres de Recherches sur les Bandes Dessinées]].<br />
<br />
Har även [[Översättare|översatt]] serier från franska, bland annat tidiga delar av den svenska [[Spirou]]-utgivningen. <br />
<br />
Tecknar den dagliga [[skämtteckning]]en "[[P.S.-rutan]]" för ''[[Göteborgs-Posten]]'' sedan 1972.<br />
<br />
==Serieskapande==<br />
Skapade tillsammans med konstnären [[Kjell Sörensen-Ringi]] strippserien "[[Cork's Crew]]". Ett tjugotal strippar framställdes och skickades till diverse seriedistributörer. [[Publishers Syndicate]] i USA visade intresse, men då ville Sörensen-Ringi ta en paus för eftertanke.<br />
<br />
Under denna paus utvecklade duon "[[Speglarna]]", publicerad i ''[[Thud]]'' nr 4 (sid 6–7), 5 (sid 8–9) och 18 (nr 4/1972 sid 23). "Speglarna" har presenterats på museer, i tv, i svensk och internationell press samt saluförts som grafiskt blad.<ref>Annons i ''Thud'' nr 18 sid 23.</ref><br />
<br />
==Verk om serier==<br />
=== Böcker ===<br />
[[Bild:Hegerfors-Comics.png|thumb|200px|"'''Comics – Serierna 100 år'''" &copy; Egmont{{källa behövs}}]]<br />
* Sture Hegerfors: "[[Svisch! Pow! Sock! Seriernas fantastiska värld]]", Bokförlaget Corona, 1966.<br />
* Sture Hegerfors: "[[Serier och serietecknare]]", Bokförlaget PAN/Norstedts, 1969.<br />
* Sture Hegerfors (förord och urval): "[[Jocke, Nicke och Majken|Jocke-Nicke-Majken]]", PAN/Norstedts 1969.<br />
* Sture Hegerfors & [[Hans Sidén]]: "[[Sex och Serier]]", Bokförlaget PAN/Norstedts, 1970.<br />
* Sture Hegerfors (förord och urval): "[[Fridolf Celinder]]", PAN/Norstedts 1970.<br />
* Sture Hegerfors & [[Stellan Nehlmark]] (red.): "[[Seriöst om serier]]", Almqvist & Wiksell, 1973.<br />
* Sture Hegerfors: "[[Pratbubblan! En bok om serier]]", Bokförlaget Bra Böcker, 1978.<br />
* Sture Hegerfors: "[[Kalle Anka, Mick Jagger och jag – en diggares memoarer]]", Askelin & Hägglund, 1984.<br />
* Sture Hegerfors: "[[Serieboken (1986)|Serieboken]]", Natur och Kultur, 1986.<br />
* Sture Hegerfors: "[[Boken om Adamson]]", BonnierCarlsen, 1995.<br />
* Sture Hegerfors & [[Lasse Åberg]]: "[[Comics – Serierna 100 år]]", Semic Press, 1996.<br />
* Sture Hegerfors & Lasse Åberg (red.): "[[Whaam!: seriens språk]]", Göteborgs stadsmuseum, 2001.<br />
* Sture Hegerfors: "[[Innan bilderna bleknar]]", Tre Böcker Förlag, 2012.<br />
<br />
=== [[Serieutställningar|Utställningar]] ===<br />
[[Bild:Galleri karlsson.jpg|right|frame|"[[Seriernas Fantastiska Värld]]" (1965). Galleristen [[Bo A Karlsson]], t v, och [[Sture Hegerfors]].]]<br />
* [[Seriernas Fantastiska Värld]], premiär på Galleri Karlsson i Stockholm 1965.<br />
*<small>[Okänd titel]</small> ([[seriefestivalen i Lucca]], 1966)<ref>Sture Hegerfors: "[[Serier och serietecknare]]" (1969), sid. 148: ''"Också Svenska Serieakademin bidrog till festligheterna i Lucca, med en svensk utställning. Förbryllat stirrade besökarna på de ursvenska kämparna '91:an' och 'Kronblom', men de verkade förtjusta i 'Olli', 'Mannen från Claa' och 'Pelle Svanslös'."''</ref><br />
* [[Svenska Seriemuseet]], Liseberg, Göteborg 1976–1977. (Tills. m. [[Bo A. Karlsson]].)<br />
* [[Seriekopplingar]], premiär i Malmö Konsthall 1991. (Tills. m. [[Lasse Åberg]].)<br />
* [[Comics – Serierna 100 år|Serierna 100 år]], Millesgården, Stockholm 1996–1997. (Tills. m. [[Lasse Åberg]].)<br />
* [[Kvack!]], premiär på Galleri Legér i Malmö 1998. (Tills. m. [[Lasse Åberg]].)<ref>Notis i ''[[Bild & Bubbla]]'' nr 2/1998 sid 54.</ref><br />
* [[WHAM!|Whaam! Seriens språk]], premiär på Göteborgs Stadsmuseum 2001. (Tills. m. [[Lasse Åberg]].)<br />
* [[Humor med Gahlin och Ljunggren!]], Göteborgs Stadsmuseum 2006<br />
<br />
===Audiovisuella produktioner===<br />
* "Whaam! Swisch! Pow! Sock!", en halvtimmes program (tills. m. [[Åke Runnqvist]]), sändes i Sveriges Radio-TV augusti 1966.<ref name="Strömberg sid 32">[[Fredrik Strömberg]]: "Sture Hegerfors &ndash; och Svenska Serieakademin", ''[[Bild & Bubbla]]'' nr 2/2006 sid 32.</ref><br />
* Radio-intervju med [[Lee Falk]] 1969, sändes i Sveriges Radio.<ref>[[Fredrik Strömberg]]: "Sture Hegerfors &ndash; och Svenska Serieakademin", ''[[Bild & Bubbla]]'' nr 2/2006 sid 31.</ref><br />
* Tv-serie i fem-sex avsnitt (tills. m. [[Lars-Gunnar Björklund]]), sändes i Sveriges Radio-TV 1969.<ref name="Strömberg sid 32"></ref><br />
* "Kalle Anka, Fantomen och en grammofon", kåseriprogram om kända seriefigurer, i Sveriges Radio P1 1985.<br />
<br />
==Priser och utmärkelser==<br />
* [[91:an-stipendiet]] 1977<br />
* Göteborgs stora förtjänstmedalj i guld, 1995.<ref>Notis i ''Bild & Bubbla'' nr 2/1995 sid 5.</ref><br />
* H.M. Konungens medalj i 5:e storleken i högblått band, "För betydande insatser inom seriekonsten", 28 januari 2024<ref>https://kungligmajestatsorden.se/nyhetsarkiv/nyheter/2024-01-28-medaljforlaningar-28-januari-2024</ref><br />
<br />
==Kuriosa==<br />
*Det är tack vare Sture Hegerfors som alla svampar (''champignons'' på franska) heter champinjoner (''champignons de Paris'') i Spirou-albumen, om nu någon grubblat över detta mykologiska mysterium. <br />
*Sture är bror till sportkommentatorn Arne Hegerfors (född 1942).<br />
*Sture Hegerfors gjorde militärtjänstgöring ihop med [[Bovil]]s son, Remus Bo Wilson.<br />
*Har skrivit kriminalnoveller under pseudonymen Sture Håfors.<ref>Libris (om Johan Wopenkas artikel "Introduktion till en 'ungdomssynd'.", 1997). [http://libris.kb.se/bib/2521594?vw=full Direktlänk]</ref><br />
*[[Frank Miller]]s och [[David Mazzucchelli]]s seriesvit "[[Daredevil: Born Again]]" innehåller ett blont muskelberg till polis vid namn Hegerfors.<br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Gunnar Bunker|President fyller trettio|5|1995|12|14}}<br />
{{B&B|Gunnar Bunker|Sture Hegerfors talar om Bok & Biblioteksmässan|2–3|1997}}<br />
{{B&B|Peter Nilsson|Massor av mässor – de svenska seriemässornas historia|3|1999|15|18}}<br />
* [http://www.mantagraphics.com/franquin/guest4-1.htm Spirou som boxare: "Översättningarnas fader" (fanwebbplats)] Mer om Hegerfors insatser på Spirou (mars 2003)<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Sture Hegerfors – och Svenska Serieakademin|2|2006}}<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Fem decennier med akademin – intervju med Sture Hegerfors|3|2015}}<br />
<br />
==Recensioner==<br />
{{TRec|Magnus Knutsson|"Serier och serietecknare"|6|2|3}}<br />
{{TRec|Magnus Knutsson|"Sex & Serier"|10|3}}<br />
{{TRec|Magnus Knutsson|"Seriöst om serier"|22|2|3}}<br />
{{BRec|Göran Ribe|"Pratbubblan"|4|1978|29}}<br />
{{BRec|Erling Frick|"Ofullständigt lexikon"|2|1980|32}}<br />
{{BRec|Svante Kjellberg|"Kalle Anka, Mick Jagger och jag!"|1|1985|34}}<br />
{{BRec|Olof Siverbo|"Serieboken"|4|1986|38}}<br />
{{BRec|Olle Dahllöf|"Boken om Adamsson"|6|1995|28}}<br />
{{BRec|Daniel Atterbom|"Comics – serierna 100 år"|5-6|1996|66}}<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://www.hegerfors.se Hegerfors & Co (officiell webbplats)]<br />
<br />
{{Fotn}}<br />
<br />
{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center" style="background:#efefef;"<br />
!align="center"|Ordförande i [[Seriefrämjandet]]<br><center>1968&ndash;1975</center>|| efterträdare<br>[[Magnus Knutsson]]<br />
|}<br />
<br />
{{Mall:Hegerfors}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Lista_%C3%B6ver_h%C3%A4star_i_serier&diff=256635
Lista över hästar i serier
2024-01-31T22:55:56Z
<p>E.G.: /* T */ Trolle</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Seriefigurer| Lista över hästar i serier]]<br />
[[Kategori:Listor]]<br />
'''Hästar''' är ett vanligt förekommande djur i serier, såväl i [[hästserier]] som i egenskap av [[antropomorf]]a hästar/[[fabeldjur]], och har även en tradition som pålitliga medhjälpare till diverse hjältar i [[västernserier]]. Här listas några av dem.<br />
[[Bild:Lord.JPG|right|400px|thumb|[[Buffalo Bill]] samarbetar med sin trogna häst. Teckning: [[Fred Meagher]]. © [[Serieförlaget]]. ]]<br />
<br />
==A==<br />
* '''Amarillo''', en häst som [[Bat Lash]] ridit vid upprepade tillfällen.<br />
* '''Amigo''', [[Bobby Benson's B-Bar-B rangers|Bobby Benson]]s häst.<br />
* '''Amigo''', [[Buffalo Bill]]s häst i den tyskproducerade version av serien som i Sverige publicerades i "[[Prärie-Nytt]]".<br />
* '''Arab''', [[Ringo Kid]]s vita fullblod.<br />
<br />
==B==<br />
* '''Banshee''', [[Phantom Rider]]s häst.<br />
* '''[[Billy Boy (Bamse)|Billy Boy]]''', [[Bamse]]s häst.<br />
* '''Bingo''', [[Kinowa]]s häst.<br />
* '''Black Jack''', [[Rocky Lane]]s häst.<br />
* '''Black Lightning''', [[Johnny Thunder]]s häst.<br />
* '''Blacky''', [[Billy Boy (västern)|Billy Boy]]s häst.<br />
* '''Blaze''', [[Kapten Foley]]s häst.<br />
* '''Blizzard''', [[Silverpilen]]s häst.<br />
* '''Buck''', [[Texas Jim]]s häst.<br />
* '''Buttons''', TV- och serie-cowboyen [[Bronco (Dell)|Bronco]]s häst.<br />
<br />
==C==<br />
* '''Caga''', [[Red Hawk]]s häst.<br />
* '''Champion''', [[Gene Autry]]s häst.<br />
* '''Comet the Super-Horse''' (Stålhästen) i [[Legion of Super-Pets]], DC Comics.<br />
* '''Cyclone''', [[Two-Gun Kid]]s häst.<br />
<br />
==D==<br />
* '''Darky''', [[Buddy Longway]]s häst i de senare albumen.<br />
* '''Diablo''', [[Cisco Kid]]s häst.<br />
* '''Dynamite''', [[Tex Willer]]s häst.<br />
<br />
==E==<br />
* '''Elden''', [[Uncas]] häst.<br />
<br />
==F==<br />
* '''Fellow''', [[Buddy Longway]]s häst.<br />
* '''Flash''' ("'''Blixten'''" i svensk översättning), Den kvinnliga [[Fantomen]] Julies häst.<br />
* '''Fury''' (Ibland "'''Åskmolnet'''" i svensk översättning), [[Straight Arrow]]s häst.<br />
<br />
==G==<br />
* '''General''', en av de hästar som [[Jonah Hex]] ursprungligen använde sig av.<br />
<br />
==H==<br />
* '''[[Hero]]''', [[Fantomen]]s häst.<br />
* '''Horace''' ("'''[[Gnäggis]]'''" i svensk översättning), fransk seriefigur<br />
* '''Horace Horsecollar'''. ("'''[[Klasse Häst]]'''" i svensk översättning), antropomorf häst i [[Disneyserier]].<br />
<br />
==J==<br />
* '''Jasmin''', en av hästarna i serien "[[Stallgänget på Tuva]]".<br />
* '''Jolly Jumper''', [[Lucky Luke]]s häst.<br />
* '''Jubilee''', Jim Hardies häst i [[Wells Fargo]].<br />
* '''Justice''', [[Wyatt Earp]]s häst i [[Marvel]]s version av serien.<br />
<br />
==K==<br />
* '''King''', en av de två titelfigurerna i "[[Velvet och hennes häst]]".<br />
<br />
==L==<br />
* '''Lightning''' (ibland "'''Blixten'''" i svensk översättning), [[Tim Holt]]s häst.<br />
* '''Lilja''', en av hästarna i serien "[[Stallgänget på Tuva]]".<br />
* '''Lill-Pålle''', föl efter [[Billy Boy (Bamse)|Billy Boy]] och Pållan i "[[Bamse]]".<br />
* '''Loco''', häst tillhörande [[Cisco Kid]]s sidekick Pancho.<br />
* '''Lord''', [[Buffalo Bill]]s häst, i [[Fred Meagher]]s dagsstrippsversion och i [[Semic]]s efterföljande licensproduktion av serien.<br />
<br />
==M==<br />
* '''Moro''', [[Ringo]]s häst.<br />
* '''[[Mulle]]''', världens mesta häst.<br />
<br />
==N==<br />
* '''Napoleon''', [[Kapten Miki]]s svarta häst.<br />
* '''Nightwind''' ("'''Nattvind'''" i svensk översättning), [[Nighthawk]]s häst.<br />
* '''Nightwind''' ("'''Nattvind'''" i svensk översättning), [[Rawhide Kid]]s häst.<br />
* '''Nightwind''' ("'''Nattvind'''" i svensk översättning), [[Apache Kid]]s häst.<br />
<br />
==P==<br />
* '''Papoose''', häst tillhörande [[Red Ryder]]s sidekick Little Beaver.<br />
* '''Petit-tonnerre''' (svenska "'''Lilla Åskan'''"), [[Yakari]]s mustang.<br />
* '''Po''', ponny i "[[Peo]]" och huvudfigur för [[Peos Ponnyklubb]]<br />
* '''Pållan''', sto i [[Bamse]].<br />
<br />
==Q==<br />
* '''[[Quick Draw McGraw]]''', fabeldjurseriernas egen västernhjälte är passande nog en häst.<br />
<br />
==R==<br />
* '''Raider''', [[Durango Kid]]s häst.<br />
* '''Ruffa''', en av hästarna i serien "[[Stallgänget på Tuva]]".<br />
* '''Rush''', [[Lash LaRue]]s häst.<br />
* '''Russ''', trillingarnas shetlandsponny i "[[Bamse]]".<br />
<br />
==S==<br />
* '''Saga''', en av hästarna i serien "[[Stallgänget på Tuva]]".<br />
* '''Scout''', den häst som [[Lone Ranger]]s sidekick Tonto rider.<br />
* '''Silver''', [[Lone Ranger]]s berömda vita häst, som har haft en serietidning i eget namn.<br />
* '''Silver''', är även namnet på den häst som [[Buck Jones]] rider.<br />
* '''Steele''', [[Kid Colt]]s häst.<br />
* '''Sue Ellen''', en av hästarna i serien "[[Stallgänget på Tuva]]".<br />
<br />
==T==<br />
* '''Tanglefoot''' (ibland "'''Svankrygg'''" i svensk översättning), [[Rick O'Shay]]s häst<br />
* '''Tapper''', [[Coco Bill]]s häst<br />
* '''Thunder''', [[Red Ryder]]s häst<br />
* '''Thunder''' ("'''Blixten'''" i svensk översättning), [[Two-Gun Kid | Arizona Jim]]s häst<br />
* '''Thunder''', [[Outlaw Kid]]s häst<br />
* '''Tony''', [[Tom Mix]] berömda häst, med en egen stor stjärnstatus<br />
* '''Topper''', [[Hopalong Cassidy]]s vita häst, med en egen stor stjärnstatus<br />
* '''Tornardo''' (ibland '''"Virvelvind"''' i svensk översättning), [[Zorro]]s häst<br />
* '''Trigger''', [[Roy Rogers]] berömda häst, med en egen stor stjärnstatus<br />
* '''[[Trolle]]''', shetlandsponny<br />
* '''Turbine''' (ibland "'''Turbino'''" i svensk översättning), [[Pecos Bill]]s häst<br />
<br />
==W==<br />
* '''Whirlwind''', [[Western Tex|Tex Dawsons]] häst.<br />
* '''White Flash''' ("'''Vita Blixten'''" i svensk översättning), [[Tex Ritter]]s häst.<br />
* '''White Hind''' ("'''Vita Hinden'''" i svensk översättning), [[Golden Arrow]]s häst.</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Dego&diff=256634
Användardiskussion:Dego
2024-01-31T22:38:10Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>== Välkommen -- ==<br />
<br />
Kul att du vill bidra till Seriewikin. Fråga gärna om du undrar över något. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 31 januari 2024 kl. 23.37 (CET)</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Dego&diff=256633
Användardiskussion:Dego
2024-01-31T22:37:55Z
<p>E.G.: /* Välkommen -- ~~~~ */ nytt avsnitt</p>
<hr />
<div>== Välkommen -- [[Användare:E.G.|E.G.]] den 31 januari 2024 kl. 23.37 (CET) ==<br />
<br />
Kul att du vill bidra till Seriewikin. Fråga gärna om du undrar över något.</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Lista_%C3%B6ver_ekorrar_i_serier&diff=256530
Lista över ekorrar i serier
2024-01-19T16:41:18Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Listor]]<br />
'''Lista över ekorrar i serier'''<br />
<br />
==I==<br />
* Professor Kenjirou Issiki i "[[Vividred Operation]]" råkar förvandla sig till en talande ekorre<br />
<br />
==K==<br />
* Kurre Ek, Kurra Ek, Kurre Nöt & Kurra Nöt - Två syskonpar som är klasskamrater med Bamses trillingar i "[[Bamse]]"<br />
<br />
==L==<br />
* Lulu i "[[Morris (svensk serie)|Morris]]"<br />
<br />
==M==<br />
* Monkey Joe - Hädangången före detta medhjälpare och sidekick till [[Squirrel Girl]]<br />
<br />
==P==<br />
* [[Piff och Puff]], jordekorrar inom [[Disney]]s figurgalleri<br />
<br />
==R==<br />
* Risu i "[[Shochan no Bouken]]"<br />
<br />
==S==<br />
* Sammy i "[[Fabian Präriehunden]]"<br />
* Sandy Kind i "[[Svampbob Fyrkant]]"<br />
* [[Spip]] i "Spirou"<br />
* Shimarisu-kun i "[[Bonobono]]", jordekorre<br />
<br />
==T==<br />
* Tippy-Toe - Medhjälpare och sidekick till [[Squirrel Girl]]<br />
* Tjatty i "[[Ludde]]"<br />
* Topi i "[[Mahou no Star Magical Emi]]", talande kramdjur, egentligen en fé som har tagit den formen<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Squirrel Girl]] - ekorrtematisk superhjälte</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=M%C3%A5rd%C3%B8n_Smet&diff=256529
Mårdøn Smet
2024-01-19T16:30:15Z
<p>E.G.: {{när}}</p>
<hr />
<div>{{Faktaruta serieskapare<br />
|namn =Mårdøn Smet<br />
|bild =<br />
|bildtext =<br />
<br />
|född =07-08-1961<br />
|födelseplats =Danmark<br />
|död =<br />
|dödsplats = <br />
|fullständigt namn=<br />
|födelsenamn =Morten Schmidt<br />
|alias =<br />
<br />
|land =Danmark<br />
|land1 =<br />
|land2 =<br />
|land3 =<br />
|land4 =<br />
<br />
|språk =danska<br />
|språk1 =<br />
|språk2 =<br />
|språk3 =<br />
|språk4 =<br />
|språk5 =<br />
<br />
|grupp =<br />
|grupp1 =<br />
|grupp2 =<br />
|grupp3 =<br />
<br />
|studio = <br />
|studio1 =<br />
|studio2 =<br />
|studio3 =<br />
<br />
|verk ="[[Hieronymus Borsch]]" <br />
|verk1 ="[[Stål-Kalle]]"<br />
|verk2 =<br />
|verk3 =<br />
<br />
|webbplats =<br />
|webbplats1 =<br />
|webbplats2 =<br />
|webbplats3 =<br />
<br />
|namnteckning =<br />
}}<br />
{{DEFAULTSORT:Smet, Mårdön}}<br />
[[Kategori:Serieskapare]]<br />
[[Kategori:Danska serieskapare]]<br />
[[Bild:St%C3%A5l-Kalle.png|frame|[[Stål-Kalle]] i en rafflande actionscen tecknad av '''Mårdøn Smet'''. &copy;&nbsp;[[Disney]].]]<br />
'''Mårdøn Smet''' (pseudonym för '''Morten Schmidt''', 7 augusti 1961&ndash;), dansk serieskapare. Har en bred meritlista bakom sig och har tecknat "[[Mumin]]" och "[[Bamse]]" såväl som [[porrserier]] och den våldsamma slapstickserien "[[Stig & Martha]]". Han var den siste tecknaren på serien "[[Felix]]".<br />
<br />
För den svenska serietidningen ''[[Bacon & Egg|Bacon & Ägg]]'' bidrog han med sin egen skapelse "[[Hieronymus Borsch]]" samt hjälpte till på "[[James Hund]]" och "[[Kommissarie Barskebäck]]".<br />
<br />
Numera{{när}} tecknar han [[Disney]]serier, bl.a. "[[Stål-Kalle]]".<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
*[http://www.tegneseriemuseet.dk/bio/art_smet.htm Biografi från Tegneseriemuséet]<br />
<br />
{{Mumin}}<br />
{{hundholmen}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Diskussion:Tintin_i_Sovjet&diff=256522
Diskussion:Tintin i Sovjet
2024-01-18T22:18:14Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>==Tintins tidning==<br />
Nu kan inte jag franska, men betyder det här att den tidning som Tintin jobbar på har samma namn som den tidning vilken tryckte hans äventyr? //[[Användare:Bnw|bnw]]<br />
: Ja, det stämmer. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 17 juli 2008 kl. 16.12 (CEST)<br />
::Det känns litet gimmickartat, men han var någon sorts maskot för tidningen i början. Jag tror Hergé slutade efter ett tag, (tidningsarbetarna blev anklagade för att vara medlöpare till nazismen, om jag inte minns fel) så det nämns bara i de tidigaste utgåvorna. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 17 juli 2008 kl. 16.56 (CEST)<br />
:::Aha, mindes fel, ser jag, när jag läser artikeln. Vingtieme Siecle var konservativ, men belgisk nationalistisk och lades ned i samband med ockupationen, så Hergé gick över till Le Soir, som iaf tolererades av ockupationsmakten, vilket gjorde att han sågs som en förrädare efter kriget. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 17 juli 2008 kl. 17.00 (CEST)<br />
::::Vissa såg honom som förrädare. Inte alla - vilket gjorde att han kunde fortsätta att teckna Tintin iställetr för att sitta i fängelse. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 17 juli 2008 kl. 17.08 (CEST)<br />
:::::Enligt franska Wikipedia verkar den tidningen Le Soir som Hergé jobbade för, vara en omlansering under samma namn som gamla tidningen, men med helt nya kollaboratörmedarbetare. Hergé själv gjorde ju aldrig något pro-tyskt material, han använde medlen han kunde för att nå ut till läsare, såvitt jag begriper. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (&lt; \) (2 /) /)/ *]] 17 juli 2008 kl. 17.17 (CEST)<br />
<br />
==Tintin i Ryssland==<br />
Det är allt lite anmärkningsvärt att "Tintin i Sovjet" ges ut i dagens Ryssland, där man allt mer verkar försöka rehabilitera bilden av den kommunistiska perioden. Jag funderar på om man borde skriva något om det, men då borde det nog finnas någon resonerande källa om saken att hänvisa till. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 18 januari 2024 kl. 23.18 (CET)</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Lista_%C3%B6ver_fiktiva_b%C3%B6cker_i_serier&diff=256444
Lista över fiktiva böcker i serier
2024-01-13T21:48:46Z
<p>E.G.: Se även</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Listor]]<br />
[[Kategori:Fiktiva föremål i serier]]<br />
[[Bild:Atashi.jpg|right|200px|thumb| '''Chi''' i "[[Chobits]]" läser "The Town With No People". Bild ur anime, källa YT. &copy;&nbsp;[[CLAMP]]. ]]<br />
'''Lista över fiktiva böcker i serier'''. I många serier förekommer böcker som inte finns i verkligheten, t.o.m. hela fiktiva bibliotek. <br />
<br />
==C==<br />
* '''[[Crime Bible]]''', religiös urkund för brottsreligionen som förekommer i flera superhjälteserier från amerikanska DC Comics.<br />
<br />
==D==<br />
<br />
* '''Dare mo Inai Machi''' (eng. A City With No People) &ndash; Bilderbok i "[[Chobits]]" som '''Chi''' ofta läser. Huvudpersonen i boken, Atashi, är en slags lila kaninflicka som på ett alienerat sätt vandrar runt i en tom stad och undrar över livet. Exempel på hennes tankar: "''The lights are on in all the houses, but there’s nobody on the streets''" samt "''I hope that I will meet someone, someone just for me''".<br />
<br />
==F==<br />
[[Bild:Sy_Barry-Fantomen.png|thumb|200px|'''[[Fantomen]]''' studerar sin ätts krönika. Bild av [[Sy Barry]]. &copy; [[King Features]].]]<br />
* '''Fantomenkrönikan''' &ndash; en krönika där [[Fantomen]]s liv och äventyr finns nedtecknade, allt sedan den första Fantomen på 1500-talet. Boken förvaras i Dödskallegrottan och läses flitigt av den nuvarande, den 21:e, Fantomen.<br />
<br />
==G==<br />
* '''[[Gröngölingshandboken]]''' är en uppslagsbok som förekommer i "Kalle Anka". Den används av [[Gröngölingarna]] (som [[Knattarna]] är medlemmar i) och påstås, trots ett till synes behändigt format, innehålla all världens kunskap.<br />
<br />
==M==<br />
<br />
* '''Mamono to Ōji-sama''' (ung. "Prinsen och Odjuret") &ndash; Bilderbok i "[[Darling in the Franxx]]" som läses av [[Zero Two]] som barn. Hon har inget språk och kan inte läsa, men fäster sig vid bilderna. Boken har en profetisk innebörd i hennes eget liv, då hon närmast är ett odjur och inte helt mänsklig, men så småningom finner sin prins i form av pojken Hiro.<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Fiktiva serieskapare]], som ju ibland ger ut serier i bok- eller albumform<br />
<br />
{{stub}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Tintin&diff=256433
Tintin
2024-01-11T00:52:44Z
<p>E.G.: /* Figuren Tintin */</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Belgiska serier]]<br />
[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Belgiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit film]]<br />
[[Kategori:Serier som blivit teater]]<br />
[[Bild:Tintin1.jpg|left|Tintin och Milou. &copy;&nbsp;Studio Hergé.]]<br />
"'''Tintin'''" är en av världens mest kända serier, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, som är mer känd under sin serieskaparsignatur [[Hergé]]. Den har sålt över 200 miljoner album världen över och översatts till mer än 50 språk.<br />
<br />
Serien handlar om den unge journalisten Tintin, som mellan 1929 och 1983 fick vara med om en mängd fantastiska äventyr av de mest skiftande slag. Seriens originalspråk är franska och dess framgång kan ses som inledningen till den [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]]s internationella genomslag.<br />
<br />
::''För serietidningen med samma namn, se [[Tintin (serietidning)]]''<br />
<br />
<br />
==Bakgrund och historia==<br />
===De tidiga åren===<br />
[[Bild:Tintin_Sovjet.jpg|frame|right|Tidig [[Tintin]] ur "[[Tintin i Sovjet]]" från 1929. &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
"Tintin" började som en följetong i den belgiska katolska och konservativa dagstidningen ''Le XXe Siècle''s ungdomsbilaga, ''[[Petit Vingtième]]'', med start den 10 januari 1929 (men redan den 4 januari hade Tintin synts på en reklambild i tidningen). ''Petit Vingtième'' startade 1928 med Hergé som redaktör. Efter en kortvarig sejour med scoutserien "[[Totor]]" 1926&ndash;1929 ville Hergé satsa på en humoristisk äventyrsserie för en större publik. Resultatet blev äventyret "[[Tintin i Sovjet]]", där journalisten Tintin och hans trogna hund [[Milou]] infiltrerar Sovjetunionen för att som journalist skildra det kommunistiska samhället. <br />
<br />
Serien blev snabbt enormt populär, detta trots att de tidigaste äventyren i efterhand kan tyckas dåligt tecknade och fördomsfullt skildrade jämfört med det som komma skulle (en del äventyr har exempelvis anklagats för att vara rasistiska). Med efterföljande "[[Tintin i Kongo]]", "[[Tintin i Amerika]]" och "[[Faraos cigarrer]]" ökade populariteten ytterligare, inte minst eftersom äventyren efter sin publicering i tidningen började samlas i [[seriealbum]]. År 1930 började "Tintin" publiceras i Frankrike, varefter den internationella marknaden bara fortsatte att växa. Snart kunde Hergé börja leva på inkomsterna från sitt serieskapande.<br />
<br />
===Mer realism===<br />
Med femte albumet "[[Blå Lotus]]", började Hergé med den noggranna research och medvetenhet om detaljer som han skulle bli känd för. Då det hade påannonserats att Tintin i sitt nästa äventyr skulle besöka Kina hade en ung kines vid namn [[Tchang Tchong-Yen]] kontaktat Hergé och bett honom att överväga hur han skildrade folket och landet. Detta blev ett uppvaknande för Hergé, som blev medveten dels om hur fördomsfullt han skildrat andra kulturer i de tidiga albumen, dels om vilken fantastisk kulturskatt Kina kunde bjuda på. Som tack för "väckarklockan" skapade han en figur vid namn [[Tchang]] i äventyret (en vän till Tintin som även dök upp i det långt senare albumet "[[Tintin i Tibet]]"). <br />
<br />
En högre grad av realism och noggrannare research medförde att "Tintin" blev alltmer av en renodlad äventyrsserie och de rena slapstickinslagen bantades ner (även om de aldrig försvann helt). Hergé började också att återanvända bifigurer från tidigare äventyr och hålla en viss kontinuitet genom serien, inledningsvis genom att "Blå Lotus" skrevs som något av en fristående fortsättning på "Faros cigrarrer" och genom att [[Dupondtarna]], som hade gjort sin egentliga debut i "Faraos cigrarrer", också medverkade i "Blå Lotus" och de kom därefter att medverka i stort sett i samtliga av seriens episoder. Tintins äventyr avlöste sedan varandra i en regelbunden takt, ett nytt startades ungefär var femtonde månad. "[[Det sönderslagna örat]]" kom 1937, "[[Den svarta ön]]" 1938 och "[[Kung Ottokars spira]]" 1939. <br />
<br />
===Krigsåren och efterkrigsåren===<br />
Då andra världskriget nådde Belgien avbröts produktionen. Hergé fortsatte visserligen att teckna det nya äventyret "[[Det svarta guldet]]" samtidigt som han var inkallad som reservofficer, men serien avbröts då krigssituationen tvingade ''Le XXe Sièclé'' i konkurs. Efter ockupationen av Belgien fortsatte Hergé med "Tintin" för Brysseltidningen ''Le Soir'' (något han starkt kritiserats för eftersom tidningen granskades av den tyska ockupationsmakten och många såg detta som ett utslag för nazivänlighet). Under dessa betingelser, då Hergé tvingades undvika alla brännbara ämnen och dessutom fick ett mycket mindre format till sitt förfogande, blev äventyren "[[Krabban med guldklorna]]", "[[Den mystiska stjärnan]]", "[[Enhörningens hemlighet]]", "[[Rackham den Rödes skatt]]" och "[[De sju kristallkulorna]]" till. Medan tidigare äventyr till viss del hade haft en politisk tendens, kom dessa äventyr mer att handla om vad som kan beskrivas som skattjakter och ha inslag av magisk realism och science fiction. Denna period introducerade viktiga återkommande bifigurer som [[kapten Haddock]], [[professor Kalkyl]] och betjänten [[Nestor]].<br />
[[Bild:Markeringar_Tintin.jpg|frame|left|[[Kapten Haddock]] dyker upp i "[[Krabban med guldklorna]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
Publiceringen av "De sju kristallkulorna" avbröts i och med Bryssels befrielse år 1944. Omedelbart efter befrielsen anklagades Hergé till en början för samröre med ockupationsmakten för att han hade jobbat på ''Le Soir''; han kunde så småningom börja jobba igen och något egentligt samröre kunde aldrig bevisas. Inte förrän år 1946 slutfördes "De sju kristallkulorna" och fortsättningen "[[Solens tempel]]" började i den nystartade veckoserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''<ref>"Serien Tintin, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/serien-tintin/]] (2020-08-28)</ref>, som härefter alltid kom att vara platsen där "Tintin" originalpublicerades. Albumproduktionen återupptogs också och Hergé tog tillfället i akt att teckna om flera av sina tidigare album i mer komprimerat format på färre sidor, modernare teckningsstil och i färg. (Det är dessa omtecknade versioner som vi framför allt känner till i Sverige). Nya äventyr fortsatte att komma ungefär vartannat år. Hergé gjorde en ny (den här gången avslutad) version av "[[Det svarta guldet]]" år 1950, "[[Månen tur och retur (del 1)]]" 1953, "[[Månen tur och retur (del 2)|del 2]]" 1954, "[[Det hemliga vapnet]]" 1956 och "[[Koks i lasten]]" 1958. Både under "Det svarta guldet" och "Månen tur och retur" var Hergé tvungen att tillfälligt avbryta arbetet på grund av hälsoskäl, något som 1950 ledde till att han grundade en tecknarstudio med folk som kunde assistera honom, [[Studios Hergé]].<br />
<br />
===Den sena produktionen===<br />
Därefter tacklade Hergés produktionstakt av. Delvis kan detta förklaras med en livskris som han gick igenom under den här tiden, något som han påstår ha "tecknat av sig" i och med "[[Tintin i Tibet]]" 1960. Under 1970-talet påverkade en blodbristsjukdom hans arbetstempo. Idéerna kom inte lika snabbt som i hans ungdom och inte heller behövde han längre spotta ur sig alster för att försörja sig. "[[Castafiores juveler]]" ([[1963]]), "[[Plan 714 till Sydney]]" ([[1968]]), och "[[Tintin hos gerillan]]" ([[1976]]) var alla väl genomarbetade skapelser som fick ta den tid de tog beroende på Hergés ork och arbetslust ("Plan 714" gjordes dock till stor del av assistenten [[Bob de Moor]], något som många anser bidragit negativt till resultatet). <br />
<br />
I mars 1983 dog Georges Remi vid 75 års ålder. Men "Tintins" saga var inte slut för det. Skisserna till det ofullbordade albumet "[[Tintin och alfakonsten]]" kom ut i bokform 1986, och serien fortsätter att sälja i höga upplagor i stora delar av världen. Även serietidningen ''Tintin'' fortsatte att leva i några år efter Hergés död (dock med andra serier än "Tintin" som huvudinnehåll).<br />
<br />
Hergé hade bestämt att ingen annan skulle få fortsätta att teckna "Tintin" efter hans död, något man som man än så länge har respekterat, även om det då och då höjs röster för att återuppliva serien och det också har utkommit en del icke-auktoriserade alster, till exempel avslutade versioner av "Tintin och alfakonsten".<br />
[[Bild:Tintin_4.JPG|frame|right|[[Tintin]] och [[Kapten Haddock|Haddock]] på Månen 1953. &copy;&nbsp;[[Hergé]].]]<br />
<br />
Även om Tintins karriär nu är slut vad gäller nya äventyr, så var den onekligen lång och framgångsrik så länge den varade. Det är inte för intet som han av Frankrikes president Charles de Gaulle blev kallad "min ende internationelle rival".<br />
<br />
==Form och innehåll==<br />
Något som bidragit till seriens popularitet är Hergés rena och uttrycksfulla teckningsstil, kallad "[[klara linjen]]" (ligne claire), som har bildat skola på den europeiska seriemarknaden. Den har visat sig inte minst vara betydelsefull när det gäller läsarens identifikation med huvudpersonen (åtminstone är det en vitt spridd teori). Även när det gällde bildkomposition, rörelse och bildberättande är Hergé ansedd som en av de stora mästarna inom seriekonsten.<br />
<br />
När det gäller själva historierna så har den balanserade mixen av äventyr och komik (samt inte minst engagemanget i karaktärerna) spelat en viktig roll för serien. Äventyren har varit varierade och fantasifulla – Tintin med vänner har besökt hela världen (och en bit utanför den), bekämpat öststatskommunism, organiserad brottslighet, spionkarteller, slavringar och narkotikasmugglare. De har varit inblandade i skattjakter, övernaturliga mumiehistorier, månfärder, snömansexpeditioner och sydamerikanska revolutioner.<br />
<br />
De tidiga albumen har kritiserats starkt för sina rasistiska och stereotypa inslag. Hergé tog senare avstånd från dessa och förklarade att det berodde på den felaktiga stereotypbild av världen utanför Europa han själv hade blivit matad med som barn (vilket i och för sig inte ursäktar de kritiserade porträtten av afrikaner i den senare "Koks i lasten").<br />
<br />
==Figuren Tintin==<br />
[[Bild:Tintin_et_Milou.png|frame|[[Tintin]] och [[Milou]] av [[Hergé]] med bakgrunder av [[Bob de Moor]], ur "[[Den svarta ön]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
För att vara en huvudfigur i en serie ger Tintin ett relativt blekt intryck. Han är världens mest kända journalist, men syns aldrig (förutom i de första albumen) bedriva något journalistiskt arbete. Han utmärker sig inte på något särskilt sätt och överskuggas allt som oftast av sina bifigurer. Själva namnet betyder något i still med "inget alls" eller "inte alls" på franska. Hans ålder är obestämbar, han har inga egna drifter, och hans utseende är minst utpräglat av alla i hela serien. Tintins mest särskiljande utseendedetalj, hans upprättstående hårtofs, lade Hergé till för att läsaren skulle känna igen seriens huvudfigur.<br />
<br />
Kanske är det det som gör honom till en utmärkt huvudkaraktär. Vem som helst kan identifiera sig med Tintin. Det är möjligen också en bidragande orsak till att serien kunde utvecklas i så många år utan att fastna. Tintin passar in lika väl i en sydamerikansk armé som i en månraket.<br />
<br />
I övrigt uppfyller Tintin hjälterollen enligt alla arketypiska värden. Han är modig, listig, godhjärtad och omöjlig att besegra. Han är lojal mot sina vänner och redo att offra livet för en annan människa. <br />
<br />
Hergé brukade säga "Tintin, c'est moi".<br />
<br />
==Övrigt figurgalleri i serien==<br />
Om Tintin är något intensägande så är hans bifigurer desto färgstarkare. I början var hans enda förtrogne foxterriern [[Milou]] som i de tidigaste äventyr var mer talför och hade mer personlighet än i de senare. Men undan för undan utvidgades persongalleriet med de inkompetenta detektiverna [[Dupondtarna|Dupont och Dupond]], den skönsjungande (?) operadivan [[Bianca Castafiore]] (den enda kvinna som någonsin fick en framträdande roll i serien), den koleriske och lätt alkoholiserade, men godhjärtade [[Kapten Haddock]] (som efterhand trängde undan Milou och till slut nästan stal rampljuset från Tintin), den lomhörde men geniale [[Professor Kalkyl]] med flera. Dessa får anses utgöra kärnan i "familjen Tintin".<br />
<br />
Var och en av dessa har individuella artiklar:<br />
* [[Milou]], har alltid varit med Tintin, den enda figuren utom Tintin som medverkar i alla äventyr<br />
* [[Kapten Haddock]], debuterade i "[[Krabban med guldklorna]]" (äventyr nr 9) och blir Tintins bäste vän som medverkar i samtliga följande äventyr<br />
* [[Dupondtarna]], debuterade i "[[Faraos cigarrer]]" (nr 4) och medverkar i de flesta äventyr därefter, har i efterhand även ritats in i bakgrunden i en ruta i "[[Tintin i Kongo]]" (nr 2)<br />
* [[Professor Kalkyl]], debuterade i "[[Rackham den rödes skatt]]" (nr 12) och medverkar i de flesta äventyr därefter<br />
* [[Bianca Castafiore]], debuterade i "[[Kung Ottokars spira]]" (nr 8) och medverkar i flera äventyr därefter<br />
<br />
[[Bild:Tintinfigurer.gif|center|frame|Ett urval figurer ur "[[Castafiores juveler]]" (plus fru Svensson från "[[Det hemliga vapnet]]" och "[[Plan 714 till Sydney]]"). &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]].]]<br />
<br />
* '''Andra återkommande figurer:'''<br />
Övriga återkommande figurer inkluderar Tintins ärkefiender [[Rastapopoulos]], [[Doktor Müller]] och [[Allan Thompson]], goda vänner som kinespojken [[Tchang]], handelsmannen [[Senhor Oliveira da Figueira]] och den sydamerikanske diktatorn/rebelledaren [[General Alcazar]], den alltid behjälplige betjänten [[Nestor]], den påträngande försäkringsagenten [[Serafim Svensson]] och många fler. Se länkarna nedan.<br />
<br />
{{Kolumner|antal=4}}<br />
*[[Abdallah]]<br />
*[[Allan Thompson]]<br />
*[[Bröderna Fogel]]<br />
*[[Dawson]]<br />
*[[Doktor Müller]]<br />
*[[Emir Muhammed Ben Kalish Ezab]]<br />
*[[General Alcazar]]<br />
*[[General Tapioca]]<br />
*[[Herr Wagner]]<br />
*[[Irma]]<br />
*[[Ivan Sackarin]]<br />
*[[Kapten Chester]]<br />
*[[Maharadjan av Gopal]]<br />
*[[Nestor]]<br />
*[[Pablo]]<br />
*[[Piotr Szut]]<br />
*[[Professor Cantonneau]]<br />
*[[Roberto Rastapopoulos]]<br />
*[[Ridgewell]]<br />
*[[Senhor Oliveira da Figueira]]<br />
*[[Serafim Svensson]]<br />
*[[Sanzot|Slaktaren Sanzot]]<br />
*[[Tchang]]<br />
*[[Överste Jorgen]]<br />
*[[Överste Sponsz]]<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
==Fiktiva företeelser i serierna==<br />
===Tintins geografi===<br />
För serien "Tintin" skapade Hergé ett flertal fiktiva länder, folk och språk. På så sätt kunde han skildra exotiska platser utan att peka ut exakt var de var belägna eller behöva göra närmare efterforskningar kring hur de såg ut på riktigt.<br />
Bland dessa länder finns:<br />
* [[Syldavien]], kungarike i Sydösteuropa, huvudstad '''Klow''', språk [[syldaviska]]<br />
* [[Bordurien]], diktatur i Sydösteuropa, Syldaviens fientligt inställda grannland, språk [[borduriska]]<br />
* [[San Theodoros]], republik i Latinamerika präglat av återkommande statskupper mellan två rivaliserande generaler, huvudstad '''Las Dopicos'''; med ursprungsbefolkning: arumbayafolket med eget språk, och bibarofolket<br />
* [[Nuevo Rico]], Latinamerika, grannland till San Theodoros, huvudstad '''Sanfacion'''<br />
* [[Maharadjan av Gopal|Gopal]], maharadjadöme på indiska halvön<br />
* '''Sao Rico''', skildras aldrig i bild, men det rivaliserande fartyget i "Den mystiska stjärnan" för det landets flagga.<br />
* [[Khemed]], emirat i Mellanöstern<br />
* '''Sondonesien''', Oceanien<br />
<br />
===Fiktiva språk===<br />
Hergé skapade även en rad fiktiva språk för serien, [[syldaviska]] (i Syldavien), [[borduriska]] (i Bordurien) och ''arumbaya'' (bland arumbaya-indianerna i San Theodoros). Språken kanske inte är så genomarbetade, lingvistiskt sett, men har ändå fått en del uppmärksamhet. De här språken är till stor del baserade på ''[[marolliska|marols]]'', en flamländsk dialekt som talades i Bryssel och som Hergé växte upp med. Syldaviska är det största och mest utforskade av de här språken.<br />
<br />
==Tintins äventyr==<br />
Kronologisk listning av Tintins äventyr. Alla äventyr publicerades först i tidningsföljetong innan de samlades i album.<br />
<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#AD0000;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Utgivning&nbsp;</div> <br />
<div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:left;font-size: 100%;clear:left;"><br />
[[Bild:Plan_714_till_Sydney.png|thumb|"[[Plan 714 till Sydney]]" &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]] och [[Carlsen Comics]]]]<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Fransk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Tidningspublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Albumpublicering!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk publicering (numrering)<br />
|-<br />
|"Tintin au pays des Soviets"||1929–30 (''[[Le Petit Vingtième]]'')||1930||"[[Tintin i Sovjet]]"||1975 (-); 2004 (1)<br />
|-<br />
|"Tintin au Congo"||1929–30 (''Le Petit Vingtième'')||1931 (omtecknad färgutgåva 1946)||"[[Tintin i Kongo]]" ||1978 (22); 2004 (2)<br />
|-<br />
|"Tintin en Amérique"||1931–32 (''Le Petit Vingtième'')||1932 (omtecknad färgutgåva 1945)||"[[Tintin i Amerika]]"||1975 (19); 2004 (3)<br />
|-<br />
|"Les Cigares du Pharaon"||1932–34 (''Le Petit Vingtième'')||1934 (omtecknad färgutgåva 1955)||"[[Faraos cigarrer]]" ||1970 (5); 2004 (4)<br />
|-<br />
|"Le Lotus bleu"||1934–35 (''Le Petit Vingtième'')||1936 (delvis omtecknad färgutgåva 1946)|| "[[Blå Lotus]]" ||1977 (21); 2004 (5)<br />
|-<br />
|"L'Oreille cassée"||1935–37 (''Le Petit Vingtième'')||1937 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Det sönderslagna örat]]"||1971 (18); 2004 (6)<br />
|-<br />
|"L'Ile noire"||1937–38 (''Le Petit Vingtième'')||1938 (omtecknad färgutgåva 1943, omtecknad moderniserad utgåva 1966)||"[[Den svarta ön]]" ||1968 (15); 2004 (7)<br />
|-<br />
|"Le Sceptre d'Ottokar"||1938–39 (''Le Petit Vingtième'')||1939 (omtecknad färgutgåva 1947)||"[[Kung Ottokars spira]]"||1960 (2); 1972 (2); 2004 (8)<br />
|-<br />
|"Le Crabe aux pinces d'or"||1940–41 ([[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'')||1941 (omtecknad färgutgåva 1943)||"[[Krabban med guldklorna]]"||1970 (17); 2004 (9)<br />
|-<br />
|"L'Etoile mystérieuse"||1941–42 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1942 (omtecknad och färglagd)||"[[Den mystiska stjärnan]]" ||1960 (1); 1972 (1); 2004 (10)<br />
|-<br />
|"Le Secret de la Licorne"||1942–43 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1943 (omtecknad och färglagd)||"[[Enhörningens hemlighet]]" ||1961 (3); 1974 (11); 2004 (11)<br />
|-<br />
|"Le Trésor de Rackam le Rouge"||1943 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1944 (omtecknad och färglagd)||"[[Rackham den Rödes skatt]]" ||1962 (4); 1974 (12); 2004 (12)<br />
|-<br />
|"Les Sept boules de cristal"||1943–44 (dagsstripp i ''Le Soir'')||1948 (omtecknad och färglagd)||"[[De sju kristallkulorna]]" ||1968 (3); 2004 (13)<br />
|-<br />
|"Le Temple du soleil"||1946–48 (tidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'')||1949 (omredigerad)||"[[Solens tempel]]"||1968 (4); 2004 (14)<br />
|-<br />
|"Au pays de l'or noir"||1939–40 (''Le Petit Vingtième'', oavslutad)<br>1948–50 (tidningen ''Tintin'', omtecknad)||1950||"[[Det svarta guldet]]"||1971 (6); 2004 (15)<br />
|-<br />
|"Objectif Lune"||1950–52 (tidningen ''Tintin'')||1953||"[[Månen tur och retur (del 1)]]"||1969 (7); 2005 (16)<br />
|-<br />
|"On a marché sur la Lune"||1952–53 (tidningen ''Tintin'')||1954||"[[Månen tur och retur (del 2)]]"||1969 (8); 2005 (17)<br />
|-<br />
|"L'Affaire Tournesol"||1954–56 (tidningen ''Tintin'')||1956||"[[Det hemliga vapnet]]" ||1968 (10); 2005 (18)<br />
|-<br />
|"Coke en stock"||1956–58 (tidningen ''Tintin'')||1958||"[[Koks i lasten]]"||1969 (13); 2005 (19)<br />
|-<br />
|"Tintin au Tibet"||1958–59 (tidningen ''Tintin'')||1960||"[[Tintin i Tibet]]" ||1969 (9); 2005 (20)<br />
|-<br />
|"Les Bijoux de la Castafiore"||1961–62 (tidningen ''Tintin'')||1963||"[[Castafiores juveler]]"||1969 (14); 2005 (21)<br />
|-<br />
|"Vol 714 pour Sydney"||1966–67 (tidningen ''Tintin'')||1968||"[[Plan 714 till Sydney]]" ||1969 (16); 2005 (22)<br />
|-<br />
|"Tintin et les Picaros"||1975–76 (tidningen ''Tintin'')||1976||"[[Tintin hos gerillan]]" ||1976 (23); 2005 (23)<br />
|-<br />
|"Tintin et l'Alph-Art"|| – ||1986 (utgivet som ofullbordat album)||"[[Tintin och alfabetskonsten]]"/"[[Tintin och alfakonsten]]"||1989 (-); 2005<br />
|}<br />
Se även [[Kronologisk lista: Tintin]]<br />
<br />
<br />
'''Utanför kronologin'''<br />
<br />
"Tintin et le lac aux requins" / "[[Tintin och Hajsjön]]" (1973) (filmalbum, ej av Hergé)<br />
</div> <br />
<br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk utgivning och översättning==<br />
[[Bild:Karl_Kalkyl.png|frame|[[Professor Kalkyl]] ur "[[Plan 714 till Sydney]]". &copy;&nbsp;[[Studios Hergé]]]]<br />
Tintins första framträdande i Sverige var 1948 i veckotidningen ''25:an'', där den fortsatte att publiceras in på 1950-talet. Andra tidningar serien har publicerats i under årets lopp inkluderar ''[[Året Runt]]'', ''[[Dagens Nyheter]]'', ''[[Kamratposten]]'', ''[[Banggg]]'', ''[[Pelle Svanslös]]'', ''[[Allers]]'' och ''[[Svenska Dagbladet]]''. Översättarna har varierat och namngivningen är allt annat än konsekvent.<br />
<br />
Albumdebuten i Sverige skedde 1960-1962 då fyra album i hårdpärm gavs ut av Bonniers. Antingen var satsningen före sin tid eller också var marknadsföringen misslyckad, för utgivningen blev ingen större succé och lades ned efter dessa fyra böcker. Översättare var [[Per Kellberg]] som gått till historien genom att skapa Professor Karl Kalkyls svenska namn (på franska heter han Tryphon Tournesol), och även introducerade Kapten Haddocks berömda svordom "Bomber och granater!" En lustig översättningsdetalj är att Haddocks whisky kallas "kalasmust" i två av albumen.<br />
<br />
[[1968]] började [[Illustrationsförlaget]] att ge ut "Tintin", som då äntligen slog i Sverige, och även banade väg för hela boomen av fransk-belgiska albumserier i Sverige på 70- och 80-talen. Hela sviten på 23 album gavs ut 1968–1978, även om utgivningsförlaget i olika omgångar bytte namn till [[Carlsen/if]] och [[Carlsen Comics]]. De klassiska översättarna till dessa album är [[Karin och Allan B. Janzon]], som bland annat uppfann Haddocks andra kända svordom, "Anfäkta och anamma!".<br />
<br />
Den svenska numreringen för de här albumen är helt okronologisk, och stämmer inte heller med utgivningen i Sverige, "nr. 7" kom t.ex. ut för första gången 2 år före "nr. 6". Numreringen tros vara baserad på den brittiska ordningen.<br />
<br />
Lagom till "Tintins" 75-årsjubileum 2004 initierade förlaget Bonnier Carlsen en nyöversättning av albumen. Översättaren [[Björn Wahlberg]] har tagit sin uppgift på fullaste allvar och arbetat hårt för att översättningen ska ligga så nära det franskspråkiga originalet som möjligt, så att tvetydigheter, ordvitsar m.m. inte ska gå förlorade. De sista albumen i nyöversättning kom ut i slutet av september 2005.<br />
<br />
Den här utgivningen följer det franska originalets följd, det vill säga albumen ges ut och numreras i den ordning de kom ut i Belgien.<br />
<br />
2015 börjar [[Kartago]] ge ut Tintinalbumen med hårda pärmar. 2020 övertogs utgivningen av [[Cobolt förlag|Cobolt]], efter att Kartago bliviten underetikett till detta förlag.<br />
<br />
==Tintin i andra medier==<br />
"Tintin" har också överförts till andra medier, inklusive spelfilm, [[animerad film|tecknade filmer och TV-serier]], talskivor, teaterpjäser, böcker, utställningar m.m.<br />
<br />
===Animerade TV-serier===<br />
*Under 1960- och 70-talen producerades det sju animerade TV-serier med "Tintin" i Frankrike. Varje TV-serie var baserad på ett albumäventyr uppdelat på 4-8 avsnitt vardera. Man höll sig här ganska fritt till originalbumen, t.ex. hade Kalkyl här perfekt hörsel. Äventyren ifråga var: "Den Svarta Ön", "Månen Tur och Retur" del 1 och 2, "Enhörningens Hemlighet", "Rackham den Rödes Skatt", "Den Mystiska Stjärnan", "Krabban med Guldklorna" och "Det Hemliga Vapnet". De flesta av dessa äventyr har sänts på svensk tv och/eller getts ut på video.<br />
*På 1990-talet kom en fransk-kanadensisk tecknad TV-serie i 39 avsnitt, som också har givits ut på DVD. Här var man mer trogen originalalbumen.<br />
<br />
===Animerade långfilmer===<br />
*Den tecknade långfilmen "Solens Tempel" kom 1969 och baserades på dubbeläventyret "De Sju Kristallkulorna"/"Solens Tempel". Nu utgiven på DVD i Sverige.<br />
*"Tintin och Hajsjön" kom 1972. Den baserades inte på något äventyr av Hergé, utan hade ett originalmanus av [[Greg]]. Finns tillgänglig på DVD i Sverige<br />
*Den 22 oktober 2011 hade den datoranimerade långfilmen "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" världspremiär. Filmen, i regi av Steven Spielberg, gick upp på svenska biografer den 28 oktober. Spielberg sägs, tillsammans med Peter Jackson, förberea ytterligare två stycken datoranimerade långfilmer med Tintin, men hittills (2017) har ingen ytterligare film fått premiär.<br />
<br />
===Talskivor och kassetter===<br />
*1971-1989 kom en serie skivor och kassetter på svenska där serieäventyren hade överförts till en form av radioteater. Bearbetningen gjordes av Lasse Swärd och Bert-Åke Varg. Tintins röst gestaltades oftast av Tomas Bolme. Alla äventyr utom "Tintin i Sovjet" och "Tintin och Alfakonsten" adapterades på detta sätt. Idag finns de på CD.<br />
<br />
===Teater===<br />
*1941 sattes "[[Le Mystère du diamant bleu]]" ("Mysteriet med den blå diamanten") upp på teater i Bryssel, till manus av Hergé och Jacques Van Melkebeke. Året efter sattes ytterligare en pjäs upp, "[[Monsieur Boullock a disparu]]" ("Herr Boullock är försvunnen").<br />
<br />
===Spelfilmer===<br />
Två spelfilmer gjordes i Frankrike/Belgien i början av 1960-talet. Ingen av dem hade serieäventyr som förlaga.<br />
*"Tintin i Piraternas Våld" (även känd som "Tintin och det Gyllene Skinnet") kom 1961 och regisserades av Jean-Jacques Vierne. Rollen som Tintin spelades av Jean-Pierre Talbot och Georges Wilson gestaltade Kapten Haddock.<br />
*"Tintin och de Blå Apelsinerna" ("Tintin et les Oranges Bleues") kom 1964 och regisserades av Philippe Condroyer. Jean-Pierre Talbot spelade återigen Tintin medan rollen som Haddock tagits över av Jean Bouise.<br />
De här två filmerna har släppts på VHS och DVD i Sverige.<br />
<br />
===Böcker===<br />
*Böcker, bilderböcker, pysselböcker m.m. har producerats av Hergés studio och på licens nästan från allra första början. Men mest känd är nog en annorlunda nytolkning av figuren: i Frederic Tutens roman "[[Tintin i Nya Världen]]" växer Tintin upp till man och får bland annat till det med den sköna Clavdia (känd från Thomas Manns "Bergtagen"). Boken kom 1993 och blev en smärre succé, detta trots att romanfiguren inte har mycket gemensamt med Hergés Tintin. Den publicerades med tillstånd av Hergés efterlevande.<br />
<br />
===Spel===<br />
*1987 gav Ravensburger ut ett detektivspel med Tintin, där det går ut på att ta reda på vem som har kidnappat Professor Kalkyl och var han befinner sig.<br />
<br />
==Hyllningar och parodier==<br />
[[Bild:Tintin_fyrtio.png|thumb|200px|right|"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]", hyllningsalbum till [[Hergé]], utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Omslag bestående av collage av bilder av [[Enki Bilal]], [[Jacques Tardi]], [[Frank Margerin]], [[Avoine]] och [[Hergé]]. &copy;&nbsp;upphovsmännen/''[[(A Suivre)]]''/[[Medusa]].]]<br />
*"[[Tintin i Schweiz]]" och "[[Tintin i Paris]]", två album i ''[[Parodi (albumserie)|Parodi]]''-serien<br />
*"[[Tintin i Thailand]]", parodialbum<br />
*"Tintin i Libanon" var en kort serie som publicerades i satirtidningen ''[[Etikett]]''<br />
*"[[Tintin i Nya Världen]]", roman av Frederic Tuten<br />
*Tintin gör flera cameos i [[Jan Lööf]]s serie "[[Felix]]". Lööf gör även en skildring av en åldrad Tintin i albumet "[[Serier om den första kärleken]]".<br />
*I ''[[Svenska Mad]]'' nr 7/1977 finns en ensidig parodi, kallad "Tönten och ännu en liga".<br />
*[[Dupondtarna]] dyker upp som belgare i "[[Asterix]]"-albumet "[[Asterix i Belgien]]".<br />
*''[[Teen Titans|Teen Titans Spotlight]]'' nr 11 (1987) av [[Jean-Marc Lofficier]], [[Randy Lofficier]] och [[Joe Orlando]], utgiven av [[DC Comics]] (En bekant hjälte vid namn ''Tin'' dyker upp.)<br />
*"[[Tintin och de fyrtio tecknarna]]" är ett hyllningsalbum till Hergé av ett flertal olika tecknare, utgivet i Sverige av [[Medusa]] 1989. Förlagan var ett specialnummer av franska ''[[(Á Suivre)]]'' utgivet kort efter Hergés död 1983. Den svenska versionen är förkortad, men har även inkluderat ett antal bidrag från svenska serieskapare.<br />
*"[[Tintin på Lister]]", parodi av [[Daniel Ahlgren]] i "[[Allt för konsten 3]]"<br />
*"[[Breaking free]]", pastisch med temat den anarkistiska kampen<br />
*"Den befriade konstnären" i ''[[Kalle Ankas Pocket 300: Strandhjälten|Kalle Ankas Pocket 300]]'' av [[Corrado Mastantuono]] där några inte helt obekanta figurer dyker upp under namnen Tantan (Tintin), Moulin ([[Milou]]), Kapten Klopstock ([[Kapten Haddock]]) och Dupant och Dupand ([[Dupondtarna]]).<br />
*"[[Eva & Adam]]"-albumet "Den andra killen" (nr 4) avslutas med en serie kallad "Födelsedagskalaset", där [[Måns Gahrton]] berättar om sitt Tintinläsande under barndomen.<br />
*Tintin och [[Kapten Haddock]] gör båda [[cameo]]s i den amerikanska serien "[[Top 10]]", Tintin i ''Top 10: Beyond the Farthest Precinct'' nr 3, och Haddock samma nummer samt i "Top 10: The Forty-Niners".<br />
*I den femte delen av [[Joann Sfar]]s "[[Rabbinens katt]]" ("Jérusalem d'Afrique", i album nummer två av den amerikanska utgåvan) möter huvudpersonerna Tintin i Kongo cirka 1930. Porträttet av Tintin är här inte särskilt smickrande utan visar en självgod kolonialist som ser på alla icke-européer som mindre vetande och skjuter varje vilt djur som kommer i hans väg.<br />
*En referens till en Haddock-scen i "[[Koks i lasten]]" görs i serieromanen "[[Svalornas lek]]" av [[Zeina Abirached]] (sidorna 118&ndash;120 i den svenska utgåvan).<br />
*Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på det Tintin-exklusiva språket [[syldaviska]]. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).<br />
*"Timtim" i ''[[Pyton (serietidning)|Pyton]]'' nr 3/1992 och "Timtim's comeback" i ''Pyton'' nr 8/1992.<br />
<br />
==Tintin på andra språk==<br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Språk!!bgcolor="#FFEBAD"|Namn<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_sydafrika.gif]] Afrikaans||Kuifie<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_saudi_arabien.gif]] Arabiska||تان تان (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_schweiz.gif]] Bern-dialekt||Täntän<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_esperanto.gif]] Esperanto||Tinĉjo<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_iran.gif]] Farsi||تن تن (Tainetaine)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_belgien.gif]] Franska||'''Tintin'''<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_finland.gif]]}} Finska||Tintti<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_flamländska.gif]]}} Flamländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_friesland.gif]] Frisiska||Túfke<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_färöarna.gif]]}} Färöiska || Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_grekland.gif]] Grekiska|| Τεντέν (Tenten)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_israel.gif]]}} Hebreiska||טינטין (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_island.gif]] Isländska||Tinni<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_italien.gif]] Italienska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_japan.gif]]}} Japanska||タンタン (Tantan)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_folkrepubliken_kina.gif]] Kinesiska||丁丁<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sydkorea.gif]]}} Koreanska||탱탱 (Ttangttang)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_latin.gif]] Latin||Titinus<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_nederländerna.gif]] Nederländska||Kuifje<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_norge.gif]] Norska||Tintin, Peik (tidigare)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_polen.gif]]}} Polska||Tintin<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_portugal.gif]] Portugisiska||Tintim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_ryssland.gif]]}} Ryska||Тантан (Tantan)<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_sardinien.gif]]}} Sardiska||Tintin<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_serbien.gif]]}} Serbiska||Тинтин (Tintin)<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_spanien.gif]] Spanska||Tintín<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_turkiet.gif]] Turkiska||Tenten<br />
|-<br />
|[[Bild:mini_tyskland.gif]] Tyska||Tim<br />
|-<br />
|{{bildram|[[Bild:mini_wales.gif]]}} Walesiska||Tintin<br />
|}<br />
<br />
==Mer läsning och andra fakta==<br />
Tintinologerna framför andra är [[Benoît Peeters]] och [[Philippe Goddin]]. Här listas diverse Tintinania av dem och andra:<br />
<br />
===Böcker om Tintin===<br />
* Jean-Marie Apostolidès: "Les Métarmophoses de Tintin" (Seghérs 1984)<br />
* Jan Baetens: "Hergé Ecrivain" (Labor 1990)<br />
* [[Michael Farr]]: "Tintin: The Complete Companion" (John Murray 2001) (Svensk översättning: "[[Tintin: den kompletta guiden]], Bonnier Carlsen 2005)<br />
* Hergé: "Cinquante ans de Travaux Fort Gais" (Casterman 1978)<br />
* Philippe Goddin: "Hergé et Tintin" (Lombard 1986)<br />
* Philippe Goddin: "Les Débuts d'Hergé" (Éditions Moulinsart 1999)<br />
* Benoît Peeters: "Le Monde D'Hergé" (Casterman 1983) (Svensk översättning: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", Carlsen Comics 1983)<br />
* Benoît Peeters: "Les Bijoux Ravis" (Magic Strip 1984)<br />
* Benoît Peeters: "Hergé, Les Débuts d'un Illustrateur 1922-1932" (Casterman 1987)<br />
* Numa Sadoul (intervjuar Hergé): "Tintin et Moi" (Casterman 1975)<br />
* Frédéric Soumois: "Dossier Tintin" (Jacques Antoine 1987)<br />
<br />
===Filmer om Tintin===<br />
*"[[Tintin och jag]]" (dokumentär regisserad av Anders Østergaard, 2003)<br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Att förbjuda eller inte förbjuda ...Tintin|2|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Dick Harrison|På spaning efter Plekszy-Gladz mustascher|3|2008|33|38}}<br />
{{B&B|Fredrik Strömberg|Generation Tintin|3|2008|8|9}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Tintin – en tidlös 80-åring|1|2009|8|12}}<br />
{{Serieblaskan|Olof Gustafsson|Falska Tintinalbum - säljs på nätet|1|2009|15|18}}<br />
{{Artikel|Författare=Tobias Eriksson|Titel=Anfäkta och anamma – Tintin fyller 80 år!|Tidning=Svenska Dagbladet|datum=2009-02-09}}<br />
{{B&B|Daniel Atterbom|Tintins äventyr – på film igen|4|2011|22|27}}<br />
{{B&B|Björn Wahlberg|Enhörningens hemlighet &ndash; jakten på den försvunna Tintinfilmen|1|2012|28|35}}<br />
{{B&B|Lotten Peterson|Tintinmålets oöverskådliga konsekvenser|2|2012|28|29}}<br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Tintinologi]]<br />
* [[Tintiniana]]<br />
* [[Tintingate]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://www.tintin.com/uk/ Tintin.com (officiell webbplats på åtskilliga språk)]<br />
*[http://www.asterion.se/tintin.html Tintin – en hjälte med hjärta och hjärna (fansajt)] Svensk Tintinsida av översättaren [[Björn Wahlberg]]<br />
*[http://www.tintinologist.org/ Tintinologist (fansajt)]<br />
*[http://www.angelfire.com/space/u_line/tidning.htm Tintin i svenska tidningar (fansajt)]<br />
*[http://lakrabo.es.tripod.com/ The different languages of Tintin] "a site for tintin fanatics and collectors"; detaljer om Tintinutgåvor (särskilt "[[Krabban med guldklorna]]") i över 50 språk<br />
*[http://www.intertintin.com/ "Intertintin"] inofficiell webbplats av en samlare, med data och titelbilder på Tintinutgåvor i över 50 länder<br />
*[http://www.generationt.se/ Generation T – Den svenska Tintinföreningen] officiell webbplats för den svenska Tintinföreningen<br />
<br />
<br />
{{Tintin}}<br />
{{Hergé}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Kategori:Fiktiva_organisationer_i_serier&diff=256421
Kategori:Fiktiva organisationer i serier
2024-01-09T21:28:03Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Fiktiva föremål i serier|Organisationer]]<br />
'''Fiktiva organisationer''' finns det gott om i olika serier, t.ex. fiktiva föreningar, företag, skolor, superhjältegrupper, skurkligor m.m.. Här listas Seriewikins artiklar om dessa.</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Rube_Goldberg&diff=256420
Rube Goldberg
2024-01-09T21:26:10Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serieskapare|Goldberg, Rube]]<br />
[[Kategori:Amerikanska serieskapare|Goldberg, Rube]]<br />
'''Reuben Lucius "Rube" Goldberg''' (1883–1970) var en amerikansk serieskapare och upphovsman till tidiga [[dagspresserie]]r som "[[Mike and Ike]]", "[[Boob McNutt]]", "[[Bobo Baxter]]", "[[Doc Wright]]", "[[Lala Palooza]]" och "[[Rube Goldberg's Sideshow]]".<br />
<br />
Även berömd för sina "[[Rube Goldberg Devices|Devices]]" (Goldberg-machines), konstiga uppfinningar där intrikata arrangemang med t.ex. kugghjul, taljor, hundar, burfåglar etc utnyttjades till absurd effekt för minimala resultat.<ref>https://www.cbsnews.com/pictures/the-wacky-inventions-of-rube-goldberg/8/ "The wacky inventions of Rube Goldberg", 25 januari 2014, CBS News, läst 2024-01-09</ref><br />
<br />
Goldberg var en av grundarna till the [[National Cartoonists Society]] 1945, och dess utmärkelse [[Reuben Award]] är formgiven av och uppkallad efter Goldberg.<br />
<br />
== Kuriosa ==<br />
Avsnittet "The Ghost in the Machine" från 2014 av TV-serien "Deadbeat" kretsar helt och hållet kring Rube Goldberg. Rube Goldbergs spöke (spelad av Gerry Vichi) tar hjälp av ett medium för att påverka sina barnbarn, med metoder som påminner om hans berömda "Devices".<br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://www.rubegoldberg.com/ RubeGoldberg.com (officiell webbplats)]</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Bud_Grace&diff=256419
Bud Grace
2024-01-09T21:16:41Z
<p>E.G.: /* Utmärkelser */</p>
<hr />
<div>{{DEFAULTSORT:Grace, Bud}}<br />
{{Faktaruta serieskapare<br />
|namn =Bud Grace <br />
|bild =Budgracefoto.JPG<br />
|bildtext ='''Bud Grace''' signerar [[Ernie]]-böcker på [[Comics (mässa)|Comics '04]]. Foto:&nbsp;[[Användare:Andreas|Andreas Eriksson]].<br />
<br />
|född =1944<br />
|födelseplats =Chester, Pennsylvania<br />
|död =<br />
|dödsplats =<br />
|fullständigt namn=<br />
|födelsenamn =Robert Grace<br />
|alias =Bud Grace<br>Bo Grace<br>Buddy Valentine<br />
<br />
|land =USA<br />
|land1 =<br />
|land2 =<br />
|land3 =<br />
|land4 =<br />
<br />
|språk =Engelska<br />
|språk1 =<br />
|språk2 =<br />
|språk3 =<br />
|språk4 =<br />
|språk5 =<br />
<br />
|grupp =<br />
|grupp1 =<br />
|grupp2 =<br />
|grupp3 =<br />
<br />
|studio =<br />
|studio1 =<br />
|studio2 =<br />
|studio3 =<br />
<br />
|verk ="[[Ernie]]"<br />
|verk1 ="[[Babs & Aldo]]"<br />
|verk2 =<br />
|verk3 =<br />
<br />
|webbplats =http://www.bud-grace-blog.com/ Buddy's Blog<br />
|webbplats1 =http://piranhaclubcomics.com/ Piranha Club Comics<br />
|webbplats2 =<br />
|webbplats3 =<br />
<br />
|namnteckning =<br />
}}<br />
<br />
[[Kategori:Serieskapare]]<br />
[[Kategori:Amerikanska serieskapare]]<br />
[[Kategori:Urhundenvinnare]]<br />
[[Kategori:Ankister]]<br />
'''Bud Grace''' (egentligen '''Robert Grace''', även känd under signaturen '''Bo Grace'''), född 1944. Före detta atomfysiker som sadlade om och blev serietecknare. Fil. dr. i atomfysik 1971 vid Florida State University. Lärare vid University of Georgia 1971–73, därefter vid Florida State University. Påbörjade karriären som skämttecknare 1979. Skapade 1988 serien "[[Ernie]]", som direkt blev en succé i Norden. En stor del av de dagstidningar som publicerar serien har sedan starten varit nordiska, och många av dessa är dessutom svenska. Redan 1989 besökte Bud Grace [[Comics (mässa)|Comics '89]] och belönades med [[Adamsonstatyetten]] för bästa utländska serieskapare. <br />
<br />
Bud Grace uppträdde ofta själv i sin egen serie "[[Ernie]]" och bröt då normalt den fjärde väggen genom att tala direkt till läsaren.<br />
<br />
Tecknade under pseudonymen '''Buddy Valentine''' den kortlivade serien "[[Babs & Aldo]]" som bland annat publicerades i ''[[Serie-Paraden]]''.<br />
<br />
== Utmärkelser ==<br />
*[[Adamsonstatyetten]] 1989<br />
*[[National Cartoonists Society]] Newspaper Comic Strip Award 1993<br />
*[[Urhunden (pris)|Urhunden]] 1994 för "Ernie 1".<br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Ingemar Bengtsson|Bud Grace har modellerat Ernie efter sig själv|1|1990|8|14}}<br />
{{Serieblaskan|Roger Möller|Ernie & Bud Grace|3|2010|28|30}}<br />
{{stub}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Bosse&diff=256418
Bosse
2024-01-09T21:09:19Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>Det finns åtskilliga uppslagsord innehållande namnet '''Bo''' eller '''Bosse''':<br />
<br />
==Serier och seriefigurer==<br />
#För den svenska serien '''"Bosse"''' av [[Mattias Gordon]], se '''[[Bosse (Mattias Gordon)|"Bosse" (Mattias Gordon)]]'''<br />
#För [[Hank Ketcham]]s serie '''"Bosse Bus"''', se den mer kända titeln '''"[[Dennis]]"'''<br />
#För [[Sheldon Mayer]]s serie '''"Bosse och Bettan"''', se originaltiteln '''"[[Sugar & Spike]]"'''<br />
#För [[Henry Boltinoff]]s polis som i original heter '''Casey the Cop''', se '''[[Bosse Byling]]'''<br />
#För [[Disney]]-skurken '''Busiga Bosse''', se '''[[Putte och Knölen]]'''<br />
#För den nederländska serien av [[Dick Bruynesteyn|Dik]], se '''"[[Bosse Banan]]"'''<br />
#För den svenska figuren '''Bosse Banan''', se huvudserien '''"[[Svenne Gurka]]"'''<br />
#För [[Ulf Lundkvist]]s seriefigur '''Baron Bosse''', se serien '''"[[Assar]]"''' samt albumet '''"[[Baron Bosse Story]]"'''<br />
#För pojken '''Bo''' i [[Hans Rosén]]s "Bo och Olle", se '''"[[Bo och Olle]]"'''<br />
#För tjuren '''Bo''' i [[Wil Raymakers]] serie "Djurgården", se '''"[[Djurgården]]"'''<br />
#'''Bo By''', bifigur i "Kronblom", se '''"[[Kronblom]]"'''<br />
#'''B.O. Plenty''', bifigur i "Dick Tracy", se '''"[[Dick Tracy]]"'''<br />
#'''[[Bo Bo Bolinski]]''', figur av [[Robert Crumb]]<br />
<br />
==Serieskapare==<br />
#'''[[Bo Michanek]]'''<br />
#För signaturen '''Bo Grace''', se '''[[Bud Grace]]'''<br />
#'''Bosse''', signatur som används av '''Serge Bosmans''', se '''[[Bosse (Serge Bosmans)]]<br />
<br />
==Seriebutiker==<br />
#'''[[Bosses Comics]]'''<br />
<br />
==Se även==<br />
*[[Bobo (gaffelsida)]]<br />
<br />
{{gaffelsida}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Bud_Grace&diff=256417
Bud Grace
2024-01-09T21:08:36Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>{{DEFAULTSORT:Grace, Bud}}<br />
{{Faktaruta serieskapare<br />
|namn =Bud Grace <br />
|bild =Budgracefoto.JPG<br />
|bildtext ='''Bud Grace''' signerar [[Ernie]]-böcker på [[Comics (mässa)|Comics '04]]. Foto:&nbsp;[[Användare:Andreas|Andreas Eriksson]].<br />
<br />
|född =1944<br />
|födelseplats =Chester, Pennsylvania<br />
|död =<br />
|dödsplats =<br />
|fullständigt namn=<br />
|födelsenamn =Robert Grace<br />
|alias =Bud Grace<br>Bo Grace<br>Buddy Valentine<br />
<br />
|land =USA<br />
|land1 =<br />
|land2 =<br />
|land3 =<br />
|land4 =<br />
<br />
|språk =Engelska<br />
|språk1 =<br />
|språk2 =<br />
|språk3 =<br />
|språk4 =<br />
|språk5 =<br />
<br />
|grupp =<br />
|grupp1 =<br />
|grupp2 =<br />
|grupp3 =<br />
<br />
|studio =<br />
|studio1 =<br />
|studio2 =<br />
|studio3 =<br />
<br />
|verk ="[[Ernie]]"<br />
|verk1 ="[[Babs & Aldo]]"<br />
|verk2 =<br />
|verk3 =<br />
<br />
|webbplats =http://www.bud-grace-blog.com/ Buddy's Blog<br />
|webbplats1 =http://piranhaclubcomics.com/ Piranha Club Comics<br />
|webbplats2 =<br />
|webbplats3 =<br />
<br />
|namnteckning =<br />
}}<br />
<br />
[[Kategori:Serieskapare]]<br />
[[Kategori:Amerikanska serieskapare]]<br />
[[Kategori:Urhundenvinnare]]<br />
[[Kategori:Ankister]]<br />
'''Bud Grace''' (egentligen '''Robert Grace''', även känd under signaturen '''Bo Grace'''), född 1944. Före detta atomfysiker som sadlade om och blev serietecknare. Fil. dr. i atomfysik 1971 vid Florida State University. Lärare vid University of Georgia 1971–73, därefter vid Florida State University. Påbörjade karriären som skämttecknare 1979. Skapade 1988 serien "[[Ernie]]", som direkt blev en succé i Norden. En stor del av de dagstidningar som publicerar serien har sedan starten varit nordiska, och många av dessa är dessutom svenska. Redan 1989 besökte Bud Grace [[Comics (mässa)|Comics '89]] och belönades med [[Adamsonstatyetten]] för bästa utländska serieskapare. <br />
<br />
Bud Grace uppträdde ofta själv i sin egen serie "[[Ernie]]" och bröt då normalt den fjärde väggen genom att tala direkt till läsaren.<br />
<br />
Tecknade under pseudonymen '''Buddy Valentine''' den kortlivade serien "[[Babs & Aldo]]" som bland annat publicerades i ''[[Serie-Paraden]]''.<br />
<br />
== Utmärkelser ==<br />
*[[Adamsonstatyetten]] 1989<br />
*[[National Cartoonist Society]] Newspaper Comic Strip Award 1993<br />
*[[Urhunden (pris)|Urhunden]] 1994 för "Ernie 1".<br />
<br />
==Mer om {{PAGENAME}}==<br />
{{B&B|Ingemar Bengtsson|Bud Grace har modellerat Ernie efter sig själv|1|1990|8|14}}<br />
{{Serieblaskan|Roger Möller|Ernie & Bud Grace|3|2010|28|30}}<br />
{{stub}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Mall:Hegerfors&diff=256416
Mall:Hegerfors
2024-01-09T20:58:49Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div><noinclude>[[Kategori:Navigationsmallar för serieskapare|Hegerfors]]</noinclude><br />
{{Flexi|rubrik=[[Sture Hegerfors]] |fakta=&nbsp;<br />
{{Flexivariant|rubrik=Publiceringar|fakta=&nbsp;<br />
<div style="background-color:lightgrey;color:black;font-weight:bold;text-align:center">Skämtteckningar</div> <br />
[[P.S.-rutan]]<br />
<div style="background-color:lightgrey;color:black;font-weight:bold;text-align:center"> Översiktsverk </div><br />
"[[Svisch! Pow! Sock! Seriernas fantastiska värld]]" &#124; <br />
"[[Serier och serietecknare]]" &#124; <br />
"[[Sex och serier]]" &#124; <br />
"[[Seriöst om serier]]" &#124; <br />
"[[Pratbubblan! En bok om serier]]" &#124; <br />
"[[Kalle Anka, Mick Jagger och jag – en diggares memoarer]]" &#124; <br />
"[[Serieboken (1986)|Serieboken]]" &#124; <br />
"[[Comics – Serierna 100 år]]" &#124; <br />
"[[Whaam!: seriens språk]]" &#124; <br />
"[[Innan bilderna bleknar]]"<br />
<div style="background-color:lightgrey;color:black;font-weight:bold;text-align:center"> Monografier </div><br />
"[[Jocke, Nicke och Majken]]" &#124; <br />
"[[Fridolf Celinder]]" &#124;<br />
"[[Boken om Adamson]]"<br />
}}<br />
{{Flexivariant|rubrik=Arrangemang|fakta=&nbsp;<br />
<div style="background-color:lightgrey;color:black;font-weight:bold;text-align:center"> Utställningar </div><br />
[[Seriernas Fantastiska Värld]] &#124;<br />
[[Svenska Seriemuseet]] &#124;<br />
[[Seriekopplingar]]/[[Comics – Serierna 100 år|Serierna 100 år]]/[[WHAAM!|WHAAM! Seriens språk]] &#124;<br />
[[Kvack!]] &#124;<br />
[[Humor med Gahlin och Ljunggren!]]<br />
<div style="background-color:lightgrey;color:black;font-weight:bold;text-align:center"> Prisjuryer </div><br />
[[Adamsonstatyetten]] &#124;<br />
[[91:an-stipendiet]] &#124;<br />
[[Egmont Kärnans barnserietävling 2009]]<br />
<div style="background-color:lightgrey;color:black;font-weight:bold;text-align:center"> Övrigt </div><br />
[[Svenska Serieakademin]] &#124;<br />
[[Seriefrämjandet]] &#124;<br />
[[Bok- & Biblioteksmässan|Comics/SerieSöndag]]<br />
}}}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Wham!&diff=256415
Wham!
2024-01-09T20:55:21Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serietidningar]]<br />
[[Kategori:Brittiska serietidningar]]<br />
{{disamb|Ej att förväxla med utställningen [[WHAAM!]].}}<br />
'''''Wham!''''' var en brittisk veckoserietidning utgiven av [[Odhams Press]]. Den publicerades i sammanlagt 187 nummer mellan den 20 juni 1964 och den 13 januari 1968. <br />
<br />
Tidiga nummer påminde till form och innehåll om [[DC Thomson]]s serietidning ''[[The Beano]]'', en institution i brittisk seriehistoria. Liksom ''Beano'' innehöll ''Wham!'' både äventyrs- och humorserier, och flera av dessa var mer eller mindre uttalade imitationer av Thomson-serier. En de mer originella kreationerna var [[Leo Baxendale]]s "[[Eagle-Eye, Junior Spy]]", och spinoffen "[[Grimly Feendish]]". Senare nummer lämnade den ursprungliga formen och i slutet publicerades även återtryck av amerikanska "[[Fantastic Four]]" i tidningen. <br />
<br />
Tidningen sålde väl i början och gav upphov till två liknande tiningar från Odhams, ''[[Pow!]]'' och ''[[Smash!]]''. Med tiden sinade dock originalitet och popularitet och 1968 lades ''Wham!'' ned och "absorberades" av ''Smash!''.</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Wham!&diff=256414
Wham!
2024-01-09T20:52:44Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serietidningar]]<br />
[[Kategori:Brittiska serietidningar]]<br />
{{disamb|Ej att förväxla med utställningen [[WHAM!]].}}<br />
'''''Wham!''''' var en brittisk veckoserietidning utgiven av [[Odhams Press]]. Den publicerades i sammanlagt 187 nummer mellan den 20 juni 1964 och den 13 januari 1968. <br />
<br />
Tidiga nummer påminde till form och innehåll om [[DC Thomson]]s ''[[The Beano]]'', en institution i brittisk seriehistoria. Liksom ''Beano'' innehöll ''Wham!'' både äventyrs- och humorserier, och flera av dessa var mer eller mindre uttalade imitationer av Thomson-serier. En de mer originella kreationerna var [[Leo Baxendale]]s "[[Eagle-Eye, Junior Spy]]", och spinoffen "[[Grimly Feendish]]". Senare nummer lämnade den ursprungliga formen och i slutet publicerades även återtryck av amerikanska "[[Fantastic Four]]" i tidningen. <br />
<br />
Tidningen sålde väl i början och gav upphov till två liknande tiningar från Odhams, ''[[Pow!]]'' och ''[[Smash!]]''. Med tiden sinade dock originalitet och popularitet och 1968 lades ''Wham!'' ned och "absorberades" av ''Smash!''.</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Mumin&diff=256325
Mumin
2024-01-04T20:26:06Z
<p>E.G.: /* Mumin (1977-1981) */</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Finländska serier]]<br />
[[Kategori:Brittiska serier]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Finländska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Brittiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Serietidningar]]<br />
[[Kategori:Svenska serietidningar]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier baserade på böcker]]<br />
[[Bild:Tove_Jansson.JPG|frame|right|[[Tove Jansson]] med några av sina figurer från "[[Mumin]]". &copy;&nbsp;upphovskvinnan.]]<br />
"'''Mumin'''" heter serieversionen av [[Tove Jansson]]s böcker om [[Mumintroll]]en, men serien har också publicerats under titeln '''Mumintrollen'''.<br />
<br />
==Bakgrund==<br />
[[Fil:Mumin Fazer chokladask.jpg|thumb|300px|right|[[Mumin]]trollen har även skapat [[merchandise]] samt använts i [[reklamserier|reklam]]syfte, som här i reklam för choklad från Fazer.]]<br />
Begreppet [[mumintroll]] använde Tove Jansson redan under tonåren i sin dagbok.<ref>Anneli Ilmonen, Teija Waaramaa och Elina Bonelius (red.): "Tove Jansson. Minnesutställning", Tammerfors konstmuseums publkationer 103, Tammerfors konstmuseum/Birkalands regionalkonstmuseum, ISSN 0782-3746/ISBN 952-9549-71-7, s. 22 (cit. "Minnesutställning")</ref><br />
<br />
På 1930-talet ritade Jansson teckningar till olika tidningar, framförallt till den kulturpolitiska högertidskriften ''Garm'', där hon så småningom kom att rita politiska karikatyer som drev med framförallt [[Adolf Hitler|Hitler]] och nazismen<ref>"Minnesutställning", s. 22f; [[Christina Björk]]: "[[Tove Jansson – mycket mer än Mumin]]", Bilda förlag, Stockholm 2003, ISBN 91-574-5967-3, s. 65</ref>. I målningar från 1930-talet syns en svart figur som med lite god vilja kan tolkas som en förstudie till mumintrollet.<ref>Christina Björk, a.a., s. 71; den svarta figuren kan ses på bild på [http://vetamix.net/image/mumintrollet_798 YLE: Så här såg det första mumintrollet ut]</ref> I nyss nämnda ''Garm'' uppstod också mumintrollet slutligen på bild i en teckning som publicerades 1943, fast till en början kallade hon den för snork. Figuren blev en form av signatur för Tove Jansson. Detta var under finska fortsättningskrigets dagar (1941-1944). Kriget påverkade Jansson, hon ville gärna dra sig undan från den hemska verkligheten, och redan under finska vinterkriget (1939-1940) hade hon skrivit en eskapistisk berättelse om en annan mycket bättre värld. Den sagan kallade hon "Mumintrollets underliga resa", men den publicerades aldrig.<ref>Christina Björk, a.a., s. 71f</ref><br />
<br />
Den första boken om mumintrollen publicerades 1945, den hette "Småtrollen och den stora översvämningen" och var en omarbetning av ovannämnda "Mumintrollets underliga resa" och av Janssons egna illustrationer framgick att mumintroll såg ut precis som den snork som hon använde som signatur i ''Garm''. Boken gavs ut på Söderströms förlag i Helsingfors och det var förlaget som bestämde att ordet mumintroll inte skulle finnas i bokens titel, för ingen visste vad ett mumintroll var. Den gavs också ut på Hasselgrens förlag i Stockholm redan samma år.<ref>Christina Björk, a.a., s. 72f</ref> Året efter kom "Kometjakten", som i omarbetat skick 1947 blev den allra första muminserien: "Mumintrollet och jordens undergång"<ref>Christina Björk, a.a., ss. 76 och 82</ref> (se vidare nedan); romanen omarbetades senare ett par gånger och den sista upplagan heter "Kometen kommer".<br />
<br />
==Inkarnation 1: Den första muminserien==<br />
==="Mumintrollet och jordens undergång"===<br />
<br />
Från den 3:e oktober 1947 till den 2:a april 1948 publicerades en serie av Tove Jansson med titeln "[[Mumintrollet och jordens undergång]]" i den finlandssvenska vänstertidningen [[Ny Tid|''Folktidningen Ny Tid'']]. Det var en omarbetad serieversion av boken "Kometjakten", och den saknade [[pratbubbla|pratbubblor]] – texten var placerad under [[serieruta|rutorna]] på samma sätt som i exempelvis "[[Tom Puss]]". Jansson skrev och ritade serien på uppdrag av sin dåvarande fästman Atos Wirtanen, som var ''Ny Tids'' chefredaktör. Hon skrev och ritade varje avsnitt med bara någon veckas framförhållning hela tiden.<br />
<br />
Denna allra första Muminserie gavs ut på nytt i en häftad bok kallad "[[Jorden går under!]]" 2007. I denna bok har också samlats en del kringmaterial, som intervjuer med Tove Jansson med mera.<br />
<br />
==Inkarnation 2: Den "klassiska" muminserien==<br />
===Publicering i dagspress===<br />
Den mest klassiska muminserien skapades för publicering i dagspress. De första avsnitten skrevs och tecknades av [[Tove Jansson]], med de efterföljande av [[Lars Jansson]].<br />
<br />
Till skillnad från de skrivna berättelserna, bilderböckerna och de senare serierna, är denna version av muminserien inte bara ämnad för barn, även om den för det mesta är barnvänlig. Tove Jansson kontaktades 1952 av [[Charles Sutton]] på [[Associated Newspapers]] i London, ett brittiskt dagstidningsförlag som även förser dagstidningarna med serier. Sutton ville att hon skulle rita en serie med mumintrollen, eftersom sådana figurer enligt hans mening skulle passa utmärkt i en [[satirserier|samhällssatirisk serie]].<ref>[[Christina Björk]]: a.a., s. 97</ref><br />
<br />
Kontrakt skrevs 1952, men inte förrän den 20 september 1954 började serien att publiceras. Sutton hade velat vänta på att en stor tidning skulle ta in serien, och den första tidningen var också ''[[The Evening News]]'', som på den tiden var världens största dagstidning med en upplaga på 12 miljoner. Tove Jansson ritade och skrev alla serier själv, på svenska, och sedan översatte brodern Lars till engelska.<ref>Christina Björk: a.a., s. 99</ref> <br />
<br />
Serierna är från början ämnade att publiceras i dagstidningar och är därför ritade i [[stripp]]format. Av samma anledning är episoderna olika långa, och pågår i så många strippar som Jansson tyckte att de behövde.<br />
<br />
Det var till den tecknade serien som muminpappan i igenkänningssyfte försågs med sin svarta hatt och muminmamman med sitt förkläde, grafiska detaljer som Jansson därefter lånade över till sina illustrationer till muminböckerna. I inledningsrutan till varje avsnitt ser man mumintrollet ligga på mage med svansen mot läsaren och ovanför honom står avsnittets titel. [[Kanal]]erna mellan rutorna är normalt bara streck men är påfallande ofta ersatta med andra föremål som har någon anknytning till vad som just då försiggår i serien, något som har kallats för Janssons "mellanbalksrevolution".<ref>Juhani Tolvonen: "Vid min svans! Tove och Lars Janssons tecknade muminserie", 2000</ref><br />
<br />
Första gången en muminstripp publicerades i Sverige var den 1 mars 1955.<ref>Informationstext från förlaget på s. 119 i samlingsseriealbumet Tove Jansson: "Mumin 2", Jensen & Palmgrens förlag, Lund 1977, ISBN 91-970186-2-7</ref> Det året kom serien till flera nordiska tidningar, bl.a. ''Politiken'' i Danmark, ''[[Svenska Dagbladet]]'' i Sverige och ''Ilta Sanomat'' i Finland, och 1956 publicerades den i 20 länder; på sin höjdpunkt i 120 dagstidningar.<ref>[[Boel Westin]]: "[[Tove Jansson. Ord, bild, liv]]", Albert Bonniers förlag, Stockholm 2007, ss. 282, 290</ref><ref>[https://svenska.yle.fi/artikel/2020/01/02/mumin-fyller-75-och-ar-storre-an-nagonsin-men-forsta-boken-salde-daligt-och-fick Tomas Jansson, Svenska YLE: "Mumin fyller 75 och är större än någonsin", 2 januari 2020], läst den 6 januari 2020</ref><br />
<br />
Lars började assistera på serien 1957, och tog fr.o.m. 1960 helt över serien fram till dess nedläggning 1975. Det gjordes totalt 73 episoder av serien. Fram till och med avsnittet "[[Redan de gamla grekerna]]" 1967, var ''The Evening News'' alltid först med att publicera strippen.<br />
<br />
===Skillnader mellan serien och böckerna===<br />
Parallellt med att Tove Jansson skrev och ritade sin dagspresserie om mumintrollen, skrev hon också romaner om dem.<br />
<br />
I jämförelse med Tove Janssons muminböcker, särskilt de senare, har hennes och Lars Janssons muminserie ett större och öppnare universum, där figurerna mer fritt rör sig i samhället och världen (och vid några tillfällen även i historien, med hjälp av en tidsmaskin). Figurgalleriet är bredare och rörligare och tonen mer lättsamt samhällssatirisk. I ett par fall har Tove Jansson utnyttjat idéer och element från serieepisoderna i sina senare prosaberättelser, som när serieepisoden "[[Den farliga vintern]]" fick låna ut en del inslag till boken "Trollvinter", och på samma sätt serien "[[Mumin och havet]]" till boken "Pappan och havet". <br />
<br />
De flesta serierna har dock helt egna historier. Några av de återkommande figurerna i serieversionen saknar motsvarighet i böckerna. Dit hör den lurvige skurken Stinky (som förutom serien enbart är med i bilderboken [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skurken_i_muminhuset "Skurken i muminhuset"]) och den rosenälskande polismästaren. Vid jämförelse med Filifjonkan som bor alldeles ensam i böckerna, så har [[Filifjonkan]] i serierna ett helt hushåll, bestående av tre barn, hembiträdet [[Mabel]] och en ko. Figurernas karaktärer är också något annorlunda. Man kan säga att seriernas mumintroll har sin egen [[kanon]] eller [[kontinuitet]], skild från romanerna &#8211; men inte mindre "riktig" för det, eftersom det ju faktiskt är Tove Jansson som själv ligger bakom båda.<br />
<br />
===Teman och humor===<br />
<br />
Ett vanligt tema är kontrasten mellan muminfamiljens bohemiska livsstil och ett mer traditionellt vuxenliv, ofta representerat av grannen Filifjonkan. Jakten på rikedom och berömmelse är ett annat återkommande tema, som skildras i avsnitt som [[Familjen lever högt]] och [[Mumin och den gyllene svansen]] och i karaktären [[Sniff|Sniffs]] ständiga försök att tjäna pengar.<br />
<br />
Humorn i serien bygger ofta på det faktum att mumintrollen, som alltid vill vara artiga och snälla, inte kan säga "nej" när andra personer ber dem om någonting, vare sig det gäller att få bo i deras hus eller få dem att byta livsstil. <br />
<br />
De satiriska inslagen rör ofta mänskliga egenskaper som fåfänga, girighet och konformism. Udden riktas även mot politiska ideologier (revolutionären i [[Snorkfröken i rokoko]], välfärdsstaten i [[Mumin och medborgarkänslan]]) och olika samtidstrender.<br />
<br />
Det förekommer även inslag av [[Metaserier|metahumor]], där författarna refererar seriemediet som sådant. Ett exempel på detta stilgrepp är när en bifigur säger att han inte har tid att vara med i serien för att han skall gifta sig, och ber en annan figur att vara med i stället. Ett annat exempel finns i inledningen till [[Mumin till sjöss]], då mumintrollen undrar vad de ska hitta på härnäst för att underhålla läsarna.<br />
<br />
===Figurer===<br />
[[Fil:Mumin och medborgarkänslan.jpeg|thumb|300px|Slutbilden i "[[Mumin och medborgarkänslan]]" av Tove Jansson och Lars Jansson. Från vänster syns Lilla My, Muminmamman med sin handväska och förkläde, Muminpappan med sin karaktäristiska hatt, Mumintrollet, Snorkfröken och Snusmumriken.<br>© 1958 Moomin Characters]]<br />
Figurgalleriet i serien är stort, och en del figurer som spelar en stor roll i ett visst avsnitt namnges inte och återkommer aldrig. Huvudsakligen har serierna samma figurer som böckerna om mumintrollen. De viktigaste figurerna i de flesta avsnitten är Mumintrollet, Snorkfröken, Muminpappan och Muminmamman.<br />
<br />
* [[Mumintrollet]] fungerar oftast som huvudroll. I det första avsnittet är han det enda mumintrollet i berättelsen.<br />
* [[Muminmamman]], Mumintrollets mamma och Muminpappans fru<br />
* [[Muminpappan]], Mumintrollets pappa och Muminmammans man<br />
* [[Snorkfröken]], Mumintrollets flickvän<br />
* [[Sniff]], Mumintrollets kompis, för det mesta besatt av pengar<br />
* [[Snusmumriken]], också kompis med Mumintrollet<br />
* [[Lilla My]], ständigt energiknippe, alltid antingen glad eller arg<br />
* [[Mymlan]], lilla Mys storasyster och Snorkfrökens väninna<br />
* [[Too-ticki]], lugn och jordnära vän till familjen<br />
* [[Filifjonkan]], familjens stränga granne<br />
* [[Polismästaren]], som älskar sina rosor<br />
* [[Stinky]], liten, hårig skurk<br />
* [[Snorken]], Snorkfrökens bror, har ingen framträdande roll i serien men när han dyker upp visar han sig vara Mumintrollets dubbelgångare<br />
* [[Hattifnattarna]], mystiska elektriska varelser<br />
<br />
===Avsnitt===<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#6699CC;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Episoder&nbsp;</div> <div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:center;font-size: 90%;clear:left;"><br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Episod!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Engelsk titel!!bgcolor="#FFEBAD"| Utgivningsår!!bgcolor="#FFEBAD"| Tecknare/Manus<br />
|-<br />
|1||"[[Mumintrollet (episod)|Mumintrollet]]" || "Moomin and the brigands" || 1954-55 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|2||"[[Muminfamiljen]]" || "Moomin and family life" || 1955 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|3||"[[Familjen lever högt]]" || "Moomin on the Riviere" || 1955 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|4||"[[Den ensliga ön]]" || "Moomin's desert island" || 1955 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|5||"[[Den farliga vintern]]" || "Moomin's winter follies" || 1955 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|6||"[[Låtsaslek]]" || "Moominmam's maid" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|7||"[[Mumin bygger ett hus]]" || "Moomin begins a new house" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|8||"[[Mumin börjar ett nytt liv]]" || "Moomin builds a new life" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|9||"[[Mumin blir kär]]" || "Moomin falls in love" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|10||"[[Mumindalen blir djungel]]" || "Moomin valley turns jungle" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|11||"[[Mumin och marsmänniskorna]]" || "Moomin and the martians" || 1957 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|12||"[[Mumin och havet]]" || "Moomin and the sea" || 1957 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|13||"[[Föreningsliv i Mumindalen]]" || "Club life in Moomin valley" || 1957 || [[Tove Jansson]]<br />
|-<br />
|14||"[[Mumintrollet i vilda västern]]" || "Moomin goes wild west" || 1957 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|15||"[[Snorkfröken i rokoko]]" || "Snorkmaiden goes roccoco" || 1958 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|16||"[[Mumin och medborgarkänslan]]" || "Conscientous Moomin" || 1958 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|17||"[[Mumin och kometen]]" || "Moomin and the comet" || 1958 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|18||"[[Mumin och den gyllene svansen]]" || "Moomin and the golden tail" || 1958 || [[Tove Jansson]]<br />
|-<br />
|19||"[[Muminvinter]]" || "Moomin winter" || 1959 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|20||"[[Mumin till sjöss]]" || "Moomin under sail" || 1959 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|21||"[[Klåttdjurets frieri]]" || "Fuddler's courtship" || 1959 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|22||"[[Mumins lampa]]" || "Moomin's lamp" || 1960 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|23||"[[Mumin och järnvägen]]" || "Moomin and the railway" || 1960 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|24||"[[Muminpappa och spionerna]]" || "Moomin and the spies" || 1960 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|25||"[[Mumin och cirkusen]]" || "Moomin and the circus" || 1960 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|26||"[[Mumin nybyggaren]]" || "Moomin the colonist" || 1961 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|27||"[[Mumin och scouterna]]" || "Moomin and the scouts" || 1961 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|28||"[[Mumin brukar jorden]]" || "Moomin and the farm" || 1961 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|29||"[[Mumin och guldgrävarna]]" || "Moomin and the goldfields" || 1961 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|30||"[[Robinson Mumin Kruse]]" || "Moomin family Robinson" || 1962 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|31||"[[Mumin och konsten]]" || "Artists in Moomin valley" || 1962 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|32||"[[Sniffs badort]]" || "Sniffs holiday camp" || 1962 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|33||"[[Polismästarens brorson]]" || "The inspector's nephew" || 1962 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|34||"[[Dam i dilemma]]" || "Damsel in distress" || 1963 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|35||"[[Knappar och äktenskap]]" || "Fuddler and married life" || 1963 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|36||"[[Sniffs sportshop]]" || "Sniff's sport shop" || 1963 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|37||"[[Mymlans diamant]]" || "Mymble's diamond" || 1963 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|38||"[[Mumin och vampyren]]" || "Moomin and the vampire" || 1964 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|39||"[[Mumin och TV]]" || "Moomin and the TV" || 1964 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|40||"[[De underutvecklade mumintrollen]]" || "The underdeveloped Moomins" || 1964 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|41||"[[Mumin och moster]]" || "Moomin and aunt Jane" || 1964 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|42||"[[Mumin och naturparken]]" || "Moomin and the national park" || 1965 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|43||"[[Mumin och den gamla goda tiden]]" || "Moomin and the good old days" || 1965 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|44||"[[Hundliv i mumindalen]]" || "Moomin's pet" || 1965 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|45||"[[Mumin detektiven]]" || "The private eye" || 1966 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|46||"[[Vårkänslor (Mumin)|Vårkänslor]]" || "Spring in Moomin valley" || 1966 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|47||"[[Mumin räddar en prinsessa]]" || "Moomin rescues a princess" || 1966 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|48||"[[Mumin och agent 008 1/2]]" || "Moomin and agent 008 1/2" || 1966 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|49||"[[Mumin lever farligt]]" || "Moomin lives dangerously" || 1967 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|50||"[[Mumin på Torrelorca]]" || "Moomin in Torrelorca" || 1967 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|51||"[[Snorkfröken i societeten]]" || "Snorkmaiden crashes society" || 1967 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|52||"[[Redan de gamla grekerna]]" || "Moomins in ancient Greece" || 1967 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|53||"[[Sniff blir god]]" || "Sniff goes good" || 1968 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|54||"[[Redaktör Mumin]]" || "Moomin the journalist" || 1968 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|55||"[[Mumin och de föräldralösa]]" || "Moomin and the orphans" || 1968 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|56||"[[Riddar Mumin]]" || "Sir Moomin" || 1969 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|57||"[[Mumin till häst]]" || "Horsey Moomin" || 1969 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|58||"[[Mumin och sjöjungfrun]]" || "Moomin and the mermaid" || 1969 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|59||"[[Misans återkomst]]" || "Emancipated Moomins" || 1970 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|60||"[[Mumin och radikalerna]]" || "Moomin and the radicals" || 1970 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|61||"[[Muminjul]]" || "Moomin Christmas" || 1970 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|62||"[[Mumin i Egypten]]" || "Moomin in ancient Egypt" || 1971 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|63||"[[Sniff blir kär]]" || "Sniff falls in love" || 1971 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|64||"[[Mumin förlovar sig]]" || "Moomin engagement" || 1971 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|65||"[[Mumin och den flygande holländaren]]" || "Moomin and the flying dutchman" || 1972 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|66||"[[Snorkfröken blir synsk]]" || "Snorkmaiden the seer" || 1972 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|67||"[[Mumin och badstranden]]" || "Moomin and the beach" || 1973 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|68||"[[Mumin blir rik]]" || "Moomin gets rich" || 1973 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|69||"[[Mumin och gurun]]" || "Moomin and the guru" || 1973 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|70||"[[Muminpappa på ålderns brant]]" || "Moomin pappa and old age" || 1974 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|71||"[[Batalj i Mumindalen]]" || "Moomin in battle" || 1974 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|72||"[[Mumin i Neanderdalen]]" || "Moomin in neander valley" || 1974 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|73||"[[Mumin och de tio sparbössorna]]" || "Moomin and the ten piggy banks" || 1975 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|}<br />
</div> <br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==Inkarnation 3==<br />
Den tredje inkarnationen kom på det sena 1990-talet efter succén med den Japanproducerade animerade TV-serien. Denna serie tecknades av bl.a. [[Mårdøn Smet]]. Precis som TV-serien, var serierna närmare baserade på romanernas mumintroll än vad den tidigare muminserien var. Till skillnad från den tidigare serien var den också direkt riktad till barn som främsta läsargrupp.<br />
<br />
Denna version gavs i Sverige ut i serietidningen ''[[Muminmagasinet]]'' och i fyra seriealbum, "[[Muminvinter (album)|Muminvinter]]", "[[Lilla My ligger före]]", "[[Den stora kometen]]" och "[[Rädda Snorkfröken]]". Albumen var baserade på Tove Janssons muminromaner "Trollvinter" och "Kometen kommer". Albumversionen var enbart tecknad av Smet.<br />
{{stubAvsnitt}}<br />
<br />
==Inkarnation 4==<br />
En ny dagspresserie startade under 2000-talet av signaturerna [[Toto (serieskapare)|Toto]] och [[Niffe]]. Den har bland annat publicerats på ''[[Svenska Dagbladet]]s'' hemsida (medan den klassiska dagspresserien åter har börjat publicerats i den tryckta tidningen).<br />
<br />
==[[Bild:mini_sverige.gif]] Svensk utgivning av inkarnation 2==<br />
===Dagspress===<br />
Serien har gått, och går just nu (2020), i ''[[Svenska Dagbladet]]''.<br />
<br />
===Serietidningen ''Mumin''===<br />
Nummer 1/1981 till och med 1/1983 var utgivna av [[Albinsson & Sjöberg]]. Nummer 2/1983 och framåt är utgivna av [[Atlantic Förlags AB]].<br />
{{StubAvsnitt}}<br />
====Utgivning====<br />
*1981: 5 nr<br />
*1982: 8 nr<br />
*1983: 5 nr<br />
*1984: 12 nr (varav två dubbelnr)<br />
*1985: 4 nr<br />
<br />
===Album===<br />
====Mumintrollet ({{I}}) (1957-1974)====<br />
Utgavs av [[Gebers]].<br />
{{StubAvsnitt}}<br />
=====Utgivning=====<br />
*1957: 1, 2<br />
*1958: 3, 4<br />
*1960: 5<br />
*1962: 6<br />
*1963: 7<br />
*1964: 8<br />
*1965: 9, 10<br />
*1968: 11<br />
*1969: 12<br />
*1970: 13<br />
*1971: 14, 15<br />
*1972: 16, 17<br />
*1973: 18, 19<br />
*1974: 20, 21<br />
====Mumintrollet ({{II}}) (1970)====<br />
Gratisutgåva från Göteborgs bank. Utgavs av [[Gebers]]. Göteborgs bank delade vid samma tid ut sparbössor till sina kunder som hade formen av Muminpappa.<br />
=====Utgivning=====<br />
*1970: "Mumin och marsinnevånarna", "Föreningsliv i Mumindalen", "Vi bor i en djungel", "Mumin och den gyllene svansen"<br />
<br />
====Mumintrollet ({{III}}) (1989-1992)====<br />
Nummer 1-4 utgavs av [[Norstedts]] och 5-8 av [[Schildts]].<br />
=====Utgivning=====<br />
*1989: 1 (128 sid), 2 (136 sid), 3 (104 sid), 4 (120 sid)<br />
*1992: 5 (112 sid), 6 (96 sid), 7 (104 sid), 8 (112 sid)<br />
<br />
====Mumintrollet ({{IV}}) (1994-)====<br />
Utgavs av [[Schildts]].<br />
=====Utgivning=====<br />
*1993: Del 1 (Mumintrollet, Muminfamiljen, Den ensliga ön), 128 sidor<br />
*1993: Del 2 (Familjen lever högt, Den farliga vintern, Låtsaslek), 136 sidor<br />
*1993: Del 3 (Att bygga ett hus, Vi börjar ett nytt liv, Vi bor i en djungel), 104 sidor<br />
*1993: Del 4 (Mumintrollet blir förälskat, Mumintrollet och marsinnevånarna, Muminfamiljen och havet), 120 sidor<br />
*2004: Del 5 (Mumin i Vilda västern, Snorkfröken i rokoko, Mumin blir social), 112 sidor<br />
*2004: Del 6 (Föreningsliv i Mumindalen, Den gyllene svansen), 96 sidor<br />
*2004: Del 7 (Mumin till sjöss, Mumin och kometen), 104 sidor<br />
*2004: Del 8 (Muminvinter, Klått-djurets frieri), 112 sidor<br />
*2001: Del 9 (Knappar och äktenskap, Dam i dilemma), 128 sidor<br />
*2001: Del 10 (Sniffs sportaffär, Polismästarens brorson), 86 sidor<br />
*2002: Del 11 (Hundliv i Mumindalen, Mymlans diamant), 88 sidor<br />
*2002: Del 12 (Den gamla goda tiden, Sniffs badort), 88 sidor<br />
*2004: Del 13 (Mumin och TV, Riddar Mumin), 88 sidor<br />
*2004: Del 14 (Vårkänslor, Mumin och sjöjungfrun), 104 sidor<br />
*2010: Del 15 (Mumin och järnvägen, Muminpappa och spionerna, Mumins lampa), 106 sidor<br />
<br />
====Mumin (1977-1981)====<br />
Utgavs av [[Jensen & Palmgren]] (1-5) och [[Alvglans förlag]] (6-10). Innehöll 120-140 sidor per album och omfattar samtliga episoder av serien i kronologisk ordning. De som Jensen & Palmgen gav ut hade omslagsbilder som var kollage med bilder från ingående avsnitt, medan de som gavs ut av Alvglans hade omslagsteckningar av [[Peter Bigestans]].<br />
<br />
=====Utgivning=====<br />
*1977: 1, 2<br />
*1978: <br />
**Mumin 3 ("Mumin och kometen", ""Mumin och den gyllene svansen", "Muminvinter", "Mumin till sjöss", "Klåttdjurets frieri", "Mumins lampa", "Mumin och järnvägen")<br />
**Mumin 4 ("Muminpappa och spionerna", "Mumin och cirkusen", "Mumin Nybyggaren", "Mumin och scouterna", "Mumin brukar jorden", "Mumin och guldgrävarna", "Robinson Mumin Kruse", "Mumin och konsten")<br />
*1979: <br />
**Mumin 5 ("Sniffs badort", "Polismästarens brorson", "Dam i dilemma", "Knappar och äktenskap", "Sniffs sportshop", "Mymlans diamant", "Mumin och vampyren", "Mumin och TV")<br />
**Mumin 6 ("De underutvecklade mumintrollen", "Mumin och moster", "Mumin och natur-parken", "Mumin och den gamla Goda Tiden", "Hundliv i Mumindalen", "Mumin detektiven", "Vårkänslor")<br />
*1980: <br />
**Mumin 7 ("Mumin räddar en prinsessa", "Mumin och agent 008 1/2", "Mumin lever farligt", "Mumin på Torrelorca", "Snorkfröken i societeten", "Redan de gamla grekerna", "Sniff blir god")<br />
**Mumin 8 ("Redaktör Mumin", "Mumin och de föräldralösa", "Riddar Mumin", "Mumin till häst", "Mumin och sjöjungfrun", "Misans återkomst")<br />
*1981:<br />
**Mumin 9 ("Mumin och radikalerna", "Mumin-Jul", "Mumin i Egypten", "Sniff blir kär", "Mumin förlovar sig", "Mumin och den Flygande Holländaren", "Snorkfröken blir synsk")<br />
**Mumin 10 (”Mumin och badstranden”, ”Mumin blir rik”, ”Mumin och gurun”, ”Muminpappan på ålderns brant”, ”Batalj i Mumindalen”, ”Mumin i Neanderdalen”, ”Mumin och de tio sparbössorna”)<br />
<br />
====Mumin. Tove Janssons samlade serier====<br />
Utgavs av [[Alfabeta]] med utgångspunkt i den engelskspråkiga utgåvan [[The Complete Tove Jansson Comic Strip]], [[Drawn & Quarterly]], Montreal, Kanada<br />
<br />
*2008: Del 1 (Mumintrollet, Muminfamiljen, Familjen lever högt, Den ensliga ön), 96 sidor<br />
*2009: Del 2 (Den farliga vintern, Låtsaslek, Att bygga ett hus, Vi börjar ett nytt liv) 88 sidor<br />
*2010: Del 3 (Mumintrollet blir förälskat, Vi bor i en djungel, Mumintrollet och marsinnevånarna, Muminfamiljen och havet, Föreningsliv i Mumindalen) 108 sidor<br />
*2010: Del 4 (Mumintrollet i vilda västern, Snorkfröken i rokoko, Mumin och medborgarkänslan, Mumin och kometen, Mumin och den gyllene svansen) 112 sidor<br />
*2011: Del 5 (Muminvinter, Mumin till sjöss, Klått-djurets frieri) 86 sidor<br />
<br />
====Mumin i färg====<br />
År 2020 inledde [[Epix förlag]] sin utgivning av "Mumin i färg"; ett färgsatt avsnitt (i nyöversättning) publiceras per album.<br />
#"[[Mumindalen blir en djungel]]" (2020)<br />
#"[[Mumin blir förälskad]]" (2020)<br />
#"[[Mumin och havet]]" (2022)<br />
#"[[Mumin och marsmänniskorna]]" (2022)<br />
#"[[Mumin och kometen]]" (2023)<br />
#"[[Föreningsliv i Mumindalen]]" (2023)<br />
<br />
==[[Bild:mini_sverige.gif]] Svensk utgivning av inkarnation 3==<br />
Denna version har publicerats i serietidningen ''[[Muminmagasinet]]'', som efter första årets utgiving bytte namn till ''Mumin''. Serietidningen gavs ut 1993–2004. Vidare publicerades den i fyra album utgivna på [[Carlsen Comics]]. På danska utgavs åtta album. Albumversionen tecknades av [[Mårdøn Smet]].<br />
<br />
;Album:<br />
# "[[Muminvinter (album)|Muminvinter]]" (1993)<br />
#"[[Lilla My ligger före]]" (1993)<br />
#"[[Den stora kometen]]" (1994)<br />
#"[[Rädda Snorkfröken]]" (1994)<br />
<br />
== {{flagga|Sverige}} Svensk utgivning av inkarnation 4 ==<br />
Denna har publicerats på ''[[Svenska Dagbladet]]s'' hemsida<br />
<br />
==Mumin i andra medier==<br />
[[Bild:TanoshiiMuuminIkka.jpg|right|200px|thumb| '''"Tanoshii Muumin Ikka"''', japanskt CD-omslag med ledmotiv från TV-Tokyos tecknade filmadaption från 1990. &copy;&nbsp;[[Star Child]] och upphovspersonerna ]]<br />
Böckerna, som består av flera romaner och en novellsamling, kommer ständigt i nya upplagor. Även bilderböckerna brukar nästan alltid finnas i tryck, bortsett från "Skurken i muminhuset" som länge hade varit slut på förlaget när den kom i nytryck i nytt format 2010. Serierna har tidvis varit svårare att få tag på.<br />
<br />
Bortsett från böckerna och serierna har Mumin vid ett flertal tillfällen överförts till andra medier, däribland tecknad film, dockfilm och spelfilm. Muminberättelser har också lästs i radio.<br />
<br />
Sveriges Radios TV-julkalender 1973 hette Mumindalen. Tove Jansson hade skrivit manus och rollerna spelades av skådespelare i muminkostymer, där rösterna sedan dubbades. Denna julkalender kan köpas på video i DVD-format. Även ytterligare en mumin-TV-serie för svensk TV gjordes enligt ett liknande koncept.<br />
<br />
I Polen gjordes en dockanimerad mumin-TV-serie 1977-1982. Tre dockfilmer gjordes också i Sovjetunionen 1978.<br />
<br />
Speciellt populär blev [[TV-Tokyo]]s japansk-finska tecknade filmversion av Mumin, "楽しいムーミン一家" ("Tanoshii Mūmin Ikka"), som kom 1990. Den exporterades till många länder och innebar en nytändning av intresset för Mumin även i Sverige och Finland. I Sverige fick den namnet "I Mumindalen" och när den dubbades till svenska användes finlandssvenska skådespelare. Dess popularitet kan ha bidragit till att man byggde nöjesparken Muminvärlden utanför Nådendal (se nedan). En tidigare japansk tecknad Mumin-version från början av 70-talet var inte alls lika omtyckt.<br />
<br />
En tecknad långfilm betitlad "Muminfamiljen på Rivieran" hade svensk premiär den 31 oktober 2014. Den baseras på serieavsnittet "[[Familjen lever högt]]".<br />
<br />
En ny tecknad TV-serie kom 2019, skapad av Steve Box (som tidigare har jobbat med den leranimerade TV-serien "[[Wallace & Gromit]]") och Marika Makaroff. För manus står Mark Huckerby och Nick Ostler.<ref>[https://www.theguardian.com/books/2019/apr/06/it-is-a-religion-how-the-world-went-mad-for-moomins Lisa Allardice: "'It is a religion': how the world went mad for Moomins", ''The Guardian'', 6 april 2019], läst 2020-06-18</ref><br />
<br />
{{stubAvsnitt}}<br />
<br />
==Mumin/mumintrollen på olika språk==<br />
{{Kolumner|antal=3}}<br />
*{{språk|arabiska}}: مومين<br />
*{{språk|bosniska}}: Mumijevi<br />
*{{språk|bulgariska}}: Муминтроли (Mumintroli)<br />
*{{språk|danska}}: Mumitroldene<br />
*{{språk|engelska}}: the Moomins<br />
*{{språk|estniska}}: Muumitrollid, muumid<br />
*{{språk|finska}}: Muumi<br />
*{{språk|franska}}: les Moumines<br />
*{{språk|georgiska}}: მუმინები<br />
*{{språk|hebreiska}}: המומינים<br />
*{{språk|isländska}}: Múmínálfarnir<br />
*{{språk|italienska}}: Mumin <br />
*{{språk|japanska}}: ムーミン (Mūmin)<br />
*{{språk|kinesiska}}: 姆明<br />
*{{språk|koreanska}}: 무민<br />
*{{språk|kroatiska}}: Moomin, Moomini<br />
*{{språk|lettiska}}: Trollīši Mumini<br />
*{{språk|litauiska}}: Troliai Mumiai <br />
*{{språk|nederländska}}: Moemin, Muumi<br />
*{{språk|norska}} (bokmål): Mummitrollet<br />
*{{språk|norska}} (nynorska): Mummitrollet <br />
*{{språk|polska}}: Muminki<br />
*{{språk|portugisiska}}: Moomins (Portugal), Mumins (Brasilien)<br />
*{{språk|ryska}}: Муми-тролли (Mumi-trolli)<br />
*{{språk|spanska}}: los mumins <br />
*{{språk|tjeckiska}}: Muminci<br />
*{{språk|turkiska}}: Moominler, Moomin<br />
*{{språk|tyska}}: die Mumins<br />
*{{språk|ukrainska}}: Мумі-тролі (Mumi-troli)<br />
*{{språk|ungerska}}: Muminok<br />
*{{språk|vitryska}}: Мумітроль (Mumitrol')<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
==Mumintrollen på museum och i nöjesparker m.m.==<br />
* {{Flagga|Finland}} I Tammerfors konstmuseum finns [[Seriemuseer#Finland|museet]] Mumindalen som är tillägnat Tove Janssons verk. Jansson skänkte många av sina illustrationer och skisser till Tammerfors stad, och de kan beskådas i detta museum. Där finns också den modell av Muminhuset som Tove Jansson byggde tillsammans med sin livskamrat Tuulikki Piätilä och vännen Pentti Eistola.<ref>[https://www.moomin.com/sv/blogg/varldens-enda-muminmuseum-har-nu-oppnat/#3fdc0df0 Moomin.com: "Världens enda Muminmuseum har nu öppnat", 26.6.2017], läst 2020-06-23</ref> Museet låg till 2012 i stadsbibliotek Metso och utanför Metso fanns en [[Statyer föreställande seriefigurer#Finland|staty]] av Mumintrollet i brons, som senare har flyttats närmare konstmuseet.<ref>[https://www.muumimuseo.fi/sv/news/muumipeikko-patsas-muuttomatkalla/ Muminmuseet: "Mumintrollstatyn ska flyttas" (utan datum)], läst 2020-06-23</ref><br />
* {{Flagga|Finland}} I Nådendal finns [[Serierelaterade nöjesparker|nöjesparken]] Muminvärlden (på finska Muumimaailma, på engelska Moomin World). Nöjesparken baseras på Mumintrollen i deras inkarnationer såväl i serier som i böcker och tecknade filmer och innehåller bland annat ett stort runt blått Muminhus som liknar huset som det återgavs i Janssons illustrationer och serier.<br />
* {{Flagga|Japan}} Akebono Kodomo mori park i staden Hannō i Saitama prefektur utanför Tokyo innehåller hus och miljöer inspirerade av Mumindalen. Muminhuset har dock ett helt eget utseende där.<ref>[http://www.city.hanno.saitama.jp/syoukoukankou/kankou/documents/travelguid.pdf Tour Guide of Hanno City] (pdf)</ref> En ombyggd park kommer att öppna 2018.<ref>https://www.moomin.com/en/blog/stunning-moominvalley-park-opening-city-hanno-japan/</ref><br />
* {{Flagga|Sverige}} Det finns också ett Muminhus på Junibacken i Stockholm.<ref>[http://www.junibacken.se/v%C3%A4lkommen-till-junibacken Välkommen till Junibacken]</ref><br />
* {{Flagga|Sverige}} Mumin finns också på barnkulturhuset Funnys äventyr i Malmö.<ref>https://funnysaventyr.se/</ref><br />
* {{Flagga|Japan}} ''Moomin House Café'', Tokyo: ett café med Mumin som tema i byggnaden Tokyo Sky Tree.<ref>[https://nihontastic.com/2014/05/31/moomins-in-japan/ The Moomins Go To Japan][http://dcloud.jpn.com/tokyoemojigirl/archives/1887/?lang=en bloggen Tokyo Emoji Girls], [https://www.facebook.com/media/set/?set=a.393062080744378.108804.185958374788084 bilder på Facebook]</ref><br />
<br />
Det finns också särskilda Muminbutiker på många håll runtom i världen.<ref>https://www.moomin.com/sv/blogg/muminbutiker-runt-om-i-varlden/#cc950c35</ref><br />
<br />
==Mer om Mumin==<br />
;Böcker<br />
* [[Christina Björk]]: "[[Tove Jansson – mycket mer än Mumin]]", Bilda förlag, Stockholm 2003<br />
* Juhani Tolvanen: "Moomin Every Day", [[Drawn & Quarterly]], 2012, ISBN 978 1 77046 043 0 (på engelska)<br />
<br />
;Artiklar<br />
*Göran Schildt: ”Mumintrollets förtrollning”, Svenska Dagbladet den 31 december 1956, utlagt på nätet 2018-02-18: [https://www.svd.se/under-strecket-1956-mumintrollets-fortrollning läs artikeln]<br />
*[[Sture Hegerfors]]: Mumin Mumin wa suki suki (''[[Thud]]'' nr 13)<br />
*[[Horst Schröder]]: Oanständighet i djurriket (''[[Bild & Bubbla]]'' nr 3/1977)<br />
*[[Johannes Nilsson]]: "Mumin" &ndash; en förbigången klassiker (''B&B'' nr 3/1996) <br />
*[[Helena Magnusson]]: Dit och tillbaka igen: om Tove Janssons Mumintroll (''B&B'' nr 3&ndash;4/2007)<br />
* Tove Janssons mumintroll diskuterades i Radio Östergötlands inslag Returkultur 17 september 2009. [https://returkultur.blogg.se/2009/september/mumintrollets-manga-ansikten.html Läs blogginlägg]<br />
*[[Emelie Wiktorén]]: "Tidlöst troll når pensionsåldern" (TT Spektra/olika dagstidningar kring 2010-04-20) [http://www.unt.se/startsidan/tidlost-troll-nar-pensionsaldern-918006.aspx Läs artikeln] [http://www.nsd.se/noje/artikel.aspx?ArticleId=5318436 Läs artikeln] [http://www.pitea-tidningen.se/kultur/artikel.aspx?ArticleId=5317776 Läs artikeln]<br />
<br />
;Webbplatser<br />
*[[Johan Blixt]]: [http://homepage.mac.com/johan.blixt/mumin.html Muminindex]<br />
* [https://zepe.de/mumin/comi.php Zépé's Virtuelles Muminforschungszentrum: Mumin-Comics] (på tyska)<br />
* [https://rogersmagasin.com/tecknade-serier-och-skamtteckningar/mumintrollen/ Rogers magasin: Mumintrollen]<br />
* [https://returkultur.blogg.se/2009/september/mumintrollets-manga-ansikten.html Returkultur: Mumintrollets många ansikten]<br />
<br />
==Recensioner==<br />
* [[Erling Frick]]: "Mumin nr 9" (''B&B'' nr 3/1981)<br />
* [[Göran Semb]]: "Mumin" nr 4: "Rädda Snorkfröken!" (''B&B'' nr 1/1995, s. 44)<br />
* [[Daniel Gustavsson]]: "Jorden går under! Tove Janssons första Muminserie i Ny Tid 1947–48" [finsk utgåva] (webbrecension, november 2008)<br />
<br />
==Övrigt==<br />
'''58345 Moomintroll''' eller '''1995 CZ<sub>1</sub>'''<ref name="MP">[https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=58345 JPL Small-Body Database Browser 58345 Moomintroll], Solar System Dynamics, NASA/Jet Propulsion Laboratory, läst 20190812</ref> är en asteroid i asteroidbältet som upptäcktes den 7 februari 1995 av den brittiske astronomen David J. Asher vid Siding Spring-observatoriet. Den är uppkallad efter Mumintrollet.<ref name="MP2">[https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=58345 Minor Planet Center 58345 Moomintroll], Minor Planet Center, läst 20190812</ref><br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
{{Mumin}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Mumintroll&diff=256310
Mumintroll
2024-01-02T23:50:23Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Finländska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Fiktiva arter i serier]]<br />
[[Fil:Mumin och medborgarkänslan.jpeg|thumb|300px|Slutbilden i "[[Mumin och medborgarkänslan]]" av Tove Jansson och Lars Jansson. Från vänster syns de tre mumintrollen Muminmamman, Muminpappan och Mumintrollet. Framför Muminmamman syns Lilla My, bredvid Mumintrollet har vi Snorkfröken och sist i ledet kommer Snusmumriken.<br>© 1958 Moomin Characters]]<br />
'''Mumintroll''' eller ''muminer'' är en art av troll som skapades av [[Tove Jansson]] och utgör huvudfigurerna i serien "[[Mumin]]" och andra alster som hon skapade. Mumintroll är vita till färgen, har rundade kroppar, svans och stora näsor.<br />
<br />
Begreppet ''mumintroll'' använde Tove Jansson redan under tonåren i sin dagbok.<ref>Anneli Ilmonen, Teija Waaramaa och Elina Bonelius (red.): "Tove Jansson. Minnesutställning", Tammerfors konstmuseums publkationer 103, Tammerfors konstmuseum/Birkalands regionalkonstmuseum, ISSN 0782-3746/ISBN 952-9549-71-7, s. 22 (cit. "Minnesutställning")</ref> Enligt en historia skall ordet "mumintroll" ha myntats av Tove Janssons morbror Einar Hammarsten, som hon bodde hos i Stockholm när hon som tonåring studerade vid Tekniska skolan (det som numera heter [[Konstfack]]).<ref>Mirja Kivi: "Mumindalen. Figurerna som kom på museum", Schildts, 2000, ISBN 951-50-1113-2, s. 14</ref><br />
<br />
Seriens huvudfigur är [[Mumintrollet]], även kallad Mumin. Viktiga figurer i serien är också Mumins föräldrar [[Muminpappan]] och [[Muminmamman]], tillsammans utgör de familjen Mumin. Serien har mängder med bifigurer, men utöver familjen Mumin förekommer inte många andra mumintroll i serien. Mumintrollets flickvän [[Snorkfröken]] är inte ett mumintroll utan en snork. Snorkar är emellertid nära släkt med muminer och Snorkfröken räknas i praktiken som en del av familjen Mumin genom hela serien.<br />
<br />
Muminpappan är föräldralös och har vuxit upp på ett barnhem. I romanerna saknar han kända släktingar, men i serien förekommer emellanåt olika mumintroll som är släktingar till honom. Ett som förekommer i några avsnitt av serien och saknar motsvarighet i romanerna är Muminpappans moster, som av familjen ofta bara kallas [[moster]]. Moster är rik och är oförstående inför familjens bohemiska livsstil. Muminpappan har vidare en farbror som kallas grandonkel. Grandonkel medverkar i avsnittet "[[Mumin och de tio sparbössorna]]".<br />
<br />
Mumintrollen hittar några av sina förfäder i avsnittet "[[Den ensliga ön]]". De har mumifierats men vaknar till liv. De här förfäderna är också med i "[[Snorkfröken i societeten]]".<br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [https://www.moomin.com/sv/blogg/mumins-slakttrad/#269a9a64 moomin.com: Mumins släktträd]<br />
<br />
{{Mumin}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Mumintroll&diff=256309
Mumintroll
2024-01-02T23:49:56Z
<p>E.G.: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Finländska seriefigurer]]<br />
[[Kategori:Fiktiva arter i serier]]<br />
[[Fil:Mumin och medborgarkänslan.jpeg|thumb|300px|Slutbilden i "[[Mumin och medborgarkänslan]]" av Tove Jansson och Lars Jansson. Från vänster syns de tre mumintrollen Muminmamman, Muminpappan och Mumintrollet. Framför Muminmamman syns Lilla My, bredvid Mumintrollet har vi Snorkfröken och sist i ledet kommer Snusmumriken.<br>© 1958 Moomin Characters]]<br />
'''Mumintroll''' eller ''muminer'' är en art av troll som skapades av [[Tove Jansson]] och utgör huvudfigurerna i serien "[[Mumin]]" och andra alster som hon skapade. Mumintroll är vita till färgen, har rundade kroppar, svans och stora näsor.<br />
<br />
Begreppet [[mumintroll]] använde Tove Jansson redan under tonåren i sin dagbok.<ref>Anneli Ilmonen, Teija Waaramaa och Elina Bonelius (red.): "Tove Jansson. Minnesutställning", Tammerfors konstmuseums publkationer 103, Tammerfors konstmuseum/Birkalands regionalkonstmuseum, ISSN 0782-3746/ISBN 952-9549-71-7, s. 22 (cit. "Minnesutställning")</ref> Enligt en historia skall ordet "mumintroll" ha myntats av Tove Janssons morbror Einar Hammarsten, som hon bodde hos i Stockholm när hon som tonåring studerade vid Tekniska skolan (det som numera heter [[Konstfack]]).<ref>Mirja Kivi: "Mumindalen. Figurerna som kom på museum", Schildts, 2000, ISBN 951-50-1113-2, s. 14</ref><br />
<br />
Seriens huvudfigur är [[Mumintrollet]], även kallad Mumin. Viktiga figurer i serien är också Mumins föräldrar [[Muminpappan]] och [[Muminmamman]], tillsammans utgör de familjen Mumin. Serien har mängder med bifigurer, men utöver familjen Mumin förekommer inte många andra mumintroll i serien. Mumintrollets flickvän [[Snorkfröken]] är inte ett mumintroll utan en snork. Snorkar är emellertid nära släkt med muminer och Snorkfröken räknas i praktiken som en del av familjen Mumin genom hela serien.<br />
<br />
Muminpappan är föräldralös och har vuxit upp på ett barnhem. I romanerna saknar han kända släktingar, men i serien förekommer emellanåt olika mumintroll som är släktingar till honom. Ett som förekommer i några avsnitt av serien och saknar motsvarighet i romanerna är Muminpappans moster, som av familjen ofta bara kallas [[moster]]. Moster är rik och är oförstående inför familjens bohemiska livsstil. Muminpappan har vidare en farbror som kallas grandonkel. Grandonkel medverkar i avsnittet "[[Mumin och de tio sparbössorna]]".<br />
<br />
Mumintrollen hittar några av sina förfäder i avsnittet "[[Den ensliga ön]]". De har mumifierats men vaknar till liv. De här förfäderna är också med i "[[Snorkfröken i societeten]]".<br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [https://www.moomin.com/sv/blogg/mumins-slakttrad/#269a9a64 moomin.com: Mumins släktträd]<br />
<br />
{{Mumin}}</div>
E.G.
https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Mumin&diff=256308
Mumin
2024-01-02T23:49:01Z
<p>E.G.: /* Bakgrund */ Flyttar viss information till artikeln mumintroll</p>
<hr />
<div>[[Kategori:Serier]]<br />
[[Kategori:Finländska serier]]<br />
[[Kategori:Brittiska serier]]<br />
[[Kategori:Dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Finländska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Brittiska dagspresserier]]<br />
[[Kategori:Serietidningar]]<br />
[[Kategori:Svenska serietidningar]]<br />
[[Kategori:Komiska äventyrsserier]]<br />
[[Kategori:Serier baserade på böcker]]<br />
[[Bild:Tove_Jansson.JPG|frame|right|[[Tove Jansson]] med några av sina figurer från "[[Mumin]]". &copy;&nbsp;upphovskvinnan.]]<br />
"'''Mumin'''" heter serieversionen av [[Tove Jansson]]s böcker om [[Mumintroll]]en, men serien har också publicerats under titeln '''Mumintrollen'''.<br />
<br />
==Bakgrund==<br />
[[Fil:Mumin Fazer chokladask.jpg|thumb|300px|right|[[Mumin]]trollen har även skapat [[merchandise]] samt använts i [[reklamserier|reklam]]syfte, som här i reklam för choklad från Fazer.]]<br />
Begreppet [[mumintroll]] använde Tove Jansson redan under tonåren i sin dagbok.<ref>Anneli Ilmonen, Teija Waaramaa och Elina Bonelius (red.): "Tove Jansson. Minnesutställning", Tammerfors konstmuseums publkationer 103, Tammerfors konstmuseum/Birkalands regionalkonstmuseum, ISSN 0782-3746/ISBN 952-9549-71-7, s. 22 (cit. "Minnesutställning")</ref><br />
<br />
På 1930-talet ritade Jansson teckningar till olika tidningar, framförallt till den kulturpolitiska högertidskriften ''Garm'', där hon så småningom kom att rita politiska karikatyer som drev med framförallt [[Adolf Hitler|Hitler]] och nazismen<ref>"Minnesutställning", s. 22f; [[Christina Björk]]: "[[Tove Jansson – mycket mer än Mumin]]", Bilda förlag, Stockholm 2003, ISBN 91-574-5967-3, s. 65</ref>. I målningar från 1930-talet syns en svart figur som med lite god vilja kan tolkas som en förstudie till mumintrollet.<ref>Christina Björk, a.a., s. 71; den svarta figuren kan ses på bild på [http://vetamix.net/image/mumintrollet_798 YLE: Så här såg det första mumintrollet ut]</ref> I nyss nämnda ''Garm'' uppstod också mumintrollet slutligen på bild i en teckning som publicerades 1943, fast till en början kallade hon den för snork. Figuren blev en form av signatur för Tove Jansson. Detta var under finska fortsättningskrigets dagar (1941-1944). Kriget påverkade Jansson, hon ville gärna dra sig undan från den hemska verkligheten, och redan under finska vinterkriget (1939-1940) hade hon skrivit en eskapistisk berättelse om en annan mycket bättre värld. Den sagan kallade hon "Mumintrollets underliga resa", men den publicerades aldrig.<ref>Christina Björk, a.a., s. 71f</ref><br />
<br />
Den första boken om mumintrollen publicerades 1945, den hette "Småtrollen och den stora översvämningen" och var en omarbetning av ovannämnda "Mumintrollets underliga resa" och av Janssons egna illustrationer framgick att mumintroll såg ut precis som den snork som hon använde som signatur i ''Garm''. Boken gavs ut på Söderströms förlag i Helsingfors och det var förlaget som bestämde att ordet mumintroll inte skulle finnas i bokens titel, för ingen visste vad ett mumintroll var. Den gavs också ut på Hasselgrens förlag i Stockholm redan samma år.<ref>Christina Björk, a.a., s. 72f</ref> Året efter kom "Kometjakten", som i omarbetat skick 1947 blev den allra första muminserien: "Mumintrollet och jordens undergång"<ref>Christina Björk, a.a., ss. 76 och 82</ref> (se vidare nedan); romanen omarbetades senare ett par gånger och den sista upplagan heter "Kometen kommer".<br />
<br />
==Inkarnation 1: Den första muminserien==<br />
==="Mumintrollet och jordens undergång"===<br />
<br />
Från den 3:e oktober 1947 till den 2:a april 1948 publicerades en serie av Tove Jansson med titeln "[[Mumintrollet och jordens undergång]]" i den finlandssvenska vänstertidningen [[Ny Tid|''Folktidningen Ny Tid'']]. Det var en omarbetad serieversion av boken "Kometjakten", och den saknade [[pratbubbla|pratbubblor]] – texten var placerad under [[serieruta|rutorna]] på samma sätt som i exempelvis "[[Tom Puss]]". Jansson skrev och ritade serien på uppdrag av sin dåvarande fästman Atos Wirtanen, som var ''Ny Tids'' chefredaktör. Hon skrev och ritade varje avsnitt med bara någon veckas framförhållning hela tiden.<br />
<br />
Denna allra första Muminserie gavs ut på nytt i en häftad bok kallad "[[Jorden går under!]]" 2007. I denna bok har också samlats en del kringmaterial, som intervjuer med Tove Jansson med mera.<br />
<br />
==Inkarnation 2: Den "klassiska" muminserien==<br />
===Publicering i dagspress===<br />
Den mest klassiska muminserien skapades för publicering i dagspress. De första avsnitten skrevs och tecknades av [[Tove Jansson]], med de efterföljande av [[Lars Jansson]].<br />
<br />
Till skillnad från de skrivna berättelserna, bilderböckerna och de senare serierna, är denna version av muminserien inte bara ämnad för barn, även om den för det mesta är barnvänlig. Tove Jansson kontaktades 1952 av [[Charles Sutton]] på [[Associated Newspapers]] i London, ett brittiskt dagstidningsförlag som även förser dagstidningarna med serier. Sutton ville att hon skulle rita en serie med mumintrollen, eftersom sådana figurer enligt hans mening skulle passa utmärkt i en [[satirserier|samhällssatirisk serie]].<ref>[[Christina Björk]]: a.a., s. 97</ref><br />
<br />
Kontrakt skrevs 1952, men inte förrän den 20 september 1954 började serien att publiceras. Sutton hade velat vänta på att en stor tidning skulle ta in serien, och den första tidningen var också ''[[The Evening News]]'', som på den tiden var världens största dagstidning med en upplaga på 12 miljoner. Tove Jansson ritade och skrev alla serier själv, på svenska, och sedan översatte brodern Lars till engelska.<ref>Christina Björk: a.a., s. 99</ref> <br />
<br />
Serierna är från början ämnade att publiceras i dagstidningar och är därför ritade i [[stripp]]format. Av samma anledning är episoderna olika långa, och pågår i så många strippar som Jansson tyckte att de behövde.<br />
<br />
Det var till den tecknade serien som muminpappan i igenkänningssyfte försågs med sin svarta hatt och muminmamman med sitt förkläde, grafiska detaljer som Jansson därefter lånade över till sina illustrationer till muminböckerna. I inledningsrutan till varje avsnitt ser man mumintrollet ligga på mage med svansen mot läsaren och ovanför honom står avsnittets titel. [[Kanal]]erna mellan rutorna är normalt bara streck men är påfallande ofta ersatta med andra föremål som har någon anknytning till vad som just då försiggår i serien, något som har kallats för Janssons "mellanbalksrevolution".<ref>Juhani Tolvonen: "Vid min svans! Tove och Lars Janssons tecknade muminserie", 2000</ref><br />
<br />
Första gången en muminstripp publicerades i Sverige var den 1 mars 1955.<ref>Informationstext från förlaget på s. 119 i samlingsseriealbumet Tove Jansson: "Mumin 2", Jensen & Palmgrens förlag, Lund 1977, ISBN 91-970186-2-7</ref> Det året kom serien till flera nordiska tidningar, bl.a. ''Politiken'' i Danmark, ''[[Svenska Dagbladet]]'' i Sverige och ''Ilta Sanomat'' i Finland, och 1956 publicerades den i 20 länder; på sin höjdpunkt i 120 dagstidningar.<ref>[[Boel Westin]]: "[[Tove Jansson. Ord, bild, liv]]", Albert Bonniers förlag, Stockholm 2007, ss. 282, 290</ref><ref>[https://svenska.yle.fi/artikel/2020/01/02/mumin-fyller-75-och-ar-storre-an-nagonsin-men-forsta-boken-salde-daligt-och-fick Tomas Jansson, Svenska YLE: "Mumin fyller 75 och är större än någonsin", 2 januari 2020], läst den 6 januari 2020</ref><br />
<br />
Lars började assistera på serien 1957, och tog fr.o.m. 1960 helt över serien fram till dess nedläggning 1975. Det gjordes totalt 73 episoder av serien. Fram till och med avsnittet "[[Redan de gamla grekerna]]" 1967, var ''The Evening News'' alltid först med att publicera strippen.<br />
<br />
===Skillnader mellan serien och böckerna===<br />
Parallellt med att Tove Jansson skrev och ritade sin dagspresserie om mumintrollen, skrev hon också romaner om dem.<br />
<br />
I jämförelse med Tove Janssons muminböcker, särskilt de senare, har hennes och Lars Janssons muminserie ett större och öppnare universum, där figurerna mer fritt rör sig i samhället och världen (och vid några tillfällen även i historien, med hjälp av en tidsmaskin). Figurgalleriet är bredare och rörligare och tonen mer lättsamt samhällssatirisk. I ett par fall har Tove Jansson utnyttjat idéer och element från serieepisoderna i sina senare prosaberättelser, som när serieepisoden "[[Den farliga vintern]]" fick låna ut en del inslag till boken "Trollvinter", och på samma sätt serien "[[Mumin och havet]]" till boken "Pappan och havet". <br />
<br />
De flesta serierna har dock helt egna historier. Några av de återkommande figurerna i serieversionen saknar motsvarighet i böckerna. Dit hör den lurvige skurken Stinky (som förutom serien enbart är med i bilderboken [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skurken_i_muminhuset "Skurken i muminhuset"]) och den rosenälskande polismästaren. Vid jämförelse med Filifjonkan som bor alldeles ensam i böckerna, så har [[Filifjonkan]] i serierna ett helt hushåll, bestående av tre barn, hembiträdet [[Mabel]] och en ko. Figurernas karaktärer är också något annorlunda. Man kan säga att seriernas mumintroll har sin egen [[kanon]] eller [[kontinuitet]], skild från romanerna &#8211; men inte mindre "riktig" för det, eftersom det ju faktiskt är Tove Jansson som själv ligger bakom båda.<br />
<br />
===Teman och humor===<br />
<br />
Ett vanligt tema är kontrasten mellan muminfamiljens bohemiska livsstil och ett mer traditionellt vuxenliv, ofta representerat av grannen Filifjonkan. Jakten på rikedom och berömmelse är ett annat återkommande tema, som skildras i avsnitt som [[Familjen lever högt]] och [[Mumin och den gyllene svansen]] och i karaktären [[Sniff|Sniffs]] ständiga försök att tjäna pengar.<br />
<br />
Humorn i serien bygger ofta på det faktum att mumintrollen, som alltid vill vara artiga och snälla, inte kan säga "nej" när andra personer ber dem om någonting, vare sig det gäller att få bo i deras hus eller få dem att byta livsstil. <br />
<br />
De satiriska inslagen rör ofta mänskliga egenskaper som fåfänga, girighet och konformism. Udden riktas även mot politiska ideologier (revolutionären i [[Snorkfröken i rokoko]], välfärdsstaten i [[Mumin och medborgarkänslan]]) och olika samtidstrender.<br />
<br />
Det förekommer även inslag av [[Metaserier|metahumor]], där författarna refererar seriemediet som sådant. Ett exempel på detta stilgrepp är när en bifigur säger att han inte har tid att vara med i serien för att han skall gifta sig, och ber en annan figur att vara med i stället. Ett annat exempel finns i inledningen till [[Mumin till sjöss]], då mumintrollen undrar vad de ska hitta på härnäst för att underhålla läsarna.<br />
<br />
===Figurer===<br />
[[Fil:Mumin och medborgarkänslan.jpeg|thumb|300px|Slutbilden i "[[Mumin och medborgarkänslan]]" av Tove Jansson och Lars Jansson. Från vänster syns Lilla My, Muminmamman med sin handväska och förkläde, Muminpappan med sin karaktäristiska hatt, Mumintrollet, Snorkfröken och Snusmumriken.<br>© 1958 Moomin Characters]]<br />
Figurgalleriet i serien är stort, och en del figurer som spelar en stor roll i ett visst avsnitt namnges inte och återkommer aldrig. Huvudsakligen har serierna samma figurer som böckerna om mumintrollen. De viktigaste figurerna i de flesta avsnitten är Mumintrollet, Snorkfröken, Muminpappan och Muminmamman.<br />
<br />
* [[Mumintrollet]] fungerar oftast som huvudroll. I det första avsnittet är han det enda mumintrollet i berättelsen.<br />
* [[Muminmamman]], Mumintrollets mamma och Muminpappans fru<br />
* [[Muminpappan]], Mumintrollets pappa och Muminmammans man<br />
* [[Snorkfröken]], Mumintrollets flickvän<br />
* [[Sniff]], Mumintrollets kompis, för det mesta besatt av pengar<br />
* [[Snusmumriken]], också kompis med Mumintrollet<br />
* [[Lilla My]], ständigt energiknippe, alltid antingen glad eller arg<br />
* [[Mymlan]], lilla Mys storasyster och Snorkfrökens väninna<br />
* [[Too-ticki]], lugn och jordnära vän till familjen<br />
* [[Filifjonkan]], familjens stränga granne<br />
* [[Polismästaren]], som älskar sina rosor<br />
* [[Stinky]], liten, hårig skurk<br />
* [[Snorken]], Snorkfrökens bror, har ingen framträdande roll i serien men när han dyker upp visar han sig vara Mumintrollets dubbelgångare<br />
* [[Hattifnattarna]], mystiska elektriska varelser<br />
<br />
===Avsnitt===<br />
<div style="clear:both;margin-bottom:1em;border:1px solid #FFE7C6;padding:3px;" class="NavFrame"> <br />
<div class="NavHead" style="clear:both;background-color:#6699CC;color:white;font-weight:bold;text-align:center;height:20px;">Episoder&nbsp;</div> <div class="NavContent" style="display:none;background-color:white;text-align:center;font-size: 90%;clear:left;"><br />
{| {{snyggtabell}}<br />
! bgcolor="#FFEBAD"|Episod!!bgcolor="#FFEBAD"|Svensk titel!!bgcolor="#FFEBAD"|Engelsk titel!!bgcolor="#FFEBAD"| Utgivningsår!!bgcolor="#FFEBAD"| Tecknare/Manus<br />
|-<br />
|1||"[[Mumintrollet (episod)|Mumintrollet]]" || "Moomin and the brigands" || 1954-55 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|2||"[[Muminfamiljen]]" || "Moomin and family life" || 1955 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|3||"[[Familjen lever högt]]" || "Moomin on the Riviere" || 1955 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|4||"[[Den ensliga ön]]" || "Moomin's desert island" || 1955 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|5||"[[Den farliga vintern]]" || "Moomin's winter follies" || 1955 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|6||"[[Låtsaslek]]" || "Moominmam's maid" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|7||"[[Mumin bygger ett hus]]" || "Moomin begins a new house" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|8||"[[Mumin börjar ett nytt liv]]" || "Moomin builds a new life" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|9||"[[Mumin blir kär]]" || "Moomin falls in love" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|10||"[[Mumindalen blir djungel]]" || "Moomin valley turns jungle" || 1956 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|11||"[[Mumin och marsmänniskorna]]" || "Moomin and the martians" || 1957 || [[Tove Jansson]] <br />
|-<br />
|12||"[[Mumin och havet]]" || "Moomin and the sea" || 1957 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|13||"[[Föreningsliv i Mumindalen]]" || "Club life in Moomin valley" || 1957 || [[Tove Jansson]]<br />
|-<br />
|14||"[[Mumintrollet i vilda västern]]" || "Moomin goes wild west" || 1957 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|15||"[[Snorkfröken i rokoko]]" || "Snorkmaiden goes roccoco" || 1958 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|16||"[[Mumin och medborgarkänslan]]" || "Conscientous Moomin" || 1958 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|17||"[[Mumin och kometen]]" || "Moomin and the comet" || 1958 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|18||"[[Mumin och den gyllene svansen]]" || "Moomin and the golden tail" || 1958 || [[Tove Jansson]]<br />
|-<br />
|19||"[[Muminvinter]]" || "Moomin winter" || 1959 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|20||"[[Mumin till sjöss]]" || "Moomin under sail" || 1959 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|21||"[[Klåttdjurets frieri]]" || "Fuddler's courtship" || 1959 || [[Tove Jansson]]/[[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|22||"[[Mumins lampa]]" || "Moomin's lamp" || 1960 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|23||"[[Mumin och järnvägen]]" || "Moomin and the railway" || 1960 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|24||"[[Muminpappa och spionerna]]" || "Moomin and the spies" || 1960 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|25||"[[Mumin och cirkusen]]" || "Moomin and the circus" || 1960 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|26||"[[Mumin nybyggaren]]" || "Moomin the colonist" || 1961 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|27||"[[Mumin och scouterna]]" || "Moomin and the scouts" || 1961 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|28||"[[Mumin brukar jorden]]" || "Moomin and the farm" || 1961 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|29||"[[Mumin och guldgrävarna]]" || "Moomin and the goldfields" || 1961 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|30||"[[Robinson Mumin Kruse]]" || "Moomin family Robinson" || 1962 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|31||"[[Mumin och konsten]]" || "Artists in Moomin valley" || 1962 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|32||"[[Sniffs badort]]" || "Sniffs holiday camp" || 1962 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|33||"[[Polismästarens brorson]]" || "The inspector's nephew" || 1962 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|34||"[[Dam i dilemma]]" || "Damsel in distress" || 1963 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|35||"[[Knappar och äktenskap]]" || "Fuddler and married life" || 1963 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|36||"[[Sniffs sportshop]]" || "Sniff's sport shop" || 1963 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|37||"[[Mymlans diamant]]" || "Mymble's diamond" || 1963 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|38||"[[Mumin och vampyren]]" || "Moomin and the vampire" || 1964 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|39||"[[Mumin och TV]]" || "Moomin and the TV" || 1964 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|40||"[[De underutvecklade mumintrollen]]" || "The underdeveloped Moomins" || 1964 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|41||"[[Mumin och moster]]" || "Moomin and aunt Jane" || 1964 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|42||"[[Mumin och naturparken]]" || "Moomin and the national park" || 1965 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|43||"[[Mumin och den gamla goda tiden]]" || "Moomin and the good old days" || 1965 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|44||"[[Hundliv i mumindalen]]" || "Moomin's pet" || 1965 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|45||"[[Mumin detektiven]]" || "The private eye" || 1966 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|46||"[[Vårkänslor (Mumin)|Vårkänslor]]" || "Spring in Moomin valley" || 1966 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|47||"[[Mumin räddar en prinsessa]]" || "Moomin rescues a princess" || 1966 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|48||"[[Mumin och agent 008 1/2]]" || "Moomin and agent 008 1/2" || 1966 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|49||"[[Mumin lever farligt]]" || "Moomin lives dangerously" || 1967 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|50||"[[Mumin på Torrelorca]]" || "Moomin in Torrelorca" || 1967 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|51||"[[Snorkfröken i societeten]]" || "Snorkmaiden crashes society" || 1967 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|52||"[[Redan de gamla grekerna]]" || "Moomins in ancient Greece" || 1967 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|53||"[[Sniff blir god]]" || "Sniff goes good" || 1968 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|54||"[[Redaktör Mumin]]" || "Moomin the journalist" || 1968 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|55||"[[Mumin och de föräldralösa]]" || "Moomin and the orphans" || 1968 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|56||"[[Riddar Mumin]]" || "Sir Moomin" || 1969 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|57||"[[Mumin till häst]]" || "Horsey Moomin" || 1969 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|58||"[[Mumin och sjöjungfrun]]" || "Moomin and the mermaid" || 1969 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|59||"[[Misans återkomst]]" || "Emancipated Moomins" || 1970 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|60||"[[Mumin och radikalerna]]" || "Moomin and the radicals" || 1970 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|61||"[[Muminjul]]" || "Moomin Christmas" || 1970 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|62||"[[Mumin i Egypten]]" || "Moomin in ancient Egypt" || 1971 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|63||"[[Sniff blir kär]]" || "Sniff falls in love" || 1971 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|64||"[[Mumin förlovar sig]]" || "Moomin engagement" || 1971 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|65||"[[Mumin och den flygande holländaren]]" || "Moomin and the flying dutchman" || 1972 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|66||"[[Snorkfröken blir synsk]]" || "Snorkmaiden the seer" || 1972 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|67||"[[Mumin och badstranden]]" || "Moomin and the beach" || 1973 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|68||"[[Mumin blir rik]]" || "Moomin gets rich" || 1973 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|69||"[[Mumin och gurun]]" || "Moomin and the guru" || 1973 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|70||"[[Muminpappa på ålderns brant]]" || "Moomin pappa and old age" || 1974 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|71||"[[Batalj i Mumindalen]]" || "Moomin in battle" || 1974 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|72||"[[Mumin i Neanderdalen]]" || "Moomin in neander valley" || 1974 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|73||"[[Mumin och de tio sparbössorna]]" || "Moomin and the ten piggy banks" || 1975 || [[Lars Jansson]]<br />
|-<br />
|}<br />
</div> <br />
<div class="NavEnd"></div> <br />
</div><br />
<br />
==Inkarnation 3==<br />
Den tredje inkarnationen kom på det sena 1990-talet efter succén med den Japanproducerade animerade TV-serien. Denna serie tecknades av bl.a. [[Mårdøn Smet]]. Precis som TV-serien, var serierna närmare baserade på romanernas mumintroll än vad den tidigare muminserien var. Till skillnad från den tidigare serien var den också direkt riktad till barn som främsta läsargrupp.<br />
<br />
Denna version gavs i Sverige ut i serietidningen ''[[Muminmagasinet]]'' och i fyra seriealbum, "[[Muminvinter (album)|Muminvinter]]", "[[Lilla My ligger före]]", "[[Den stora kometen]]" och "[[Rädda Snorkfröken]]". Albumen var baserade på Tove Janssons muminromaner "Trollvinter" och "Kometen kommer". Albumversionen var enbart tecknad av Smet.<br />
{{stubAvsnitt}}<br />
<br />
==Inkarnation 4==<br />
En ny dagspresserie startade under 2000-talet av signaturerna [[Toto (serieskapare)|Toto]] och [[Niffe]]. Den har bland annat publicerats på ''[[Svenska Dagbladet]]s'' hemsida (medan den klassiska dagspresserien åter har börjat publicerats i den tryckta tidningen).<br />
<br />
==[[Bild:mini_sverige.gif]] Svensk utgivning av inkarnation 2==<br />
===Dagspress===<br />
Serien har gått, och går just nu (2020), i ''[[Svenska Dagbladet]]''.<br />
<br />
===Serietidningen ''Mumin''===<br />
Nummer 1/1981 till och med 1/1983 var utgivna av [[Albinsson & Sjöberg]]. Nummer 2/1983 och framåt är utgivna av [[Atlantic Förlags AB]].<br />
{{StubAvsnitt}}<br />
====Utgivning====<br />
*1981: 5 nr<br />
*1982: 8 nr<br />
*1983: 5 nr<br />
*1984: 12 nr (varav två dubbelnr)<br />
*1985: 4 nr<br />
<br />
===Album===<br />
====Mumintrollet ({{I}}) (1957-1974)====<br />
Utgavs av [[Gebers]].<br />
{{StubAvsnitt}}<br />
=====Utgivning=====<br />
*1957: 1, 2<br />
*1958: 3, 4<br />
*1960: 5<br />
*1962: 6<br />
*1963: 7<br />
*1964: 8<br />
*1965: 9, 10<br />
*1968: 11<br />
*1969: 12<br />
*1970: 13<br />
*1971: 14, 15<br />
*1972: 16, 17<br />
*1973: 18, 19<br />
*1974: 20, 21<br />
====Mumintrollet ({{II}}) (1970)====<br />
Gratisutgåva från Göteborgs bank. Utgavs av [[Gebers]]. Göteborgs bank delade vid samma tid ut sparbössor till sina kunder som hade formen av Muminpappa.<br />
=====Utgivning=====<br />
*1970: "Mumin och marsinnevånarna", "Föreningsliv i Mumindalen", "Vi bor i en djungel", "Mumin och den gyllene svansen"<br />
<br />
====Mumintrollet ({{III}}) (1989-1992)====<br />
Nummer 1-4 utgavs av [[Norstedts]] och 5-8 av [[Schildts]].<br />
=====Utgivning=====<br />
*1989: 1 (128 sid), 2 (136 sid), 3 (104 sid), 4 (120 sid)<br />
*1992: 5 (112 sid), 6 (96 sid), 7 (104 sid), 8 (112 sid)<br />
<br />
====Mumintrollet ({{IV}}) (1994-)====<br />
Utgavs av [[Schildts]].<br />
=====Utgivning=====<br />
*1993: Del 1 (Mumintrollet, Muminfamiljen, Den ensliga ön), 128 sidor<br />
*1993: Del 2 (Familjen lever högt, Den farliga vintern, Låtsaslek), 136 sidor<br />
*1993: Del 3 (Att bygga ett hus, Vi börjar ett nytt liv, Vi bor i en djungel), 104 sidor<br />
*1993: Del 4 (Mumintrollet blir förälskat, Mumintrollet och marsinnevånarna, Muminfamiljen och havet), 120 sidor<br />
*2004: Del 5 (Mumin i Vilda västern, Snorkfröken i rokoko, Mumin blir social), 112 sidor<br />
*2004: Del 6 (Föreningsliv i Mumindalen, Den gyllene svansen), 96 sidor<br />
*2004: Del 7 (Mumin till sjöss, Mumin och kometen), 104 sidor<br />
*2004: Del 8 (Muminvinter, Klått-djurets frieri), 112 sidor<br />
*2001: Del 9 (Knappar och äktenskap, Dam i dilemma), 128 sidor<br />
*2001: Del 10 (Sniffs sportaffär, Polismästarens brorson), 86 sidor<br />
*2002: Del 11 (Hundliv i Mumindalen, Mymlans diamant), 88 sidor<br />
*2002: Del 12 (Den gamla goda tiden, Sniffs badort), 88 sidor<br />
*2004: Del 13 (Mumin och TV, Riddar Mumin), 88 sidor<br />
*2004: Del 14 (Vårkänslor, Mumin och sjöjungfrun), 104 sidor<br />
*2010: Del 15 (Mumin och järnvägen, Muminpappa och spionerna, Mumins lampa), 106 sidor<br />
<br />
====Mumin (1977-1981)====<br />
Utgavs av [[Jensen & Palmgren]] (1-5) och [[Alvglans förlag]] (6-10). Innehöll 120-140 sidor per album och omfattar samtliga episoder av serien i kronologisk ordning. De som Jensrn & Palmgen gav ut hade omslagsbilder som var kollage med bilder från ingående avsnitt, medan de som gavs ut av Alvglans hade omslagsteckningar av [[Peter Bigestans]].<br />
<br />
=====Utgivning=====<br />
*1977: 1, 2<br />
*1978: <br />
**Mumin 3 ("Mumin och kometen", ""Mumin och den gyllene svansen", "Muminvinter", "Mumin till sjöss", "Klåttdjurets frieri", "Mumins lampa", "Mumin och järnvägen")<br />
**Mumin 4 ("Muminpappa och spionerna", "Mumin och cirkusen", "Mumin Nybyggaren", "Mumin och scouterna", "Mumin brukar jorden", "Mumin och guldgrävarna", "Robinson Mumin Kruse", "Mumin och konsten")<br />
*1979: <br />
**Mumin 5 ("Sniffs badort", "Polismästarens brorson", "Dam i dilemma", "Knappar och äktenskap", "Sniffs sportshop", "Mymlans diamant", "Mumin och vampyren", "Mumin och TV")<br />
**Mumin 6 ("De underutvecklade mumintrollen", "Mumin och moster", "Mumin och natur-parken", "Mumin och den gamla Goda Tiden", "Hundliv i Mumindalen", "Mumin detektiven", "Vårkänslor")<br />
*1980: <br />
**Mumin 7 ("Mumin räddar en prinsessa", "Mumin och agent 008 1/2", "Mumin lever farligt", "Mumin på Torrelorca", "Snorkfröken i societeten", "Redan de gamla grekerna", "Sniff blir god")<br />
**Mumin 8 ("Redaktör Mumin", "Mumin och de föräldralösa", "Riddar Mumin", "Mumin till häst", "Mumin och sjöjungfrun", "Misans återkomst")<br />
*1981:<br />
**Mumin 9 ("Mumin och radikalerna", "Mumin-Jul", "Mumin i Egypten", "Sniff blir kär", "Mumin förlovar sig", "Mumin och den Flygande Holländaren", "Snorkfröken blir synsk")<br />
**Mumin 10 (”Mumin och badstranden”, ”Mumin blir rik”, ”Mumin och gurun”, ”Muminpappan på ålderns brant”, ”Batalj i Mumindalen”, ”Mumin i Neanderdalen”, ”Mumin och de tio sparbössorna”)<br />
<br />
====Mumin. Tove Janssons samlade serier====<br />
Utgavs av [[Alfabeta]] med utgångspunkt i den engelskspråkiga utgåvan [[The Complete Tove Jansson Comic Strip]], [[Drawn & Quarterly]], Montreal, Kanada<br />
<br />
*2008: Del 1 (Mumintrollet, Muminfamiljen, Familjen lever högt, Den ensliga ön), 96 sidor<br />
*2009: Del 2 (Den farliga vintern, Låtsaslek, Att bygga ett hus, Vi börjar ett nytt liv) 88 sidor<br />
*2010: Del 3 (Mumintrollet blir förälskat, Vi bor i en djungel, Mumintrollet och marsinnevånarna, Muminfamiljen och havet, Föreningsliv i Mumindalen) 108 sidor<br />
*2010: Del 4 (Mumintrollet i vilda västern, Snorkfröken i rokoko, Mumin och medborgarkänslan, Mumin och kometen, Mumin och den gyllene svansen) 112 sidor<br />
*2011: Del 5 (Muminvinter, Mumin till sjöss, Klått-djurets frieri) 86 sidor<br />
<br />
====Mumin i färg====<br />
År 2020 inledde [[Epix förlag]] sin utgivning av "Mumin i färg"; ett färgsatt avsnitt (i nyöversättning) publiceras per album.<br />
#"[[Mumindalen blir en djungel]]" (2020)<br />
#"[[Mumin blir förälskad]]" (2020)<br />
#"[[Mumin och havet]]" (2022)<br />
#"[[Mumin och marsmänniskorna]]" (2022)<br />
#"[[Mumin och kometen]]" (2023)<br />
#"[[Föreningsliv i Mumindalen]]" (2023)<br />
<br />
==[[Bild:mini_sverige.gif]] Svensk utgivning av inkarnation 3==<br />
Denna version har publicerats i serietidningen ''[[Muminmagasinet]]'', som efter första årets utgiving bytte namn till ''Mumin''. Serietidningen gavs ut 1993–2004. Vidare publicerades den i fyra album utgivna på [[Carlsen Comics]]. På danska utgavs åtta album. Albumversionen tecknades av [[Mårdøn Smet]].<br />
<br />
;Album:<br />
# "[[Muminvinter (album)|Muminvinter]]" (1993)<br />
#"[[Lilla My ligger före]]" (1993)<br />
#"[[Den stora kometen]]" (1994)<br />
#"[[Rädda Snorkfröken]]" (1994)<br />
<br />
== {{flagga|Sverige}} Svensk utgivning av inkarnation 4 ==<br />
Denna har publicerats på ''[[Svenska Dagbladet]]s'' hemsida<br />
<br />
==Mumin i andra medier==<br />
[[Bild:TanoshiiMuuminIkka.jpg|right|200px|thumb| '''"Tanoshii Muumin Ikka"''', japanskt CD-omslag med ledmotiv från TV-Tokyos tecknade filmadaption från 1990. &copy;&nbsp;[[Star Child]] och upphovspersonerna ]]<br />
Böckerna, som består av flera romaner och en novellsamling, kommer ständigt i nya upplagor. Även bilderböckerna brukar nästan alltid finnas i tryck, bortsett från "Skurken i muminhuset" som länge hade varit slut på förlaget när den kom i nytryck i nytt format 2010. Serierna har tidvis varit svårare att få tag på.<br />
<br />
Bortsett från böckerna och serierna har Mumin vid ett flertal tillfällen överförts till andra medier, däribland tecknad film, dockfilm och spelfilm. Muminberättelser har också lästs i radio.<br />
<br />
Sveriges Radios TV-julkalender 1973 hette Mumindalen. Tove Jansson hade skrivit manus och rollerna spelades av skådespelare i muminkostymer, där rösterna sedan dubbades. Denna julkalender kan köpas på video i DVD-format. Även ytterligare en mumin-TV-serie för svensk TV gjordes enligt ett liknande koncept.<br />
<br />
I Polen gjordes en dockanimerad mumin-TV-serie 1977-1982. Tre dockfilmer gjordes också i Sovjetunionen 1978.<br />
<br />
Speciellt populär blev [[TV-Tokyo]]s japansk-finska tecknade filmversion av Mumin, "楽しいムーミン一家" ("Tanoshii Mūmin Ikka"), som kom 1990. Den exporterades till många länder och innebar en nytändning av intresset för Mumin även i Sverige och Finland. I Sverige fick den namnet "I Mumindalen" och när den dubbades till svenska användes finlandssvenska skådespelare. Dess popularitet kan ha bidragit till att man byggde nöjesparken Muminvärlden utanför Nådendal (se nedan). En tidigare japansk tecknad Mumin-version från början av 70-talet var inte alls lika omtyckt.<br />
<br />
En tecknad långfilm betitlad "Muminfamiljen på Rivieran" hade svensk premiär den 31 oktober 2014. Den baseras på serieavsnittet "[[Familjen lever högt]]".<br />
<br />
En ny tecknad TV-serie kom 2019, skapad av Steve Box (som tidigare har jobbat med den leranimerade TV-serien "[[Wallace & Gromit]]") och Marika Makaroff. För manus står Mark Huckerby och Nick Ostler.<ref>[https://www.theguardian.com/books/2019/apr/06/it-is-a-religion-how-the-world-went-mad-for-moomins Lisa Allardice: "'It is a religion': how the world went mad for Moomins", ''The Guardian'', 6 april 2019], läst 2020-06-18</ref><br />
<br />
{{stubAvsnitt}}<br />
<br />
==Mumin/mumintrollen på olika språk==<br />
{{Kolumner|antal=3}}<br />
*{{språk|arabiska}}: مومين<br />
*{{språk|bosniska}}: Mumijevi<br />
*{{språk|bulgariska}}: Муминтроли (Mumintroli)<br />
*{{språk|danska}}: Mumitroldene<br />
*{{språk|engelska}}: the Moomins<br />
*{{språk|estniska}}: Muumitrollid, muumid<br />
*{{språk|finska}}: Muumi<br />
*{{språk|franska}}: les Moumines<br />
*{{språk|georgiska}}: მუმინები<br />
*{{språk|hebreiska}}: המומינים<br />
*{{språk|isländska}}: Múmínálfarnir<br />
*{{språk|italienska}}: Mumin <br />
*{{språk|japanska}}: ムーミン (Mūmin)<br />
*{{språk|kinesiska}}: 姆明<br />
*{{språk|koreanska}}: 무민<br />
*{{språk|kroatiska}}: Moomin, Moomini<br />
*{{språk|lettiska}}: Trollīši Mumini<br />
*{{språk|litauiska}}: Troliai Mumiai <br />
*{{språk|nederländska}}: Moemin, Muumi<br />
*{{språk|norska}} (bokmål): Mummitrollet<br />
*{{språk|norska}} (nynorska): Mummitrollet <br />
*{{språk|polska}}: Muminki<br />
*{{språk|portugisiska}}: Moomins (Portugal), Mumins (Brasilien)<br />
*{{språk|ryska}}: Муми-тролли (Mumi-trolli)<br />
*{{språk|spanska}}: los mumins <br />
*{{språk|tjeckiska}}: Muminci<br />
*{{språk|turkiska}}: Moominler, Moomin<br />
*{{språk|tyska}}: die Mumins<br />
*{{språk|ukrainska}}: Мумі-тролі (Mumi-troli)<br />
*{{språk|ungerska}}: Muminok<br />
*{{språk|vitryska}}: Мумітроль (Mumitrol')<br />
{{Kolumner-slut}}<br />
<br />
==Mumintrollen på museum och i nöjesparker m.m.==<br />
* {{Flagga|Finland}} I Tammerfors konstmuseum finns [[Seriemuseer#Finland|museet]] Mumindalen som är tillägnat Tove Janssons verk. Jansson skänkte många av sina illustrationer och skisser till Tammerfors stad, och de kan beskådas i detta museum. Där finns också den modell av Muminhuset som Tove Jansson byggde tillsammans med sin livskamrat Tuulikki Piätilä och vännen Pentti Eistola.<ref>[https://www.moomin.com/sv/blogg/varldens-enda-muminmuseum-har-nu-oppnat/#3fdc0df0 Moomin.com: "Världens enda Muminmuseum har nu öppnat", 26.6.2017], läst 2020-06-23</ref> Museet låg till 2012 i stadsbibliotek Metso och utanför Metso fanns en [[Statyer föreställande seriefigurer#Finland|staty]] av Mumintrollet i brons, som senare har flyttats närmare konstmuseet.<ref>[https://www.muumimuseo.fi/sv/news/muumipeikko-patsas-muuttomatkalla/ Muminmuseet: "Mumintrollstatyn ska flyttas" (utan datum)], läst 2020-06-23</ref><br />
* {{Flagga|Finland}} I Nådendal finns [[Serierelaterade nöjesparker|nöjesparken]] Muminvärlden (på finska Muumimaailma, på engelska Moomin World). Nöjesparken baseras på Mumintrollen i deras inkarnationer såväl i serier som i böcker och tecknade filmer och innehåller bland annat ett stort runt blått Muminhus som liknar huset som det återgavs i Janssons illustrationer och serier.<br />
* {{Flagga|Japan}} Akebono Kodomo mori park i staden Hannō i Saitama prefektur utanför Tokyo innehåller hus och miljöer inspirerade av Mumindalen. Muminhuset har dock ett helt eget utseende där.<ref>[http://www.city.hanno.saitama.jp/syoukoukankou/kankou/documents/travelguid.pdf Tour Guide of Hanno City] (pdf)</ref> En ombyggd park kommer att öppna 2018.<ref>https://www.moomin.com/en/blog/stunning-moominvalley-park-opening-city-hanno-japan/</ref><br />
* {{Flagga|Sverige}} Det finns också ett Muminhus på Junibacken i Stockholm.<ref>[http://www.junibacken.se/v%C3%A4lkommen-till-junibacken Välkommen till Junibacken]</ref><br />
* {{Flagga|Sverige}} Mumin finns också på barnkulturhuset Funnys äventyr i Malmö.<ref>https://funnysaventyr.se/</ref><br />
* {{Flagga|Japan}} ''Moomin House Café'', Tokyo: ett café med Mumin som tema i byggnaden Tokyo Sky Tree.<ref>[https://nihontastic.com/2014/05/31/moomins-in-japan/ The Moomins Go To Japan][http://dcloud.jpn.com/tokyoemojigirl/archives/1887/?lang=en bloggen Tokyo Emoji Girls], [https://www.facebook.com/media/set/?set=a.393062080744378.108804.185958374788084 bilder på Facebook]</ref><br />
<br />
Det finns också särskilda Muminbutiker på många håll runtom i världen.<ref>https://www.moomin.com/sv/blogg/muminbutiker-runt-om-i-varlden/#cc950c35</ref><br />
<br />
==Mer om Mumin==<br />
;Böcker<br />
* [[Christina Björk]]: "[[Tove Jansson – mycket mer än Mumin]]", Bilda förlag, Stockholm 2003<br />
* Juhani Tolvanen: "Moomin Every Day", [[Drawn & Quarterly]], 2012, ISBN 978 1 77046 043 0 (på engelska)<br />
<br />
;Artiklar<br />
*Göran Schildt: ”Mumintrollets förtrollning”, Svenska Dagbladet den 31 december 1956, utlagt på nätet 2018-02-18: [https://www.svd.se/under-strecket-1956-mumintrollets-fortrollning läs artikeln]<br />
*[[Sture Hegerfors]]: Mumin Mumin wa suki suki (''[[Thud]]'' nr 13)<br />
*[[Horst Schröder]]: Oanständighet i djurriket (''[[Bild & Bubbla]]'' nr 3/1977)<br />
*[[Johannes Nilsson]]: "Mumin" &ndash; en förbigången klassiker (''B&B'' nr 3/1996) <br />
*[[Helena Magnusson]]: Dit och tillbaka igen: om Tove Janssons Mumintroll (''B&B'' nr 3&ndash;4/2007)<br />
* Tove Janssons mumintroll diskuterades i Radio Östergötlands inslag Returkultur 17 september 2009. [https://returkultur.blogg.se/2009/september/mumintrollets-manga-ansikten.html Läs blogginlägg]<br />
*[[Emelie Wiktorén]]: "Tidlöst troll når pensionsåldern" (TT Spektra/olika dagstidningar kring 2010-04-20) [http://www.unt.se/startsidan/tidlost-troll-nar-pensionsaldern-918006.aspx Läs artikeln] [http://www.nsd.se/noje/artikel.aspx?ArticleId=5318436 Läs artikeln] [http://www.pitea-tidningen.se/kultur/artikel.aspx?ArticleId=5317776 Läs artikeln]<br />
<br />
;Webbplatser<br />
*[[Johan Blixt]]: [http://homepage.mac.com/johan.blixt/mumin.html Muminindex]<br />
* [https://zepe.de/mumin/comi.php Zépé's Virtuelles Muminforschungszentrum: Mumin-Comics] (på tyska)<br />
* [https://rogersmagasin.com/tecknade-serier-och-skamtteckningar/mumintrollen/ Rogers magasin: Mumintrollen]<br />
* [https://returkultur.blogg.se/2009/september/mumintrollets-manga-ansikten.html Returkultur: Mumintrollets många ansikten]<br />
<br />
==Recensioner==<br />
* [[Erling Frick]]: "Mumin nr 9" (''B&B'' nr 3/1981)<br />
* [[Göran Semb]]: "Mumin" nr 4: "Rädda Snorkfröken!" (''B&B'' nr 1/1995, s. 44)<br />
* [[Daniel Gustavsson]]: "Jorden går under! Tove Janssons första Muminserie i Ny Tid 1947–48" [finsk utgåva] (webbrecension, november 2008)<br />
<br />
==Övrigt==<br />
'''58345 Moomintroll''' eller '''1995 CZ<sub>1</sub>'''<ref name="MP">[https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=58345 JPL Small-Body Database Browser 58345 Moomintroll], Solar System Dynamics, NASA/Jet Propulsion Laboratory, läst 20190812</ref> är en asteroid i asteroidbältet som upptäcktes den 7 februari 1995 av den brittiske astronomen David J. Asher vid Siding Spring-observatoriet. Den är uppkallad efter Mumintrollet.<ref name="MP2">[https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=58345 Minor Planet Center 58345 Moomintroll], Minor Planet Center, läst 20190812</ref><br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
{{Mumin}}</div>
E.G.