Skillnad mellan versioner av "Bamse"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m (Gör version 238668 av Keffy (diskussion) ogjord. Känns mest tautologiskt...)
(Märke: Ångra)
m (Gör version 238668 av Keffy (diskussion) ogjord. Känns mest tautologiskt...)
(Märke: Ångra)
 
(Ingen skillnad)

Nuvarande version från 26 september 2020 kl. 12.44

Den här artikeln handlar om serien och figuren. För Bamses egen serietidning, se Bamse (serietidning). För annat Bamse-relaterat, se Bamse (gaffelsida).


En stor del av figurgalleriet i "Bamse".
© Bamseförlaget

"Bamse" är en svensk barnserie skapad av Rune Andréasson, publicerad i Allers 1966–1970 och i egen serietidning från 1973. Huvudfiguren Bamse är "världens starkaste björn" då han ätit Farmors dunder-honung. Övriga centralgestalter i serien är kaninen Lille Skutt och sköldpaddan Skalman. Seriens permanenta figurgalleri utökades särskilt under 1980-talet då Bamse och Lille Skutt bildade familjer.

Historik

"Bamse 1966–1970: Den kompletta veckoserien", samlingsvolym. © Rune Andréasson

Innan Rune Andréasson skapade "Bamse" hade han gett upphov till flera andra serier. Flera av dessa – "Brum", "Nalle ritar och berättar" och "Teddy" – handlade om björnar. "Teddy" hade underrubriken "världens starkaste björn" och ett figurgalleri som påminde mycket om de figurer som sedermera skulle dyka upp i "Bamse". Rune ångrade emellertid att han gjort Teddy så stark utan att ge honom någon svaghet, och därmed föddes idén till Bamse – en liten björn som bara är stark när han har ätit dunderhonung, ett koncept som Andréasson i en intervju 1966 medgav troligen är inspirerat av Karl-Alfreds spenat.[1]

Bamse gjorde debut som svartvit animerad tv-film den 29 oktober 1966. Seriedebuten skedde senare samma höst i form av en veckoserie i Allers , och kom att fortleva i närmare fyra år. Det skulle dock dröja till 40-årsjubileet 2006 innan hela produktionen samlades i en volym: "Bamse 1966–1970: Den kompletta veckoserien".

Serietidningen Bamse utkom med sitt första nummer i januari 1973, och fram till 1975 gjorde Rune Andréasson allt arbete på serien på egen hand. 1976 överlät han tecknandet till Francisco Tora, som 1983 fick sällskap av Bo Michanek. 1990 pensionerade Andréasson sig officiellt från serien, men fortsatte i tysthet att skriva nya avsnitt; totalt skapade han under 1990-talet ett sextiotal seriemanus för postum publicering.

Trots att han lämnat det dagliga arbetet med serien fortsatte dock Andréasson att fram till sin död 1999 hålla sitt vakande öga över serien, som sedan 1990 produceras av serieförlaget Egmont Publishing, med svenskt säte i Malmö. Bland profilerade sentida serieskapare märks Tony Cronstam, David Liljemark, Johan Wanloo, Thomas Holm, Olof Siverbo, Claes Reimerthi, Joakim Gunnarsson, Lars Bällsten, Susanne Adolfsson och Mårten Melin.

Handling

Lille Skutt, Skalman och Bamse tecknade av Rune Andréasson. © Rune A.

Serien var från början en renodlad komisk äventyrsserie, med tydliga hjältar och skurkar och äventyr både i vardagsmiljö (rån av godis- och leksaksbutiker, idrottstävlingar m.m.) och fantastiska miljöer (jorden runtresor, skattjakter, fantasy-inspirerade äventyr med drakar och troll). Dessa element återfinns i serien än idag, men med tiden blev den även känd för att ta upp viktiga rättvisefrågor och sociala frågor för barn, inklusive mobbning, rasism, barnmisshandel, funktionshinder och jämställdhet. Moralhistorier om godhet (Bamse är lika snäll som han är stark), rättvisa, fusk, och girighet är och har varit vanligt förekommande. Under 1970-talet ansåg många att serien hade en tydlig politisk vänsterinriktning. 1982 skaffade Bamse familj, vilket ledde till att allt fler historier började kretsa kring barnen.

Ett pedagogiskt inslag har serien också alltid haft, inte minst i form av den kloke och boklärde sköldpaddan Skalman som ger både Bamse och läsarna nya kunskaper. En biserie i tidningen Bamse är "Bamses skola", där Skalman (och ibland Bamse) broderar ut sig om ett specifikt ämne över en helsida).

Figurer

Se separat artikel: Lista över figurer i Bamse
Farmor står på en klippa. Tecknad av Francisco Tora. (Bildkälla: Bamse nr 2/1984, sid 33.) © BAMSE Förlaget AB.

I "Bamse" finns det ett flertal figurer. De tre huvudfigurerna är Bamse och hans två bästa vänner, sköldpaddan Skalman och kaninen Lille Skutt. Men i figurgalleriet återfinns även Bamses och Lille Skutts familjer, flera kompisar i det så kallade "Bamsegänget", ett antal husdjur och mängder av skurkaktiga figurer.

Ideologi

Serien har under en lång tid följt en tydligt uttalad, genomtänkt moral, som ofta citerats i serierna:

"Ingen blir snäll av stryk."
"Många små svaga tillsammans kan besegra den starke."
"Det är modigt att våga säga att man är rädd."
"Man ska vara snäll mot dem som är stygga, för de behöver det mest, och då blir de kanske snällare."

Serien har haft en tydlig uppfostrande karaktär. Ämnen som mobbning, misshandel, jämställdhet, samarbete, demokrati, solidaritet, antivåld och motstånd mot krig och vapen, främlingsfientlighet, djur- och miljövård, användning av bilbälte, skridsko- och cykelhjälm, samt vikten av att skaffa sig kunskap har tagits på stort allvar.

Vargen blev snäll enbart genom snällhet och den enda riktigt ohjälpliga figuren tycks vara Krösus Sork. En hård dom mot hänsynslös profithunger och kortsiktig kapitalism har också funnits, något som medfört viss kritik mot vad en del har upplevt som socialistiska värderingar. Krösus gör vad som helst för pengar (fast i ett avsnitt om "Hur Krösus blev rik", visas det på att händelser i Krösus bakgrund till del kan förklara hans snikenhet och hänsynslöshet). Kritiken mot Krösus i serien har en del menat skulle göra serien fientlig mot arbetsgivare och företagare, men då har man inte tagit hänsyn till att både bröderna Bäver och Bamses mormor Anna-Cilla är positivt skildrade egenföretagare och arbetsgivare.

Rune Andréasson menade att Krösus Sork inte egentligen representerar en person, utan snarare ett begrepp. Han representerar girigheten och vulgärkapitalismen i Bamsevärlden. Med Runes egna ord: "Krösus blir aldrig snäll, för då kommer det bara en ny Krösus i hans ställe".[2]

Kritik

Serien har ibland kritiserats för att uttrycka en politisk vänsterinriktning, och har av Moderata ungdomsförbundet anklagats för att vara kommunistisk; på Comics 1993 i Göteborg lanserades slipsar med Bamsemotiv inför tidningens 20-årsjubileum. Slipsarna var avsedda att bäras av Bamse-funktionärerna, men en slipad Lars-Göran Skoog (dåvarande marknadschef på Kärnan) gav en Bamse-slips till besökande Bamse-fatasten statsminister Carl Bildt. Senare bad Bildt om fler slipsar att ge till USA:s president Bill Clinton, Sydafrikas presidenter F.W. De Klerk och Nelson Mandela samt Rysslands president Boris Jeltsin. 1993 angrep Moderata ungdomsförbundet MUF officiellt Bildt och kritiserade valet av Bamseslips som gåva eftersom Bamse påstods ha socialistiska värderingar. Istället föreslogs att Bildt skulle välja en slips med Smurfmotiv på, eftersom Smurferna "är blåa".

Det ska tillstås att politiken nästan aldrig uttryckts särskilt explicit i serien, dock med åtminstone ett uppmärksammat undantag. 1998 skrev Joakim Nilsson en studentuppsats ("Bamse – en uppsats om världens starkaste björn och hans politiska värderingar") där han noterade ett avsnitt av "Bamses skola" där kommunistdiktaturen Kina prisades för sina insatser för vanligt folk, utan att nämna de övergrepp och våldshandligar som ägde rum under det stora språnget och kulturrevolutionen:

"I Beijing finns världens största torg [...] Den himmelska fridens torg. Där samlades den 1 oktober 1949 miljoner människor för att höra Mao Zedong utropa Folkrepubliken Kina. Landet var befriat från de krigsherrar, affärsmän och utlänningar som tidigare styrde. Före denna befrielse svalt vissa år många miljoner människor ihjäl. Efter 1949 har man delat på maten mer rättvist och ingen svälter. Det är en av 1900-talets viktigaste händelser – var fjärde människa på jorden är ju kines."[3] Trots den medieuppmärksamhet[källa behövs] som väcktes tog Rune Andréasson aldrig offentligt avstånd ifrån detta uttalande. När det här avsnittet repriserades, i nr 15/2004, efter Runes död, var det påtagligt redigerat och nedtonat. Avsnittet var nedkortat från ett uppslag till en sida, och alla kontroversiella påståenden om Mao var borttagna.

Serietidningen

Bamse, Lille Skutt och Kalle Svartskalle på omslaget till Bamse nr 8/1993, tecknat av Bo Michanek. © Rune A.
Se huvudartikel: Bamse (serietidning)

Serietidningen Bamse – världens starkaste björn har getts ut i Sverige sedan 1973, och ha4 sedan 1970-talet kontinuerligt varit en av Sveriges bäst säljande serietidningar. Tidningen var länge en månadstidning, men började på 1990-talet att succesivt öka utgivningsfrekvensen och sedan 2016 publiceras 20 nummer per år.

Redan 1980–1981 publicerades Bamses bästa, en albumserie om två volymer som samlar utvalda repriser från tidningen, och sedan Serieförlaget/Egmont övertog utgivningen 1990 har flera flera andra avknoppare publicerats. Huvudsakligen har dessa titlar varit reprispublikationer, men här utmärker sig även nyproduktionerna Bamse för de yngsta och Bamse sagoserier, med serier för de yngsta barnen.

De trettio första Bamse-årgångarna har getts ut i inbundna faksimilsamlingar; "Bamsebiblioteket".

Bamse i andra medier

Filmer

Rune Andréasson avsåg redan från början att göra animerad film av "Bamse", och 29 oktober 1966, ett par månader före serieversionen, premiärsändes den första Bamse-filmen på tv. Under 1966 visades totalt sex svart-vita filmer, och 1972-1973, i samband med serietidningens debut, följde sju färgfilmer. 1981 tillkom ytterligare två, och 1991 kom den sista, "Bamse i Trollskogen".

Berättarrösterna i de svartvita filmerna tillhör Rolf Lundgren, medan Olof Thunberg är berättare i samtliga färgfilmer, och musiken är komponerad av Sten Carlberg.

2014 utkom den första långfilmen: "Bamse och tjuvstaden", i regi av Christian Ryltenius. Därefter har Ryltenius även regisserat uppföljarna "Bamse och häxans dotter" (2016) och "Bamse och dunderklockan" (2018).

Bilderböcker

"Bamse" har förekommit i ett flertal bilderböcker i olika utförande. Fem pedagogiska böcker i serien "Bamses skola" utgavs för första gången 1966, parallellt med de första veckoserierna och de svartvita filmerna, och 1969 utkom "Bamse sagobok", en samling illustrerade sagor. 1971, under arbetet inför serietidningen och de första färgfilmerna, följde "Bamse åker till månen", "Bamse och sjörövarna", "Bamse och lejonet" samt "Bamse i Vilda Västern".

Efter att ha lämnat det kontinuerliga arbetet med Bamse-serien 1990 fullbordade Andréasson ytterligare tolv "Bamse"-bilderböcker, samt en illustrerad musiksaga, och därefter har ytterligare böcker i olika format producerats av andra tecknare och författare - bl.a. utmärker sig de åtta häften som under rubriken "Bamses naturvänner" utgavs 1995-1996 och handlar om djur- och naturvård.

Ljudinspelningar

"Bamse" har även förekommit i både sagoinspelningar och musikinspelningar på vinylskiva, kassettband, ovan nämnda musiksaga, CD, och ljudböcker. Den första utgåvan, "Bamse - världens starkaste björn", släpptes 1973 och innehåller adaptioner av berättelser från Andréassons filmer, serier och böcker, inlästa av Olof Thunberg, samt originalmusik av Sten Carlberg.

I december 2018 släpptes "Bamse och mysteriet med den hemliga julklappen" som en julkalender på ljudbokstjänsten Storytel. Manuset är en originalhistoria skriven av Jimmy Wallin, och har därefter även getts ut som ljudbok på dryga 3 timmar.

Scenkonst

"Bamse" har överförts till teaterscenen flera gånger:

Fria Teatern i Högdalen utanför Stockholm har stått för två Bamseuppsättningar: "Bamse – världens starkaste björn" med manus av Håkan Jonson och Birgitta Sundberg (1985) och "Bamse och hans vänner" med manus av Håkan Jonson (1992). Fria Teatern fick på 1980-talet ekonomiskt stöd av Rune Andréasson då den hotades av konkurs.

Pjäsen "Bamse och minidraken", med manus av Andréasson spelades på Bamses värld från dess invigning 1998 till 2012. Säsongen 2013 ersattes den av den nyskrivna "Bamse i djungeln", och 2019 gick "Bamse och den stora maskeradtävlingen" upp för första gången.

I september 2010 hade musikalen "Bamse och världsmästaren i elakhet" premiär på Intiman i Stockholm. Manuset var skrivet av Jens Hansegård och för regin svarade Linus Wahlgren. 2012 släpptes en inspelning av filmen på dvd.

Tv-spel

1993 gavs spelet "Bamse" ut till Nintendo Game Boy. 2007 kom "Bamse i Egypten" till PC, och 2011 följde "Bamse och sjörövarskatten" till Nintendo DS.

Novell

2018 överfördes serieavsnittet "Nina i knipa", ursprungligen skrivet av Susanne Adolfsson 2006, till novellform av skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist.

Kuriosa

  • I Danmark finns det en tv-nalle vid namn Bamse, liknande den i SVT:s "Björnes magasin". Denne har dock inget gemensamt med seriefiguren Bamse.

Bamse på andra språk

  • Mini danmark.gif Danska: Bamse
  • Mini storbritannien.gif Engelska: Bamsy (Kort publicering under 60-talet, endast bokversionen)
  • Mini finland.gif Finska: Nalle, Pami (60-talet)
  • Mini frankrike.gif Franska: Martin (Endast bokversionen)
  • Mini norge.gif Norska (bokmål): Bamse
  • Mini ryssland.gif Ryska: Бамси (?) (Bamsi)
  • Mini slovakien.gif Slovakiska: Medulín
  • Mini tyskland.gif Tyska: Tino Tatz (Kort publicering under 90-talet)
  • Mini ungern.gif Ungerska: Berci
  • Mini nederlanderna.gif Nederländska: Bamsie/ Bamse

Mer om Bamse

–: "Chefstecknare Bo styr Bamses utseende" (B&B 111 – 2/1993, s. 18–19)
–: "Sören den flitige – skriver 20 sidor i månaden" (B&B 111 – 2/1993, s. 18–19)
–: "Erland fem år – inte en utan tre" (B&B 111 – 2/1993, s. 20)
–: "Nordens Disney – ändrade på alla sidor" (B&B 111 – 2/1993, s. 21)

Recensioner

Externa länkar

Fotnoter

  1. "Bamse 1966–1970 Den kompletta veckoserien", sid. 4.
  2. Förordet till "Bamsebiblioteket", volym 5
  3. Bamse nr 4/1983, s. 19