Pliktexemplar

Från Seriewikin
Version från den 26 juli 2018 kl. 08.36 av E.G. (diskussion | bidrag)
(skillnad) ←Tidigare ändring | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare ändring→ (skillnad)
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Pliktexemplar kallas de exemplar av tryckta verk, såsom serietidningar och -böcker, som var och en som ger ut verk i Sverige enligt lag måste sända till ett antal utpekade bibliotek i landet.

Enligt den svenska lagen om pliktexemplar av dokument[1] måste pliktexemplar levereras till de sju pliktbiblioteken: Kungliga biblioteket i Stockholm, Lunds universitetsbibliotek, Stockholms universitetsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek, Linköpings universitetsbibliotek, Göteborgs universitetsbibliotek och Umeå universitetsbibliotek. De två förstnämnda är skyldiga att för alltid spara samtliga pliktexemplar medan de övriga själva får göra ett urval bland de mottagna exemplaren. De icke accepterade exemplaren (speciellt böckerna av papper) skickas då till förbränning. Man brukar säga att Kungliga biblioteket har nationalexemplaret och Lund det nationella reservexemplaret.

Enligt den svenska lagen om pliktexemplar är ett dokument:

"...ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller visning."

— 2 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument

Pratbubblekrok.gif

Ett dokument som omfattas av plikten kan vara dagstidningar, serietidningar, turistbroschyrer, skolkataloger eller andra skrifter; operalibretton, dataspel, DVD-filmer, närradiosändningar med mera. Pliktbiblioteken har rätt att utan kostnad erhålla ett exemplar vardera av varje tidning, dokument eller skrift som ges ut för spridning i Sverige. Det gäller även om ett utländskt tryckeri anlitats. Plikten gäller när avsikten med publikationen är att sprida den till allmänheten eller till en större sluten krets, medan särskilda tryck i enstaka exemplar för privat bruk däremot alltså inte omfattas. Skrifter skall i huvudsak vara skrivna på svenska, alternativt vara avsedda för spridning inom Sverige, samt ha en upplaga på 30 eller fler exemplar för att de definitionsmässigt skall ses som utgivna och spridda. I fråga om CD-ROM eller andra elektroniska dokument skall minst 50 stycken ha framställts. Svenska tryckerier skall sköta pliktleveransen själva medan utgivaren av praktiska skäl är ansvarig för leveransen till pliktbiblioteken när ett utländskt tryckeri används.[2]

Det som kallas dokument i lagen kan delas in i följande huvudkategorier:

  • tryck
  • film
  • radio
  • skivor
  • TV
  • DVD och annan video
  • multimedier

Källor