Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer - Versionshistorik

Hakanand: hittils --> hittills

2009-01-17T08:43:37Z

hittils --> hittills

←Tidigare ändring		Versionen från 17 januari 2009 kl. 09.43
Rad 4:		Rad 4:
	[[Kategori:Seriealbum]]		[[Kategori:Seriealbum]]
	[[Bild:Killoffer.jpg\|frame\|right\|Ur "[[Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer]]" av [[Killoffer]], en bilddetalj som inte ger serien rättvisa. Alla figurer i bilden är Killoffer själv. © upphovsmannen.]]		[[Bild:Killoffer.jpg\|frame\|right\|Ur "[[Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer]]" av [[Killoffer]], en bilddetalj som inte ger serien rättvisa. Alla figurer i bilden är Killoffer själv. © upphovsmannen.]]
	Den franska serieskaparen [[Killoffer]] har ägnat sig åt såväl vardagsrealistiska och [[självbiografiska serier]] som mer avantgardistiska försök. I det verk som ~~hittils~~ räknas som hans magnum opus, albumet '''"Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer"''' (''ung: Killoffers 676 gestalter''), grundar han berättelsen i egna vardagsrealistiska upplevelser, men efter hand utvecklas det till en vansinnig, ömsom introvert, ömsom expressionistisk historia som till slut berättas enbart i bilder utan text.		Den franska serieskaparen [[Killoffer]] har ägnat sig åt såväl vardagsrealistiska och [[självbiografiska serier]] som mer avantgardistiska försök. I det verk som hittills räknas som hans magnum opus, albumet '''"Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer"''' (''ung: Killoffers 676 gestalter''), grundar han berättelsen i egna vardagsrealistiska upplevelser, men efter hand utvecklas det till en vansinnig, ömsom introvert, ömsom expressionistisk historia som till slut berättas enbart i bilder utan text.

	Formmässigt bryter Killoffer här en del med sin tidigare produktion. Framåtrörelsen i berättelsen sker till delvis på klassiskt vis, från [[serieruta\|ruta till ruta]], men till stora delar lämnar serien detta linjära berättande och förmedlas då i större enrutasbilder där flera skeenden skildras samtidigt, vilket bryter upp serien i både linjära och icke-linjära tidsperspektiv. Ibland har berättelsen en klassiskt logisk bildföljd, men i andra sekvenser är det kronologin eller rentav känslomässiga associationer som avgör hur man ska läsa den. Killoffer utnyttjar seriesidans [[samnärvaro]] maximalt, i det att en bilds betydelse kan få en annan betydelse om man ser den i förhållande till hela sidan.		Formmässigt bryter Killoffer här en del med sin tidigare produktion. Framåtrörelsen i berättelsen sker till delvis på klassiskt vis, från [[serieruta\|ruta till ruta]], men till stora delar lämnar serien detta linjära berättande och förmedlas då i större enrutasbilder där flera skeenden skildras samtidigt, vilket bryter upp serien i både linjära och icke-linjära tidsperspektiv. Ibland har berättelsen en klassiskt logisk bildföljd, men i andra sekvenser är det kronologin eller rentav känslomässiga associationer som avgör hur man ska läsa den. Killoffer utnyttjar seriesidans [[samnärvaro]] maximalt, i det att en bilds betydelse kan få en annan betydelse om man ser den i förhållande till hela sidan.

OlaHe den 2 mars 2007 kl. 19.08

2007-03-02T19:08:43Z

←Tidigare ändring		Versionen från 2 mars 2007 kl. 20.08
Rad 4:		Rad 4:
	[[Kategori:Seriealbum]]		[[Kategori:Seriealbum]]
	[[Bild:Killoffer.jpg\|frame\|right\|Ur "[[Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer]]" av [[Killoffer]], en bilddetalj som inte ger serien rättvisa. Alla figurer i bilden är Killoffer själv. © upphovsmannen.]]		[[Bild:Killoffer.jpg\|frame\|right\|Ur "[[Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer]]" av [[Killoffer]], en bilddetalj som inte ger serien rättvisa. Alla figurer i bilden är Killoffer själv. © upphovsmannen.]]
	Den franska serieskaparen [[Killoffer]] har ägnat sig åt såväl vardagsrealistiska och [[självbiografiska serier]] som mer avantgardistiska försök. I det verk som hittils räknas som hans magnum opus, albumet '''"Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer"''' (''ung: Killoffers ~~666~~ gestalter''), grundar han berättelsen i egna vardagsrealistiska upplevelser, men efter hand utvecklas det till en vansinnig, ömsom introvert, ömsom expressionistisk historia som till slut berättas enbart i bilder utan text.		Den franska serieskaparen [[Killoffer]] har ägnat sig åt såväl vardagsrealistiska och [[självbiografiska serier]] som mer avantgardistiska försök. I det verk som hittils räknas som hans magnum opus, albumet '''"Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer"''' (''ung: Killoffers 676 gestalter''), grundar han berättelsen i egna vardagsrealistiska upplevelser, men efter hand utvecklas det till en vansinnig, ömsom introvert, ömsom expressionistisk historia som till slut berättas enbart i bilder utan text.

	Formmässigt bryter Killoffer här en del med sin tidigare produktion. Framåtrörelsen i berättelsen sker till delvis på klassiskt vis, från [[serieruta\|ruta till ruta]], men till stora delar lämnar serien detta linjära berättande och förmedlas då i större enrutasbilder där flera skeenden skildras samtidigt, vilket bryter upp serien i både linjära och icke-linjära tidsperspektiv. Ibland har berättelsen en klassiskt logisk bildföljd, men i andra sekvenser är det kronologin eller rentav känslomässiga associationer som avgör hur man ska läsa den. Killoffer utnyttjar seriesidans [[samnärvaro]] maximalt, i det att en bilds betydelse kan få en annan betydelse om man ser den i förhållande till hela sidan.		Formmässigt bryter Killoffer här en del med sin tidigare produktion. Framåtrörelsen i berättelsen sker till delvis på klassiskt vis, från [[serieruta\|ruta till ruta]], men till stora delar lämnar serien detta linjära berättande och förmedlas då i större enrutasbilder där flera skeenden skildras samtidigt, vilket bryter upp serien i både linjära och icke-linjära tidsperspektiv. Ibland har berättelsen en klassiskt logisk bildföljd, men i andra sekvenser är det kronologin eller rentav känslomässiga associationer som avgör hur man ska läsa den. Killoffer utnyttjar seriesidans [[samnärvaro]] maximalt, i det att en bilds betydelse kan få en annan betydelse om man ser den i förhållande till hela sidan.

	Den nederländska serieskaparen [[Willem]] har kallat albumet för "den självbiografiska seriens undergång".		Den nederländska serieskaparen [[Willem]] har kallat albumet för "den självbiografiska seriens undergång".

			Albumet har getts ut på engelska av [[Typocrat Press]] under titeln '''"Six Hundred and Seventy-Six Apparitions of Killoffer"'''.

	==Externa länkar==		==Externa länkar==

OlaHe den 2 mars 2007 kl. 18.04

2007-03-02T18:04:49Z

Ny sida

[[Kategori:Serier]]
[[Kategori:Franska serier]]
[[Kategori:Självbiografiska serier]]
[[Kategori:Seriealbum]]
[[Bild:Killoffer.jpg|frame|right|Ur "[[Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer]]" av [[Killoffer]], en bilddetalj som inte ger serien rättvisa. Alla figurer i bilden är Killoffer själv. © upphovsmannen.]]
Den franska serieskaparen [[Killoffer]] har ägnat sig åt såväl vardagsrealistiska och [[självbiografiska serier]] som mer avantgardistiska försök. I det verk som hittils räknas som hans magnum opus, albumet '''"Six cent soixante-seize apparitions de Killoffer"''' (''ung: Killoffers 666 gestalter''), grundar han berättelsen i egna vardagsrealistiska upplevelser, men efter hand utvecklas det till en vansinnig, ömsom introvert, ömsom expressionistisk historia som till slut berättas enbart i bilder utan text.

Formmässigt bryter Killoffer här en del med sin tidigare produktion. Framåtrörelsen i berättelsen sker till delvis på klassiskt vis, från [[serieruta|ruta till ruta]], men till stora delar lämnar serien detta linjära berättande och förmedlas då i större enrutasbilder där flera skeenden skildras samtidigt, vilket bryter upp serien i både linjära och icke-linjära tidsperspektiv. Ibland har berättelsen en klassiskt logisk bildföljd, men i andra sekvenser är det kronologin eller rentav känslomässiga associationer som avgör hur man ska läsa den. Killoffer utnyttjar seriesidans [[samnärvaro]] maximalt, i det att en bilds betydelse kan få en annan betydelse om man ser den i förhållande till hela sidan.

Den nederländska serieskaparen [[Willem]] har kallat albumet för "den självbiografiska seriens undergång".

==Externa länkar==
*[http://www.typocrat.com/Misc/killofferinterview.htm Intervju med Killoffer från typocrat.com] (engelska)

{{stub}}