Skillnad mellan versioner av "Peter Pan"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
 
(8 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 16: Rad 16:
'''Peter Pan''' är en figur i två romaner av J. M. Barrie, "Peter Pan in Kensington Gardens" och "Peter & Wendy", utgivna vid 1900-talets början. Framför allt "Peter & Wendy" fick stort genomslag, och Barrie överförde framgångsrikt berättelsen även till teaterscenen.  
'''Peter Pan''' är en figur i två romaner av J. M. Barrie, "Peter Pan in Kensington Gardens" och "Peter & Wendy", utgivna vid 1900-talets början. Framför allt "Peter & Wendy" fick stort genomslag, och Barrie överförde framgångsrikt berättelsen även till teaterscenen.  


Peter Pan har sedermera gett upphov till flera serier, inte minst de som baseras på [[Walt Disney]]s [[animerade disneyfilmer|tecknade långfilm]].
Peter Pan har sedermera gett upphov till flera serier, inte minst de som baseras på [[Walt Disney]]s [[animerade Disneyfilmer|tecknade långfilm]].


==Handling==
==Handling==
Rad 22: Rad 22:


==[[Disneyserier|Disneytolkningen]]==
==[[Disneyserier|Disneytolkningen]]==
Disneys film "Peter Pan" debuterade 1953, och följer handlingen i "Peter & Wendy" förhållandevis troget. Samma år som filmen hade premiär, publicerades flera olika serieadaptioner av den: [[Al Hubbard]] tecknade två olika versioner för [[disneyserier från Western|amerikanska serietidningar]], en på 32 sidor och en på 54 sidor, och i dagspressen, under rubriken "[[Walt Disney's Treasury of Classic Tales]]", publicerades en tolkning av [[Manuel Gonzales]] och [[Dick Moores]] efter [[Frank Reilly]]s manus. Ytterligare en variant tecknades i [[brittiska disneyserier|Storbritannien]] av [[Ronald Neilson]]. Långt senare, 1996, publicerades ännu en serieadaption, denna gång i [[Disneyserier från Frankrike#E-kodadeserier|europeiskt albumformat]], med manus av [[Didier le Bornec]] och bild av [[Mario Cortes]].
Disneys film "Peter Pan" debuterade 1953, och följer handlingen i "Peter & Wendy" förhållandevis troget. Samma år som filmen hade premiär, publicerades flera olika serieadaptioner av den: [[Al Hubbard]] tecknade två olika versioner för [[disneyserier från Western|amerikanska serietidningar]], en på 32 sidor och en på 54 sidor, och i dagspressen, under rubriken "[[Walt Disney's Treasury of Classic Tales]]", publicerades en tolkning av [[Manuel Gonzales]] och [[Dick Moores]] efter [[Frank Reilly]]s manus. Ytterligare en variant tecknades i [[brittiska Disneyserier|Storbritannien]] av [[Ronald Neilson]]. Långt senare, 1996, publicerades ännu en serieadaption, denna gång i [[Disneyserier från Frankrike#E-kodadeserier|europeiskt albumformat]], med manus av [[Didier le Bornec]] och bild av [[Mario Cortes]].


Den kortare av Hubbards båda serier skrevs av [[Del Connell]] har publicerats flera gånger i svenska serietidningar: ''[[Kalle Anka & C:o]]'' nr. 9B/1953, ''[[Walt Disney's Serier]]'' nr. 20/1965, ''[[Walt Disney's Klassiker]]'' nr. 1/1977, och ''[[Walt Disney's Godbitar]]'' 2/1984. 2002 och 2007 publicerades även Cortes tolkning, i ett inbunden seriealbum respektive i "[[Kalle Anka & C:o: Gåvoboken]]".
Den kortare av Hubbards båda serier skrevs av [[Del Connell]] har publicerats flera gånger i svenska serietidningar: ''[[Kalle Anka & C:o]]'' nr. 9B/1953, ''[[Walt Disney's Serier]]'' nr. 20/1965, ''[[Walt Disney's Klassiker]]'' nr. 1/1977, och ''[[Walt Disney's Godbitar]]'' 2/1984. Ett utdrag ur nittiotalsversionen publicerades i serieboken "[[Disneys julafton]]" (2000), varefter hela serien publicerats dels inom ramen för "[[Walt Disney's klassiska filmer]]" (2003) och dels i "[[Kalle Anka & C:o: Gåvoboken]]" (2007).


2002 kom Disney ut med en animerad uppföljare till filmen, "Tillbaka till Landet Ingenstans", och samma år släpptes en (i Sverige opublicerad) serieadaption, tecknad av Mario Cortes och [[Tony Fernández]], efter [[Greg Crosby]]s manus.
2002 kom Disney ut med en animerad uppföljare till filmen, "Tillbaka till landet Ingenstans", och samma år släpptes en (i Sverige opublicerad) serieadaption, tecknad av Mario Cortes och [[Tony Fernández]], efter [[Greg Crosby]]s manus.


Utöver de regelrätta filmadaptionerna publicerades 1953 flera längre serier som fortsätter berättelsen från filmen: dels "Captain Hook & Peter Pan", tecknad av [[Bob Grant]], och "Donald Duck meets Peter Pan", tecknad av [[Bob Moore]] (vilka båda publicerades på svenska i ''Kalle Anka & C:o'' nr. 2B/1954 som "Peter Pan och Kapten Krok" respektive "[[Kalle Anka]] och Peter Pan"), och dels de i Sverige opublicerade "The Buried Treasure" av [[Dick Moores]] och "Mickey Mouse and Peter Pan" av [[Jack Bradbury]]. Ytterligare en handfull kortare Peter Pan-serier producerades i USA under 1950-talet, samtidigt som flera ensidesserier med Peter och kapten Krok publicerades i Storbritannien under rubriken "Peter Pan and Hook the crook".
Utöver de regelrätta filmadaptionerna publicerades 1953 flera längre serier som fortsätter berättelsen från filmen: dels "Captain Hook & Peter Pan", tecknad av [[Bob Grant]], och "Donald Duck meets Peter Pan", tecknad av [[Bob Moore]] (vilka båda publicerades på svenska i ''Kalle Anka & C:o'' nr. 2B/1954 som "Peter Pan och Kapten Krok" respektive "[[Kalle Anka]] och Peter Pan"), och dels de i Sverige opublicerade "The Buried Treasure" av [[Dick Moores]] och "Mickey Mouse and Peter Pan" av [[Jack Bradbury]]. Ytterligare en handfull kortare Peter Pan-serier producerades i USA under 1950-talet, samtidigt som flera ensidesserier med Peter och kapten Krok publicerades i Storbritannien under rubriken "Peter Pan and Hook the crook".


Senare, på 2010-talet, producerades flera serier med figurgalleriet från filmen i [[nederländska disneyserier|Nederländerna]], främst skrivna av [[Gaute Moe]] och tecknade av [[José Ramón Bernado]].
Senare, på 2010-talet, producerades flera serier med figurgalleriet från filmen i [[nederländska Disneyserier|Nederländerna]], främst skrivna av [[Gaute Moe]] och tecknade av [[José Ramón Bernado]].


Ett par av filmens bikaraktörer har även lyckats som seriefigurer utan Peter Pans hjälp:
Ett par av filmens bikaraktörer har även lyckats som seriefigurer utan Peter Pans hjälp:
*Kapten Krok dök upp som bifigur i flera olika amerikanska serietidningar ända in på 1980-talet, framför allt tillsammans med [[Björnligan]] och [[Moby Duck]].
*Kapten Krok dök upp som bifigur i flera olika amerikanska serietidningar ända in på 1980-talet, framför allt tillsammans med [[Björnligan]] och [[Moby Duck]].
*Den i serieperspektiv mest framgångsrika figuren från "Peter Pan" är dock den lilla älvan [[Tingeling]]. Dels dök hon ända fram till 1980-talet upp som bifigur i flera olika amerikanska disneyserier, inte minst "[[Piff och Puff]]", och dels var hon huvudperson i två numer av ''[[Four Color]]'', 1958 och 1959. Riktigt genombrott som seriefigur fick hon dock först 2005, då den [[italienska disneyserier|italienska]] serien "[[Fairies]]" debuterade. "Faires" utspelar sig bland Landet Ingenstans älvor, och har rönt stor framgång, såväl som serie, animerade filmer, och kapitelböcker.
*Den i serieperspektiv mest framgångsrika figuren från "Peter Pan" är dock den lilla älvan [[Tingeling]]. Dels dök hon ända fram till 1980-talet upp som bifigur i flera olika amerikanska Disneyserier, inte minst "[[Piff och Puff]]", och dels var hon huvudperson i två numer av ''[[Four Color]]'', 1958 och 1959. Riktigt genombrott som seriefigur fick hon dock först 2005, då den [[italienska Disneyserier|italienska]] serien "[[Fairies]]" debuterade. "Faires" utspelar sig hos landet Ingenstans älvor, och har rönt stor framgång, såväl som serie, animerade filmer, och kapitelböcker.


Ytterligare en franchise som knoppat av "Peter Pan" är "[[Jake och piraterna i landet Ingenstans]]", en framgångsrik animerad tv-serie för förskolebarn, som även resulterat i en mindre mängd serier. Titelpersonen är en pojkpirat och kapten Kroks rival.
Ytterligare en franchise som knoppat av "Peter Pan" är "[[Jake och piraterna i landet Ingenstans]]", en framgångsrik animerad tv-serie för förskolebarn, som även resulterat i en mindre mängd serier. Titelpersonen är en pojkpirat och kapten Kroks rival.
Rad 42: Rad 42:
Jämte Disneyversionen har framför allt fransmannen [[Régis Loisel]] tolkat "Peter Pan", i sin svit om sex seriealbum, utgivna 1990–2004. Serien är betydligt mörkare än Disneys familjevänliga version, och tar sin början i 1800-talets smutsiga London, inte olika den miljö som [[Charles Dickens]] tolkade i sina romaner, där pojken Peter räddas från ett liv i fattigdom och misär av älvan Tingeling som för honom till landet Ingenstans. [[Carlsen Comics]] publicerade de tre första albumen på svenska under 1900-talet.
Jämte Disneyversionen har framför allt fransmannen [[Régis Loisel]] tolkat "Peter Pan", i sin svit om sex seriealbum, utgivna 1990–2004. Serien är betydligt mörkare än Disneys familjevänliga version, och tar sin början i 1800-talets smutsiga London, inte olika den miljö som [[Charles Dickens]] tolkade i sina romaner, där pojken Peter räddas från ett liv i fattigdom och misär av älvan Tingeling som för honom till landet Ingenstans. [[Carlsen Comics]] publicerade de tre första albumen på svenska under 1900-talet.


1956 publicerades italienaren [[Dino Battaglia]]s tolkning av Barries bok (på svenska i ''[[Klumpe-Dumpe]]''), och ytterligare en version publicerades på svenska av [[Semic Press]] 1979.
1956 publicerades italienaren [[Dino Battaglia]]s tolkning av Barries bok (på svenska i ''[[Klumpe-Dumpe]]''), och ytterligare en version, skapad av den spanska tecknarstudion [[Art Studium]] för albumserien "[[Fantasia de Siempre]]", publicerades på svenska av [[Semic Press]] 1979.


1992 regisserade Steven Spielberg filmen "[[Hook]]" med Robin Williams i rollen som en vuxen Peter Pan. Samma år publicerade [[Marvel Comics]] en serieadaption av filmen, tecknad av [[Charles Vess]] och publicerad på svenska samma år.
1992 regisserade Steven Spielberg filmen "[[Hook]]" med Robin Williams i rollen som en vuxen Peter Pan. Samma år publicerade [[Marvel Comics]] en serieadaption av filmen, tecknad av [[Charles Vess]] och publicerad på svenska samma år.

Nuvarande version från 15 mars 2022 kl. 13.03

Peter Pan är en figur i två romaner av J. M. Barrie, "Peter Pan in Kensington Gardens" och "Peter & Wendy", utgivna vid 1900-talets början. Framför allt "Peter & Wendy" fick stort genomslag, och Barrie överförde framgångsrikt berättelsen även till teaterscenen.

Peter Pan har sedermera gett upphov till flera serier, inte minst de som baseras på Walt Disneys tecknade långfilm.

Handling

Peter Pan är en flygande pojke som lever evigt ung i landet Ingenstans, där han upplever äventyr tillsammans med älvan Tingeling, den onde piraten kapten Krok, sjöjungfrur, indianer, och "de förlorade barnen" – föräldralösa pojkar från vår värd. "Peter & Wendy" följer Peters upplevelser tillsammans med flickan Wendy, som han tar med från London till landet Ingenstans tillsammans med hennes två småbröder, John och Michael.

Disneytolkningen

Disneys film "Peter Pan" debuterade 1953, och följer handlingen i "Peter & Wendy" förhållandevis troget. Samma år som filmen hade premiär, publicerades flera olika serieadaptioner av den: Al Hubbard tecknade två olika versioner för amerikanska serietidningar, en på 32 sidor och en på 54 sidor, och i dagspressen, under rubriken "Walt Disney's Treasury of Classic Tales", publicerades en tolkning av Manuel Gonzales och Dick Moores efter Frank Reillys manus. Ytterligare en variant tecknades i Storbritannien av Ronald Neilson. Långt senare, 1996, publicerades ännu en serieadaption, denna gång i europeiskt albumformat, med manus av Didier le Bornec och bild av Mario Cortes.

Den kortare av Hubbards båda serier skrevs av Del Connell har publicerats flera gånger i svenska serietidningar: Kalle Anka & C:o nr. 9B/1953, Walt Disney's Serier nr. 20/1965, Walt Disney's Klassiker nr. 1/1977, och Walt Disney's Godbitar 2/1984. Ett utdrag ur nittiotalsversionen publicerades i serieboken "Disneys julafton" (2000), varefter hela serien publicerats dels inom ramen för "Walt Disney's klassiska filmer" (2003) och dels i "Kalle Anka & C:o: Gåvoboken" (2007).

2002 kom Disney ut med en animerad uppföljare till filmen, "Tillbaka till landet Ingenstans", och samma år släpptes en (i Sverige opublicerad) serieadaption, tecknad av Mario Cortes och Tony Fernández, efter Greg Crosbys manus.

Utöver de regelrätta filmadaptionerna publicerades 1953 flera längre serier som fortsätter berättelsen från filmen: dels "Captain Hook & Peter Pan", tecknad av Bob Grant, och "Donald Duck meets Peter Pan", tecknad av Bob Moore (vilka båda publicerades på svenska i Kalle Anka & C:o nr. 2B/1954 som "Peter Pan och Kapten Krok" respektive "Kalle Anka och Peter Pan"), och dels de i Sverige opublicerade "The Buried Treasure" av Dick Moores och "Mickey Mouse and Peter Pan" av Jack Bradbury. Ytterligare en handfull kortare Peter Pan-serier producerades i USA under 1950-talet, samtidigt som flera ensidesserier med Peter och kapten Krok publicerades i Storbritannien under rubriken "Peter Pan and Hook the crook".

Senare, på 2010-talet, producerades flera serier med figurgalleriet från filmen i Nederländerna, främst skrivna av Gaute Moe och tecknade av José Ramón Bernado.

Ett par av filmens bikaraktörer har även lyckats som seriefigurer utan Peter Pans hjälp:

  • Kapten Krok dök upp som bifigur i flera olika amerikanska serietidningar ända in på 1980-talet, framför allt tillsammans med Björnligan och Moby Duck.
  • Den i serieperspektiv mest framgångsrika figuren från "Peter Pan" är dock den lilla älvan Tingeling. Dels dök hon ända fram till 1980-talet upp som bifigur i flera olika amerikanska Disneyserier, inte minst "Piff och Puff", och dels var hon huvudperson i två numer av Four Color, 1958 och 1959. Riktigt genombrott som seriefigur fick hon dock först 2005, då den italienska serien "Fairies" debuterade. "Faires" utspelar sig hos landet Ingenstans älvor, och har rönt stor framgång, såväl som serie, animerade filmer, och kapitelböcker.

Ytterligare en franchise som knoppat av "Peter Pan" är "Jake och piraterna i landet Ingenstans", en framgångsrik animerad tv-serie för förskolebarn, som även resulterat i en mindre mängd serier. Titelpersonen är en pojkpirat och kapten Kroks rival.

Andra tolkningar

"Peter Pan" av Régis Loisel. © Carlsen Comics

Jämte Disneyversionen har framför allt fransmannen Régis Loisel tolkat "Peter Pan", i sin svit om sex seriealbum, utgivna 1990–2004. Serien är betydligt mörkare än Disneys familjevänliga version, och tar sin början i 1800-talets smutsiga London, inte olika den miljö som Charles Dickens tolkade i sina romaner, där pojken Peter räddas från ett liv i fattigdom och misär av älvan Tingeling som för honom till landet Ingenstans. Carlsen Comics publicerade de tre första albumen på svenska under 1900-talet.

1956 publicerades italienaren Dino Battaglias tolkning av Barries bok (på svenska i Klumpe-Dumpe), och ytterligare en version, skapad av den spanska tecknarstudion Art Studium för albumserien "Fantasia de Siempre", publicerades på svenska av Semic Press 1979.

1992 regisserade Steven Spielberg filmen "Hook" med Robin Williams i rollen som en vuxen Peter Pan. Samma år publicerade Marvel Comics en serieadaption av filmen, tecknad av Charles Vess och publicerad på svenska samma år.

Berättelserna har också parodierats, exempelvis i "Peter Pank" av Max, och Wendy dyker även upp i den erotiska serien "Lost Girls" av Alan Moore och Melinda Gebbie.

Mer om Peter Pan

Recensioner