Sveriges seriehistoria - Versionshistorik

E.G. den 7 september 2025 kl. 18.59

2025-09-07T18:59:30Z

←Tidigare ändring		Versionen från 7 september 2025 kl. 19.59
Rad 5:		Rad 5:
	De första serierna i egentlig mening började publiceras kring sekelskiftet [[1900]], där pionjärer som [[O.A.]] utmärkte sig med verk som "[[Mannen som gör vad som faller honom in]]" och "[[Urhunden (serie)\|Urhunden]]". Bland de äldsta ännu pågående serierna märks framförallt familjevänliga [[humorserier]] som "[[91:an]]" av [[Rudolf Petersson]] och "[[Kronblom]]" av [[Elov Persson]]. Under senare decennier har kommit moderna serier som [[Cecilia Torudd]]s "[[Ensamma mamman]]" och [[Lars Mortimer]]s "[[Hälge]]".		De första serierna i egentlig mening började publiceras kring sekelskiftet [[1900]], där pionjärer som [[O.A.]] utmärkte sig med verk som "[[Mannen som gör vad som faller honom in]]" och "[[Urhunden (serie)\|Urhunden]]". Bland de äldsta ännu pågående serierna märks framförallt familjevänliga [[humorserier]] som "[[91:an]]" av [[Rudolf Petersson]] och "[[Kronblom]]" av [[Elov Persson]]. Under senare decennier har kommit moderna serier som [[Cecilia Torudd]]s "[[Ensamma mamman]]" och [[Lars Mortimer]]s "[[Hälge]]".

	Framgångsrika humorserier för en vuxnare publik inkluderar "[[Rocky]]" av [[Martin Kellerman]], "[[Arne Anka]]" av [[Charlie Christensen]] och "[[Socker-Conny]]" av [[Joakim Pirinen]]. [[Gunnar Krantz]], [[Daniel Ahlgren]], [[Mats Jonsson]], [[Åsa ~~Grennvall~~]] och [[Anneli Furmark]] har blivit trendsättande för [[vardagsrealism]] och [[självbiografiska serier]].		Framgångsrika humorserier för en vuxnare publik inkluderar "[[Rocky]]" av [[Martin Kellerman]], "[[Arne Anka]]" av [[Charlie Christensen]] och "[[Socker-Conny]]" av [[Joakim Pirinen]]. [[Gunnar Krantz]], [[Daniel Ahlgren]], [[Mats Jonsson]], [[Åsa Schagerström]] och [[Anneli Furmark]] har blivit trendsättande för [[vardagsrealism]] och [[självbiografiska serier]].

	Bland serier för barn har framför allt [[Rune Andréasson]]s "[[Bamse]]" rönt framgång och även blivit publicerad i andra länder. Andra barnserier som märks är bland annat [[Måns Gahrton]]s och [[Johan Unenge]]s "[[Eva & Adam]]" som också har adapterats till TV och film.		Bland serier för barn har framför allt [[Rune Andréasson]]s "[[Bamse]]" rönt framgång och även blivit publicerad i andra länder. Andra barnserier som märks är bland annat [[Måns Gahrton]]s och [[Johan Unenge]]s "[[Eva & Adam]]" som också har adapterats till TV och film.

E.G. den 31 januari 2025 kl. 15.32

2025-01-31T15:32:19Z

←Tidigare ändring		Versionen från 31 januari 2025 kl. 16.32
Rad 23:		Rad 23:
	På 1910-talet fick tecknade serier ett nytt hem i den svenska veckopressen. 1912 inleddes utgivningen av ''[[Allt för Alla]]'', där serier som "[[Fridolf Celinder]]", "[[Kronblom]]" och "[[91:an Karlsson]]" kom att publiceras.<ref>Larsson 1992, s. 33</ref> Senare kom tidningen ''[[Vårt Hem]]'' och serier som "[[Agust]]" och "[[Biffen och Bananen]]".		På 1910-talet fick tecknade serier ett nytt hem i den svenska veckopressen. 1912 inleddes utgivningen av ''[[Allt för Alla]]'', där serier som "[[Fridolf Celinder]]", "[[Kronblom]]" och "[[91:an Karlsson]]" kom att publiceras.<ref>Larsson 1992, s. 33</ref> Senare kom tidningen ''[[Vårt Hem]]'' och serier som "[[Agust]]" och "[[Biffen och Bananen]]".

	I ''Folkskolans barntidning'' (senare ''[[Kamratposten]]'' eller ''KP'') föddes under mellankrigstiden ett antal barnserier. ''Kamratposten'' har fortsatt att ha serier som ett stadigt, om än litet, inslag i tidningen och har sedermera ibland också haft textartiklar som har handlat om serier.		I ''Folkskolans barntidning'' (senare ''[[Kamratposten]]'' eller ''KP'') föddes under mellankrigstiden ett antal barnserier. ''Kamratposten'' har fortsatt att ha serier som ett stadigt, om än litet, inslag i tidningen och har sedermera ibland också haft textartiklar som har handlat om serier. När seriemediet riktades mot barn som specifik läsekrets, fick det under den här tiden ofta ett fostrande och utbildande syfte, vilket den 1926 startade serien "[[Spara och Slösa]]" av Birgitta Lilliehöök är ett exempel på.

	Det första [[julalbum]]et med "[[Adamson]]" trycktes 1921, och julalbum kom snart för de flesta nya svenska serierna. "Adamson" var en av de svenska serier från denna tid som rönte stor uppskattning även utomlands, inte minst i USA där den senare kom att produceras. 1937 trycktes det första numret av ''[[Musse Pigg-Tidningen]]'', en kortlivad publikation som sedermera förståtts som den första egentliga svenska [[serietidning]]en, det vill säga en periodisk publikation där serierna inte bara utgör ett av flera redaktionella inslag utan är själva huvudinnehållet.		Det första [[julalbum]]et med "[[Adamson]]" trycktes 1921, och julalbum kom snart för de flesta nya svenska serierna. "Adamson" var en av de svenska serier från denna tid som rönte stor uppskattning även utomlands, inte minst i USA där den senare kom att produceras. 1937 trycktes det första numret av ''[[Musse Pigg-Tidningen]]'', en kortlivad publikation som sedermera förståtts som den första egentliga svenska [[serietidning]]en, det vill säga en periodisk publikation där serierna inte bara utgör ett av flera redaktionella inslag utan är själva huvudinnehållet.

E.G.: /* 1900-talets mitt */

2020-07-18T17:11:23Z

1900-talets mitt

←Tidigare ändring		Versionen från 18 juli 2020 kl. 18.11
Rad 41:		Rad 41:
	Nya svenska serier syntes även i dagspressen. "[[Phili Philin]]" började 1944 i den nya tidningen ''[[Expressen]]''.<ref>Larsson 1992, s. 36</ref>		Nya svenska serier syntes även i dagspressen. "[[Phili Philin]]" började 1944 i den nya tidningen ''[[Expressen]]''.<ref>Larsson 1992, s. 36</ref>

	I början av 1960-talet kom två nya humortidningar som hämtade inspiration västerifrån och som delvis innehöll serier: "[[Svenska Mad]]" (1960–2002) och ''[[Hjälp! (skämttidning)\|HJäLP!]]'' (1962–1971) var varianter på de amerikanska tidningarna ''[[Mad]]'' och ''[[Help!\|HeLP!]]''.		I början av 1960-talet kom två nya humortidningar som hämtade inspiration västerifrån och som delvis innehöll serier: ''[[Svenska Mad]]'' (1960–2002) och ''[[Hjälp! (skämttidning)\|HJäLP!]]'' (1962–1971) var varianter på de amerikanska tidningarna ''[[Mad]]'' och ''[[Help!\|HeLP!]]''.

	===1970-talet===		===1970-talet===

E.G.: /* 1910-, 20- och 30-talet */

2020-07-18T17:03:14Z

1910-, 20- och 30-talet

←Tidigare ändring		Versionen från 18 juli 2020 kl. 18.03
Rad 23:		Rad 23:
	På 1910-talet fick tecknade serier ett nytt hem i den svenska veckopressen. 1912 inleddes utgivningen av ''[[Allt för Alla]]'', där serier som "[[Fridolf Celinder]]", "[[Kronblom]]" och "[[91:an Karlsson]]" kom att publiceras.<ref>Larsson 1992, s. 33</ref> Senare kom tidningen ''[[Vårt Hem]]'' och serier som "[[Agust]]" och "[[Biffen och Bananen]]".		På 1910-talet fick tecknade serier ett nytt hem i den svenska veckopressen. 1912 inleddes utgivningen av ''[[Allt för Alla]]'', där serier som "[[Fridolf Celinder]]", "[[Kronblom]]" och "[[91:an Karlsson]]" kom att publiceras.<ref>Larsson 1992, s. 33</ref> Senare kom tidningen ''[[Vårt Hem]]'' och serier som "[[Agust]]" och "[[Biffen och Bananen]]".

	I ''Folkskolans barntidning'' (senare ''[[Kamratposten]]'' eller ''KP'') föddes under mellankrigstiden ett antal barnserier. ''Kamratposten'' har fortsatt att ha serier som ett stadigt, om än litet, inslag i tidningen.		I ''Folkskolans barntidning'' (senare ''[[Kamratposten]]'' eller ''KP'') föddes under mellankrigstiden ett antal barnserier. ''Kamratposten'' har fortsatt att ha serier som ett stadigt, om än litet, inslag i tidningen och har sedermera ibland också haft textartiklar som har handlat om serier.

	Det första [[julalbum]]et med "[[Adamson]]" trycktes 1921, och julalbum kom snart för de flesta nya svenska serierna. "Adamson" var en av de svenska serier från denna tid som rönte stor uppskattning även utomlands, inte minst i USA där den senare kom att produceras. 1937 trycktes det första numret av ''[[Musse Pigg-Tidningen]]'', en kortlivad publikation som sedermera förståtts som den första egentliga svenska [[serietidning]]en, det vill säga en periodisk publikation där serierna inte bara utgör ett av flera redaktionella inslag utan är själva huvudinnehållet.		Det första [[julalbum]]et med "[[Adamson]]" trycktes 1921, och julalbum kom snart för de flesta nya svenska serierna. "Adamson" var en av de svenska serier från denna tid som rönte stor uppskattning även utomlands, inte minst i USA där den senare kom att produceras. 1937 trycktes det första numret av ''[[Musse Pigg-Tidningen]]'', en kortlivad publikation som sedermera förståtts som den första egentliga svenska [[serietidning]]en, det vill säga en periodisk publikation där serierna inte bara utgör ett av flera redaktionella inslag utan är själva huvudinnehållet.

E.G.: /* 1910-, 20- och 30-talet */

2020-07-18T17:01:41Z

1910-, 20- och 30-talet

←Tidigare ändring		Versionen från 18 juli 2020 kl. 18.01
Rad 23:		Rad 23:
	På 1910-talet fick tecknade serier ett nytt hem i den svenska veckopressen. 1912 inleddes utgivningen av ''[[Allt för Alla]]'', där serier som "[[Fridolf Celinder]]", "[[Kronblom]]" och "[[91:an Karlsson]]" kom att publiceras.<ref>Larsson 1992, s. 33</ref> Senare kom tidningen ''[[Vårt Hem]]'' och serier som "[[Agust]]" och "[[Biffen och Bananen]]".		På 1910-talet fick tecknade serier ett nytt hem i den svenska veckopressen. 1912 inleddes utgivningen av ''[[Allt för Alla]]'', där serier som "[[Fridolf Celinder]]", "[[Kronblom]]" och "[[91:an Karlsson]]" kom att publiceras.<ref>Larsson 1992, s. 33</ref> Senare kom tidningen ''[[Vårt Hem]]'' och serier som "[[Agust]]" och "[[Biffen och Bananen]]".

	I ''Folkskolans barntidning'' (senare ''[[Kamratposten]]'' eller ''KP'') föddes under mellankrigstiden ett antal barnserier. Kamratposten har fortsatt att ha serier som ett stadigt, om än litet, inslag i tidningen.		I ''Folkskolans barntidning'' (senare ''[[Kamratposten]]'' eller ''KP'') föddes under mellankrigstiden ett antal barnserier. ''Kamratposten'' har fortsatt att ha serier som ett stadigt, om än litet, inslag i tidningen.

	Det första [[julalbum]]et med "[[Adamson]]" trycktes 1921, och julalbum kom snart för de flesta nya svenska serierna. "Adamson" var en av de svenska serier från denna tid som rönte stor uppskattning även utomlands, inte minst i USA där den senare kom att produceras. 1937 trycktes det första numret av ''[[Musse Pigg-Tidningen]]'', en kortlivad publikation som sedermera förståtts som den första egentliga svenska [[serietidning]]en, det vill säga en periodisk publikation där serierna inte bara utgör ett av flera redaktionella inslag utan är själva huvudinnehållet.		Det första [[julalbum]]et med "[[Adamson]]" trycktes 1921, och julalbum kom snart för de flesta nya svenska serierna. "Adamson" var en av de svenska serier från denna tid som rönte stor uppskattning även utomlands, inte minst i USA där den senare kom att produceras. 1937 trycktes det första numret av ''[[Musse Pigg-Tidningen]]'', en kortlivad publikation som sedermera förståtts som den första egentliga svenska [[serietidning]]en, det vill säga en periodisk publikation där serierna inte bara utgör ett av flera redaktionella inslag utan är själva huvudinnehållet.

E.G.: /* 1910-, 20- och 30-talet */

2020-07-18T17:00:43Z

1910-, 20- och 30-talet

←Tidigare ändring		Versionen från 18 juli 2020 kl. 18.00
Rad 20:		Rad 20:

	===1910-, 20- och 30-talet===		===1910-, 20- och 30-talet===
			[[Fil:Musse Pigg-Tidningen.jpg\|thumb\|''[[Musse Pigg-Tidningen]]'' var Sveriges första egentliga serietidning.]]
	På 1910-talet fick tecknade serier ett nytt hem i den svenska veckopressen. 1912 inleddes utgivningen av ''[[Allt för Alla]]'', där serier som "[[Fridolf Celinder]]", "[[Kronblom]]" och "[[91:an Karlsson]]" kom att publiceras.<ref>Larsson 1992, s. 33</ref> Senare kom tidningen ''[[Vårt Hem]]'' och serier som "[[Agust]]" och "[[Biffen och Bananen]]".		På 1910-talet fick tecknade serier ett nytt hem i den svenska veckopressen. 1912 inleddes utgivningen av ''[[Allt för Alla]]'', där serier som "[[Fridolf Celinder]]", "[[Kronblom]]" och "[[91:an Karlsson]]" kom att publiceras.<ref>Larsson 1992, s. 33</ref> Senare kom tidningen ''[[Vårt Hem]]'' och serier som "[[Agust]]" och "[[Biffen och Bananen]]".

	I ''Folkskolans barntidning'' (senare ''[[Kamratposten]]'' eller ''KP'') föddes under mellankrigstiden ett antal barnserier.		I ''Folkskolans barntidning'' (senare ''[[Kamratposten]]'' eller ''KP'') föddes under mellankrigstiden ett antal barnserier. Kamratposten har fortsatt att ha serier som ett stadigt, om än litet, inslag i tidningen.

	Det första [[julalbum]]et med "[[Adamson]]" trycktes 1921, och julalbum kom snart för de flesta nya svenska serierna. "Adamson" var en av de svenska serier från denna tid som rönte stor uppskattning även utomlands, inte minst i USA där den senare kom att produceras. 1937 trycktes det första numret av "[[Musse Pigg-Tidningen]]", en kortlivad publikation som sedermera förståtts som den första egentliga svenska [[serietidning]]en, det vill säga en periodisk publikation där serierna inte bara utgör ett av flera redaktionella inslag utan är själva huvudinnehållet.		Det första [[julalbum]]et med "[[Adamson]]" trycktes 1921, och julalbum kom snart för de flesta nya svenska serierna. "Adamson" var en av de svenska serier från denna tid som rönte stor uppskattning även utomlands, inte minst i USA där den senare kom att produceras. 1937 trycktes det första numret av ''[[Musse Pigg-Tidningen]]'', en kortlivad publikation som sedermera förståtts som den första egentliga svenska [[serietidning]]en, det vill säga en periodisk publikation där serierna inte bara utgör ett av flera redaktionella inslag utan är själva huvudinnehållet.

	===1900-talets mitt===		===1900-talets mitt===

E.G. den 26 juni 2018 kl. 05.52

2018-06-26T05:52:26Z

←Tidigare ändring		Versionen från 26 juni 2018 kl. 06.52
Rad 3:		Rad 3:
	'''Sveriges seriehistoria''', produktionen av [[serier]] i Sverige, har en lång historia bakom sig.		'''Sveriges seriehistoria''', produktionen av [[serier]] i Sverige, har en lång historia bakom sig.

	De första serierna i egentlig mening började publiceras kring sekelskiftet [[1900]], där pionjärer som [[O.A.]] utmärkte sig med verk som "[[Mannen som gör vad som faller honom in]]" och "[[Urhunden (serie)\|Urhunden]]". Bland de äldsta ännu pågående serierna märks framförallt familjevänliga [[humorserier]] som "[[91:an]]" av [[Rudolf Petersson]] och [[Kronblom]]" av [[Elov Persson]]. Under senare decennier har kommit moderna serier som [[Cecilia Torudd]]s "[[Ensamma mamman]]" och [[Lars Mortimer]]s "[[Hälge]]".		De första serierna i egentlig mening började publiceras kring sekelskiftet [[1900]], där pionjärer som [[O.A.]] utmärkte sig med verk som "[[Mannen som gör vad som faller honom in]]" och "[[Urhunden (serie)\|Urhunden]]". Bland de äldsta ännu pågående serierna märks framförallt familjevänliga [[humorserier]] som "[[91:an]]" av [[Rudolf Petersson]] och "[[Kronblom]]" av [[Elov Persson]]. Under senare decennier har kommit moderna serier som [[Cecilia Torudd]]s "[[Ensamma mamman]]" och [[Lars Mortimer]]s "[[Hälge]]".

	Framgångsrika humorserier för en vuxnare publik inkluderar "[[Rocky]]" av [[Martin Kellerman]], "[[Arne Anka]]" av [[Charlie Christensen]] och "[[Socker-Conny]]" av [[Joakim Pirinen]]. [[Gunnar Krantz]], [[Daniel Ahlgren]], [[Mats Jonsson]], [[Åsa Grennvall]] och [[Anneli Furmark]] har blivit trendsättande för [[vardagsrealism]] och [[självbiografiska serier]].		Framgångsrika humorserier för en vuxnare publik inkluderar "[[Rocky]]" av [[Martin Kellerman]], "[[Arne Anka]]" av [[Charlie Christensen]] och "[[Socker-Conny]]" av [[Joakim Pirinen]]. [[Gunnar Krantz]], [[Daniel Ahlgren]], [[Mats Jonsson]], [[Åsa Grennvall]] och [[Anneli Furmark]] har blivit trendsättande för [[vardagsrealism]] och [[självbiografiska serier]].

Keffy: /* Källor */

2016-03-10T11:17:03Z

Källor

←Tidigare ändring		Versionen från 10 mars 2016 kl. 12.17
Rad 91:		Rad 91:
	* [[Helena Magnusson]]: "[[Berättande bilder – svenska tecknade serier för barn]]", Makadam, 2005, ISBN 91-7061-021-5		* [[Helena Magnusson]]: "[[Berättande bilder – svenska tecknade serier för barn]]", Makadam, 2005, ISBN 91-7061-021-5
	* [[Thomas Storn]] (red.): "[[Svensk seriehistoria – första boken från Svenskt Seriearkiv]]", [[Seriefrämjandet]], 2005, ISBN 91-85161-06-3		* [[Thomas Storn]] (red.): "[[Svensk seriehistoria – första boken från Svenskt Seriearkiv]]", [[Seriefrämjandet]], 2005, ISBN 91-85161-06-3
	* [[Ingvar Jensen]] (red.): ''[[Seriekatalogen – Serier i Sverige 2008]]''. [[Alvglans]], 2008, ISBN 91-7556-124-7		* [[Ingvar Jensen]] (red.): ''[[Seriekatalogen – Serier i Sverige 2008]]''. [[Alvglans förlag\|Alvglans]], 2008, ISBN 91-7556-124-7
	* [[Fredrik Strömberg]]: "[[Swedish Comics History]]", Seriefrämjandet, 2010, ISBN 978-91-85161-77-5, på {{språk\|engelska}}		* [[Fredrik Strömberg]]: "[[Swedish Comics History]]", Seriefrämjandet, 2010, ISBN 978-91-85161-77-5, på {{språk\|engelska}}
	* [[Thomas Eliasson (skribent)\|Thomas Eliasson]] m.fl. (red.): "[[Alla serier i Sverige 1907–2011]]", Alvglans, 2011, ISBN 978-91-7556-126-4		* [[Thomas Eliasson (skribent)\|Thomas Eliasson]] m.fl. (red.): "[[Alla serier i Sverige 1907–2011]]", Alvglans, 2011, ISBN 978-91-7556-126-4

Steamboat Willie: /* Fotnoter */

2016-01-04T18:20:58Z

Fotnoter

←Tidigare ändring		Versionen från 4 januari 2016 kl. 19.20
Rad 84:		Rad 84:
	Många svenska serier har också från början varit adaptioner av film eller radiopjäser, men nästan blivit mer kända i den tecknade formen. Hit hör "[[Åsa-Nisse]]" och "[[Lilla Fridolf]]".		Många svenska serier har också från början varit adaptioner av film eller radiopjäser, men nästan blivit mer kända i den tecknade formen. Hit hör "[[Åsa-Nisse]]" och "[[Lilla Fridolf]]".

	==~~Referenser~~==		==Fotnoter==
	===~~Noter~~===		===Noteringar===
	<references/>		<references/>
	===Källor===		===Källor===

Wakuran: Dab länkfix

2015-07-15T21:14:10Z

Dab länkfix

←Tidigare ändring		Versionen från 15 juli 2015 kl. 22.14
Rad 3:		Rad 3:
	'''Sveriges seriehistoria''', produktionen av [[serier]] i Sverige, har en lång historia bakom sig.		'''Sveriges seriehistoria''', produktionen av [[serier]] i Sverige, har en lång historia bakom sig.

	De första serierna i egentlig mening började publiceras kring sekelskiftet [[1900]], där pionjärer som [[O.A.]] utmärkte sig med verk som "[[Mannen som gör vad som faller honom in]]" och "[[Urhunden]]". Bland de äldsta ännu pågående serierna märks framförallt familjevänliga [[humorserier]] som "[[91:an]]" av [[Rudolf Petersson]] och [[Kronblom]]" av [[Elov Persson]]. Under senare decennier har kommit moderna serier som [[Cecilia Torudd]]s "[[Ensamma mamman]]" och [[Lars Mortimer]]s "[[Hälge]]".		De första serierna i egentlig mening började publiceras kring sekelskiftet [[1900]], där pionjärer som [[O.A.]] utmärkte sig med verk som "[[Mannen som gör vad som faller honom in]]" och "[[Urhunden (serie)\|Urhunden]]". Bland de äldsta ännu pågående serierna märks framförallt familjevänliga [[humorserier]] som "[[91:an]]" av [[Rudolf Petersson]] och [[Kronblom]]" av [[Elov Persson]]. Under senare decennier har kommit moderna serier som [[Cecilia Torudd]]s "[[Ensamma mamman]]" och [[Lars Mortimer]]s "[[Hälge]]".

	Framgångsrika humorserier för en vuxnare publik inkluderar "[[Rocky]]" av [[Martin Kellerman]], "[[Arne Anka]]" av [[Charlie Christensen]] och "[[Socker-Conny]]" av [[Joakim Pirinen]]. [[Gunnar Krantz]], [[Daniel Ahlgren]], [[Mats Jonsson]], [[Åsa Grennvall]] och [[Anneli Furmark]] har blivit trendsättande för [[vardagsrealism]] och [[självbiografiska serier]].		Framgångsrika humorserier för en vuxnare publik inkluderar "[[Rocky]]" av [[Martin Kellerman]], "[[Arne Anka]]" av [[Charlie Christensen]] och "[[Socker-Conny]]" av [[Joakim Pirinen]]. [[Gunnar Krantz]], [[Daniel Ahlgren]], [[Mats Jonsson]], [[Åsa Grennvall]] och [[Anneli Furmark]] har blivit trendsättande för [[vardagsrealism]] och [[självbiografiska serier]].