Den mystiska stjärnan - Versionshistorik

E.G.: /* Bakgrund */

2026-03-18T11:36:35Z

Bakgrund

←Tidigare ändring		Versionen från 18 mars 2026 kl. 12.36
Rad 33:		Rad 33:
	Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades, och alla dess fasor, såsom förintelsen.<ref name=brucetringale>[https://www.brucetringale.com/prescience-de-lholocauste-letoile-mysterieuse/ Tornado: "Prescience de l’Holocauste (L’étoile mystérieuse)", ''Bruce Lit'', 13 november 2021], läst 2025-12-12</ref> Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, har använts också av andra författare och konstnärer, exempelvis av [[Tove Jansson]] i hennes första Muminserie, "[[Mumintrollet och jordens undergång]]", som utkom några år senare.		Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades, och alla dess fasor, såsom förintelsen.<ref name=brucetringale>[https://www.brucetringale.com/prescience-de-lholocauste-letoile-mysterieuse/ Tornado: "Prescience de l’Holocauste (L’étoile mystérieuse)", ''Bruce Lit'', 13 november 2021], läst 2025-12-12</ref> Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, har använts också av andra författare och konstnärer, exempelvis av [[Tove Jansson]] i hennes första Muminserie, "[[Mumintrollet och jordens undergång]]", som utkom några år senare.

	I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk. Hergé har sagt att han såg de två konkurrerande expeditionerna som ett uttryck för rivaliteten mellan Europa och Förenta Staterna avseende vetenskapliga framsteg.<ref>Hergé citerad i Numa Sadoul: "Tintin et moi, entretiens avec Hergé", s.159; citatet återgivet på [https://www.tintin.com/fr/albums/l-etoile-mysterieuse# tintin.com], läst 2025-12-11</ref> USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA. Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den flamländska ~~Brysseldialektens~~ "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.<ref name=brucetringale/> Det kan också noteras att samtliga vetenskapsmän som deltar i den europeiska expeditionen kommer från länder som under andra världskriget var tyskvänliga eller neutrala.<ref>[[Benoît Peeters]]: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", avsnittet om "Den mystiska stjärnan".</ref> Å andra sidan har både kapten Haddock och hans vän kapten Chester engelskklingande namn.		I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk. Hergé har sagt att han såg de två konkurrerande expeditionerna som ett uttryck för rivaliteten mellan Europa och Förenta Staterna avseende vetenskapliga framsteg.<ref>Hergé citerad i Numa Sadoul: "Tintin et moi, entretiens avec Hergé", s.159; citatet återgivet på [https://www.tintin.com/fr/albums/l-etoile-mysterieuse# tintin.com], läst 2025-12-11</ref> USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA. Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den [[marolliska\|flamländska Brysseldialekten]]s ord "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.<ref name=brucetringale/> Det kan också noteras att samtliga vetenskapsmän som deltar i den europeiska expeditionen kommer från länder som under andra världskriget var tyskvänliga eller neutrala.<ref>[[Benoît Peeters]]: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", avsnittet om "Den mystiska stjärnan".</ref> Å andra sidan har både kapten Haddock och hans vän kapten Chester engelskklingande namn.

	Äventyret originalpublicerades i ''[[Le Soir]]'', som under den dåvarande tyska ockupationen av Belgien hade tagits över av ockupationsmakten och styrdes av en nazivänlig redaktion, vilket kan förklara den tydligt antisemitiska tendensen i äventyrets ursprungsversion. I originalversionen av äventyret förekommer i avsnittets början också ett skämt som elakt driver med stereotypiska giriga judar. Skämtet har ingen betydelse för handlingen och togs bort redan i den första albumversionen av "Den mystiska stjärnan", som kom ut samma år som serieavsnittet hade avslutats i tidningen. Skämtet är dessutom av ett slag som inte är typiskt för Hergés stil, varför det har antagits att det kan ha varit någon annan som förmådde honom att lägga in det i serien.<ref>[https://theconversation.com/tintin-human-rights-and-politics-4874 Sarah Joseph: "Tintin, human rights and politics", ''The Conversation UK'', 26 december 2011], läst 2025-12-11</ref><ref>[https://www.smithsonianmag.com/smart-news/when-nazis-took-belgium-tintins-creator-drew-pro-regime-propaganda-180963321/ Kat Eschner: "When the Nazis Took Belgium, Tintin’s Creator Drew Pro-Regime Propaganda", ''Smithsonian Magazine'', 22 maj 2017], läst 2025-12-11</ref><ref name=brucetringale/> Samtidigt utgör äventyret, med sin skattjakt i science fiction-tappning och där kriget aldrig nämns, ändå en tydlig flykt från verkligheten, vilket också har framhållits som en förklaring till att Hergé själv mest bara försökte leva vidare och göra ett jobb som kunde underhålla hans läsare och kanske få dem att för en stund glömma den hemska verkligheten omkring dem.<ref name=brucetringale/>		Äventyret originalpublicerades i ''[[Le Soir]]'', som under den dåvarande tyska ockupationen av Belgien hade tagits över av ockupationsmakten och styrdes av en nazivänlig redaktion, vilket kan förklara den tydligt antisemitiska tendensen i äventyrets ursprungsversion. I originalversionen av äventyret förekommer i avsnittets början också ett skämt som elakt driver med stereotypiska giriga judar. Skämtet har ingen betydelse för handlingen och togs bort redan i den första albumversionen av "Den mystiska stjärnan", som kom ut samma år som serieavsnittet hade avslutats i tidningen. Skämtet är dessutom av ett slag som inte är typiskt för Hergés stil, varför det har antagits att det kan ha varit någon annan som förmådde honom att lägga in det i serien.<ref>[https://theconversation.com/tintin-human-rights-and-politics-4874 Sarah Joseph: "Tintin, human rights and politics", ''The Conversation UK'', 26 december 2011], läst 2025-12-11</ref><ref>[https://www.smithsonianmag.com/smart-news/when-nazis-took-belgium-tintins-creator-drew-pro-regime-propaganda-180963321/ Kat Eschner: "When the Nazis Took Belgium, Tintin’s Creator Drew Pro-Regime Propaganda", ''Smithsonian Magazine'', 22 maj 2017], läst 2025-12-11</ref><ref name=brucetringale/> Samtidigt utgör äventyret, med sin skattjakt i science fiction-tappning och där kriget aldrig nämns, ändå en tydlig flykt från verkligheten, vilket också har framhållits som en förklaring till att Hergé själv mest bara försökte leva vidare och göra ett jobb som kunde underhålla hans läsare och kanske få dem att för en stund glömma den hemska verkligheten omkring dem.<ref name=brucetringale/>

E.G.: /* Kuriosa */

2026-03-15T11:31:43Z

Kuriosa

←Tidigare ändring		Versionen från 15 mars 2026 kl. 12.31
Rad 42:		Rad 42:
	* Förebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>		* Förebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>
	* Fartyget Peary kan tänkas ha fått sitt namn efter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Edwin_Peary Robert Peary], en amerikansk forskningsresande som länge ansågs vara den förste som hade nått den geografiska Nordpolen.		* Fartyget Peary kan tänkas ha fått sitt namn efter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Edwin_Peary Robert Peary], en amerikansk forskningsresande som länge ansågs vara den förste som hade nått den geografiska Nordpolen.
	* I den första versionen av äventyret var det tydligt att Aurora förde belgisk flagg ({{flagga\|Belgien}}) och Peary amerikansk ~~flag~~ ({{flagga\|USA}}). I den senare versionen har den amerikanska flaggan bytts ut mot en flagga för Sao Rico, medan Auroras flagga mest bara har gjorts otydlig. Den europeiska vetenskapliga organisationens flagga är grön, men en organisationsflagga av det slaget kan inte användas som nationsflagga på ett fartyg. I några serierutor kan man se att den belgiska svart-gul-röda trikoloren finns kvar men har ~~gjorts~~ om till svart-grön-grön.		* I den första versionen av äventyret var det tydligt att Aurora förde belgisk flagg ({{flagga\|Belgien}}) och Peary amerikansk flagg ({{flagga\|USA}}). I den senare versionen har den amerikanska flaggan bytts ut mot en flagga för Sao Rico, medan Auroras flagga mest bara har gjorts otydlig. Den europeiska vetenskapliga organisationens flagga är grön, men en organisationsflagga av det slaget kan inte användas som nationsflagga på ett fartyg. I några serierutor kan man se att den belgiska svart-gul-röda trikoloren finns kvar men har färgats om till svart-grön-grön.
	* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>		* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>

E.G.: /* Kuriosa */

2026-03-15T11:29:42Z

Kuriosa

←Tidigare ändring		Versionen från 15 mars 2026 kl. 12.29
Rad 42:		Rad 42:
	* Förebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>		* Förebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>
	* Fartyget Peary kan tänkas ha fått sitt namn efter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Edwin_Peary Robert Peary], en amerikansk forskningsresande som länge ansågs vara den förste som hade nått den geografiska Nordpolen.		* Fartyget Peary kan tänkas ha fått sitt namn efter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Edwin_Peary Robert Peary], en amerikansk forskningsresande som länge ansågs vara den förste som hade nått den geografiska Nordpolen.
	* I den första versionen av äventyret var det tydligt att Aurora förde belgisk flagg ({{flagga\|Belgien}}) och Peary amerikansk flag ({{flagga\|USA}}). I den senare versionen har den amerikanska flaggan bytts ut mot en flagga för Sao Rico, medan Auroras flagga mest bara har gjorts otydlig. Den europeiska vetenskapliga organisationens flagga är grön, men ~~den~~ kan inte användas som nationsflagga på ett fartyg. I några serierutor kan man se att den belgiska svart-gul-röda trikoloren finns kvar men har gjorts om till svart-grön-grön.		* I den första versionen av äventyret var det tydligt att Aurora förde belgisk flagg ({{flagga\|Belgien}}) och Peary amerikansk flag ({{flagga\|USA}}). I den senare versionen har den amerikanska flaggan bytts ut mot en flagga för Sao Rico, medan Auroras flagga mest bara har gjorts otydlig. Den europeiska vetenskapliga organisationens flagga är grön, men en organisationsflagga av det slaget kan inte användas som nationsflagga på ett fartyg. I några serierutor kan man se att den belgiska svart-gul-röda trikoloren finns kvar men har gjorts om till svart-grön-grön.
	* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>		* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>

E.G.: /* Kuriosa */

2026-03-15T11:27:29Z

Kuriosa

←Tidigare ändring		Versionen från 15 mars 2026 kl. 12.27
Rad 42:		Rad 42:
	* Förebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>		* Förebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>
	* Fartyget Peary kan tänkas ha fått sitt namn efter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Edwin_Peary Robert Peary], en amerikansk forskningsresande som länge ansågs vara den förste som hade nått den geografiska Nordpolen.		* Fartyget Peary kan tänkas ha fått sitt namn efter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Edwin_Peary Robert Peary], en amerikansk forskningsresande som länge ansågs vara den förste som hade nått den geografiska Nordpolen.
			* I den första versionen av äventyret var det tydligt att Aurora förde belgisk flagg ({{flagga\|Belgien}}) och Peary amerikansk flag ({{flagga\|USA}}). I den senare versionen har den amerikanska flaggan bytts ut mot en flagga för Sao Rico, medan Auroras flagga mest bara har gjorts otydlig. Den europeiska vetenskapliga organisationens flagga är grön, men den kan inte användas som nationsflagga på ett fartyg. I några serierutor kan man se att den belgiska svart-gul-röda trikoloren finns kvar men har gjorts om till svart-grön-grön.
	* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>		* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>

Wakuran: /* Bakgrund */

2026-03-07T11:03:45Z

Bakgrund

←Tidigare ändring		Versionen från 7 mars 2026 kl. 12.03
Rad 35:		Rad 35:
	I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk. Hergé har sagt att han såg de två konkurrerande expeditionerna som ett uttryck för rivaliteten mellan Europa och Förenta Staterna avseende vetenskapliga framsteg.<ref>Hergé citerad i Numa Sadoul: "Tintin et moi, entretiens avec Hergé", s.159; citatet återgivet på [https://www.tintin.com/fr/albums/l-etoile-mysterieuse# tintin.com], läst 2025-12-11</ref> USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA. Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.<ref name=brucetringale/> Det kan också noteras att samtliga vetenskapsmän som deltar i den europeiska expeditionen kommer från länder som under andra världskriget var tyskvänliga eller neutrala.<ref>[[Benoît Peeters]]: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", avsnittet om "Den mystiska stjärnan".</ref> Å andra sidan har både kapten Haddock och hans vän kapten Chester engelskklingande namn.		I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk. Hergé har sagt att han såg de två konkurrerande expeditionerna som ett uttryck för rivaliteten mellan Europa och Förenta Staterna avseende vetenskapliga framsteg.<ref>Hergé citerad i Numa Sadoul: "Tintin et moi, entretiens avec Hergé", s.159; citatet återgivet på [https://www.tintin.com/fr/albums/l-etoile-mysterieuse# tintin.com], läst 2025-12-11</ref> USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA. Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.<ref name=brucetringale/> Det kan också noteras att samtliga vetenskapsmän som deltar i den europeiska expeditionen kommer från länder som under andra världskriget var tyskvänliga eller neutrala.<ref>[[Benoît Peeters]]: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", avsnittet om "Den mystiska stjärnan".</ref> Å andra sidan har både kapten Haddock och hans vän kapten Chester engelskklingande namn.

	Äventyret originalpublicerades i ''[[Le Soir]]'', som under den dåvarande tyska ockupationen av Belgien hade tagits över av ockupationsmakten och styrdes av en nazivänlig redaktion, vilket kan förklara den tydligt antisemitiska tendensen i äventyrets ursprungsversion. I originalversionen av äventyret förekommer i avsnittets början också ett skämt som elakt driver med stereotypiska judar. Skämtet har ingen betydelse för handlingen och togs bort redan i den första albumversionen av "Den mystiska stjärnan", som kom ut samma år som serieavsnittet hade avslutats i tidningen. Skämtet är dessutom av ett slag som inte är typiskt för Hergés stil, varför det har antagits att det kan ha varit någon annan som förmådde honom att lägga in det i serien.<ref>[https://theconversation.com/tintin-human-rights-and-politics-4874 Sarah Joseph: "Tintin, human rights and politics", ''The Conversation UK'', 26 december 2011], läst 2025-12-11</ref><ref>[https://www.smithsonianmag.com/smart-news/when-nazis-took-belgium-tintins-creator-drew-pro-regime-propaganda-180963321/ Kat Eschner: "When the Nazis Took Belgium, Tintin’s Creator Drew Pro-Regime Propaganda", ''Smithsonian Magazine'', 22 maj 2017], läst 2025-12-11</ref><ref name=brucetringale/> Samtidigt utgör äventyret, med sin skattjakt i science fiction-tappning och där kriget aldrig nämns, ändå en tydlig flykt från verkligheten, vilket också har framhållits som en förklaring till att Hergé själv mest bara försökte leva vidare och göra ett jobb som kunde underhålla hans läsare och kanske få dem att för en stund glömma den hemska verkligheten omkring dem.<ref name=brucetringale/>		Äventyret originalpublicerades i ''[[Le Soir]]'', som under den dåvarande tyska ockupationen av Belgien hade tagits över av ockupationsmakten och styrdes av en nazivänlig redaktion, vilket kan förklara den tydligt antisemitiska tendensen i äventyrets ursprungsversion. I originalversionen av äventyret förekommer i avsnittets början också ett skämt som elakt driver med stereotypiska giriga judar. Skämtet har ingen betydelse för handlingen och togs bort redan i den första albumversionen av "Den mystiska stjärnan", som kom ut samma år som serieavsnittet hade avslutats i tidningen. Skämtet är dessutom av ett slag som inte är typiskt för Hergés stil, varför det har antagits att det kan ha varit någon annan som förmådde honom att lägga in det i serien.<ref>[https://theconversation.com/tintin-human-rights-and-politics-4874 Sarah Joseph: "Tintin, human rights and politics", ''The Conversation UK'', 26 december 2011], läst 2025-12-11</ref><ref>[https://www.smithsonianmag.com/smart-news/when-nazis-took-belgium-tintins-creator-drew-pro-regime-propaganda-180963321/ Kat Eschner: "When the Nazis Took Belgium, Tintin’s Creator Drew Pro-Regime Propaganda", ''Smithsonian Magazine'', 22 maj 2017], läst 2025-12-11</ref><ref name=brucetringale/> Samtidigt utgör äventyret, med sin skattjakt i science fiction-tappning och där kriget aldrig nämns, ändå en tydlig flykt från verkligheten, vilket också har framhållits som en förklaring till att Hergé själv mest bara försökte leva vidare och göra ett jobb som kunde underhålla hans läsare och kanske få dem att för en stund glömma den hemska verkligheten omkring dem.<ref name=brucetringale/>

	== Kuriosa ==		== Kuriosa ==

E.G.: /* Kuriosa */

2026-03-06T20:48:37Z

Kuriosa

←Tidigare ändring		Versionen från 6 mars 2026 kl. 21.48
Rad 38:		Rad 38:

	== Kuriosa ==		== Kuriosa ==
	* Astronomen Hippolytus Calystén, som i det franska originalet heter Hippolyte Calys, har i olika äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg respektive Ferdinand Flintén.		* Astronomen Hippolytus Calystén, som i det franska originalet heter Hippolyte Calys, har i olika äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg respektive Ferdinand Flintén. Originalnamnet Calys kan vara baserat på [[marolliska]]ns (Bryssel-flamländskans) ord ''kalisj'', som betyder lakrits.
	* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]].		* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]].
	* Förebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>		* Förebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>

E.G.: /* Kuriosa */

2026-01-26T11:57:51Z

Kuriosa

←Tidigare ändring		Versionen från 26 januari 2026 kl. 12.57
Rad 40:		Rad 40:
	* Astronomen Hippolytus Calystén, som i det franska originalet heter Hippolyte Calys, har i olika äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg respektive Ferdinand Flintén.		* Astronomen Hippolytus Calystén, som i det franska originalet heter Hippolyte Calys, har i olika äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg respektive Ferdinand Flintén.
	* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]].		* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]].
	* ~~Färebilderna~~ för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>		* Förebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>
	* Fartyget Peary kan tänkas ha fått sitt namn efter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Edwin_Peary Robert Peary], en amerikansk forskningsresande som länge ansågs vara den förste som hade nått den geografiska Nordpolen.		* Fartyget Peary kan tänkas ha fått sitt namn efter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Edwin_Peary Robert Peary], en amerikansk forskningsresande som länge ansågs vara den förste som hade nått den geografiska Nordpolen.
	* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>		* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>

E.G. den 23 januari 2026 kl. 12.43

2026-01-23T12:43:18Z

←Tidigare ändring		Versionen från 23 januari 2026 kl. 13.43
Rad 33:		Rad 33:
	Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades, och alla dess fasor, såsom förintelsen.<ref name=brucetringale>[https://www.brucetringale.com/prescience-de-lholocauste-letoile-mysterieuse/ Tornado: "Prescience de l’Holocauste (L’étoile mystérieuse)", ''Bruce Lit'', 13 november 2021], läst 2025-12-12</ref> Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, har använts också av andra författare och konstnärer, exempelvis av [[Tove Jansson]] i hennes första Muminserie, "[[Mumintrollet och jordens undergång]]", som utkom några år senare.		Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades, och alla dess fasor, såsom förintelsen.<ref name=brucetringale>[https://www.brucetringale.com/prescience-de-lholocauste-letoile-mysterieuse/ Tornado: "Prescience de l’Holocauste (L’étoile mystérieuse)", ''Bruce Lit'', 13 november 2021], läst 2025-12-12</ref> Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, har använts också av andra författare och konstnärer, exempelvis av [[Tove Jansson]] i hennes första Muminserie, "[[Mumintrollet och jordens undergång]]", som utkom några år senare.

	I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk. Hergé har sagt att han såg de två konkurrerande expeditionerna som ett uttryck för rivaliteten mellan Europa och Förenta Staterna avseende vetenskapliga framsteg.<ref>Hergé citerad i Numa Sadoul: "Tintin et moi, entretiens avec Hergé", s.159; citatet återgivet på [https://www.tintin.com/fr/albums/l-etoile-mysterieuse# tintin.com], läst 2025-12-11</ref> USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA. Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.<ref name=brucetringale/>		I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk. Hergé har sagt att han såg de två konkurrerande expeditionerna som ett uttryck för rivaliteten mellan Europa och Förenta Staterna avseende vetenskapliga framsteg.<ref>Hergé citerad i Numa Sadoul: "Tintin et moi, entretiens avec Hergé", s.159; citatet återgivet på [https://www.tintin.com/fr/albums/l-etoile-mysterieuse# tintin.com], läst 2025-12-11</ref> USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA. Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.<ref name=brucetringale/> Det kan också noteras att samtliga vetenskapsmän som deltar i den europeiska expeditionen kommer från länder som under andra världskriget var tyskvänliga eller neutrala.<ref>[[Benoît Peeters]]: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", avsnittet om "Den mystiska stjärnan".</ref> Å andra sidan har både kapten Haddock och hans vän kapten Chester engelskklingande namn.

	Äventyret originalpublicerades i ''[[Le Soir]]'', som under den dåvarande tyska ockupationen av Belgien hade tagits över av ockupationsmakten och styrdes av en nazivänlig redaktion, vilket kan förklara den tydligt antisemitiska tendensen i äventyrets ursprungsversion. I originalversionen av äventyret förekommer i avsnittets början också ett skämt som elakt driver med stereotypiska judar. Skämtet har ingen betydelse för handlingen och togs bort redan i den första albumversionen av "Den mystiska stjärnan", som kom ut samma år som serieavsnittet hade avslutats i tidningen. Skämtet är dessutom av ett slag som inte är typiskt för Hergés stil, varför det har antagits att det kan ha varit någon annan som förmådde honom att lägga in det i serien.<ref>[https://theconversation.com/tintin-human-rights-and-politics-4874 Sarah Joseph: "Tintin, human rights and politics", ''The Conversation UK'', 26 december 2011], läst 2025-12-11</ref><ref>[https://www.smithsonianmag.com/smart-news/when-nazis-took-belgium-tintins-creator-drew-pro-regime-propaganda-180963321/ Kat Eschner: "When the Nazis Took Belgium, Tintin’s Creator Drew Pro-Regime Propaganda", ''Smithsonian Magazine'', 22 maj 2017], läst 2025-12-11</ref><ref name=brucetringale/> Samtidigt utgör äventyret, med sin skattjakt i science fiction-tappning och där kriget aldrig nämns, ändå en tydlig flykt från verkligheten, vilket också har framhållits som en förklaring till att Hergé själv mest bara försökte leva vidare och göra ett jobb som kunde underhålla hans läsare och kanske få dem att för en stund glömma den hemska verkligheten omkring dem.<ref name=brucetringale/>		Äventyret originalpublicerades i ''[[Le Soir]]'', som under den dåvarande tyska ockupationen av Belgien hade tagits över av ockupationsmakten och styrdes av en nazivänlig redaktion, vilket kan förklara den tydligt antisemitiska tendensen i äventyrets ursprungsversion. I originalversionen av äventyret förekommer i avsnittets början också ett skämt som elakt driver med stereotypiska judar. Skämtet har ingen betydelse för handlingen och togs bort redan i den första albumversionen av "Den mystiska stjärnan", som kom ut samma år som serieavsnittet hade avslutats i tidningen. Skämtet är dessutom av ett slag som inte är typiskt för Hergés stil, varför det har antagits att det kan ha varit någon annan som förmådde honom att lägga in det i serien.<ref>[https://theconversation.com/tintin-human-rights-and-politics-4874 Sarah Joseph: "Tintin, human rights and politics", ''The Conversation UK'', 26 december 2011], läst 2025-12-11</ref><ref>[https://www.smithsonianmag.com/smart-news/when-nazis-took-belgium-tintins-creator-drew-pro-regime-propaganda-180963321/ Kat Eschner: "When the Nazis Took Belgium, Tintin’s Creator Drew Pro-Regime Propaganda", ''Smithsonian Magazine'', 22 maj 2017], läst 2025-12-11</ref><ref name=brucetringale/> Samtidigt utgör äventyret, med sin skattjakt i science fiction-tappning och där kriget aldrig nämns, ändå en tydlig flykt från verkligheten, vilket också har framhållits som en förklaring till att Hergé själv mest bara försökte leva vidare och göra ett jobb som kunde underhålla hans läsare och kanske få dem att för en stund glömma den hemska verkligheten omkring dem.<ref name=brucetringale/>
Rad 41:		Rad 41:
	* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]].		* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]].
	* Färebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>		* Färebilderna för den europeiska expeditionens fartyg Aurora och den saoricanska expeditionens fartyg Peary skall ha varit de brittiska fartygen RRS William Scoresby respektive RRS Discovery, båda använda för utforskning av Antarktis.<ref>Severi Nygård: "Förebilderna till Aurora och Peary", Generation T:s årsbok Volym 6: Tintinism 2013</ref>
			* Fartyget Peary kan tänkas ha fått sitt namn efter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Edwin_Peary Robert Peary], en amerikansk forskningsresande som länge ansågs vara den förste som hade nått den geografiska Nordpolen.
	* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>		* Berättelsen har likheter med romanen "Guldmeteoren" av [[Jules Verne]], där det också finns två konkurrerande expeditoner som är ute efter en meteor som har slagit ner i Arktis, och där den ena leds av en excentrisk professor och den andra av en judisk bankir. Hergé hävdade att han inte hade läst Vernes verk, men någon av hans assistenter kan ju ha gjort det.<ref>Benoît Mouchart: "À l'ombre de la ligne claire : Jacques Van Melkebeke entre Hergé et Jacobs", Bryssel, Les Impressions Nouvelles, 2014, 221 p., ISBN 978-2-87449-228-0, s. 76-77</ref>

E.G.: /* På andra språk */ hebreisk transkribering

2026-01-20T07:39:01Z

På andra språk: hebreisk transkribering

←Tidigare ändring		Versionen från 20 januari 2026 kl. 08.39
Rad 55:		Rad 55:
	* {{språk\|Franska}}: '''L'Étoile mystérieuse'''		* {{språk\|Franska}}: '''L'Étoile mystérieuse'''
	* {{språk\|Galiciska}}: A estrela misteriosa		* {{språk\|Galiciska}}: A estrela misteriosa
	* {{språk\|Hebreiska}}: הכוכב המסתורי		* {{språk\|Hebreiska}}: הכוכב המסתורי (Hakochav hamistori)
	* {{språk\|Indonesiska}}: Bintang Misterius		* {{språk\|Indonesiska}}: Bintang Misterius
	* {{språk\|Katalanska}}: L'estel misteriós		* {{språk\|Katalanska}}: L'estel misteriós

Wakuran: /* På andra språk */ Rysk transkribering

2026-01-16T23:04:03Z

På andra språk: Rysk transkribering

←Tidigare ändring		Versionen från 17 januari 2026 kl. 00.04
Rad 64:		Rad 64:
	* {{språk\|Polska}}: Tajemnicza gwiazda		* {{språk\|Polska}}: Tajemnicza gwiazda
	* {{språk\|Portugisiska}}: A Estrela Misteriosa		* {{språk\|Portugisiska}}: A Estrela Misteriosa
	* {{språk\|Ryska}}: Таинственная звезда		* {{språk\|Ryska}}: Таинственная звезда (Taistvennaja zvezda)
	* {{språk\|Tjeckiska}}: Záhadná hvězda		* {{språk\|Tjeckiska}}: Záhadná hvězda
	* {{språk\|Turkiska}}: Esrarengiz Yıldız		* {{språk\|Turkiska}}: Esrarengiz Yıldız

←Tidigare ändring		Versionen från 20 januari 2026 kl. 08.39
Rad 55:		Rad 55:
	* {{språk\|Franska}}: '''L'Étoile mystérieuse'''		* {{språk\|Franska}}: '''L'Étoile mystérieuse'''
	* {{språk\|Galiciska}}: A estrela misteriosa		* {{språk\|Galiciska}}: A estrela misteriosa
	* {{språk\|Hebreiska}}: הכוכב המסתורי		* {{språk\|Hebreiska}}: הכוכב המסתורי (Hakochav hamistori)
	* {{språk\|Indonesiska}}: Bintang Misterius		* {{språk\|Indonesiska}}: Bintang Misterius
	* {{språk\|Katalanska}}: L'estel misteriós		* {{språk\|Katalanska}}: L'estel misteriós

←Tidigare ändring		Versionen från 17 januari 2026 kl. 00.04
Rad 64:		Rad 64:
	* {{språk\|Polska}}: Tajemnicza gwiazda		* {{språk\|Polska}}: Tajemnicza gwiazda
	* {{språk\|Portugisiska}}: A Estrela Misteriosa		* {{språk\|Portugisiska}}: A Estrela Misteriosa
	* {{språk\|Ryska}}: Таинственная звезда		* {{språk\|Ryska}}: Таинственная звезда (Taistvennaja zvezda)
	* {{språk\|Tjeckiska}}: Záhadná hvězda		* {{språk\|Tjeckiska}}: Záhadná hvězda
	* {{språk\|Turkiska}}: Esrarengiz Yıldız		* {{språk\|Turkiska}}: Esrarengiz Yıldız