Skillnad mellan versioner av "Gabrielle Bell"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m (spx-info)
(avstubbning av spx-gäst)
Rad 1: Rad 1:
{{DEFAULTSORT|Bell, Gabrielle}}
[[Kategori:Serieskapare|Bell, Gabrielle]]
[[Kategori:Serieskapare|Bell, Gabrielle]]
[[Kategori:Brittiska serieskapare|Bell, Gabrielle]]
[[Kategori:Brittiska serieskapare|Bell, Gabrielle]]
[[Kategori:Amerikanska serieskapare|Bell, Gabrielle]]
[[Kategori:Amerikanska serieskapare|Bell, Gabrielle]]
[[Bild:Mome.jpg|thumb|right|''[[Mome]]'' nr 1 (sommar 2005). Omslag av [[Gabrielle Bell]]. © upphovskvinnan och [[Fantagraphics]]. {{GCD-bild}}]]
[[Bild:Mome.jpg|thumb|right|200px|''[[Mome]]'' nr 1 (sommar 2005). Omslag av [[Gabrielle Bell]]. © upphovskvinnan och [[Fantagraphics]]. {{GCD-bild}}]]
'''Gabrielle Bell''', född i London 1976, växte upp i Kalifornien men bor numera i New York. Serieskapare som har gett ut serier på bl.a. [[Alternative Comics]] , [[Drawn & Quarterly]] och [[Fantagraphics]]. Har vunnit ett [[Ignatz Award]].
'''Gabrielle Bell''', född i London 1976, växte upp i Kalifornien men bor numera i New York. Serieskapare som har gett ut serier på bl.a. [[Alternative Comics]] , [[Drawn & Quarterly]] och [[Fantagraphics]].  
 
==Historik==
Gabrielle Bell föddes 1976 i London. När hon var två år skilde sig hennes amerikanska mor från fadern som var engelsman, och tog med henne och hennes två syskon till USA, först till Detroit och senare till jordbrukssamhället Mendocino County i Kalifornien. Hennes mor och styvfar levde som bohemer och förhållandevis isolerade från resten av samhället; de levde främst på att odla och sälja cannabis och hade under längre perioder varken telefon eller extern elektricitet. Enligt egen utsago tillbringade hon stora delar av sin barndom i inåtvänd ensamhet med att promenera i skogen, läsa och hitta på historier. Serier kom in tidigt i hennes liv; redan i fem&ndash;sexårsåldern läste hon [[Gilbert Shelton]]s [[underground]]serier "[[Freak Brothers]]" och "[[Feta Freddys Katt]]", innan hon gick över till "[[Tintin]]", "[[Snobben]]" och ''[[MAD]]''. I high school började hon att teckna sina egna serier på amatörbasis, och presenterade vid flera tillfällen skolarbeten i serieform. Själv föredrog hon under samma tid att läsa romaner.<ref name="OE">[http://encyclopedia.jrank.org/articles/pages/3914/Bell-Gabrielle.html Gabriell Bell på Online Encyclopedia], Net Industries. [länkad 2010-04-18]</ref> I början av 1990-talet (sjutton&ndash;artonårsåldern) upptäckte hon den alternativa nordamerikanska seriescenen med titlar som [[Daniel Clowes]]' ''[[Eightball]]'', [[Peter Bagge]]s ''[[Hate]]'' och [[Julie Doucet]]s ''[[Dirty Plotte]]''.<ref name="Mome">[[Gary Groth]]: Intervju med Gabrielle Bell i ''[[Mome]]'' nr 2, [[Fantagraphics]] 2005.</ref>
 
Bell flyttade strax därefter till San Francisco där hon tog konstkurser på City College of San Francisco, vilket hon varvade med småjobb. Under college-tiden började hon att ge ut sina egna serier i [[fanzin]]form vilka hon sålde på [[konvent]] och i [[Gary Arlington]]s seriebutik [[San Francisco Comic Book Company]].<ref name="Mome"></ref> Åren 1998&ndash;2002 gav hon årligen ut ett fanzin/egenutgiven serietidning, vars titel alltid började med "[[Book of...]]". Under den här tiden kom bland andra ''Book of Insomnia'', ''Book of Sleep'', ''Book of Lies'' och ''Book of Ordinary Things''. Under flera år försökte hon lansera sina serier för professionell utgivning. Under ett besök på [[San Diego Comic-Con]] 2002 träffade Bell [[Jeff Mason]] från förlaget [[Alternative Comics]] och året därpå gav Alternative ut ett flertal av historierna från "Book of..."-fanzinen i samlingsboken "[[When I'm Old and Other Stories]]". Samlingen inkluderar både [[självbiografisk]]a verk som "I Got Soooo Drunk Last Night" och mer fantastiska historier som "Graveyard Shift" där huvudpersonen (Bell själv) förvandlas till en jätte.<ref name="Mome"></ref> 2003 flyttade Bell till New York med sin dåvarande pojkvän.<ref>[http://www.drawnandquarterly.com/artBio.php?artist=a43ccf74f415ab Biografi på Drawn & Quarterlys webbplats] [länkad 2010-04-18]</ref>
 
2003 började Bell ge ut fanzinet ''[[Lucky]]'' som kom i ett flertal nummer. Denna tidning innehöll semi-självbiografiska, stillsamt humoristiska historier av Bell, flera hämtade från hennes seriedagbok. Även om hela innehållet i "Lucky" inte är hämtat ur verkligheten är serien till stor del en skildring av Bells vardag som fattig och kämpande konstnär i New York.<ref name="OE"></ref> Fanzinet vann ett [[Ignatz Award]] för "most outstanding mini-comic" 2003. "Lucky"-historierna samlades i bokform av av kanadensiska [[Drawn & Quarterly]] 2006 och föranledde även en utgivning av ytterligare en  ''Lucky''-tidning (vol. 2), även denna utgiven av Drawn & Quarterly.
 
Bell har även bidragit med serier till ett flertal antologier, däribland ''[[Mome]]'' ([[Fantagraphics]]), ''[[Drawn & Quarterly Showcase]]'' (Drawn & Quarterly), ''[[Kramers Ergot]]'' ([[Buenaventura Press]]), ''[[Stereoscomic]]'' (Stereoscomic), ''[[Bogus Dead]]'' (Alternative Comics), ''[[The Comics Journal|The Comics Journal Special Edition 2005]]'' (Fantagraphics) och "[[Scheherazade]]" ([[Soft Skull Press]]). 2008 kom boken "[[Cecil and Jordan in New York]]" ut på Drawn & Quarterly, en samling av Bells senare kortare serier, tidigare publicerade i några av nämnda antologier.
 
==Stil och innehåll==
Gabrielel Bell gör oftast [[självbiografisk]]a och semi-självbiografiska serier som har blivit kända för sin stillsamma melankoli, sin torra humor och den ofta lätt surrealistiska tonen. Ibland tar historierna fullt ut steget till surrealistiska marker (exempelvis i titelserien från "Cecil and Jordan in New York" där huvudpersonen förvandlas till en stol för att inte vara en börda för människorna omkring henne).
 
Bell fokuserar vanligtvis på dialog mer än på handling och har uppmärksammats för sin förmåga att fånga de intressanta ögonblicken i karaktärernas interaktion med varandra. Själv säger hon att det är samspelet mellan människor som intresserar henne.<ref>[[Tom Spurgeon]]: [http://www.comicsreporter.com/index.php/resources/interviews/6581/ "A short interview with Gabrielle Bell"], ''[[The Comics Reporter]]'', 2006-11-05. [länkad 2008-04-18]</ref>
 
==Seriebibliografi==
===Fanzin===
*''[[Book of...]]''-serien:
**''Book of Sleep''
**''Book of Insomnia''
**''Book of Black''
**''Book of Lies''
**''Book of Ordinary Things''
*''[[Lucky]]'' (vol. 1) nr 1&ndash;?
 
===Serietidningar===
*''[[Lucky]]'' (vol. 2) nr 1&ndash;pågående, [[Drawn & Quarterly]] 2007&ndash;
 
===Samlingsalbum===
*Gabrielle Bell: "[[When I'm Old and Other Stories]]", [[Alternative Comics]] 2003. ISBN 978-1891867439.
*Gabrielle Bell: "[[Lucky]]", [[Drawn & Quarterly]] 2006. ISBN 978-1897299012.
*Gabrielle Bell: "[[Cecil and Jordan in New York]]" (Drawn & Quarterly, 2008) ISBN 978-1897299579.
 
===Medverkan i antologier===
*''[[Mome]]'' nr 1&ndash;?, [[Fantagraphics]] 2005&ndash;?
*''[[Drawn & Quarterly Showcase]] Book Four'', Drawn & Quarterly
*''[[Kramers Ergot]]'', [[Buenaventura Press]]
*''[[Stereoscomic]]'', Stereoscomic
*''[[Bogus Dead]]'', Alternative Comics
*''[[Orchid]]'', [[Sparkplug Comics]]
*''[[The Comics Journal|The Comics Journal Special Edition 2005]]'', Fantagraphics 2005
*"[[Scheherazade]]", [[Soft Skull Press]] 2004
*''Shout! Magazine''
*"[[Best American Comics]]" 2007, 2009
*"[[Yale Anthology of Graphic Fiction]]"
 
=={{PAGENAME}} i andra medier==
===Film===
Gabrielle Bell och regissören Michel Gondry ("Eternal Sunshine of the Spotless Mind" m.fl.) skapade tillsammans en filmadaption av "Cecil and Jordan in New York". Manuset skrevs gemensamt av Bell och Gondry och den sistnämnde regisserade. Kortfilmen fick titeln "Interior Design" och lanserades som en del av antologifilmen "Tôkyô!" (2008).
 
===Bildbok===
I samband med filmen gav Drawn & Quarterly ut boken "Kuruma Tohrimasu" av Bell och Gondry (Drawn & Quarterly 2008, ISBN 978-1897299593), med teckningar och fotografier från filmproduktionen.


==[[Bild:Mini_sverige.gif]] {{PAGENAME}} i Sverige==
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] {{PAGENAME}} i Sverige==
Gabrielle Bell är en av de inbjudna gästerna till svenska seriefestivalen [[small press expo]] 2010 i Kulturhuset i Stockholm.  
Gabrielle Bell är en av de inbjudna gästerna till svenska seriefestivalen [[small press expo]] 2010 i Kulturhuset i Stockholm.  
==Priser och utmärkelser==
Bell fick ett [[Ignatz Award]] 2004 för ''Lucky'' (vol. 1) nr 3 i klassen "Most Outstanding Mini-Comic."
==Kuriosa==
Även om Bell föredrar att arbeta i seriemediet är det inte det medium som hon själv föredrar som kulturkonsument. Själv säger hon att trots att hon ser seriemediets potential och att det har utvecklats på senare år så är de bra serierna ändå sällan lika bra som bra romaner eller bra film.<ref name="Mome"></ref>
==Mer om {{PAGENAME}}==
*[[Gary Groth]]: Intervju med Gabrielle Bell i ''[[Mome]]'' nr 2, [[Fantagraphics]] 2005.
*[[Daniel Robert Epstein]]: "Not Old Yet", Intervju med Gabrielle Bell för [[Newsarama]] 2003-09-25[http://forum.newsarama.com/showthread.php?s=e638925f2562823281e8655ed1c69a69&threadid=5868&highlight=gabrielle+and+bell Läs artikeln.] [länkad 2010-04-18]


==Externa länkar==
==Externa länkar==
*[http://www.serializer.net//comics/gbell.php?view=toc Bells serie "Lucky" på Serializer.net]
*[http://www.serializer.net//comics/gbell.php?view=toc Bells serie "Lucky" på Serializer.net]
*[http://gbell.wordpress.com/ Lucky (officiell blogg)] [länkad 2010-04-16]


{{stub}}
{{fotn}}

Versionen från 18 april 2010 kl. 21.26

Mome nr 1 (sommar 2005). Omslag av Gabrielle Bell. © upphovskvinnan och Fantagraphics.

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Gabrielle Bell, född i London 1976, växte upp i Kalifornien men bor numera i New York. Serieskapare som har gett ut serier på bl.a. Alternative Comics , Drawn & Quarterly och Fantagraphics.

Historik

Gabrielle Bell föddes 1976 i London. När hon var två år skilde sig hennes amerikanska mor från fadern som var engelsman, och tog med henne och hennes två syskon till USA, först till Detroit och senare till jordbrukssamhället Mendocino County i Kalifornien. Hennes mor och styvfar levde som bohemer och förhållandevis isolerade från resten av samhället; de levde främst på att odla och sälja cannabis och hade under längre perioder varken telefon eller extern elektricitet. Enligt egen utsago tillbringade hon stora delar av sin barndom i inåtvänd ensamhet med att promenera i skogen, läsa och hitta på historier. Serier kom in tidigt i hennes liv; redan i fem–sexårsåldern läste hon Gilbert Sheltons undergroundserier "Freak Brothers" och "Feta Freddys Katt", innan hon gick över till "Tintin", "Snobben" och MAD. I high school började hon att teckna sina egna serier på amatörbasis, och presenterade vid flera tillfällen skolarbeten i serieform. Själv föredrog hon under samma tid att läsa romaner.[1] I början av 1990-talet (sjutton–artonårsåldern) upptäckte hon den alternativa nordamerikanska seriescenen med titlar som Daniel Clowes' Eightball, Peter Bagges Hate och Julie Doucets Dirty Plotte.[2]

Bell flyttade strax därefter till San Francisco där hon tog konstkurser på City College of San Francisco, vilket hon varvade med småjobb. Under college-tiden började hon att ge ut sina egna serier i fanzinform vilka hon sålde på konvent och i Gary Arlingtons seriebutik San Francisco Comic Book Company.[2] Åren 1998–2002 gav hon årligen ut ett fanzin/egenutgiven serietidning, vars titel alltid började med "Book of...". Under den här tiden kom bland andra Book of Insomnia, Book of Sleep, Book of Lies och Book of Ordinary Things. Under flera år försökte hon lansera sina serier för professionell utgivning. Under ett besök på San Diego Comic-Con 2002 träffade Bell Jeff Mason från förlaget Alternative Comics och året därpå gav Alternative ut ett flertal av historierna från "Book of..."-fanzinen i samlingsboken "When I'm Old and Other Stories". Samlingen inkluderar både självbiografiska verk som "I Got Soooo Drunk Last Night" och mer fantastiska historier som "Graveyard Shift" där huvudpersonen (Bell själv) förvandlas till en jätte.[2] 2003 flyttade Bell till New York med sin dåvarande pojkvän.[3]

2003 började Bell ge ut fanzinet Lucky som kom i ett flertal nummer. Denna tidning innehöll semi-självbiografiska, stillsamt humoristiska historier av Bell, flera hämtade från hennes seriedagbok. Även om hela innehållet i "Lucky" inte är hämtat ur verkligheten är serien till stor del en skildring av Bells vardag som fattig och kämpande konstnär i New York.[1] Fanzinet vann ett Ignatz Award för "most outstanding mini-comic" 2003. "Lucky"-historierna samlades i bokform av av kanadensiska Drawn & Quarterly 2006 och föranledde även en utgivning av ytterligare en Lucky-tidning (vol. 2), även denna utgiven av Drawn & Quarterly.

Bell har även bidragit med serier till ett flertal antologier, däribland Mome (Fantagraphics), Drawn & Quarterly Showcase (Drawn & Quarterly), Kramers Ergot (Buenaventura Press), Stereoscomic (Stereoscomic), Bogus Dead (Alternative Comics), The Comics Journal Special Edition 2005 (Fantagraphics) och "Scheherazade" (Soft Skull Press). 2008 kom boken "Cecil and Jordan in New York" ut på Drawn & Quarterly, en samling av Bells senare kortare serier, tidigare publicerade i några av nämnda antologier.

Stil och innehåll

Gabrielel Bell gör oftast självbiografiska och semi-självbiografiska serier som har blivit kända för sin stillsamma melankoli, sin torra humor och den ofta lätt surrealistiska tonen. Ibland tar historierna fullt ut steget till surrealistiska marker (exempelvis i titelserien från "Cecil and Jordan in New York" där huvudpersonen förvandlas till en stol för att inte vara en börda för människorna omkring henne).

Bell fokuserar vanligtvis på dialog mer än på handling och har uppmärksammats för sin förmåga att fånga de intressanta ögonblicken i karaktärernas interaktion med varandra. Själv säger hon att det är samspelet mellan människor som intresserar henne.[4]

Seriebibliografi

Fanzin

  • Book of...-serien:
    • Book of Sleep
    • Book of Insomnia
    • Book of Black
    • Book of Lies
    • Book of Ordinary Things
  • Lucky (vol. 1) nr 1–?

Serietidningar

Samlingsalbum

Medverkan i antologier

Gabrielle Bell i andra medier

Film

Gabrielle Bell och regissören Michel Gondry ("Eternal Sunshine of the Spotless Mind" m.fl.) skapade tillsammans en filmadaption av "Cecil and Jordan in New York". Manuset skrevs gemensamt av Bell och Gondry och den sistnämnde regisserade. Kortfilmen fick titeln "Interior Design" och lanserades som en del av antologifilmen "Tôkyô!" (2008).

Bildbok

I samband med filmen gav Drawn & Quarterly ut boken "Kuruma Tohrimasu" av Bell och Gondry (Drawn & Quarterly 2008, ISBN 978-1897299593), med teckningar och fotografier från filmproduktionen.

Mini sverige.gif Gabrielle Bell i Sverige

Gabrielle Bell är en av de inbjudna gästerna till svenska seriefestivalen small press expo 2010 i Kulturhuset i Stockholm.

Priser och utmärkelser

Bell fick ett Ignatz Award 2004 för Lucky (vol. 1) nr 3 i klassen "Most Outstanding Mini-Comic."

Kuriosa

Även om Bell föredrar att arbeta i seriemediet är det inte det medium som hon själv föredrar som kulturkonsument. Själv säger hon att trots att hon ser seriemediets potential och att det har utvecklats på senare år så är de bra serierna ändå sällan lika bra som bra romaner eller bra film.[2]

Mer om Gabrielle Bell

Externa länkar

Fotnoter

  1. 1.0 1.1 Gabriell Bell på Online Encyclopedia, Net Industries. [länkad 2010-04-18]
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Gary Groth: Intervju med Gabrielle Bell i Mome nr 2, Fantagraphics 2005.
  3. Biografi på Drawn & Quarterlys webbplats [länkad 2010-04-18]
  4. Tom Spurgeon: "A short interview with Gabrielle Bell", The Comics Reporter, 2006-11-05. [länkad 2008-04-18]