Skillnad mellan versioner av "Lars Magnar Enoksen"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m (Lars Enoksen flyttades till Lars Magnar Enoksen: Fullständigt namn, används numera konsekvent av författaren.)
(Ingen skillnad)

Versionen från 29 november 2009 kl. 14.22

Lars Magnar Enoksen (även Lars Enoksen), född 1960 i Malmö, grundare av Serieskolan i Malmö, svensk serieskapare och serieskribent. Även populärhistorisk författare, svensk mästare i "glima" (fornnordisk brottning) och f.d. punkmusiker i bandet Kabinett Död.

Har sedan 1980-talet undervisat barn och ungdomar i serieskapande på olika håll i Skåne.

Serieskapande

Enoksen har som serieskapare huvudsakligen verkat inom två områden: Dels gjorde han en mängd Disney-seriemanus för Gutenberghus/Egmont under 1980- och 1990-tal, dels tecknade han några album/fanzin med innehåll inspirerat av fornnordisk mytologi; "Ärans blod" (1988), "Starkaters sista nidingsdåd" (1989) och "Nattens drottning" (1994). 1982 skapade han "Hark Edgad",[1] publicerad i seriefanzinet Splitt från Studieförbundet Vuxenskolan.

Provtecknade en "Bamse"-sida för Rune Andréasson vilket dock inte ledde till vidare engagemang som tecknare.[2] Assisterade vid framställning av färganvisningar åt Bamse under senare delen av 1980-talet.[3] Kontrakterades som manusmedarbetare till Semics orealiserade serietidning Klassen av Bo Michanek (6 nr/år) i början av 1990-talet.[3]

Kunskapsförmedling

Sporadiskt frilansande serieskribent i Kvällsposten 1986–1989.[4] Sedan 1988 lektör av facklitteratur om serier åt Bibliotekstjänst.[5] Enoksen var från 1988 och flera år framöver studiecirkelledare i serieteckning för ungdomar inom Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö.[6]

Konsulterad serieexpert för den permanenta museiutställningen "Bamse – världens starkaste björn" (Höganäs museum, 1998–2005).[7] Startade Serietecknarskolan (nuvarande Serieskolan) i Malmö 1999, där han verkade som huvudlärare den allra första terminen. Kom tidigt i kontakt med Seriefrämjandet[8] och satt i dess styrelse under 90- och 00-tal.[9]

Anlitades som runskiftskännare i skapandet av ett nyproducerat verk för den svenska Duckomenta-utställningen 2006.

Serieutmärkelse

Mer information

Recensioner

  • Ingemar Bengtsson: "Ärans blod" (Bild & Bubbla nr 3-4/1989, s. 58)
  • Ingemar Bengtsson: "Starkaters sista hemlighet" (Bild & Bubbla nr 3-4/1989, s. 58)
  • Johannes Nilsson: "Nattens drottning" (Bild & Bubbla nr 1/1995, s. 48)

Fotnoter

  1. 1.0 1.1 Thereese Karlsson, "I Lars serier lever figurerna ett eget liv", Malmömagasinet augusti 1988(?), Seriefrämjandet Skånes klippsamling, Svenskt Seriearkiv.
  2. Per Anderberg, "Kalle Anka-författare satsar på teckningarna", Skånska Dagbladet 1988-10-26
  3. 3.0 3.1 Simon Bülow, "Bo Michanek", Bamsebiblioteket vol. 23, Egmont Kärnan (2008)
  4. Bibliotekstjänsts referensdatabas ArtikelSök (läst 2009-11-23)
  5. Presentation på Författarcentrum, sista stycket under rubriken "Beskrivning".
  6. Bengt Eriksson, "Serier på schemat", [publikation okänd], Seriefrämjandet Skånes klippsamling, Svenskt Seriearkiv; Ingemar Bengtsson, "Serieskolan i Malmö", Bild & Bubbla nr 4/1992, sid 5
  7. "Höganäs museum storsatsar Permanent Bamse-utställning planeras", Helsingborgs Dagblad 1996-11-20.
  8. Se Thud nr 16 (2/1972) sid 20.
  9. Seriefrämjandets årsberättelser 1997, 1998, 1999 och 2000.
  10. Jonas Harrie: "Seriegalna Lars en Malmös Disney?", Arbetet 1988-09-09.