Skillnad mellan versioner av "Anime"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
(→‎Historik: +Modern animes födelse. Sista stycket behöver formuleras om och flyttas för bättre sammanhang i artikeln... =/)
Rad 28: Rad 28:
Den moderna animen uppstod dock runt sena 50-tidiga 60-talet, med Toeis långfilmer "Hakujaden" (1958), och "Pojken som kunde trolla" (1959), samt [[Osamu Tezuka]]s svartvita TV-adaption av sin serie [[Astro Boy]] 1963, vilka snart gav upphov till en stor inhemsk produktion.
Den moderna animen uppstod dock runt sena 50-tidiga 60-talet, med Toeis långfilmer "Hakujaden" (1958), och "Pojken som kunde trolla" (1959), samt [[Osamu Tezuka]]s svartvita TV-adaption av sin serie [[Astro Boy]] 1963, vilka snart gav upphov till en stor inhemsk produktion.


Animerad film blev populärt och etablerat och gav med tiden upphov till filmproduktionsbolag. Flera av de japanska pionjärerna kom ur kretsen kring karikatyr- och skämttidningen ''[[Japan Punch]]''. Deras sentida efterföljare hade ofta en bakgrund inom manga. Så småningom utvecklades flera stora, framgångsrika bolag, såsom [[Toho]] (1932), [[Toei]] (1956), [[Studio Ghibli]] (1985) och [[Gainax]] (1985).
Animerad film blev populärt och etablerat och gav med tiden upphov till filmproduktionsbolag. Flera av de japanska pionjärerna kom ur kretsen kring karikatyr- och skämttidningen ''[[Japan Punch]]''. Deras sentida efterföljare hade ofta en bakgrund inom manga. Så småningom utvecklades flera stora, framgångsrika bolag, såsom [[Toho]] (1932), [[Toei]] (1956), [[Studio Ghibli]] (1985) och [[Gainax]] (1985). Idag är Japan världens största producent av tecknad film, och exporten till USA och andra länder är betydande.
 
Förhållandet mellan anime och manga har med tiden utvecklats. Fram till slutet på 90-talet var det framgångsrika manga som kunde räkna med att få överföras till anime-form, medan utvecklingen på 2000-talet har gått mot en samtidig lansering av ett koncept både som manga och anime, kompletterat med andra media såsom spel etc. Numera är det heller inte ovanligt att anime produceras utan någon motsvarighet alls i mangaform, det kan gälla både tv-serier och tecknade långfilmer. Exempel på detta under 2015 är t.ex. "Myriad Colors Phantom World" och "Expelled from Paradise".
 
[[Bild:MikuVivace.jpg|right|250px|thumb| '''China dress Miku ecstatic Vivace''', MMD av Joe Xyyin. Bild från YouTube[https://www.youtube.com/watch?v=wUmvZ-N2WiA]. ]]
En oväntad utveckling under de senaste åren har varit att datorbaserad animering blivit en slags fri programvara, där vem som helst kan både utveckla modeller för figurer och skapa egna animerade filmer på sin egen dator. Vissa av de modeller som nyttjas är upphovsskyddade medan andra är helt fria. Hela denna mer eller mindre hobbyliknande industri uppkom runt figuren Hatsune Miku, och kallas därför MMD eller MikuMikuDance, då den främst används för att framställa musikvideor. Tekniken har dock även används för att framställa doujin-långfilmer på en halvtimme eller mer.


==Mer om {{PAGENAME}}==
==Mer om {{PAGENAME}}==

Versionen från 16 april 2016 kl. 22.12

"The Soul of Anime", bok från 2013 av mediaprofessorn Ian Condry. Han tar upp anime från efterkrigstiden och framåt och påvisar den starka synergin mellan anime, manga och andra media. Omslaget är en parafrasHokusais kända japanska 1800-talsträsnitt "Under vågen utanför Kanagawa" där EVA Unit 01 från Neon Genesis Evangelion införlivats. © Duke University Press

Anime eller animé (アニメ), ett japanskt ord för animerad film. Har utanför Japan, till exempel i svenskan, blivit en term för specifikt japansk tecknad film.

Från början ett till japanskan inlånat franskt[1][2] och/eller engelskt[3][4] lånord lånades det i sin tur in i svenskan via Frankrike som animé i mitten av 1980-talet. Numera dominerar dock den engelska stavningen anime och accenten över "e" syns väldigt sällan. Även i Japan har ordet anglifierats och man talar där allt oftare om "animeeshon" från engelskans "animation". En spridd uppfattning är alltså att ordet vandrat Frankrike-Japan-USA[5], där Sverige således haft möjlighet att influeras både från europeiskt och amerikanskt håll.

Varning.png Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter.
Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter.  

Försvenskning

1998 höll föreningen Mangakai ett styrelsemöte där man diskuterade hur man skulle uttala ordet. Anime lät mer likt det japanska uttalet men var svårt att böja i plural. Animé kunde man böja som en animé, animén, flera animéer, animéerna. Det fanns även en diskussion om man skulle använda varianten Anime som oböjbart och istället säga en anime-film, flera anime-filmer. [6]

Svenska Språkrådet har dock föreslagit böjningen anime, animen, animer, animerna.[7]

Historik

Hanawa hekonai, meitou no maki (1917) av Junichi Kouchi. Bild från YouTube[1].
Kobu tori (1929) av Yasuji Murata. Bild från YouTube[2].
Ehon senkyūhyaku sanjū roku nen (1934) av Komatsuzawa Hajime. Bild från YouTube[3].

Även om det tvistas i fall det japanska bruket av ordet "anime" är ett lån från det engelska "animation" eller det franska "dessin animé", så har det använts för att beteckna tecknad film i Japan först under senare decennier. Tidigare talades det om "manga eiga" ("mangafilm"), t.ex. för Osamu Tezukas 60-tals filmer. Dessa inkluderade hans Astro Boy, Kimba the White Lion och Princess Knight, alla från hans eget bolag Mushi Production som existerade 1961–1972.

Tecknad film som företeelse startade dock tidigt i Japan, de tre pionjärerna inom branschen som brukar omnämnas är Hekoten Shimowara, Seitaro Kitayama och Sumikazu Kouchi, vilka alla tre oberoende av varann publicerade tecknade filmer 1917[8].

Experiment med animerad film förekom tidigt i Japan. Det finns exempel på fragment av olika tecknade filmer osäkert daterade mellan 1905-12. En svårighet i historieskrivningen är den stora jordbävningen i Tokyoområdet 1923, som förstörde mycket material.

Tokyo var tidigt ett centrum för film av olika slag, och tecknad film blev en del av detta. Japanen (Hek)Oten Shimokawa skall 1917 ha framställt en komplett animerad film med titeln "Mukazo imokawa gen kanban no make", som framställdes genom avfilmning av kritbilder på svart tavla. Han lär dock ha gjort filmer med andra tekniker både före och efter denna. Samma år framställde Tokyo Puck-illustratören Junichi Kouchi med teckningar på papper filmen "Hanawa hekonai, meitou no maki". Även Seito Kitasama framställde två filmer 1917, "Momotaro" och "The monkey and the crab", båda med folksagoanknytning. Hans medarbetare Sanae Yamamoto fortsatte i samma stil och förfärdigade bl.a. "Tortoise and the hare" (1924). En annan sådan filmskapare var Yasuji Murata, som bl.a. förfärdigade den animerade "Bunbuku chagama" 1927. Filmen "Kobu tori" av Chuzo Aoji och Yasuji Murata från 1929 handlar om de mytiska tengu.

Med tiden nådde cel-tekniken (uppfanns 1915) även Japan, och animerad film kom att bli allt vanligare från och med 20-talet. Filmtypen kom att nyttjas kommersiellt för reklamfilm, didaktiskt för bruk i skolor och, senare, för krigspropaganda. Den tidiga animerade filmen som gjordes i underhållningsyfte och visades i salonger beledsagades ofta med både lokal musik och en berättare (som kallades benshi).[9] En animation med en elak Mickey Mouse-liknande figur som slåss med japanska sagofigurer, här Momotaro, förekommer i en film av Komatsuzawa Hajime och Yoshitsugu Tanaka från 1934, "Omocha bako shirizu dai san wa: Ehon senkyūhyaku sanjū roku nen". Filmen skildrar ett fiktivt sagokrig 1936, och kan ses som anti-amerikansk propaganda efter förlusten i Manchuriet.

Den moderna animen uppstod dock runt sena 50-tidiga 60-talet, med Toeis långfilmer "Hakujaden" (1958), och "Pojken som kunde trolla" (1959), samt Osamu Tezukas svartvita TV-adaption av sin serie Astro Boy 1963, vilka snart gav upphov till en stor inhemsk produktion.

Animerad film blev populärt och etablerat och gav med tiden upphov till filmproduktionsbolag. Flera av de japanska pionjärerna kom ur kretsen kring karikatyr- och skämttidningen Japan Punch. Deras sentida efterföljare hade ofta en bakgrund inom manga. Så småningom utvecklades flera stora, framgångsrika bolag, såsom Toho (1932), Toei (1956), Studio Ghibli (1985) och Gainax (1985). Idag är Japan världens största producent av tecknad film, och exporten till USA och andra länder är betydande.

Förhållandet mellan anime och manga har med tiden utvecklats. Fram till slutet på 90-talet var det framgångsrika manga som kunde räkna med att få överföras till anime-form, medan utvecklingen på 2000-talet har gått mot en samtidig lansering av ett koncept både som manga och anime, kompletterat med andra media såsom spel etc. Numera är det heller inte ovanligt att anime produceras utan någon motsvarighet alls i mangaform, det kan gälla både tv-serier och tecknade långfilmer. Exempel på detta under 2015 är t.ex. "Myriad Colors Phantom World" och "Expelled from Paradise".

China dress Miku ecstatic Vivace, MMD av Joe Xyyin. Bild från YouTube[4].

En oväntad utveckling under de senaste åren har varit att datorbaserad animering blivit en slags fri programvara, där vem som helst kan både utveckla modeller för figurer och skapa egna animerade filmer på sin egen dator. Vissa av de modeller som nyttjas är upphovsskyddade medan andra är helt fria. Hela denna mer eller mindre hobbyliknande industri uppkom runt figuren Hatsune Miku, och kallas därför MMD eller MikuMikuDance, då den främst används för att framställa musikvideor. Tekniken har dock även används för att framställa doujin-långfilmer på en halvtimme eller mer.

Mer om Anime

Fotnoter