Skillnad mellan versioner av "Anime"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m (Länkar till filmerna!)
m (Ref: boktitlar kursiverade)
Rad 3: Rad 3:
'''Anime''' eller '''animé''' ('''アニメ'''), ett japanskt ord för [[animerad film]]. Har utanför Japan, till exempel i svenskan, blivit en term för specifikt japansk tecknad film.
'''Anime''' eller '''animé''' ('''アニメ'''), ett japanskt ord för [[animerad film]]. Har utanför Japan, till exempel i svenskan, blivit en term för specifikt japansk tecknad film.


Från början ett till japanskan inlånat franskt<ref>[[Frederik L. Schodt|Schodt, Frederik L.]] : [[Manga! Manga! The World of Japanese Comics]]<BR>[[Kodansha|Kodansha International]], Reprint edition (August 18, 1997)<BR>ISBN 0-87011-752-1</ref><ref>[http://www.etymonline.com/index.php?search=anime Etymonline.com]</ref> och/eller engelskt<ref>[http://www.merriam-webster.com/dictionary/anime Merriam-Webster]</ref><ref>[http://www.bartleby.com/61/12/A0311250.html American Heritage Dictionary]</ref> lånord lånades det i sin tur in i svenskan via Frankrike som '''animé''' i mitten av 1980-talet. Numera dominerar dock den engelska stavningen '''anime''' och accenten över "e" syns väldigt sällan. Även i Japan har ordet anglifierats och man talar där allt oftare om "animeeshon" från engelskans "animation". En spridd uppfattning är alltså att ordet vandrat Frankrike-Japan-USA<ref>[[Antonia Levi]] : [[Samurai from Outer Space - Understanding Japanese Animation]], [[Open Court]], 1996</ref>, där Sverige således haft möjlighet att influeras både från europeiskt och amerikanskt håll.
Från början ett till japanskan inlånat franskt<ref>[[Frederik L. Schodt|Schodt, Frederik L.]], ''[[Manga! Manga! The World of Japanese Comics]]'', [[Kodansha|Kodansha International]], Reprint edition (August 18, 1997)<BR>ISBN 0-87011-752-1</ref><ref>[http://www.etymonline.com/index.php?search=anime Etymonline.com]</ref> och/eller engelskt<ref>[http://www.merriam-webster.com/dictionary/anime Merriam-Webster]</ref><ref>[http://www.bartleby.com/61/12/A0311250.html American Heritage Dictionary]</ref> lånord lånades det i sin tur in i svenskan via Frankrike som '''animé''' i mitten av 1980-talet. Numera dominerar dock den engelska stavningen '''anime''' och accenten över "e" syns väldigt sällan. Även i Japan har ordet anglifierats och man talar där allt oftare om "animeeshon" från engelskans "animation". En spridd uppfattning är alltså att ordet vandrat Frankrike-Japan-USA<ref>[[Antonia Levi]], ''[[Samurai from Outer Space - Understanding Japanese Animation]]'', [[Open Court]], 1996</ref>, där Sverige således haft möjlighet att influeras både från europeiskt och amerikanskt håll.


{{faktakoll}}
{{faktakoll}}
Rad 18: Rad 18:
Även om det tvistas i fall det japanska bruket av ordet "anime" är ett lån från det engelska "animation" eller det franska "dessin animé", så har det använts för att beteckna tecknad film i Japan först under senare decennier. Tidigare talades det om "manga eiga" ("mangafilm"), t.ex. för [[Osamu Tezuka]]s 60-tals filmer. Dessa inkluderade hans [[Astro Boy]], [[Kimba the White Lion]] och [[Princess Knight]], alla från hans eget bolag [[Mushi Production]] som existerade 1961&ndash;1972.
Även om det tvistas i fall det japanska bruket av ordet "anime" är ett lån från det engelska "animation" eller det franska "dessin animé", så har det använts för att beteckna tecknad film i Japan först under senare decennier. Tidigare talades det om "manga eiga" ("mangafilm"), t.ex. för [[Osamu Tezuka]]s 60-tals filmer. Dessa inkluderade hans [[Astro Boy]], [[Kimba the White Lion]] och [[Princess Knight]], alla från hans eget bolag [[Mushi Production]] som existerade 1961&ndash;1972.


Tecknad film som företeelse startade dock tidigt i Japan, de tre pionjärerna inom branschen som brukar omnämnas är [[Hekoten Shimowara]], [[Seitaro Kitayama]] och [[Sumikazu Kouchi]], vilka alla tre oberoende av varann publicerade tecknade filmer 1917<ref>[[Brigitte Koyama-Richard]], Japanese Animation, Flammarion, 2010</ref>.  
Tecknad film som företeelse startade dock tidigt i Japan, de tre pionjärerna inom branschen som brukar omnämnas är [[Hekoten Shimowara]], [[Seitaro Kitayama]] och [[Sumikazu Kouchi]], vilka alla tre oberoende av varann publicerade tecknade filmer 1917<ref>[[Brigitte Koyama-Richard]], ''Japanese Animation'', Flammarion, 2010</ref>.  


Experiment med animerad film förekom tidigt i Japan. Det finns exempel på fragment av olika tecknade filmer osäkert daterade mellan 1905-12. En svårighet i historieskrivningen är den stora jordbävningen i Tokyoområdet 1023, som förstörde mycket material.
Experiment med animerad film förekom tidigt i Japan. Det finns exempel på fragment av olika tecknade filmer osäkert daterade mellan 1905-12. En svårighet i historieskrivningen är den stora jordbävningen i Tokyoområdet 1023, som förstörde mycket material.
Rad 24: Rad 24:
Tokyo var tidigt ett centrum för film av olika slag, och tecknad film blev en del av detta. Japanen (Hek)Oten Shimokawa skall 1917 ha framställt en komplett animerad film med titeln "Mukazo imokawa gen kanban no make", som framställdes genom avfilmning av kritbilder på svart tavla. Han lär dock ha gjort filmer med andra tekniker både före och efter denna. Samma år framställde ''[[Tokyo Puck]]''-illustratören Junichi Kouchi med teckningar på papper filmen "Hanawa hekonai, meitou no maki". Även Seito Kitasama framställde två filmer 1917, "Momotaro" och "The monkey and the crab", båda med folksagoanknytning. Hans medarbetare Sanae Yamamoto fortsatte i samma stil och förfärdigade bl.a. "Tortoise and the hare" (1924). En annan sådan filmskapare var Yasuji Murata, som bl.a. förfärdigade den animerade "Bunbuku chagama" 1927. Filmen "Kobu tori" av Chuzo Aoji och Yasuji Murata från 1929 handlar om de mytiska tengu.   
Tokyo var tidigt ett centrum för film av olika slag, och tecknad film blev en del av detta. Japanen (Hek)Oten Shimokawa skall 1917 ha framställt en komplett animerad film med titeln "Mukazo imokawa gen kanban no make", som framställdes genom avfilmning av kritbilder på svart tavla. Han lär dock ha gjort filmer med andra tekniker både före och efter denna. Samma år framställde ''[[Tokyo Puck]]''-illustratören Junichi Kouchi med teckningar på papper filmen "Hanawa hekonai, meitou no maki". Även Seito Kitasama framställde två filmer 1917, "Momotaro" och "The monkey and the crab", båda med folksagoanknytning. Hans medarbetare Sanae Yamamoto fortsatte i samma stil och förfärdigade bl.a. "Tortoise and the hare" (1924). En annan sådan filmskapare var Yasuji Murata, som bl.a. förfärdigade den animerade "Bunbuku chagama" 1927. Filmen "Kobu tori" av Chuzo Aoji och Yasuji Murata från 1929 handlar om de mytiska tengu.   


Med tiden nådde cel-tekniken (uppfanns 1915) även Japan, och animerad film kom att bli allt vanligare från och med 20-talet. Filmtypen kom att nyttjas kommersiellt för reklamfilm, didaktiskt för bruk i skolor och, senare, för krigspropaganda. Den tidiga animerade filmen som gjordes i underhållningsyfte och visades i salonger beledsagades ofta med både lokal musik och en berättare (som kallades benshi).<ref>[[Jonathan Clemens]] och [[Helen McCarthy]], The Anime Encyclopedia, 3rd rev. ed., Stone Bridge Press, 2015.</ref> En animation med en elak Mickey Mouse-liknande figur som slåss med japanska sagofigurer, här Momotaro, förekommer i en film av Komatsuzawa Hajime och Yoshitsugu Tanaka från 1934, "Omocha bako shirizu dai san wa: Ehon senkyūhyaku sanjū roku nen". Filmen skildrar ett fiktivt sagokrig 1936, och kan ses som anti-amerikansk propaganda efter förlusten i Manchuriet.
Med tiden nådde cel-tekniken (uppfanns 1915) även Japan, och animerad film kom att bli allt vanligare från och med 20-talet. Filmtypen kom att nyttjas kommersiellt för reklamfilm, didaktiskt för bruk i skolor och, senare, för krigspropaganda. Den tidiga animerade filmen som gjordes i underhållningsyfte och visades i salonger beledsagades ofta med både lokal musik och en berättare (som kallades benshi).<ref>[[Jonathan Clemens]], [[Helen McCarthy]], ''The Anime Encyclopedia, 3rd rev. ed.'', Stone Bridge Press, 2015.</ref> En animation med en elak Mickey Mouse-liknande figur som slåss med japanska sagofigurer, här Momotaro, förekommer i en film av Komatsuzawa Hajime och Yoshitsugu Tanaka från 1934, "Omocha bako shirizu dai san wa: Ehon senkyūhyaku sanjū roku nen". Filmen skildrar ett fiktivt sagokrig 1936, och kan ses som anti-amerikansk propaganda efter förlusten i Manchuriet.


Animerad film blev populärt och etablerat och gav med tiden upphov till filmproduktionsbolag. Flera av de japanska pionjärerna kom ur kretsen kring karikatyr- och skämttidningen "[[Japan Punch]]". Deras sentida efterföljare hade ofta en bakgrund inom manga. Så småningom utvecklades flera stora, framgångsrika bolag, såsom [[Toho]] (1932), [[Toei]] (1956), [[Studio Ghibli]] (1985) och [[Gainax]] (1985).
Animerad film blev populärt och etablerat och gav med tiden upphov till filmproduktionsbolag. Flera av de japanska pionjärerna kom ur kretsen kring karikatyr- och skämttidningen "[[Japan Punch]]". Deras sentida efterföljare hade ofta en bakgrund inom manga. Så småningom utvecklades flera stora, framgångsrika bolag, såsom [[Toho]] (1932), [[Toei]] (1956), [[Studio Ghibli]] (1985) och [[Gainax]] (1985).

Versionen från 3 juli 2015 kl. 09.49

"The Soul of Anime", bok från 2013 av mediaprofessorn Ian Condry. Han tar upp anime från efterkrigstiden och framåt och påvisar den starka synergin mellan anime, manga och andra media. Omslaget är en parafrasHokusais kända japanska 1800-talsträsnitt "Under vågen utanför Kanagawa" där EVA Unit 01 från Neon Genesis Evangelion införlivats. © Duke University Press

Anime eller animé (アニメ), ett japanskt ord för animerad film. Har utanför Japan, till exempel i svenskan, blivit en term för specifikt japansk tecknad film.

Från början ett till japanskan inlånat franskt[1][2] och/eller engelskt[3][4] lånord lånades det i sin tur in i svenskan via Frankrike som animé i mitten av 1980-talet. Numera dominerar dock den engelska stavningen anime och accenten över "e" syns väldigt sällan. Även i Japan har ordet anglifierats och man talar där allt oftare om "animeeshon" från engelskans "animation". En spridd uppfattning är alltså att ordet vandrat Frankrike-Japan-USA[5], där Sverige således haft möjlighet att influeras både från europeiskt och amerikanskt håll.

Varning.png Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter.
Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter.  

Försvenskning

1998 höll föreningen Mangakai ett styrelsemöte där man diskuterade hur man skulle uttala ordet. Anime lät mer likt det japanska uttalet men var svårt att böja i plural. Animé kunde man böja som en animé, animén, flera animéer, animéerna. Det fanns även en diskussion om man skulle använda varianten Anime som oböjbart och istället säga en anime-film, flera anime-filmer. [6]

Svenska Språkrådet har dock föreslagit böjningen anime, animen, animer, animerna.[7]

Historik

Hanawa hekonai, meitou no maki (1917) av Junichi Kouchi. Bild från YouTube[1].
Kobu tori (1929) av Yasuji Murata. Bild från YouTube[2].
Ehon senkyūhyaku sanjū roku nen nen (1934) av Komatsuzawa Hajime. Bild från YouTube[3].

Även om det tvistas i fall det japanska bruket av ordet "anime" är ett lån från det engelska "animation" eller det franska "dessin animé", så har det använts för att beteckna tecknad film i Japan först under senare decennier. Tidigare talades det om "manga eiga" ("mangafilm"), t.ex. för Osamu Tezukas 60-tals filmer. Dessa inkluderade hans Astro Boy, Kimba the White Lion och Princess Knight, alla från hans eget bolag Mushi Production som existerade 1961–1972.

Tecknad film som företeelse startade dock tidigt i Japan, de tre pionjärerna inom branschen som brukar omnämnas är Hekoten Shimowara, Seitaro Kitayama och Sumikazu Kouchi, vilka alla tre oberoende av varann publicerade tecknade filmer 1917[8].

Experiment med animerad film förekom tidigt i Japan. Det finns exempel på fragment av olika tecknade filmer osäkert daterade mellan 1905-12. En svårighet i historieskrivningen är den stora jordbävningen i Tokyoområdet 1023, som förstörde mycket material.

Tokyo var tidigt ett centrum för film av olika slag, och tecknad film blev en del av detta. Japanen (Hek)Oten Shimokawa skall 1917 ha framställt en komplett animerad film med titeln "Mukazo imokawa gen kanban no make", som framställdes genom avfilmning av kritbilder på svart tavla. Han lär dock ha gjort filmer med andra tekniker både före och efter denna. Samma år framställde Tokyo Puck-illustratören Junichi Kouchi med teckningar på papper filmen "Hanawa hekonai, meitou no maki". Även Seito Kitasama framställde två filmer 1917, "Momotaro" och "The monkey and the crab", båda med folksagoanknytning. Hans medarbetare Sanae Yamamoto fortsatte i samma stil och förfärdigade bl.a. "Tortoise and the hare" (1924). En annan sådan filmskapare var Yasuji Murata, som bl.a. förfärdigade den animerade "Bunbuku chagama" 1927. Filmen "Kobu tori" av Chuzo Aoji och Yasuji Murata från 1929 handlar om de mytiska tengu.

Med tiden nådde cel-tekniken (uppfanns 1915) även Japan, och animerad film kom att bli allt vanligare från och med 20-talet. Filmtypen kom att nyttjas kommersiellt för reklamfilm, didaktiskt för bruk i skolor och, senare, för krigspropaganda. Den tidiga animerade filmen som gjordes i underhållningsyfte och visades i salonger beledsagades ofta med både lokal musik och en berättare (som kallades benshi).[9] En animation med en elak Mickey Mouse-liknande figur som slåss med japanska sagofigurer, här Momotaro, förekommer i en film av Komatsuzawa Hajime och Yoshitsugu Tanaka från 1934, "Omocha bako shirizu dai san wa: Ehon senkyūhyaku sanjū roku nen". Filmen skildrar ett fiktivt sagokrig 1936, och kan ses som anti-amerikansk propaganda efter förlusten i Manchuriet.

Animerad film blev populärt och etablerat och gav med tiden upphov till filmproduktionsbolag. Flera av de japanska pionjärerna kom ur kretsen kring karikatyr- och skämttidningen "Japan Punch". Deras sentida efterföljare hade ofta en bakgrund inom manga. Så småningom utvecklades flera stora, framgångsrika bolag, såsom Toho (1932), Toei (1956), Studio Ghibli (1985) och Gainax (1985).

Mer om Anime

Fotnoter