Musse Piggs universum

Från Seriewikin
Version från den 8 augusti 2018 kl. 12.46 av Wakuran (diskussion | bidrag) (→‎Franska figurer: Ska nog ändå ha enhetligt format, så det inte ser ut som en serietidning.)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Putte och Knölen överraskar Musse, professor Plutt och Långben i "Musse Pigg och Professor Plutt" (1969) av Paul Murry. © Disney.

Musse Piggs universum är det fiktiva universom som omger disneyfiguren Musse Pigg.

Uppkomst och sammanhang

Till skillnad från t.ex. Marvels- och DC:s universum så har figurgalleriet i "Musse Pigg" inte skapats och definierats som en enhetlig värld, utan långsamt växt fram genom åren, och tagit olika uttryck i olika länders och förlags licensproduktioner. Gränsen till "Kalle Anka"-seriens universum är flytande: figurgalleriet i ankserierna skapades som en del av Musses värld i Disneys animerade kortfilmer, och därefter skedde separationen gradvis – först i och med att "Kalle Anka" fick en egen dagspresserie, och därefter än tydligare i och med Carl Barks ankserier. I flertalet olika produktioner existerar ankorna och mössen i samma verklighet, men interaktion mellan de olika "universumen" är relativt sällsynt.

Utöver att ankorna och mössen till och från figurerar i samma serier så har de dessutom – inte minst i Westerns serietidningsproduktion – figurerat tillsammans både med figurer från andra disneyserier som "Lilla Vargen" och med rollfigurer från de animerade disneyfilmerna.

Geografi

Huvudartiklar: Ankeborg och Mouseton

Ursprungligen rörde sig Musse i en lantlig miljö, såväl i filmerna som i serierna. Redan under dagspressens första decennium förflyttades handlingen till en mer urban värld, och vid slutet av 1930-talet etablerade Floyd Gottfredson "Mouseville" som namnet på Musses hemstad.

På 1940-talet skapade Carl Barks Kalle Ankas hemstad Ankeborg, och på femtiotalet började Ankeborg även att anges som skådeplatsen för Westerns "Musse Pigg"-serier.

Efter detta har olika produktioner förlagt musserierna till antingen Ankeborg (så är till exempel fallet i de skandinaviska, brasilianska, och holländska produktionerna) eller till en separat stad, sedan 1990-talet kallad Mouseton på engelska (detta gäller bland annat de italienska och franska produktionerna, liksom – sedan 1990-talet – i amerikanska serietidningar).

Figurer

Centralfigurer från de animerade kortfilmerna

Musse och Pluto ur "Pluto the Pup" (1931). Manus och teckning: Floyd Gottfredson, tusch: Al Taliaferro.

Världen kring Musse Pigg grundlades främst i det medium som han själv debuterade i – Walt Disneys animerade kortfilmer. Dessa figurer utgör kärnan i de flesta "Musse Pigg"-serier som producerats. Noterbart är att Musse Pigg inte den äldsta av dessa figurer – Svarte-Petter slår honom med ett par år; till en början var han skurk i kortfilmer med andra hjältar än Musse.

Centralfigurer skapade av Floyd Gottfredson

Spökplumpen demaskeras av Musse, Kommissarie Karlsson och Klovén. Från "Mickey Mouse Outwits the Phantom Blot" (1939), av Floyd Gottfredson. © Disney.

Redan 1930 debuterade dagspresserien "Musse Pigg", som under 25 år publicerade äventyrsföljetonger med Musse och filmernas persongalleri. Huvudsaklig upphovsman till dessa serier var Floyd Gottfredson, som även utökade persongalleriet markant. Flertalet av Gottfredsons figurer (se nedan) kom dock inte att inkorporeras i de amerikanska serietidningsserierna. En handfull undantag har dock kommit att, jämte filmfigurerna, utgöra centralfigurer i flertalet olika "Musse Pigg"-produktioner.

Figurer från animerade Pluto-filmer

Musses hund Pluto hade själv huvudrollen i ca 50 kortfilmer. Denna produktion gav även upphov till en handfull återkommande figurer, som även i viss mån etablerats i de tecknade serierna – mest frekvent använd har bulldoggen Bister blivit.

  • Fifi (Fifi, 1933)
  • Bister (Butch, 1940)
  • Dinah (Dinah, 1942)
  • Figaro (Figaro, skapad för långfilmen "Pinocchio", 1940, införlivad i Musses värld 1944)

Andra tidiga Gottfredson-figurer

Huvudartikel: Musse Pigg (dagspressversionen)
Eta Beta från "Musse Pigg och Framtidsmannen" (orig. "The Man of tomorrow") av Bill Walsh (manus) och Floyd Gottfredson (teckningar) ur Mickey and Donald nr 3. Historiekod: YM 110. © Disney

Under de 25 år, 1930-1955, som Floyd Gottfredsons "Musse Pigg"-dagstripp var en komisk äventyrsserie debuterade ett flertal nya återkommande figurer. En handfull (se ovan) kom att få fortsatt liv också i serietidningarna, men flertalet kom att falla i glömska i hemlandet. Flera av dem levde dock vidare i de italienska serierna, och återupptogs på 1980- och 1990-talet även i andra länders nyproduktion.

Andra figurer från den senare dagspresserien

Huvudartikel: Musse Pigg (dagspressversionen)
Jan Långben och flickvännen Gullan av Manuel Gonzales ur dagsstrippen från 1971-07-11. © Disney

1955 övergick dagspressversionen av "Musse Pigg" till att bli en renodlad skämtserie, av samma snitt som t.ex. Al Taliaferros "Kalle Anka"-strippar och andra serier som "Snobben" och "Knasen". Nya figurer fortsatte dock att etableras.

Figurer från Western-produktionen

Huvudartikel: Disneyserier från Western
Stål-Gilbert och Stål-Långben i "Stål-Långben i blåsväder". Av Paul Murry. © Disney

Western Publishing licensproducerade serietidningserier med "Musse Pigg" från 1943 till 1984. De äldre figurerna utgjorde kärnan i dessa serier, som dock även introducerade flera nyskapelser – allra mest genomslag har Stål-Långben fått. Bland de serietecknare som tecknade denna version av "Musse Pigg" utmärker sig särskilt Paul Murry, men även bland andra Jack Bradbury och Tony Strobl, och bland manusförfattarna märks främst Carl Fallberg och Don Christensen.

Figurer från Studio-produktionen

Huvudartikel: Disneyserier från Walt Disney Studios
Tuttan av Jim Fletcher ur "Sippan – en tuff tös" (orig. "Adventuring Melody") Historiekod: S 64074 ur Kalle Anka & C:o nr 25/1965. © Disney

På 1960-talet inledde Walt Disney Studios en egenproduktion av serietidningsserier – det s.k. "overseas"-programmet, en satsning på serier som enbart skulle publicerades utomlands, framför allt i Europa och Sydamerika. Även för denna produktion skapades nya figurer, jämte de redan etablerade, och produktionen fortlevde till 1990. Bland de mest betydande tecknarna utmärker sig duon Jim Fletcher och Ellis Eringer under 1960-talet, och därefter Jaime Diaz Studio, medan betydande manusförfattare bland annat inkluderar Ed Nofziger och Cal Howard.

Italienska figurer

Maximus Tvespratt av Casty © Disney
Huvudartikel: Disneyserier från Italien

Italienska Mondadoris licensproduktion tog fart efter andra världskriget, och fortsatte till 1988 då Walt Disney Company Italia tog över (dock utan större förändringar i produktionen). De italienska staben av disneyserieskapare, inte minst representerad av Romano Scarpa, var mer intresserade än sina nordamerikanska kollegor av att vårda arvet från Gottfredsons längre Musse-serier, och kom också att ge flera av hans figurer fortsatt liv. Genom årens lopp skapade man dessutom ett flertal nya figurer. Jämte Scarpa har även senare serieskapare som bland andra Massimo De Vita, Bruno Sarda och Casty bidragit mycket till "Musse Pigg"-seriens fortsatta utveckling.

Danska figurer

Huvudartikel: Disneyserier från Danmark

Danska Gutenberghus licensproduktionen av "Musse Pigg" tog fart under 1970-talet, med Josep Tello Gonzalez som huvudtecknare, och med Paul Murrys detektivserier för Western som riktmärke. Efter ett par decennier utan några nya tillskott, fick den danska "Musse Pigg"-produktionen en rejäl uppryckning i mitten av 1990-talet med Cèsar Ferioli som ny huvudtecknare och manus av bland andra Byron Erickson, Pat och Carol McGreal, David Gerstein, och Michael T. Gilbert. Med Gottfredsons trettiotalserier som nytt ideal (och med Musse tillbaka i sina klassiska röda kortbyxor), kom flera Gottfredsonskapelser att återintroduceras av förlaget, som nu bytt namn till Egmont, samtidigt som nya figurer tillkom.

Franska figurer

Huvudartikel: Disneyserier från Frankrike

Från 1980 och en bit in i 2000-talet hade även det franska förlaget Hachette en livaktig "Musse Pigg"-produktion. Här figurerade, utöver det primära figuralleriet, även figurer från Gottfredsons serier, samt en handfull nya skapelser. Bakom den franska produktionen stod tecknare som Claude Marin och Claude Chebille, och manusförfattare som François Corteggiani, Michel Motti och Didier le Bornec.

Övrigt

Förlaget Disney Comics hade under det tidiga 1990-talet en mindre (och i Sverige opublicerad) "Musse Pigg"-produktion, som bland annat resulterade i två nya skurkar; den galne Prince Penguin och tjuvjägaren Wiley Wildbeest. De brasilianska serierna har främst använt sig av figurgalleriet i de äldre amerikanska serietidningarna, men bland mer frekventa nyskapelser märks Klarabellas otursförföljde kusin Boinifácio och vetenskapsmannen Eugenio Lucas, som båda är skapade av Gérson L. B. Teixeira och opublicerade på svenska. Härutöver har även de nederländska, brittiska, och tyska licensproduktionerna i varierande mån omfattat "Musse Pigg"-serier, men utan att ge upphov till några nya återkommande bifigurer.

Externa länkar