Skillnad mellan versioner av "Cain"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m (bild)
Rad 26: Rad 26:


==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk publicering==
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk publicering==
Cain har förekommit i några svenska översättningar av DC:s skräckserier, t.ex. i tidningen ''[[Mysterie-Serier]]''. Han förekommer även i den svenska utgåvan av humortidningen ''[[Plop!]]''.
Cain har förekommit i några svenska översättningar av DC:s skräckserier, t.ex. i tidningen ''[[Mysterie-Serier]]'' och under titeln "[[Det okända]]" i ''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]''. Han förekommer även i den svenska utgåvan av humortidningen ''[[Plop!]]''.


Tidiga avsnitt av Gaimans "Sandman" där Cain medverkar har publicerats i den svenska serietidningen ''[[Inferno (svensk serietidning)|Inferno]]''.
Tidiga avsnitt av Gaimans "Sandman" där Cain medverkar har publicerats i den svenska serietidningen ''[[Inferno (svensk serietidning)|Inferno]]''.

Versionen från 26 december 2011 kl. 22.50

Cain tecknad av M.W. Kaluta på omslaget till Mysterieserier nr 1/1983. © DC Comics/Semic.

Cain är en seriefigur i DC:s universum. Han började sin bana som berättarröst och comic book host i skräckantologitidningen House of Mystery i slutet av 1960-talet och dök senare även upp i serier som "Swamp Thing" och "Blue Devil". I slutet av 1980-talet tog Neil Gaiman över figuren och gjorde honom till en fast bifigur i sin "Sandman".

Cain skapades av Bob Haney, Jack Sparling och Joe Orlando, och framträdde för första gången i tidningen House of Mystery nr 175 (juli–augusti 1968).


Historik

Under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal lanserade DC Comics sin "mystery line", ett antal skräckserietidningar inspirerade av EC Comics klassiska utgivning på 1950-talet (men inte lika blodiga eftersom "lämplighets-märkningen" Comics Code fortfarande var något som räknades). Liksom hos EC var DC:s skräcktidningar antologier som presenterades av olika "comic book hosts". Cain stod värd för skräcktidningen House of Mystery från och med nummer 175 (1968). Han blev populär hos läsarna och året därpå introducerades Cains bror Abel i DC Special nr 4 (juli–september 1969), varefter han blev värd för House of Mysterys systertidning House of Secrets i och med nummer 81 (augusti–september 1969).

Idén gick ut på att House of Mystery och House of Secrets var riktiga hus, där Cain och Abel var ett slags fastighetsskötare och berättade olika rysare för läsarna. Cain var en senig, retsam och lätt sadistisk storebror, medan Abel var fetlagd, nervös och harig. Abel behandlades heller aldrig väl av Cain och skaffade sig efter ett tag en fantasivän som han kallade för "Goldie". Cain å sin sida hade sitt eget husdjur, gargoylen Gregory.

Vanligtvis skötte de presentationerna av serierna på egen hand, men ibland hälsade de på i varandras titlar. De mötte också varandra såväl som andra comic book hosts i DC:s övriga skräckpublikationer. Senare avslöjades det att värdinnan Eve från DC:s Secrets of Sinister House och Weird Mystery Tales var brödernas kusin. På brevsidan Weird Mystery Tales nr 3 förklarade emellertid kollegan Destiny att Cain, Abel och Eve inte var identiska med de bibliska Kain, Abel och Eva.

Cain, Abel och Eve var tillsammans även värdar för tidiga nummer av Secrets of Haunted House innan Destiny tog över värdskapet för tidningen. (Cain och Eve och i viss mån Abel brukade dock fortsätta att hälsa på i tidningen och reta Destiny för att han var så trist.) Humoristiska versioner av Cain, Abel och Eve var dessutom värdar för DC:s humortidning Plop!. House of Mystery lades ner 1983 och strax därefter gick House of Secrets (tillsammans med The Witching Hour upp i Unexpected, varefter tidningen helt lades ner.

I Alan Moores Swamp Thing nr 33 (1985) framträder Cain och Abel som ett slags "rådgivare" till Swamp Things flickvän Abby Cable i en dröm. Här etableras att Cain och Abel är en form av levande drömmar samt att Cain med jämna mellanrum tar livet av Abel (inspirerad av deras bibliska förebilder) varefter Abel återuppstår varje gång. Dessa idéer skulle senare bli något av figurernas grundpelare när de dök upp i Neil Gaimans "Sandman" några år senare. Under 1986 blir bröderna under en kort period bifigurer i superhjälteserien "Blue Devil" och samma år gör de ytterligare ett par framträdanden i "Swamp Thing".

I Neil Gaimans "Sandman" 1989 dyker Cain och Abel (och flera andra av DC:s comic book hosts) åter upp i rollen som drömherren Dreams tjänare i Drömriket (The Dreaming). Här avslöjas det att bröderna har agerat historieberättare i folks drömmar under alla de år som Dream suttit fängslad och varit frånvarande från sitt rike. Det etableras också att husen House of Mystery och House of Secrets är belägna i Drömriket (tidigare hade det påståtts att husen låg på en öde hed i Kentucky i den verkliga världen, vilket förstås också kan vara sant). Under åren har Cain blivit allt grymmare och tar livet av Abel med alltmer utstuderade och sadistiska metoder. Abel har å sin sida blivit mer nervös och underdånig och lider av enorma stamningsproblem (utom när han berättar sina historier). Senare i serien antyds det att bröderna trots allt kan vara identiska med sina bibliska namner, alternativt drömversioner av eller rentav förebilder till dessa. Framför allt är de arketyper för den förste mördaren och det första offret.

I Sandman-spinoffen "The Dreaming" (1996–2001) medverkar Cain och Abel både som bifigurer och huvudpersoner. I The Dreaming Special nr 1 (1998) har Abel slutligen tröttnat på Cains övergrepp och drar honom inför rätta, varefter Cain tvingas lämna the Dreaming. Det visar sig dock att människorna i den verkliga värden blir aggressiva och våldsamma när Cain och Abel inte agerar ut sina agressioner i deras drömmar. Cain återvänder till Abel och balansen återställs, vilket även Abel tycks vara nöjd med.

Cain och Abel är idag främst en del av DC:s vuxenetikett Vertigo, men existerar fortfarande i DC:s reguljära universum och har t.ex. dykt upp i Resurrection Man nr 18 (1998). Både Cain och Abel gör ett kort gästspel i Vertigos nya House of Mystery nr 1 (2008). De medverkar däremot inte i den nya House of Secrets-tidningen från Vertigo som gavs ut 1996–99.

Mini sverige.gif Svensk publicering

Cain har förekommit i några svenska översättningar av DC:s skräckserier, t.ex. i tidningen Mysterie-Serier och under titeln "Det okända" i Fantomen. Han förekommer även i den svenska utgåvan av humortidningen Plop!.

Tidiga avsnitt av Gaimans "Sandman" där Cain medverkar har publicerats i den svenska serietidningen Inferno.

Se även


Första framträdande: House of Mystery nr 175 (juli–augusti 1968)