Bovil

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Fil:Bovil.gif
Bo Vilson alias Bovil.
© 1992 Björn Vilson och Carlsen/if.

Bovil, egentligen Bo Vilson (1910–1949). Svensk konstnär, illustratör, serieskapare och en av pionjärerna när det gäller äventyrsserier i Sverige.


Biografisk översikt

Bo Vilson föddes den 16 september 1910 på Kungsholmen i Stockholm. Bo var det andra barnet av tre (de andra var storasystern Dagny och lillebrodern Sten) till Ellen och Gustaf Vilson. Fadern fick efter ett par år jobb i Södertälje där Bo kom att växa upp. Uppmuntrad av systern Dagny fick han tidigt intresse för att teckna. I tonåren fick han en hermodskurs i teckning och målning av sin mor Ellen.

1929 flyttade familjen tillbaka till Stockholm. Där tecknade Bo kroki på Konstakademin. För att göra sin far till viljes tog han, efter studentexamen, jobb som fabriksarbetare. Efter ett halvår blev han inkallad vid Fältjägarregementet (I5) Östersund. Där blev han populär med karikatyrer av såväl befäl som värnpliktiga. Väl tillbaka i Stockholm gjorde han kometkarriär som reklamtecknare. 1933 fick han anställning i Göteborg och året efter träffade han där sin blivande fru Anna. De gifte sig 1935 och första sonen Björn föddes 1937. 1940 föddes den andre sonen, Kaj. 1942 bosatte de sig i Värmland där tredje sonen Gunnar föddes 1943. 1949 reste familjen till Italien. Bovils hälsa sviktade och han opererades, men avled den 7 december, 39 år gammal. 1950 föddes den fjärde sonen Dag. 1

Bland Bovils serier kan nämnas "Flygkamraterna" i FiB (start 1941), "Göingehövdingen" i Allt för Alla (1942), "Fältskärns Berättelser" i Levande Livet (1942), "Tusen och en Natt" i Vecko-Revyn (1942) och "Harald Handfaste" i Året Runt (1946).

Index över Bo Vilsons seriepubliceringar

  • "Flygkamraterna", serie i Folket i Bild]]. Eget manus. Först tvåradig på halvsida, från 45/1943 helsida. Färg.
    • "Flygkamraterna i inkariket": 2/1941–20/1942, s 1–67
    • "Flygkamraterna i Afrika": 21/1942–23/1944, s 67–168. Album 1943, s 73–89, s 96–118
    • "Flygkamraterna i Atlantis": 24/1944–37/1945, s 1–64
    • "Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada": 38/1945–53/1945, s 65–79
  • "Fältskärns berättelser", serie i Levande Livet. Manus av Kåbeson efter Zacharias Topelius romansvit. Först uppslag i färg, mot slutet tvåradigt i svart-vitt.
    • "Konungens ring": 10/1942–40/1942, s 1–31
    • "Svärdet och plogen": 41/1942–52/1942, s 32–43
    • "Eld och vatten": 1/1943–20/1943, s 44–63
    • "Rebell mot sin lycka":2 1/1943–38/1943, s 64–81
    • "Häxan": 39/1943–48/1943 (utom 44 och 46), s 82–89
    • "Majniemi slott": 49/1943–2/1944, s 90–95
    • "De blå": 3/1944–16/1944 (utom 4), s 96–108
    • "Flyktingen": 17/1944-–27/1944, ss 109-–119
    • "Skuggan av ett namn": 28/1944–35/1944, 120–127
(Ett urval av de första tre berättelserna gavs ut som Illustrerade Klassiker nr 200, 1969: "Riddaren och häxan".)
  • "Göingehövdingen", serie i Allt (för alla denna vecka). Svart-vitt. Manus av Geson efter C. Agust Cederborgs roman. Serien berör första hälften av romanen och löper från 28/1942 till 51–52/1942, s 1–25.
Ur "Tusen och en natt" av Bo Vilson. © upphovsmannen.
  • "Tusen och en natt", serie i Vecko-Revyn. Färg. Första episoden 2/3-sida, sedan helsida.
    • "Introduktion och Sagan om Bedina den sköna danserskan": 16/1944–47/1944, s 1–32. Album 1945, s 1–31
    • "Alladin och den underbara lampan": 48/1944–15/1945, s 33–53. Boken om Bovil 1992, s 33–53
    • "Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna": 16/1945–47/1945, s 54–85. Album 1946, s 54–85. Sidorna 76 och 77 är ihopredigerade.
    • "Sinbad Sjöfararen": 48/1945–27/1946, s 86–117. Album 1947, s 86–117
    • "Sagan om Uns Alvadjud och vesirens dotter Saad": 28/1946–38/1946, s 118–127
    • "Ali-Baba och de fyrtio rövarna": 39/1946–2/1947, s 128–143
    • "Trollhästen": 3/1947-20/1947, s 144–161
    • "Prins Bedr Basim och prinsessan Djauhara": 21/1947–14/1948, s 162-206
    • "Prins Ahmed och fén Peribanu": 15/1948–38/1948, s 207–230
    • "Sagan om Saif-el-Muluk och Badiat-el-Djemal": 39/1948–8/1949, s 231–251
    • "Den late Abu Mohanned": 9/1949–19/1949, s 252–262
    • "Hussein och Ayesha": 20/1949–25/1949, s 263–268
    • "Den sovande som blev väckt": 26/1949–37/1949, s 269–277, s 279–281
    • "Skolflickaren Maruf": 38/1949–50/1949, s 282–294
  • "Harald Handfaste", serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Arne Bornebusch. Första avsnittet, som handlar om kampen mot fogden von Dotzen, gick från 1/1946 till 15/1947, sidorna 1–53. 1946 års årgång omfattade endast 38 nummer. Nästa episod, om Harald Handfaste och Engelbrekt, gick från 16/1947 till 23/1947, sidorna 54 till 61.
  • "Sinuhe egyptiern", serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Carl Wästfelt efter Mika Waltaris roman. Serien anknyter till den första tredjedelen av romanen. Serien fanns med mellan 24/1950 och 51–52/1950. Sidorna numrerade 12, 28, 29, 30 saknas.

Samlingsutgåvor

"Boken om Bovil: En serietecknande konstnär", författad av sonen Björn Vilson, utkom 1992 och innehåller många av konstnärens serier och illustrationer.

Utställningar

I början av 90-talet hade man på Seriemuseet i Köninge (Ullared) en utställning om Bo Vilson. En artikel om detta finns i Bild och Bubbla nr 2/1990 s 32–33. Se "Bovil: en svensk serieklassiker".

Kuriosa

  • En av hans lumparkompisar som tillägnades en karrikatyr, var skalden Erik Lindegren.
  • Jobbade som lärare i illustration på Berghs, där han bland andra hade Charlie Bood och Eugen Semitjov som elever.

Läs mer

Fotnot

1.Källa: Björn Vilson: "Boken om Bovil", Carlsen/if 1992. ISBN: 91-510-6547-9.

Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Bovil&oldid=68527"