Skillnad mellan versioner av "Neil Gaiman"
Daha6439 (diskussion | bidrag) |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (Manus, rättar gammal felstavning...) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serieskapare | {{DEFAULTSORT:Gaiman, Neil}} | ||
[[Kategori:Brittiska serieskapare | [[Kategori:Serieskapare]] | ||
[[Kategori:Amerikanska serieskapare | [[Kategori:Brittiska serieskapare]] | ||
[[Kategori:Övriga kreatörer | [[Kategori:Amerikanska serieskapare]] | ||
[[Kategori:Övriga kreatörer]] | |||
[[Bild:Sandman_Gaiman.jpg|frame|right|[[Neil Gaiman]]s "[[Sandman (DC)|Sandman]]" i [[Brian Bolland]]s tappning. © [[DC Comics]].]] | [[Bild:Sandman_Gaiman.jpg|frame|right|[[Neil Gaiman]]s "[[Sandman (DC)|Sandman]]" i [[Brian Bolland]]s tappning. © [[DC Comics]].]] | ||
'''Neil Gaiman''' är en uppburen brittisk | '''Neil Gaiman''' är en uppburen brittisk [[manusförfattare]] och författare till "vanliga" böcker som funnit en bred publik. Upphovsman till bland annat "[[Outrageous Tales from the Old Testament]]". Mest känd för sin version av figuren "[[Sandman (DC)|Sandman]]". | ||
==Biografi== | ==Biografi== | ||
Rad 13: | Rad 14: | ||
Under 1990-talet gjorde Gaiman även andra uppmärksammade inhopp vid sidan om "Sandman". För Vertigo skrev han "[[Books of Magic]]", en miniserie om hur den unge Timothy Hunter utforskar DC:s magiska universum. Miniserien gav upphov till en långlivad reguljär tidning och somliga ansåg att den var en inspiration till [[Harry Potter]], en åsikt som Gaiman själv inte delar.<ref>http://journal.neilgaiman.com/2008/04/fair-use-and-other-things.html</ref> | Under 1990-talet gjorde Gaiman även andra uppmärksammade inhopp vid sidan om "Sandman". För Vertigo skrev han "[[Books of Magic]]", en miniserie om hur den unge Timothy Hunter utforskar DC:s magiska universum. Miniserien gav upphov till en långlivad reguljär tidning och somliga ansåg att den var en inspiration till [[Harry Potter]], en åsikt som Gaiman själv inte delar.<ref>http://journal.neilgaiman.com/2008/04/fair-use-and-other-things.html</ref> | ||
1995 skapade han ett flertal | 1995 skapade han ett flertal koncept åt kortlivade [[Tekno Comix]], men han skrev ingen av serierna själv. | ||
För [[Image Comics]] skrev han ett nummer av ''[[Spawn]]'' åt [[Todd McFarlane]] 1993 och skapade där figurerna [[Angela]], [[Cogliostro]] och [[Medieval Spawn]]. McFarlane fortsatte att använda dessa figurer under årens lopp utan att kompensera Gaiman för det. Dessutom hävdade McFarlane att kan ägde rättigheterna till den brittiske superhjälten [[Miracleman]] (som Gaiman ägde 30 % av). Gaiman fick rätt när det gäller de första figurerna (han fick rätt till 50 % av inkomsterna från dem), men Miraclemans öde är fortfarande ovisst. För att täcka advokatkostnaderna bildade Gaiman bolaget Marvels and Miracles med hjälp av inkomsterna från miniserien "[[1602]]" som publicerades av [[Marvel Comics]] 2003. | För [[Image Comics]] skrev han ett nummer av ''[[Spawn]]'' åt [[Todd McFarlane]] 1993 och skapade där figurerna [[Angela]], [[Cogliostro]] och [[Medieval Spawn]]. McFarlane fortsatte att använda dessa figurer under årens lopp utan att kompensera Gaiman för det. Dessutom hävdade McFarlane att kan ägde rättigheterna till den brittiske superhjälten [[Miracleman]] (som Gaiman ägde 30 % av). Gaiman fick rätt när det gäller de första figurerna (han fick rätt till 50 % av inkomsterna från dem), men Miraclemans öde är fortfarande ovisst. För att täcka advokatkostnaderna bildade Gaiman bolaget Marvels and Miracles med hjälp av inkomsterna från miniserien "[[1602]]" som publicerades av [[Marvel Comics]] 2003. |
Versionen från 13 november 2012 kl. 23.02
Neil Gaiman är en uppburen brittisk manusförfattare och författare till "vanliga" böcker som funnit en bred publik. Upphovsman till bland annat "Outrageous Tales from the Old Testament". Mest känd för sin version av figuren "Sandman".
Biografi
Neil Gaiman föddes 10 november 1960 i Portchester i Storbritannien. 1965 flyttade hans familj till Portchester, för att föräldrarna skulle arbeta för Scientologikyrkan. Sin jobbkarriär började Gaiman som journalist, och hans första publicerade bok, en biografi om popbandet Duran Duran, kom 1984. 1986 publicerades den första serien på hans manus i 2000 AD, ett avsnitt av "Tharg's Future Shocks", betitlat "You're Never Alone With a Phone" med bild av John Hicklenton, vilket följdes av några till avsnitt. Neil Gaimans första seriebok "Violent Cases", med bild av Dave McKean, publicerades 1987 av Titan.
Hans första jobb för USA-marknaden var miniserien "Black Orchid" 1988, även den med Dave McKean. Black Orchid var en obskyr superhjältinna som fick en mycket mer sofistikerad bakgrund som knöt ihop serien med "Swamp Thing", en serie som landsmannen Alan Moore hade moderniserat bara några år tidigare. Gaiman passade också på att lämna förslag på en modernisering av en annan bortglömd hjälte, Sandman till Karen Berger, redaktör för DC:s vuxenetikett Vertigo. Berger accepterade förslaget på villkoret att Gaiman skapade en ny figur med samma namn, och så föddes drömfursten Sandman 1989. Dave McKean och Leigh Baulch designade figuren, men de första numren av den nya tidningen tecknades av Sam Kieth innan tecknarstiftet övertogs helt av tucharen Mike Dringenberg. "Sandman" blev en oanad succé hos både kritiker och publik och förlaget fortsätter sälja stora upplagor av de tio samlingvolymerna av de totalt 75 lösnumren som kom ut fram till 1996. Tidningen lades inte ner på grund av vikande försäljning utan för att Gaiman redan på förhand bestämt historiens början och slut.
Under 1990-talet gjorde Gaiman även andra uppmärksammade inhopp vid sidan om "Sandman". För Vertigo skrev han "Books of Magic", en miniserie om hur den unge Timothy Hunter utforskar DC:s magiska universum. Miniserien gav upphov till en långlivad reguljär tidning och somliga ansåg att den var en inspiration till Harry Potter, en åsikt som Gaiman själv inte delar.[1]
1995 skapade han ett flertal koncept åt kortlivade Tekno Comix, men han skrev ingen av serierna själv.
För Image Comics skrev han ett nummer av Spawn åt Todd McFarlane 1993 och skapade där figurerna Angela, Cogliostro och Medieval Spawn. McFarlane fortsatte att använda dessa figurer under årens lopp utan att kompensera Gaiman för det. Dessutom hävdade McFarlane att kan ägde rättigheterna till den brittiske superhjälten Miracleman (som Gaiman ägde 30 % av). Gaiman fick rätt när det gäller de första figurerna (han fick rätt till 50 % av inkomsterna från dem), men Miraclemans öde är fortfarande ovisst. För att täcka advokatkostnaderna bildade Gaiman bolaget Marvels and Miracles med hjälp av inkomsterna från miniserien "1602" som publicerades av Marvel Comics 2003.
Han har även skrivit annat än serier. 1996 skrev han manus till den engelska TV-serien "Neverwhere", som han senare gjorde tecknad serie av. Han har skrivit ett avsnitt av TV-serien "Babylon 5". Dessutom har han skrivit utkast till en film om Sandmans syster Death, manus till "MirrorMask" och "Beowulf". 2001 kom boken "American Gods" och 2005 uppföljaren "Anansi Boys".
I dag bor Gaiman i USA nära Minneapolis i Minnesota i ett 'familjen Addamshus', enligt honom själv [2].
Bibliografi
- Tharg's Future Shocks:
- Korta serier 1986-1987
- Violent Cases (1987), med Dave McKean
- Outrageous Tales From the Old Testament, Knockabout Publications 1987.
- Black Orchid #1-3 (1988), med Dave McKean, DC Comics
- The Light Brigade (med Nigel Kitching, Trident Comics, 1988)
- Redfox #20 (Valkyrie Press 1989)
- Swamp Thing Annual #5, med Brother Power the Geek, 1990)
- The Sandman #1-75 (1989-1996) - Olika tecknare, DC Comics
- Miracleman #17-24 (Eclipse, 1992)
- Miracleman: Apocrypha med Mark Buckingham (Eclipse 1993)
- Books of Magic #1-4 (1991) - DC Comics
- Dustcovers: The Collected Sandman Covers (inklusive "The Last Sandman Story"); Neil Gaiman, Dave McKean. DC Comics/Vertigo, 1997.
- Signal to Noise, med Dave McKean (Dark Horse Comics, 1992)
- Death: The High Cost of Living #1-3 (med Chris Bachalo, DC Comics 1994)
- The Tragical Comedy or Comical Tragedy of Mr. Punch med Dave McKean, (Vertigo/DC Comics 1994)
- The Last Temptation med Michael Zulli och Alice Cooper, Marvel Comics 1994 - Historia baserad på Cooper-albumet The Last Temptation
- Angela #1-3 - med Greg Capullo, Image Comics, 1994-1995
- Death: The Time of Your Life #1-3 (med Chris Bachalo) (DC Comics, 1997)
- Stardust (Being A Romance Within The Realm of Faerie) #1-4 - med Charles Vess, Vertigo/DC Comics 1997-1998
- Neil Gaiman's Only the End of the World Again - med P. Craig Russell, Troy Nixey och Matthew Hollingsworth, Oni Press, 2000
- Neil Gaiman's Midnight Days (Samling av tidigare arbeten med olika tecknare, inkl. Matt Wagner) (Vertigo/DC Comics, 1999)
- Green Lantern/Superman: Legend of the Green Flame Olika tecknare, DC Comics, 2000
- Harlequin Valentine - med John Bolton, Dark Horse 2001
- Murder Mysteries - med P. Craig Russell, Dark Horse 2002
- Marvel 1602 #1-8 - med Andy Kubert (Marvel Comics, 2003)
- Endless Nights - Olika tecknare, DC Comics 2003
- Creatures of the Night ("The Price", "The Daughter of Owls"), 2004; med Michael Zulli, Dark Horse.
- Eternals - Marvel Comics 2006
Övrigt
Han har även skrivet ett antal prosaböcker, bland annat "Neverwhere" och "American Gods", och barnböcker som "The Day I Swapped my Dad for Two Goldfish" och "Coraline".
Mer om Neil Gaiman
- Anders Björkelid: Midsommarnattsdrömmar. Om Neil Gaiman och Shakespeare (B&B 2–3/1997)
Recensioner
- Daniel Atterbom: "Efter muren" (B&B 2/1990)
- Karl-Erik Lindkvist: Inferno nr 1/91 (B&B 4/1991)
- Kajsa Vallas: "Death – The High Cost of Living" (B&B 4/1994) [amerikansk utgåva]
- Henrik Hallberg: "Books of Magic" (På andra sidan, B&B 2/2002)
Externa länkar
- NeilGaiman.com (officiell webbplats)
- Neil Gaiman's Journal (officiell blogg)
- Biografi på Lambiek
- Wikipedia
- En wiki om Gaiman
Fotnoter
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |