Rune Andréasson

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
The printable version is no longer supported and may have rendering errors. Please update your browser bookmarks and please use the default browser print function instead.
SERIESKAPARE
Rune Andréasson
Rune Herbert Emanuel Andréasson
Rune Andréasson i "Bamses värld" (Kolmårdens djurpark), maj 1998.
Foto: Jenny Luks.
Född:∗ 1925-08-11
Födelseplats:Lindome
Död:† 1999-12-15 (74 år)
Död, ort:Viken
Fullständigt namn:Rune Herbert Emanuel Andréasson
Pseudonym(er):Rune A.

Land:Sverige Sverige
Språk:Svenska Svenska

Studio(r):Rune A-serier (1970–88)
 BAMSE Förlaget (1988–)
Serier i urval
"Bamse"
"Pellefant"
"Teddys äventyr"
"Lille Rikard och hans katt"

Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome, död 15 december 1999 i Viken (cancer), var en svensk serieskapare och animatör känd för att ha skapat "Bamse – världens starkaste björn", "Pellefant" och flera andra serier. Han skrev normalt Rune A. som tecknarsignatur.

Biografi

Ungdomstiden

1938 fick en 12-årig Rune Andréasson sin första publicerade teckning i Göteborgs-Tidningen och begick senare samma år scendebut på Göteborgs Stadsteater, vilket resulterade i flera statistroller de följande åren. Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade Andréasson som sagoillustratör (1942) och serietecknare (med "Äventyr bland djuren", 1944) i Allers Familj-journal.

Efter studentexamen gick Andréasson på Göteborgs Stadsteaters elevskola samtidigt som hans strippserie, omdöpt till "Brum och hans vänner", och sagoföljetongen "Åsnan Kal från Slottsskogen" (1945–1952) gick i Göteborgs-Postens lördagsbilaga.

Under lumpen i Stockholm skapades "Nicke Bock från Skansen" (1948–1950), en variant av "Åsnan Kal" på rimmad vers, tryckt i Stockholms-Tidningen. En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varpå Rune Andréasson debuterade i genren med "Teddys äventyr" (1950) på Bonnierförlaget Alga.

Drömmen var att göra karriär som filmtecknare hos Walt Disney Studios, vilket gick om intet efter ett personligt möte med Walt Disney i Köpenhamn 1951. Rune erbjöds att få arbeta för Disney i Skandinavien, men det tackade han nej till.[1] Hela sin karriär såg Rune Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.

Först under tidigt 1950-tal blev Rune Andréasson vän med seriemediets bruk av pratbubblor som bärande element. Om inte annat 1951 då berättarformen i "Brum" bröts upp och första flerstripps-följetongen "Lille Rikard och hans katt" (1951–1972) inleddes i Aftonbladet.

Andréasson gick som "barn i huset" hos Bjarne SteinsvikBulls Presstjänst och Steinsvik gav Andréasson ett handlån i början av karriären. Bulls syndikerade "Lille Rikard och hans katt".[2]

Genombrott

För det stora genombrottet svarade Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) där det fasta inslaget "Teddys äventyr" blev läsarnas favorit. Framgången följdes bland annat av årliga julalbum ("Teddys jul", 1953–54, och "Julbocken", 1954–1967), utgivning av barnboken "Pellefant i Gottlandet" (1954) i Barnbiblioteket Saga, teaterpjäs på Göteborgs Stadsteater ("Åsnan Kal från Slottsskogen", 1955) och egen serietidning (Teddy – världens starkaste björn, 1959–1960).

Inspirerad av den svenska televisionens tidiga pionjärprogram gjorde Andréasson sin första tv-serie "Nalle ritar och berättar" (1958–1959), vilken även producerades som tecknad serie. I början av 1960-talet publicerades Andréassons första bilderböcker, och han lämnade "Teddy – världens starkaste björn" och sitt gamla förlag för att utveckla en ny björnkaraktär med avsikt att slå i tv. Han flyttade med sin familj till Viken och inledde ett livslångt samarbete med Helsingborgs Litografiska (senare Kärnan) som ekonomiskt möjliggjorde produktionen av sex svartvita filmer med Bamse (1966). Då tv fortfarande bara hade en kanal blev genomslaget mycket gott.

Bamse och Pellefant

Under arbetet med första Bamse-filmerna startades serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie redan tidigt spöktecknades av Gösta Gummesson efter Andréassons manus. Rune Andréasson såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB (1970–1988). Närmare tre år senare sändes slutligen sju nya färgfilmer med Bamse i Beppe Wolgers jullovsprogram. I anslutning till detta lanserades Bamse som serietidning (1973–). Av tidsbrist hade han avslutat "Brum" och "Lille Rikard och hans katt" 1967 respektive 1972. Efter 1974, då han lämnade "Pellefant" (sedermera författad och tecknad av Eigil "Gil" Johansen), ägnade han sig slutligen helt åt Bamse (som serietidning och film).

Från 1976 var serierna i Bamse-tidningen tecknade av den spanske spöktecknaren Francisco Tora, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. 1981 hade nästa två filmer premiär, efter det byggde familjen Andréasson ut sitt hus och övertog tidningsutgivningen, vilket även medgav en stilla ökning av olika kringprodukter med Bamse-motiv. Seriernas teman utvecklades till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde han sig även av sin svenske spöktecknare Bo Michanek i Malmö. I mitten av 1980-talet blev Bamse Sveriges största serietidning sett till upplaga per nummer.

Ålderdom

"Bamses värld" (1998–) på Kolmårdens djurpark.

1990 pensionerade sig Rune från tidnings- och filmproduktion och började skriva och måla bilderböcker med Bamse-figurerna. Flera år efter officiellt avslutat serieskapande började han skriva nya seriemanus att lämna efter sig för att tecknas upp och tryckas postumt, det blev totalt 61 sådana post mortem-berättelser, som alla illustrerades av andra tecknare och publicerades i Bamse efter hans död. De sista åren av sitt liv lade han stor del av sin energi på att utveckla Bamses Värld, som öppnade 1998 på Kolmårdens djurpark.

Familj

Runes familj var även de mycket inblandade i Bamsetidningens och -filmernas produktion. Inte minst under åren 1982 till 1990, då familjeföretaget Rune A-serier producerade tidningen från familjens hem i Viken.

Flera av karaktärerna i Bamseserien är uppkallade efter medlemmar av familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria gav namn åt Bamses båt och mamma, hustrun Maivor åt Bamses dotter Nalle-Maja (som enligt fiktionen var tänkt att heta Nalle-Majvor innan Brummelisa föreslog den aktuella kortformen) och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Familjen bestod av ytterligare två söner; Dan och Pål.

Bamses farmor och mormor är namngivna efter Andréassons egen farmor respektive mormor: Augusta Beata och Anna-Cilla.

Produktion

Tecknade serier

"Lasse och Lena från Legoland" (1963), reklamserie. © Rune Andréasson
"Habibu" (1973), biserie i Bamse. © Rune Andréasson
Publiceringsår Verk Serieform Ev. medarbetare
1944–1967 "Brum" ("Äventyr bland djuren") Veckostrippar
1949–1960 "Teddys äventyr" Album; serietidningsserier; dagsstrippar
1950–1951 "Tant Ellens dansskola" Veckostrippar manus: Ellen Bergman
1951–1972 "Lille Rikard och hans katt" Söndagssidor
1954–1955 "Nicke Bock" Dubbelstrippar (var 3:e vecka)
1955 "Kalle Bolund" Reklamseriehäfte
1956 "Pricken som julklappshund" Serietidningsserie i Tuff och Tuss nr 12/1956
1958 "Berättelsen om Jona" Religiös serieföljetong
1959 "Berättelsen om Noa" Religiös serieföljetong
1958–1960 "Nalle ritar och berättar" Antologiserie i söndagssideformat
1959 "Puck" Biserie i Teddy. Debut i "Nalle ritar och berättar"
1959 "Joe" Biserie i Teddy. Debut i "Nalle ritar och berättar"
1959 "Uhuu" Biserie i Teddy. Debut i "Nalle ritar och berättar"
1959, 1975 "Rulle och Maja" Biserie i Teddy (1959) och Bamse (1975). Debut i "Nalle ritar och berättar"
1962 "Pojken och bergatrollet" och "Akke Lapp och Gråben" Serietidningssserier i Sagoserien nr 79
1963–1974 "Pellefant" Serietidningsserier ill: delvis Gösta Gummesson/Georges Bessis
1963 "Lasse och Lena från Legoland" Reklamannonsserier
1966–1998 "Bamse" Liggande veckosidor; serietidningsserier ill: delvis Francisco Tora/Bo Michanek
1973–1975 "Habibu" Biserier i tidningen Bamse
Postumt:
2001–2015 "Post Mortem" ("Bamse") Serietidningsserier ill: Tony Cronstam/Kenneth Hamberg/Lars Bällsten/Andreas Qassim/Adam Blomgren
2008 "Trumpo", "Mick" och "Kisse Katt" Appendix till Bamsebiblioteket nr. 25
2010 "Teddys äventyr" Biserier i Bamses äventyr nr. 29-30

Filmografi

Rune Andréasson under arbetet med tv-serien "Nalle ritar och berättar" (1950-tal).

Skådespelare

  • 1948 – "Musik i mörker" (busgrabben Evert)
  • 1948 – "Soldat Bom" (rekryt Lillebror)
  • 1948 – "Hamnstad" (swingpjatt på danshak)

Okrediterad animatör

  • 1951 – "Sommarlek"

Manusförfattare och animatör

Bilderboksproduktion

"Murre"

Utgivna av Åhlén & Åkerlunds förlag

  • "Murre som inte ville bo hemma" (1962)
  • "Murre som inte ville äta glass" (1963)
  • "Murre som inte ville vara indian" (1964)
  • "Murre som inte ville vara sjöman" (1965)

Kärnan-böckerna

Utgivna av Kärnan

  • "Lille Uncas" (1963)
  • "Brum" (1963)
  • "Joe på lejon-jakt" (1963)
  • "Kisse Katt" (1963)

"Pellefant-serien"

Utgivna av Williams förlag

  • "Pellefant på äventyr" (1966)
  • "Pelle Jöns" (1966)
  • "Pelle Jöns och Lill-Jumbo" (1966)
  • "Lille-Nalles ballongfärd" (1966)
  • "Nallarna går till sjöss" (1966)
  • "Pellefant och sjöhäxans skatt" (1967)
  • "Lille-Nalle reser ut i världen" (1967)
  • "Pelle Jöns och Lille-Nalle" (1967)
  • "Pellefant sköter en lantgård" (1970)
  • "Pellefant som brandsoldat" (1971)
  • "Lille-Nalles godnattsagor" (1971)
  • "Pellefant fångar lakritstrollet" (1972)
  • "Pellefant och julklappstjuven" (1973)

"Bamse"

Utgivna av Kärnan, om inget annat anges

  • "Bamse sagobok" (1968)
  • "Bamse och sjörövarna" (1971)
  • "Bamse och lejonet" (1971)
  • "Bamse i Vilda Västern" (1971)
  • "Bamse åker till månen" (1971)
  • "Bamse och den lilla åsnan" (1992)
  • "Bamse i Trollskogen" (1992)
  • "Brum och Filiokus" (1994)
  • "Teddy går vilse i natten" (1994)
  • "Nalle-Maja och dunderhonung" (1994)
  • "Brumma och tigern" (1994)
  • "Bamse och regnbågsnuttarna" (1997, musiksaga utgiven av Egmont Music)
  • "Mini-Hopp på cirkus" (1997)
  • "Mini-Hopp i Sagolandet" (1997)
  • "Mini-Hopps födelsedag" (1997)
  • "Mini-Hopp som sjörövare" (1997)
  • "Bamse och Bronto" (2001)
  • "Bamse och lyckans dörr" (2002)

Priser och utmärkelser

Rune Andréasson med sin Adamson-statyett, fotograferad 1973.
Frimärke med "Bamse". Gravör: Majvor Franzén. Ingår som en av fyra motiv i utgivningen Svenska serier (1980).
  • Hedersomnämnande i RKO-Radio Films och Filmjournalens Nils Holgersson-tävling 1947
  • Adamsonstatyetten 1969
  • 91:an-stipendiet 1979
  • Hedersdiplom i samband med Stora Journalistpriset 1979
  • Julfrimärke från Postverket 1980
  • Juryns specialpris vid Golden Gate-festivalen 1981
  • Sjösalapriset 1990
  • Årets folkbildare 1990 (genom Skalman)
  • Eldh-Ekblads Fredspris 1993
  • Unghunden 1994
  • Årets företagare i Höganäs 1995
  • Miljöpartiets freds- och miljöpris 1997

Postumt:

Guldskivor:[5]

  • 1980-tal – "Bamse – världens starkaste björn", utgiven 1973
  • 11 dec 1996 – "Bamse i trollskogen", utgiven 1992
  • 20 feb 1998 – "Bamse och den lilla åsnan", utgiven 1993
  • 20 feb 1998 – "Bamse och regnbågs-nuttarna", utgiven 1996

Utställningar

"Bamse"-utställning på Seriegalleriet 2007.

Postumt:

  • "Bamse", Seriegalleriet 6–31 dec 2003 (mestadels tuschade Bamse-sidor)
  • "Bamses läsrum", Vikens bibliotek 28 okt 2006– (variant på Höganäs-utställningen 1998–2005)
  • "Bamse", Seriegalleriet 8 sep–10 okt 2007 (mestadels omslag)
  • "Bamse i Trollskogen", Seriegalleriet 12 april–14 maj 2008 (filmteckningar)
  • "Bamse och den lilla åsnan", Seriegalleriet 25 april–27 maj 2009 (filmteckningar)
  • "Brum", Seriegalleriet 17 oktober–18 november 2009 (serieoriginal och illustrationer)
  • "Bamse – De första färgfilmerna", Seriegalleriet 19 mars–13 april 2011 (filmteckningar)
  • "Bamses värld", Bovilgården 29 mars–4 augusti 2013 (filmteckningar m.m.)
  • "Bamse 50 år", Seriegalleriet 16 jan-10 feb 2016 (veckoseriesidor)

Mer om Rune Andréasson

Recensioner

  • T. Ljungberg: Rikard och hans katt (Arbetet 1973-11-24)
  • Rasmus Gran: "Bamsebiblioteket volym 1" (Bild & Bubbla nr 1/2001)
  • Mats Nordström: "Bamsebiblioteket volym 2 och 3" (B&B nr 2/2002)
  • David Haglund: "Bamsebiblioteket 4" (B&B nr 4/2002)
  • Peter Nilsson: "Bamse-biblioteket volym 5, 6 och 7" (B&B nr 2/2003)
  • Maria Sundkvist: "Bamsebiblioteket – Så började det volym 2" (B&B nr 1/2005)
  • Jimmy Wallin: "Bamse DVD 1-3. Bamse och den flygande mattan, Bamse och den lilla åsnan, Bamse i trollskogen" (B&B nr 3-4/2005)
  • Karl-Erik Lindkvist: "Bamse 1966–1970: Den kompletta veckoserien" (webbrecension oktober 2008)

Externa länkar

Fotnoter

  1. Hegerfors 1978, s. 37: "– 1951 träffade jag Walt Disney i Köpenhamn och erbjöds att arbeta för honom i Skandinavien. Jag tackade nej. Men hade han velat ha mej i Hollywood, skulle jag ha skrikit ja!"
  2. Bulls Magazine 1929–1994, "Ebbe, Fantomen & Semic"
  3. "Svenska Urhunden 2001", (serieframjandet.com 2001-05-26).
  4. "Urhunden 2004 Gunnar Lundkvist Klas Katt går till sjöss", (serieframjandet.se, odaterat).
  5. "Ny guldskiva för Bamse-saga", Helsingborgs Dagblad 1997-04-10; Svenska IFPI, "Guld & Platina".


företrädare
Pellefants ordinarie omslagstecknare
1965–1974
efterträdare
Gil Johansen
företrädare
Ove Lundgren
Pellefants ansvarige utgivare
1975–1983
efterträdare
Seved Söderström
företrädare
Gia Bladh
Bamses (chef)redaktör
1977–1990
efterträdare
Jan Magnusson
företrädare
Bamses ordinarie omslagstecknare
1973–1992
efterträdare
Bo Michanek