Skillnad mellan versioner av "Jenny Nyström"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m (stubbe)
(Information hämtad från Wikipedia)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Serieskapare|Nyström, Jenny]]
[[Kategori:Serieskapare|Nyström, Jenny]]
[[Kategori:Svenska serieskapare|Nyström, Jenny]]
[[Kategori:Svenska serieskapare|Nyström, Jenny]]
{{stub}}
'''Jenny Eugenia Nyström-Stoopendaal''', född 13 juni 1854 i Kalmar, död 17 januari 1946 i Stockholm, var en svensk konstnär, illustratör och serieskapare, mest känd för sina julkort som sägs ha givit [[jultomten]] ett standardiserat utseende på den svenska marknaden.
 
Hon gjorde serien "[[När Kattmamma ville lära sina ungar att fånga råttor]]" till jultidningen ''[[Julklappen]]'' julen 1900.
 
==Biografi==
Nyström föddes som dotter till folkskolläraren och slottskantorn Daniel Nyström och dennes hustru Annette Eleonora Bergendahl. Som åttaåring kom familjen till Majorna i [[Göteborg]], där fadern blev förste lärare vid Carlgrenska skolan eller Flicko-Slöjdskolan vid Stigbergstorget (på platsen för biografen Kaparen). Fadern, Daniel Nyström, kom senare att fungera som bildmässig förebild för Tomten i Jenny Nyströms illustrationer till Viktor Rydbergs kända dikt "Tomten".<ref name=exp14>El-Mochantaf, Christer (2014-12-17): [http://www.expressen.se/gt/tomtens-ursprung-bekraftat-goteborgare/ "Tomtens ursprung bekräftat: Göteborgare".] Expressen.se. Läst 18 december 2014.</ref>
 
Under fem år gick Jenny Nyström i en skola – i närheten av faderns lärarbostad – som var inrymd i segelmakare Lefflers hus vid Allmänna vägen.<ref>''Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 1996'', tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 1996, s. 25</ref> År 1865 började hon i [[Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola]], och började måla i olja redan som femtonåring. Hon var elev vid [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]] i Stockholm under åren 1873–1881.
 
I slutet av sin utbildning vid Konstakademien delade hon förstaplatsen som elev med Richard Hall i akademiens tävling, och kunde därför söka stipendium för vidareutbildning i [[Paris]]. Hon var den första kvinna som vann tävlingen på Konstakademien, och fick under sin studietid i Paris 1882–1886 ställa ut på den stora Parissalongen år 1884.
 
Den 24 maj 1887 gifte hon sig med Daniel Stoopendaal och de fick 25 juni 1893 sonen Curt Nyström Stoopendaal. Sonen förde familjetraditionen vidare, och är även han en känd julkortsillustratör.
 
Nyströms illustrationer distribuerades av firman [[Strålin & Persson]] i Falun, där hon arbetade i många år.
 
==Eftermäle==
På [[Kalmar läns museum]] finns en basutställning med verk och teckningar av Jenny Nyström.<ref>[https://digitaltmuseum.se/021017093420/utstallningsdokumentation-jenny-nystrom-150-ar Kalmar läns museum]</ref> Hon finns även representerad vid bland annat [[Göteborgs konstmuseum]]<ref>[http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=8775&viewType=detailView Göteborgs konstmuseum]</ref>, [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]]<ref>[http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=8784&viewType=detailView Nationalmuseum]</ref>, [[Nordiska museet]]<ref>[https://digitaltmuseum.se/011023805784/tavla Nordiska museet]</ref> i Stockholm och [[Kalmar konstmuseum]]<ref>[http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/424 Kalmar konstmuseum]</ref>. Jenny Nyström-Stoopendaal är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.<ref>[http://hittagraven.stockholm.se/Sok/?&cemetery=22&firstName=jenny&lastName=stoopendahl&dateOfBurial=1946 Hitta graven] {{Wayback|url=http://hittagraven.stockholm.se/Sok/?&cemetery=22&firstName=jenny&lastName=stoopendahl&dateOfBurial=1946 |date=20120903194310 }}</ref> Jenny Nyströmsskolan i Kalmar har fått sitt namn efter henne.
 
==Källor==
<references/>

Versionen från 14 juni 2018 kl. 11.58

Jenny Eugenia Nyström-Stoopendaal, född 13 juni 1854 i Kalmar, död 17 januari 1946 i Stockholm, var en svensk konstnär, illustratör och serieskapare, mest känd för sina julkort som sägs ha givit jultomten ett standardiserat utseende på den svenska marknaden.

Hon gjorde serien "När Kattmamma ville lära sina ungar att fånga råttor" till jultidningen Julklappen julen 1900.

Biografi

Nyström föddes som dotter till folkskolläraren och slottskantorn Daniel Nyström och dennes hustru Annette Eleonora Bergendahl. Som åttaåring kom familjen till Majorna i Göteborg, där fadern blev förste lärare vid Carlgrenska skolan eller Flicko-Slöjdskolan vid Stigbergstorget (på platsen för biografen Kaparen). Fadern, Daniel Nyström, kom senare att fungera som bildmässig förebild för Tomten i Jenny Nyströms illustrationer till Viktor Rydbergs kända dikt "Tomten".[1]

Under fem år gick Jenny Nyström i en skola – i närheten av faderns lärarbostad – som var inrymd i segelmakare Lefflers hus vid Allmänna vägen.[2] År 1865 började hon i Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola, och började måla i olja redan som femtonåring. Hon var elev vid Konstakademien i Stockholm under åren 1873–1881.

I slutet av sin utbildning vid Konstakademien delade hon förstaplatsen som elev med Richard Hall i akademiens tävling, och kunde därför söka stipendium för vidareutbildning i Paris. Hon var den första kvinna som vann tävlingen på Konstakademien, och fick under sin studietid i Paris 1882–1886 ställa ut på den stora Parissalongen år 1884.

Den 24 maj 1887 gifte hon sig med Daniel Stoopendaal och de fick 25 juni 1893 sonen Curt Nyström Stoopendaal. Sonen förde familjetraditionen vidare, och är även han en känd julkortsillustratör.

Nyströms illustrationer distribuerades av firman Strålin & Persson i Falun, där hon arbetade i många år.

Eftermäle

Kalmar läns museum finns en basutställning med verk och teckningar av Jenny Nyström.[3] Hon finns även representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[4], Nationalmuseum[5], Nordiska museet[6] i Stockholm och Kalmar konstmuseum[7]. Jenny Nyström-Stoopendaal är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[8] Jenny Nyströmsskolan i Kalmar har fått sitt namn efter henne.

Källor

  1. El-Mochantaf, Christer (2014-12-17): "Tomtens ursprung bekräftat: Göteborgare". Expressen.se. Läst 18 december 2014.
  2. Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 1996, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 1996, s. 25
  3. Kalmar läns museum
  4. Göteborgs konstmuseum
  5. Nationalmuseum
  6. Nordiska museet
  7. Kalmar konstmuseum
  8. Hitta graven Mall:Wayback