Skillnad mellan versioner av "Raymond Leblanc"
Hoff (diskussion | bidrag) |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→Historia: Ska det verkligen vara bindestreck här?) |
||
| (3 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
==Historia== | ==Historia== | ||
Under andra världskriget var Raymond Leblanc aktiv i | Under andra världskriget var Raymond Leblanc aktiv i belgiska motståndsrörelsen (i Mouvement national royaliste (MNR), en högergrupp som brutit sig ur Rexiströrelsen, när rexisterna börjat samarbeta med nazisterna). Startade 1944 förlaget [[Yes]] på adressen 55 rue du Lombard ihop med [[André Sinave]] och [[Albert Debaty]]. Förlaget publicerade två olika magasin, ''le roman d'amour du jeudi'' (kärleksnoveller) och ''Ciné-Sélection'' (filmnyheter). 1945 hjälpte Raymond Leblanc [[Hergé]] med att komma så oskadd ut som möjligt efter att ha arbetat åt ''[[Le Soir]]'', som under kriget styrdes av tyskarna. Efter detta övertygades Hergé av Leblanc och hans kollegor att starta en tidning som skulle byggas upp kring [[Tintin]]. Tidningen kallades först enbart ''Tintin'', men blev senare ''Le journal de Tintin''. | ||
''Le journal du Tintin'' och den flamländska versionen av tidningen, ''Kuifje'', började att utkomma 1946 på [[Lombard|Les Editions du Lombard]], ett nytt förlag startat av Leblanc och hans kollegor på samma adress som deras tidigare förlag på | ''Le journal du Tintin'' och den flamländska versionen av tidningen, ''Kuifje'', började att utkomma 1946 på [[Lombard|Les Editions du Lombard]], ett nytt förlag startat av Leblanc och hans kollegor på samma adress som deras tidigare förlag på Rue du Lombard. | ||
1950 började Lombard att publicera album med serier som gått i ''Le journal de Tintin''. Först ut var [[Edgar Pierre Jacobs]] "[[Le Secret de l'Espadon]]" och [[Paul Cuvelier]]s "[[Les | 1950 började Lombard att publicera album med serier som gått i ''Le journal de Tintin''. Först ut var [[Edgar Pierre Jacobs]] "[[Le Secret de l'Espadon]]" och [[Paul Cuvelier]]s "[[Les extraordinaires aventures de Corentin]]". | ||
1954 startade Leblanc annonsagenturen [[Publiart]]. Detta ledde till att belgiska företag började använda seriefigurer och estetik från de tecknade serierna, vilket Publiart var först med. Côte d'Or och Coca-Cola fanns bland kunderna. Samma år startade Leblanc animationsstudion [[Belvision]], som bland annat skulle göra film av "Tintin", "[[Lucky Luke]]" och "[[Asterix]]". | 1954 startade Leblanc annonsagenturen [[Publiart]]. Detta ledde till att belgiska företag började använda seriefigurer och estetik från de tecknade serierna, vilket Publiart var först med. Côte d'Or och Coca-Cola fanns bland kunderna. Samma år startade Leblanc animationsstudion [[Belvision]], som bland annat skulle göra film av "Tintin", "[[Lucky Luke]]" och "[[Asterix]]". | ||
1958 startade han tidningen ''Line'', som vände sig till kvinnliga läsare. Samma år flyttade förlaget från rue du Lombard till en ny byggnad ritad av Leblanc på avenue P. | 1958 startade han tidningen ''Line'', som vände sig till kvinnliga läsare. Samma år flyttade förlaget från rue du Lombard till en ny byggnad ritad av Leblanc på avenue P.H. Spaak. | ||
1962 gick Leblanc in tillsammans med den franska förläggaren [[Georges Dargaud]] in för att rädda tidningen ''[[Pilote]]''. | 1962 gick Leblanc in tillsammans med den franska förläggaren [[Georges Dargaud]] in för att rädda tidningen ''[[Pilote]]''. | ||
Nuvarande version från 12 april 2019 kl. 22.09
Raymond Leblanc (22 maj 1915–21 mars 2008) var belgisk förläggare och entreprenör, mest känd för att ha startat tidningen Le Journal de Tintin och förlaget Les Éditions du Lombard.
Historia
Under andra världskriget var Raymond Leblanc aktiv i belgiska motståndsrörelsen (i Mouvement national royaliste (MNR), en högergrupp som brutit sig ur Rexiströrelsen, när rexisterna börjat samarbeta med nazisterna). Startade 1944 förlaget Yes på adressen 55 rue du Lombard ihop med André Sinave och Albert Debaty. Förlaget publicerade två olika magasin, le roman d'amour du jeudi (kärleksnoveller) och Ciné-Sélection (filmnyheter). 1945 hjälpte Raymond Leblanc Hergé med att komma så oskadd ut som möjligt efter att ha arbetat åt Le Soir, som under kriget styrdes av tyskarna. Efter detta övertygades Hergé av Leblanc och hans kollegor att starta en tidning som skulle byggas upp kring Tintin. Tidningen kallades först enbart Tintin, men blev senare Le journal de Tintin.
Le journal du Tintin och den flamländska versionen av tidningen, Kuifje, började att utkomma 1946 på Les Editions du Lombard, ett nytt förlag startat av Leblanc och hans kollegor på samma adress som deras tidigare förlag på Rue du Lombard.
1950 började Lombard att publicera album med serier som gått i Le journal de Tintin. Först ut var Edgar Pierre Jacobs "Le Secret de l'Espadon" och Paul Cuveliers "Les extraordinaires aventures de Corentin".
1954 startade Leblanc annonsagenturen Publiart. Detta ledde till att belgiska företag började använda seriefigurer och estetik från de tecknade serierna, vilket Publiart var först med. Côte d'Or och Coca-Cola fanns bland kunderna. Samma år startade Leblanc animationsstudion Belvision, som bland annat skulle göra film av "Tintin", "Lucky Luke" och "Asterix".
1958 startade han tidningen Line, som vände sig till kvinnliga läsare. Samma år flyttade förlaget från rue du Lombard till en ny byggnad ritad av Leblanc på avenue P.H. Spaak.
1962 gick Leblanc in tillsammans med den franska förläggaren Georges Dargaud in för att rädda tidningen Pilote.
1986 sålde Leblanc Lombard till företagsgruppen Média-Participations.
1988 kom det sista numret av Le journal de Tintin. Den flamländska versionen av tidningen lades ned 1993.
2006 startades Foundation Raymond Leblanc, som bland annat ska dela ut ett pris till lovande nya serieskapare, Prix Raymond Leblanc.
