Bamse
Den här artikeln handlar om serien och figuren. För Bamses egen serietidning, se Bamse (serietidning). För annat Bamse-relaterat, se Bamse (gaffelsida).
"Bamse – världens starkaste björn", svensk barnserie skapad av Rune Andréasson, publicerad i Allers 1966–1970 och i egen serietidning från 1973. Huvudfiguren Bamse är "världens starkaste björn" då han ätit Farmors dunder-honung. Övriga centralgestalter i serien är kaninen Lille Skutt och sköldpaddan Skalman. Seriens permanenta persongalleri utökades särskilt under 1980-talet då Bamse och Lille Skutt bildade varsina familjer.
Förhistorik
Innan Rune Andréasson skapade "Bamse" hade han prövat lyckan med åtskilliga andra serier. Flera av dem – "Brum", "Nalle Ritar och Berättar" och "Teddy" – handlade om björnar. "Teddy" hade underrubriken "världens starkaste björn" och ett figurgalleri som påminde mycket om de figurer som sedermera skulle dyka upp i "Bamse". Rune ångrade emellertid att han gjort Teddy så stark utan att ge honom någon svaghet. Så föddes idén till Bamse – en liten björn som bara är stark när han har ätit dunder-honung, som klarar det mesta, men inte allt.
Bamse gjorde debut som svartvit animerad film i Sveriges Radio-TV den 29 oktober 1966. Seriedebuten skedde i veckotidningen Allers samma höst.
Historik
Rune tecknade serien på egen hand fram till 1975 och fortsatte att skriva manus till 1990. Han höll sitt vakande öga över produktionen fram till sin död 1999. Sedan 1990 görs "Bamse" av en stab av tecknare och författare.
Post Mortem-serier
Under 90-talet fortsatte Rune att skriva manus avsedda för publicering efter hans bortgång. 61 stycken PM-manus (PM=Post Mortem) hann han med. Ett sextioandra påbörjades men avslutades aldrig. Serien slutar tvärt mitt i en dramatisk scen på seriens fjärde sida. Det första av PM-manusen publicerades i Bamse 1/2001.Serierna är tecknade av så få tecknare som möjligt för att få en bra helhet.[1]
Handling
Serien var från början en renodlad komisk äventyrsserie, med tydliga hjältar och skurkar och äventyr både i vardagsmiljö (rån av godis- och leksaksbutiker, idrottstävlingar m.m.) och fantastiska miljöer (jorden runtresor, skattjakter, fantasy-inspirerade äventyr med drakar och troll). Dessa element återfinns i serien än idag, men med tiden blev den även känd för att ta upp viktiga rättvisefrågor och sociala frågor för barn, inklusive mobbning, rasism, barnmisshandel, funktionshinder och jämställdhet. Moralhistorier om godhet (Bamse är lika snäll som han är stark) rättvisa, fusk, girighet och godisätande är och har varit vanligt förekommande. Under 70-talet ansåg många att serien hade en tydlig politisk vänsterinriktning. 1982 skaffade Bamse familj, vilket ledde till att allt fler historier började kretsa kring barnen.
Ett pedagogiskt inslag har serien också alltid haft, inte minst i form av den kloke och boklärde sköldpaddan Skalman som ger både Bamse och läsarna nya kunskaper. En biserie i tidningen Bamse är "Bamses skola", där Skalman (och ibland Bamse) broderar ut sig om ett specifikt ämne över en helsida).
Figurer
- Se separat artikel: Lista över figurer i Bamse
I "Bamse" finns det ett flertal figurer. De tre huvudfigurerna är Bamse och hans två bästa vänner, sköldpaddan Skalman och kaninen Lille Skutt. Men i figurgalleriet återfinns även Bamses och Lille Skutts familjer, flera kompisar i det så kallade "Bamsegänget", ett antal husdjur och mängder av skurkaktiga figurer.
Serietidningen Bamse
- Se huvudartikel: Bamse (serietidning)
Serietidningen Bamse – världens starkaste björn har getts ut i Sverige sedan 1973. Med undantag för 1976 och 1979–1981 (då tidningen utkom i färre utgåvor per år) var tidningen månatlig åren 1973–1992, varefter den utgivits med 13 nummer per år fram till slutet av 2001 då tidningen numreringsmässigt övergick till 18 nummer per år (motsvarande ett nummer var tredje vecka). Tidningen är sedan 1970-talet kontinuerligt en av Sveriges bäst säljande serietidningar.
Reprispublikationer
Reprispublikationer (med undantagsvis originalpublicerade serier) har förekommit sedan 1980-talet: "Bamses bästa" (1980–1981), "Bamses jul-album" (1991–), "Bamse-Extra" (1992–2005; 2007), "Bamsebiblioteket" (2000–) och Bamses Äventyr (2005–).
Upphovsmän på "Bamse"
Fram till 1975 gjorde Rune Andréasson allt arbete på serien på egen hand. 1976 tog han hjälp med tecknandet av Francisco Tora, ett samarbete som sedermera utvecklades till en hel stab av tecknare. Från 1990 överläts även manusförfattandet åt andra förmågor.
Bland alla de serieskapare som har skrivit eller tecknat "Bamse" genom tiderna kan, förutom Rune Andréasson själv, nämnas: Francisco Tora, Bo Michanek, Tony Cronstam, David Liljemark, Johan Wanloo, Olof Siverbo, Claes Reimerthi, Joakim Gunnarsson, Susanne Adolfsson och Mårten Melin.
Bamse på film
Rune Andréasson avsåg redan från början att göra animerad film av "Bamse", och den första filmen såg faktiskt dagens ljus ett par månader före serieversionen. Den första "Bamse"-filmen visades på TV den 29 oktober 1966 och var, liksom de nästkommande fem, i svart/vitt. Åren 1972 till 1973 visades ytterligare sju filmer i färg. 1991 kom den sista, "Bamse i Trollskogen".
Den mest kände berättaren i "Bamse"-filmerna var skådespelaren Olof Thunberg. I de tidiga svartvita filmerna tillhörde berättarrösten Rolf Lundgren.
Kuriosa
- I en intervju 1966 tillstod Rune Andréasson att Dunderhonungen troligen är inspirerad av Karl-Alfred's spenat.[3]
- På Comics 1993 i Göteborg lanserades slipsar med Bamsemotiv inför tidningens 20-årsjubileum. Slipsarna var avsedda att bäras av Bamse-funktionärerna, men en slipad Lars-Göran Skoog (dåvarande marknadschef på Kärnan) gav en Bamse-slips till besökande Bamse-fanset dåv. statsminister Carl Bildt. Senare bad Bildt om fler slipsar att ge till USA:s president Bill Clinton, Sydafrikas presidenter F.W. De Klerk och Nelson Mandela samt Rysslands president Boris Jeltsin. 1993 angrep Moderata ungdomsförbundet MUF officiellt Bildt och kritiserade valet av Bamseslips som gåva eftersom Bamse påstods ha socialistiska värderingar. Istället föreslogs att Bildt skulle välja en slips med Smurfmotiv på, eftersom Smurferna "är blåa". (Att Smurferna ofta anklagats för att leva i en sovjetdiktatur var tydligen inte känt för MUF-representanterna.)[källa behövs]
Bamse på andra språk
Engelska: Bamsy (Kort publicering under 60-talet)
Finska: Nalle
Franska: Martin
Ryska: Бамси (?) (Bamsi)
Slovakiska: Medulín
Tyska: Tino Tatz (Kort publicering under 90-talet)
Ungerska: Berci
Nederländska: Bamse
Se även
- Bamse (serietidning)
- Bamses värld i Kolmårdens djurpark
- Rune Andréasson
Mer om Bamse
- Per A J Andersson: "Även värstingar får bli Bamses vänner" (Bild & Bubbla 111 – 2/1993, s. 2)
- Per A J Andersson/Ingemar Bengtsson: "Bamse" (B&B 111 – 2/1993, s. 16–18)
- –: "Chefstecknare Bo styr Bamses utseende" (B&B 111 – 2/1993, s. 18–19)
- –: "Sören den flitige – skriver 20 sidor i månaden" (B&B 111 – 2/1993, s. 18–19)
- –: "Erland fem år – inte en utan tre" (B&B 111 – 2/1993, s. 20)
- –: "Nordens Disney – ändrade på alla sidor" (B&B 111 – 2/1993, s. 21)
- Maria Sundkvist: "Bamse = receptet för den lyckade barnserien eller...?" (B&B 111 – 2/1993, s. 22–24)
- David Örbring: "Bamse och naturen – en ekokritisk studie" (B&B 175 – 2/2008, s. 46–54)
Recensioner
- Karl-Erik Lindkvist: "Bamse 1966–1970: Den kompletta veckoserien" (webbrecension oktober 2008)
Externa länkar
Fotnoter
- ↑ Joakim Gunnarsson, foruminlägg på bamsesamlarna.com (2009-10-07)
- ↑ Joakim Gunnarsson, foruminlägg på bamsesamlarna.com (2009-11-19)
- ↑ "Bamse 1966–1970 Den kompletta veckoserien", sid. 4.
