Åsa-Nisse

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Kristin, Eulalia, Nisse och Klabbis av Gösta Gummesson © Egmont

Figuren Åsa-Nisse skapades i novellform av Stig Cederholm 1944. Figurgalleriet var delvis baserat på verkliga personer. Från 1949 har det gjorts tjugoen populära långfilmer med figuren (se nedan !). 1955 blev "Åsa-Nisse" serie tecknad av Gösta Gummesson.

Åsa-Nisse har även haft en egen serietidning under åtskilliga år (se nedan).

Serien

Historik

Åsa-Nisse förekom första gången som novellfigur i veckotidningen Tidsfördrif (nr 51, 1944). Novellerna illustrerades av Tidsfördrifs hustecknare Gustaf Strömberg, som även tecknade egna serier, men när det blev dags att göra en serieversion av "Åsa-Nisse" tycks han inte ha varit aktuell. Flera tecknare fick provteckna förslag till en serie, och förlaget Åhlén & Åkerlund valde därefter den unga tecknartalangen Gösta Gummesson. Kåsören Gits Olsson fick skriva manus under de första åren (dock nämndes inte hans namn i samband med serien).

Serieversionen debuterade i veckotidningen Levande Livet nr 49/1955 och blev snabbt populär. 1956 började den även att publiceras i den då nystartade serietidningen 91:an, där den huserar än idag.

Det första julalbumet med "Åsa-Nisse" kom ut julen 1959 (daterat 1960) och har kommit ut årligen sedan dess. Till skillnad från vad brukligt är i den svenska julalbumstraditionen, har julalbumen med "Åsa-Nisse" innehållit nypublicerat material istället för repriserat. Ofta även längre sammanhängande historier än både veckoserierna och serietidningsavsnitten.

Levande Livet lades ner (eller bytte inriktning och namn till Aktuellt för män) 1962, och i och med det försvann även veckoserien. Därefter har allt nytt material gjorts till serietidningar eller julalbum.

I serietidningen Kul med... 1967–68 turades "Åsa-Nisse" om att vara huvudserie med "Karl-Alfred". 1969 fick de båda serierna varsin titel (dock fanns "Kul med..." kvar på omslaget till Åsa-Nisse under en tid). Åsa-Nisse var därefter en egen serietidning fram till 1985, samt 1988–2006. Under mellanåren 1986–87 delade serien plats med "Blondie" i den nya versionen av tidningen Kul med....

Från och med 2007 är de tidigare serietidningarna Åsa-Nisse och Lilla Fridolf sammanslagna under den nya titeln Humorklassiker.

En kortlivad strippversion av serien kallad "Knohultsposten rapporterar" tecknades av Mats Olsson och gick i serietidningen Åsa-Nisse 1988–89.

Återtryck har bl.a. förekommit i Åsa-Nisses Bästa samt i Serie-Pocket.

Upphovsmän

Gösta Gummesson var den huvudsakliga tecknaren av serieversionen från starten 1955 till 2007. Vid sidan om Gummesson har även Bertil Wilhelmsson, Per Demervall, Lars Mortimer, Åsa Gummesson-Blomqvist (Göstas dotter, enbart som tuschare), Anders Persson, Thomas Norberg, Olle Nilsson och Mats Olsson tecknat serien.

Första manusförfattaren till serieversionen av "Åsa-Nisse" var Gits Olsson. Bengt Linder kom in i bilden då "Åsa-Nisse" fick en egen serietidning (först Kul med..., sedan Åsa-Nisse) och skrev sammanlagt runt 800 seriemanus. Leif Bergendorff tog över manusarbetet från Linder kring 1976–1977, och han har därefter skrivit en bra bit över 2000 "Åsa-Nisse"-avsnitt.

Andra serieförfattare har inkluderat Gösta Gummesson själv, Jan-E Israelsson, Bertil Lagerström, Pidde Andersson, Thomas Andersson och Henrik Larsson.

Handling

Åsa-Nisse – "Nisse på Åsen" – och hans bäste vän Klabbarparen är två medelålders hemmansägare i Knohult i Småland. Nisse är den finurlige upptågsmakaren, Klabbis den lite trögare men alltid hjälpsamme kumpanen. Deras fruar Eulalia (av Nisse kallad "Sarons ros") och Kristin framställs ofta som "lea kärringar" och grälsjuka huskors, men det har under åren visat sig att de äkta makarna ändå är rätt förtjusta i varandra. I Knohult bor även lanthandlaren Sjökvist, en ungkarl med obesvarad åtrå efter unga kvinnor. En av Nisses och Klabbis favoritaktiviteter är att driva med Sjökvist och spela honom olika spratt. Övriga favoritsysslor inkluderar jakt och fiske – vanligtvis tjuvjakt och tjuvfiske – som leder dem till klammeri med rättvisan, representerad av Landsfiskalen eller Fjärdingsmannen. Nisse är dessutom en uppfinningsrik man som konstruerar allehanda uppfinningar och upprättar tillfälliga affärsverksamheter. Herrarna är förtjusta i alkoholhaltiga drycker, något som deras hustrur starkt opponerar sig mot.

Så långt är handlingen i novellerna, filmerna och de tecknade serierna gemensam. I övrigt skiljer de sig åt rejält, både i handling och karaktär. Cederholms Åsa-Nisse är en bra mycket mer förslagen och ofta illvilligare typ än hans motsvarigheter i filmerna och serierna. Stämningen i novellerna är lite skitigare, lite brutalare, välkryddad med snus och brännvin och lagbrott. Man talar en mycket starkare småländsk dialekt och man har ett större figurgalleri – återkommande vänner som Himmelsbergarn, Esperydarn och Kalle i Hultet förekommer knappast i filmerna och serierna. Figuren Knohultarn finns visserligen med även i serieversionen, men spelar sällan en framträdande roll.

De tidiga tecknade serierna baserades främst på de populära långfilmerna, som mer riktade sig till en familjepublik och där Nisse framstod som en yster och godhjärtad spelevink. Men även serierna utvecklade sig med tiden åt sitt eget håll. Fjärdingsmannen – "Fjärsman" – blev en viktigare figur som spelade rollen både som Nisses nemesis och hans vän. Nisses uppfinningsrikedom utvecklades och under en period (särskilt 1960–70-tal) tillbringade han mycket tid i sin uppfinnarverkstad där han konstruerade apparater av både primitiv och sensationellt högteknologisk art.

Seriens handling har också ändrat karaktär beroende på vem som författat den. I den tidiga veckotidningsversionen berättades enbart korta anekdoter; de av Gits Olsson författade tidiga serietidningsavsnitten påminde till sin karaktär en del om filmerna, men drog ofta historierna till mer absurda nivåer. Då Bengt Linder tog över skrivandet introducerades nya fantasifulla element, såsom bovjakter och Nisses superhjältealias "Stål-Nisse". Leif Bergendorffs serier baseras ofta kring ordvitsar och förvecklingshumor, men kunde periodvis även sväva ut till längre äventyr (särskilt i julalbumen) och metaserier där Nisse konverserade med sin tecknare Gösta. Pidde Andersson introducerade under sin sejour på serien udda idéer som robotpolisen "Robo-Fjärsman" (en referens till RoboCop).

Även orten Knohult har förändrats fram och tillbaka under åren. Ömsom har den skildrats som ett litet jordbrukssamhälle med enbart en lanthandel, ömsom som en mindre stad med varuhus och uteserveringar.

Figurgalleri

  • "Åsa-Nisse", Efraim Erik Nilsson (Nils Nilsson i filmerna och i vissa serier), på gården Åsen i Knohult socken, hemmansägare
  • Eulalia Nilsson, hemmafru
  • Klabbarparen, "Klabbis", Sven Justus Ågren i Klabbarp, hemmansägare
  • Kristin Ågren, hemmafru, under senare år ofta framställd som fruktansvärt enfaldig
  • Sjökvist, diversehandlare (förnamn Sven – någon gång Vilgot, eller Karl[1] – i serierna. Ejnar i filmerna)
  • Fjärsman, hade först inget namn, men i en enstaka serie i 91:an nr 11/1964 kallar han sig "A. Pettersson". Senare fick han namnet Balder Byling.
  • Landfiskalen, har funnits i olika varianter. Numera heter seriens landsfiskal Tage Fast och är en barsk, flintskallig herre med stora, svarta mustascher. Tidigare fanns det en annan landsfiskal, troligen inspirerad av den unge, stilige landsfiskal Klöverhage i filmerna.
  • Knohultaren
  • Greven, sade tidigare "v" istället för "r", men tycks på senare år ha rättat till detta talfel
  • Pastorn
  • Klara, Nisses och Eulalias dotter, förekom minst en gång i Cederholms noveller och ett par gånger i serieavsnitt skrivna av Bergendorff, har en make som har problem med spriten
  • Eulalia II, Nisses gamla T-ford
  • Eulalia III, Nisses och Eulalias ko

Publicering av serieversionen

Kul med Åsa-Nisse () nr 7/1971. Omslagsbild av Gösta Gummesson © SEMIC

Veckopress

Serietidningar

Album- och bokutgivning

Serietidningen

Serietidningen Åsa-Nisse gavs ut åren 1969–85 samt 1988–2006. Däremellan gick den upp i tidningen Kul med... och från 2007 ersattes den av Humorklassiker (se ovan).

Serietidningen innehöll genom åren även en mängd biserier, däribland "47:an Löken", "Agust", "Fru Fitz' pensionat", "Hjälpsamma Jönsson", "Hälge", "Kulman", "Nilus", "Oskar" och "Viltliv".

Under många år trycktes tidningen endast i tvåfärg med rött och rosa, så kallat "lingonsylt"-tryck.

I andra medier

Noveller

De första humoreskerna/novellerna med Åsa-Nisse publicerades i tidningen Tidsfördrif med start i nr 51/1944. Med tiden började Cederholm skriva noveller för bokpublicering och på senare år gavs det även ut ett antal samlingböcker (listan är inte komplett):

  • "Dä ä sant, sa Åsa-Nisse" Tidsfördrif 1946
  • "Åsa-Nisse berättar", Tidsfördrif 1947
  • "Åsa-Nisse nummer 3", Tidsfördrif 1948
  • "Åsa-Nisses bravader", Wahlström & Widstrand 1949
  • "Åsa-Nisse på jaktstigen", Tidsfördrif 1950
  • "Åsa-Nisses nya bravader", Wahlström & Widstrand 1950
  • "Åsa-Nisse i praktform", Wahlström & Widstrand 1951
  • "Skål å tack, sa Åsa-Nisse: sketch", Malmgren 1952–1953
  • "Åsa-Nisse som fjärrskådare: sketch", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse som gårdfarihandlare: monolog", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse som klok gubbe: sketch", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse jagar älg: monolog", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse fyller år: sketch", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse hos tandläkarn", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse hälsar på: sketch", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse köper rävsaxar", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Åsa-Nisse spinnfiskar", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Åsa-Nisse tar eld", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Åsa-Nisses sista tand", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Bröllop hos Åsa-Nisse", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Braskväll hos Åsa-Nisse", Wahlström & Widstrand 1959
  • "Åsa-Nisse blir auktionsförrättare", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisse firar högtid", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisse har fiskeskola", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisse i Amerika", Tidsfördrif 1959
  • "Åsa-Nisse prövar allt", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisse talar med nykterhetsnämnden", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisses långrev", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisses sista älgjakt", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisses bästa", Williams 1966
  • "Åsa-Nisse kommer igen", Williams 1970
  • "Åsa-Nisse på jaktstigen", Williams 1972. ISBN 91 31 0004877
  • "På fiske med Åsa-Nisse", Williams 1973. ISBN 91 31 00137 8
  • "På pass med Åsa-Nisse", Williams 1973 ISBN 91 31 00138 6
  • "Åsa-Nisse på hugget", Williams 1973. ISBN 91 31 00168 8
  • "Åsa-Nisse slår till", Williams 1974. ISBN 91 31 00340 0
  • "Åsa-Nisse spelar upp", Semic 1977 ISBN 91 552 1767 2
  • "Åsa-Nisse i full fart", Semic 1986. ISBN 91 552 1952 7
  • "Åsa-Nisse tar nya tag", Semic 1987. ISBN 91 552 1953 5
  • "Åsa-Nisse ger järnet", Semic 1988. ISBN 91 552 1954 3
  • "Åsa-Nisses bästa", Semic 1995. ISBN 91 552 2706 6
  • Novellerna i Tidsfördrif, liksom böckerna som gavs ut av Wahlström & Widstrand och Best Seller, illustrerades av Gustaf Strömberg, Williams och Semics böcker illustrerades av Bowen. Jan Gissberg bidrog med nya omslag till Semics böcker.
  • Ett flertal av Cederholms noveller nyillustrerades av Gösta Gummesson och publicerades i serietidningen Åsa-Nisse under sent 1970-tal. Ytterligare ett antal noveller nyskrevs av Leif Bergendorff för serietidningen under samma period.

Filmer

Det gjordes en rad filmer med Åsa-Nisse 1949–1969. John Elfström spelade huvudrollen i nitton av dem, Arne Källerud i den tjugonde. Artur Rolén spelade vanligtvis Klabbarparn (18 filmer), Helga Brofeldt (7 filmer) eller Brita Öberg (10 filmer) Eulalia, Mona Geijer-Falkner (14 filmer) Kristin och Gustaf Lövås (18 filmer) handlare Sjökvist. Ragnar Frisk regisserade fjorton av de tjugo filmerna. Kritiken mot filmerna var sällan nådig.

Våren 2011 kom en ny film om Åsa-Nisse, "Åsa-Nisse – wälkom to Knohult", med Kjell Bergqvist som Åsa-Nisse, Michael Segerström som Klabbarparn, Ann Petrén som Eulalia, Sissela Kyle som Kristin, Johan Rabaeus som Sjökvist och Henrik Dorsin som Knohultarn. Manus skrevs av Dorsin och Rikard Ulvshammar, och Fredrik Boklund regisserade.

  • 1949 – "Åsa-Nisse"
  • 1950 – "Åsa-Nisse på jaktstigen"
  • 1952 – "Åsa-Nisse på nya äventyr"
  • 1953 – "Åsa-Nisse på semester"
  • 1954 – "Åsa-Nisse på hal is"
  • 1955 – "Åsa-Nisse ordnar allt"
  • 1956 – "Åsa-Nisse flyger i luften"
  • 1957 – "Åsa-Nisse i full fart"
  • 1958 – "Åsa-Nisse i kronans kläder"
  • 1959 – "Åsa-Nisse jubilerar"
  • 1960 – "Åsa-Nisse som polis"
  • 1961 – "Åsa-Nisse bland grevar och baroner"
  • 1962 – "Åsa-Nisse på Mallorca"
  • 1963 – "Åsa-Nisse och tjocka släkten"
  • 1964 – "Åsa-Nisse i popform"
  • 1965 – "Åsa-Nisse slår till"
  • 1966 – "Åsa-Nisse i raketform"
  • 1967 – "Åsa-Nisse i agentform"
  • 1968 – "Åsa-Nisse och den stora kalabaliken"
  • 1969 – "Åsa-Nisse i rekordform"
  • 2011 – "Åsa-Nisse – wälkom to Knohult"

Musikal

Sommaren 2008 sattes "Åsa-Nisse, the Mjosikal", upp i Årsta slottspark, Haninge. Manus och sångtexter skrevs av Thomas Kinding, musiken komponerades av Jan Radesjö, och regissör var Olle Ljungberg.

"Åsa-Nisse" i andra länder

Serien har även publicerats i Norge och Finland. I Norge publicerades den bland annat i tidningen Alle menn på 1960-talet. I Finland gick den i serietidningen Pikku Riku (Lilla Fridolf) på 1970-talet, och publicerades i två nummer av Sarjakirja (finska motsvarigheten till Seriepocket).

"Åsa-Nisse" på andra språk

  • Mini finland.gif Finska: "Härmän Janne"
  • Mini norge.gif Norska: "Timian"/"Timian Torp"

Hyllningar och parodier

Verklighetsbakgrund

Den bakgrund som inspirerade Stig Cederholm är idag något omtvistad, inte minst då Cederholm själv kom med varierande utsagor under sin livstid. Verklighetens figur lär ha hetat Karl Johan Nilsson (vissa hävdar Nils Nilsson), torpare och "kobotare" som var en lugn och stillsam smålänning, gift med Augusta Nilsson. Knohult finns i verkligheten, men verklighetens Åsa-Nisse bodde inte i Knohult utan på Åsen i närbelägna Ryd. Han lär aldrig ha tjuvjagat eller legat i klammeri med rättvisan. Enligt vissa har han inte ens kallats "Åsa-Nisse", utan "Ulla-Nisse". Han avled 1942, drygt 70 år gammal.

Klabbarparens förebild ska ha hetat Karl Johansson och Kristin hette i verkligheten Viktoria. De båda bodde i byn Haddarp. Sjökvists förebild kom från Haurida, men affären där heter Thoréns och har så gjort i över hundra år. [2]

Kuriosa

  • Bengt Linder var en oerhört produktiv manusförfattare som skrev 800 episoder av serien, och sägs en gång ha kommit in med 128 sidor manus på en vecka. Vissa av hans avsnitt skrevs onekligen på rutin och kollegor på Semic gjorde sig lustiga över att så många av hans avsnitt avslutades med en standardreplik från Klabbis; "He he, Nesse!"[3]
  • Bengt Linder skrev även manus till den klassiska "Skattkammarön"-sketchen med Margaretha Krook, Lars Ekborg, Åke Grönberg och Gunwer Bergkvist. Ett avsnitt av "Åsa-Nisse" skrivet av Linder har i princip samma historia med Nisse, Klabbis, Eulalia och Kristin som spelar Fia med knuff. Till skillnad från sketchen så slutar denna historia i finkan hos Fjärsman.

Mer om Åsa-Nisse

Recensioner

Fotnoter

  1. Åsa-Nisse julalbum 1965.
  2. Informationen hämtad från "Åsa-Nisse bodde aldrig i Knohult", artikel av Mats Sjöberg, publicerad på Dagens Nyheters Namn och Nytt-sida den 22 augusti 2006.
  3. Peter Nilsson: "Smålänningar emellan – Gösta Gummesson och Åsa-Nisse" (Bild & Bubbla 4/2001, s. 52)