Den mystiska stjärnan: Skillnad mellan sidversioner
OlaHe (diskussion | bidrag) |
E.G. (diskussion | bidrag) |
||
| (25 mellanliggande sidversioner av 8 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori: Seriealbum]] | [[Kategori: Seriealbum|Mystiska stjärnan]] | ||
[[Hergé]]s tionde äventyr med "[[Tintin]]" från 1942 | [[Kategori:Seriealbum på svenska|Mystiska stjärnan]] | ||
[[Bild:9789175151830.jpg|frame|"Den mystiska stjärnan" med svenskt omslag.<br>© Hergé/Kartago]] | |||
'''"Den mystiska stjärnan"''' är [[Hergé]]s tionde äventyr med [[Tintin]], först publicerat som [[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'' åren 1941–42. Omredigerat och samlat i albumform 1942. "Den mystiska stjärnan" var det första Tintin-äventyret som samlades i ett färgalbum på 62 sidor utan att föregås av en svart/vit albumutgåva. | |||
==Publicering== | |||
===Publicering på originalspråket=== | |||
{{flagga|Belgien}} "Den mystiska stjärnan" publicerades från början i [[dagspresserie|dagspressform]] i ''[[Le Soir]]'' från den 20 oktober 1941 till den 21 maj 1942. Den publicerades under den tyska ockupationen av Belgien i samband med andra världskriget. Eftersom det rådde ransonering och pappersbrist och den publicerades i en dagstidning, publicerades den som [[strippserie]] och i svartvitt. Sammanlagt hade serieavsnittet 176 strippar i den form den hade i dagstidningen. Den första albumutgåvan kom på [[Casterman]] 1942 och var det första "Tintin"-albumet som kom ut i färg redan från början. Albumet hade 62 sidor.<ref name=Rogers>[https://rogersmagasin.com/tecknade-serier-och-skamtteckningar/serien-tintin/den-mystiska-stjarnan/ ''Rogers Seriemagasin'': "Den mystiska stjärnan (1941-42)"], läst 2025-12-06</ref> | |||
{{flagga|Frankrike}} I Frankrike publicerades äventyret i serietidningen ''[[Cœurs Vaillants]]'' från 6 juni 1943 till 20 februari 1944 och var i färg från 19 december 1943. Det är sannolikt att det inte var originalet som publicerades, utan att den publicerade belgiska serien hade ritats av, på grund av kriget.<ref name=Rogers/> | |||
===Publicering på svenska=== | |||
{{flagga|Sverige}} Den första gången "Den mystiska stjärnan" publicerades på svenska var som följetong i ''[[Året runt]]'' 1956 och då utan någon särskild titel. Serien trycktes inte i fyrfärgstryck, utan fick en svart-röd färgskala, så kallad [[lingonsylt]]. ''Året Runt'' publicerade bara de 38 första sidorna, dessutom nerklippta till 14 sidor, varefter publiceringen avslutades utan vidare.<ref name=Rogers/> | |||
I format av album kom äventyret ut på svenska [[1960]] för första gången, då på förlaget [[Bonniers]] som album nr 2 och med svensk text av [[Per Kellberg]].<ref name=Rogers/> | |||
''Året runt'' publicerade äventyret en gång till, i nr 32 1971 – nr 22, 1972. Äventyret gick vid denna tid inte att få tag på som album på svenska, eftersom Bonniers utgåva från 1960 var slutsåld sedan länge. Nu hade äventyret titeln "Den mystiska stjärnan" och var i färg. Medan de 31 första sidorna återgavs intakt, kortades de följaden 30 sidorna ner till blott 12, men fick trots allt ett någorlunda korrekt slut.<ref name=Rogers/> | |||
Albumet har sedan fått nya översättningar av [[Karin och Allan B. Janzon]] 1972 för [[Carlsen/If]]s utgåva (hos Carlsen blev albumet nr 1) och senare upplagor när Carlsen/If hade bytt namn till [[Carlsen Comics]], samt av [[Björn Wahlberg]] 2004 för Carlsen Comics. Paret Janzons översättning använders av [[Nordisk bok]] när albumet gavs ut under etiketten [[Tintins äventyrsklubb]] 1984 och i "[[Hergé, samlade verk]]" nr 8 utgvet av Bonneier Calsen 1999. Wahlbergs översättning har använts i alla följande utgåvor, även när utgivningen har tagits övee av [[Kartago Förlag|Kartago]] och därefter av [[Cobolt förlag|Cobolt]].<ref name=Rogers/> | |||
== Handling == | |||
Tintin och Milou märker att vädret är varmare än vanligt, och inte bara lite varmare. När de går ut, märker de att asfalten smälter under fötterna på dem, trots att det är natt. Tintin ser att stjärnbilden Karlavagnen tycks ha fått en extra stjärna, vilken dessutom växer i storlek. För att få veta vad den här mystiska stjärnan är för något, kontaktar Tintin stadens observatorium, där astronomen professor [[Hippolytus Calystén]] visar honom teleskopet och berättar att jorden kommer att träffas av en stor meteor. Det är den som ser ut som en stjärna på himlen. | |||
Calysténs upptäckt leder till undergångsstämning och till och med Calystén själv sällar sig till dem som börjar prata om jordens undergång. Tintin lyckas behålla lugnet och det visar sig snart att Calysténs assistent hade räknat fel. Bara en liten del av den främmande himlakroppen slår ner på jorden, medan större delen passerar förbi. Den del som träffar jorden, slår ner i Norra ishavet. | |||
För att undersöka meteoriten som har slagit ner, och som tycks innehålla okända mineraler, ordnas en expedition till nedslagsplatsen. Expeditionen färdas på fartyget Aurora under [[kapten Haddock]]s befäl och Tinitin följer med i sin egenskap av journalist. Expeditionen är huvudsakligen vetenskaplig, så Calystén och flera andra vetenskapsmän deltar. Under utresan upptäcker man att det finns någon som tycks vilja sabotera expeditionens verksamhet. Det visar sig att det finns en konkurrerande expedition som utgår från det latinamerikanska landet [[São Rico]]. Det blir bråttom att komma först till meteoriten. | |||
Aurora stannar till på Island för att bunkra och kapten Haddock får veta att det inte finns någon olja att köpa. Det visar sig att det enda oljebolaget i hamnen ägs av samma bolag som finansierar den andra expeditionen. Haddock möter emellertid [[kapten Chester]], en gammal vän till honom, som hjälper dem att få olja ändå. | |||
När expeditionen närmar sig meteoriten, upptäcker de att den konkurrerande expeditionen är närmare och ser ut att vinna kapplöpningen. Tintin är dock inte beredd att ge upp. Med hjälp av fartygets medföljande tvåsitsiga flygplan, kommer han och Milou fram till meteoriten strax före motståndarna. Väl på plats vidtar en närmast surrealistisk del av äventyret, där stora svampliknande saker växer ur marken (en sådan återges på albumets omslagsbild) och exploderar, ett äppelskrutt omedelbart växer till ett äppelträd i jätteformat och även en spindel och en fjäril plötsligt blir jättestora. Meteoriten, som till en början flyter och Tintin just därför kan gå i land på den, börjar dock snart att sjunka. Tintin lyckas rädda med sig en liten bit av meteoriten innan den försvinner i Ishavets djup. | |||
== Kuriosa == | |||
* Astronomen Hippolytus Calystén har i äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg eller Ferdinand Flintén. | |||
* Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades. | |||
* Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, användes också av [[Tove Jansson]] i hennes första Muminserie, "[[Mumintrollet och jordens undergång]]". | |||
* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]]. | |||
* I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk, men USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA. | |||
* Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn. | |||
==På andra språk== | |||
<small>Originalspråket anges med '''fet''' stil.</small> | |||
{{Kolumner|antal=3}} | |||
* {{språk|Azerbajdzjanska}}: Sirli ulduz | |||
* {{språk|Baskiska}}: Izar misteriotsua | |||
* {{språk|Bengali}}: আশ্চর্য উল্কা | |||
* {{språk|Danska}}: Den mystiske stjerne | |||
* {{språk|Engelska}}: The Shooting Star | |||
* {{språk|Spanska}}: La estrella misteriosa | |||
* {{språk|Finska}}: Salaperäinen tähti | |||
* {{språk|Franska}}: '''L'Étoile mystérieuse''' | |||
* {{språk|Galiciska}}: A estrela misteriosa | |||
* {{språk|Hebreiska}}: הכוכב המסתורי | |||
* {{språk|Indonesiska}}: Bintang Misterius | |||
* {{språk|Katalanska}}: L'estel misteriós | |||
* {{språk|Kinesiska}}: 神秘的流星 | |||
* {{språk|Japanska}}: ふしぎな流れ星 | |||
* {{språk|Nederländska}}: De geheimzinnige ster | |||
* {{språk|Persiska}}: ستاره اسرارآمیز | |||
* {{språk|Polska}}: Tajemnicza gwiazda | |||
* {{språk|Portugisiska}}: A Estrela Misteriosa | |||
* {{språk|Ryska}}: Таинственная звезда | |||
* {{språk|Tjeckiska}}: Záhadná hvězda | |||
* {{språk|Turkiska}}: Esrarengiz Yıldız | |||
* {{språk|Tyska}}: Der geheimnisvolle Stern | |||
* {{språk|Walesiska}}: Y Seren Wib | |||
{{Kolumner-slut}} | |||
==Källor== | |||
<references/> | |||
{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center" style="background:#efefef;" | |||
|align=center|föregående<br><small>[[Krabban med guldklorna]]</small> | |||
|align=center|Album nr 10 i serien "[[Tintin]]"<br>'''Den mystiska stjärnan'''<br><small>Text & bild: Hergé<br>Originalpublicering 1941–1942</small> | |||
|align=center|nästa<br><small>[[Enhörningens hemlighet]]</small> | |||
|} | |||
{{tintin}} | |||
Versionen från 7 december 2025 kl. 01.32
© Hergé/Kartago
"Den mystiska stjärnan" är Hergés tionde äventyr med Tintin, först publicerat som dagsstripp i Le Soir åren 1941–42. Omredigerat och samlat i albumform 1942. "Den mystiska stjärnan" var det första Tintin-äventyret som samlades i ett färgalbum på 62 sidor utan att föregås av en svart/vit albumutgåva.
Publicering
Publicering på originalspråket
"Den mystiska stjärnan" publicerades från början i dagspressform i Le Soir från den 20 oktober 1941 till den 21 maj 1942. Den publicerades under den tyska ockupationen av Belgien i samband med andra världskriget. Eftersom det rådde ransonering och pappersbrist och den publicerades i en dagstidning, publicerades den som strippserie och i svartvitt. Sammanlagt hade serieavsnittet 176 strippar i den form den hade i dagstidningen. Den första albumutgåvan kom på Casterman 1942 och var det första "Tintin"-albumet som kom ut i färg redan från början. Albumet hade 62 sidor.[1]
I Frankrike publicerades äventyret i serietidningen Cœurs Vaillants från 6 juni 1943 till 20 februari 1944 och var i färg från 19 december 1943. Det är sannolikt att det inte var originalet som publicerades, utan att den publicerade belgiska serien hade ritats av, på grund av kriget.[1]
Publicering på svenska
Den första gången "Den mystiska stjärnan" publicerades på svenska var som följetong i Året runt 1956 och då utan någon särskild titel. Serien trycktes inte i fyrfärgstryck, utan fick en svart-röd färgskala, så kallad lingonsylt. Året Runt publicerade bara de 38 första sidorna, dessutom nerklippta till 14 sidor, varefter publiceringen avslutades utan vidare.[1]
I format av album kom äventyret ut på svenska 1960 för första gången, då på förlaget Bonniers som album nr 2 och med svensk text av Per Kellberg.[1]
Året runt publicerade äventyret en gång till, i nr 32 1971 – nr 22, 1972. Äventyret gick vid denna tid inte att få tag på som album på svenska, eftersom Bonniers utgåva från 1960 var slutsåld sedan länge. Nu hade äventyret titeln "Den mystiska stjärnan" och var i färg. Medan de 31 första sidorna återgavs intakt, kortades de följaden 30 sidorna ner till blott 12, men fick trots allt ett någorlunda korrekt slut.[1]
Albumet har sedan fått nya översättningar av Karin och Allan B. Janzon 1972 för Carlsen/Ifs utgåva (hos Carlsen blev albumet nr 1) och senare upplagor när Carlsen/If hade bytt namn till Carlsen Comics, samt av Björn Wahlberg 2004 för Carlsen Comics. Paret Janzons översättning använders av Nordisk bok när albumet gavs ut under etiketten Tintins äventyrsklubb 1984 och i "Hergé, samlade verk" nr 8 utgvet av Bonneier Calsen 1999. Wahlbergs översättning har använts i alla följande utgåvor, även när utgivningen har tagits övee av Kartago och därefter av Cobolt.[1]
Handling
Tintin och Milou märker att vädret är varmare än vanligt, och inte bara lite varmare. När de går ut, märker de att asfalten smälter under fötterna på dem, trots att det är natt. Tintin ser att stjärnbilden Karlavagnen tycks ha fått en extra stjärna, vilken dessutom växer i storlek. För att få veta vad den här mystiska stjärnan är för något, kontaktar Tintin stadens observatorium, där astronomen professor Hippolytus Calystén visar honom teleskopet och berättar att jorden kommer att träffas av en stor meteor. Det är den som ser ut som en stjärna på himlen.
Calysténs upptäckt leder till undergångsstämning och till och med Calystén själv sällar sig till dem som börjar prata om jordens undergång. Tintin lyckas behålla lugnet och det visar sig snart att Calysténs assistent hade räknat fel. Bara en liten del av den främmande himlakroppen slår ner på jorden, medan större delen passerar förbi. Den del som träffar jorden, slår ner i Norra ishavet.
För att undersöka meteoriten som har slagit ner, och som tycks innehålla okända mineraler, ordnas en expedition till nedslagsplatsen. Expeditionen färdas på fartyget Aurora under kapten Haddocks befäl och Tinitin följer med i sin egenskap av journalist. Expeditionen är huvudsakligen vetenskaplig, så Calystén och flera andra vetenskapsmän deltar. Under utresan upptäcker man att det finns någon som tycks vilja sabotera expeditionens verksamhet. Det visar sig att det finns en konkurrerande expedition som utgår från det latinamerikanska landet São Rico. Det blir bråttom att komma först till meteoriten.
Aurora stannar till på Island för att bunkra och kapten Haddock får veta att det inte finns någon olja att köpa. Det visar sig att det enda oljebolaget i hamnen ägs av samma bolag som finansierar den andra expeditionen. Haddock möter emellertid kapten Chester, en gammal vän till honom, som hjälper dem att få olja ändå.
När expeditionen närmar sig meteoriten, upptäcker de att den konkurrerande expeditionen är närmare och ser ut att vinna kapplöpningen. Tintin är dock inte beredd att ge upp. Med hjälp av fartygets medföljande tvåsitsiga flygplan, kommer han och Milou fram till meteoriten strax före motståndarna. Väl på plats vidtar en närmast surrealistisk del av äventyret, där stora svampliknande saker växer ur marken (en sådan återges på albumets omslagsbild) och exploderar, ett äppelskrutt omedelbart växer till ett äppelträd i jätteformat och även en spindel och en fjäril plötsligt blir jättestora. Meteoriten, som till en början flyter och Tintin just därför kan gå i land på den, börjar dock snart att sjunka. Tintin lyckas rädda med sig en liten bit av meteoriten innan den försvinner i Ishavets djup.
Kuriosa
- Astronomen Hippolytus Calystén har i äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg eller Ferdinand Flintén.
- Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades.
- Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, användes också av Tove Jansson i hennes första Muminserie, "Mumintrollet och jordens undergång".
- Dupondtarna förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också Smecken och Sulan.
- I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk, men USA ändrades sedan till det fiktiva São Rico när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA.
- Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa Bohlwinkel, en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.
På andra språk
Originalspråket anges med fet stil.
Azerbajdzjanska: Sirli ulduz
Baskiska: Izar misteriotsua
Bengali: আশ্চর্য উল্কা
Danska: Den mystiske stjerne
Engelska: The Shooting Star
Spanska: La estrella misteriosa
Finska: Salaperäinen tähti
Franska: L'Étoile mystérieuse
Galiciska: A estrela misteriosa
Hebreiska: הכוכב המסתורי
Indonesiska: Bintang Misterius
Katalanska: L'estel misteriós
Kinesiska: 神秘的流星
Japanska: ふしぎな流れ星
Nederländska: De geheimzinnige ster
Persiska: ستاره اسرارآمیز
Polska: Tajemnicza gwiazda
Portugisiska: A Estrela Misteriosa
Ryska: Таинственная звезда
Tjeckiska: Záhadná hvězda
Turkiska: Esrarengiz Yıldız
Tyska: Der geheimnisvolle Stern
Walesiska: Y Seren Wib
Källor
| föregående Krabban med guldklorna |
Album nr 10 i serien "Tintin" Den mystiska stjärnan Text & bild: Hergé Originalpublicering 1941–1942 |
nästa Enhörningens hemlighet |
