Skillnad mellan versioner av "Marvel Method"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m
(Från grovskiss till fungerande historia.)
 
(En mellanliggande version av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Serietermer]]
[[Kategori:Serietermer]]
I amerikansk produktion av [[superhjälte]]serier är det ofta vanligt att man tecknar serien utan att manuset är helt färdigskrivet. [[Manusförfattare]]n gör då en grovskiss av historien(en s.k. ''plot''), varefter [[tecknare]]n tar vid och gör sidlayouter och bilder. Därefter skriver författaren den faktiska dialogen så att den stämmer till bilderna, och till slut går sidorna ofta till en speciell [[tuschare]] och en [[textare]]. Detta produktionssätt brukar gå under beteckningen '''"The Marvel Method"''', då det utvecklades av förlaget [[Marvel Comics]]' pionjärer [[Stan Lee]], [[Jack Kirby]] och [[Steve Ditko]] under 1960-talet. Denna metod möjliggjorde för Lee att skriva en mängd titlar samtidigt under sin storhetstid, vilket lade grunden för Marvels succé.
I amerikansk produktion av [[superhjälte]]serier är det ofta vanligt att man tecknar serien utan att manuset är helt färdigskrivet. [[Manusförfattare]]n gör då en grovskiss av historien (en s.k. ''plot''), varefter [[tecknare]]n tar vid och gör sidlayouter och bilder, och åtminstone under 60-talet utvecklar grovskissen till en fungerande historia. Därefter skriver författaren den faktiska dialogen så att den stämmer till bilderna, och till slut går sidorna ofta till en speciell [[tuschare]] och en [[textare]]. Detta produktionssätt brukar gå under beteckningen '''"The Marvel Method"''', då det utvecklades av förlaget [[Marvel Comics]]' pionjärer [[Stan Lee]], [[Jack Kirby]] och [[Steve Ditko]] under 1960-talet. Denna metod möjliggjorde för Lee att skriva en mängd titlar samtidigt under sin storhetstid, vilket lade grunden för Marvels succé.


Produktionssättet har kritiserats för att åsidosätta historiernas, berättarrytmens och särskilt dialogens betydelse, framför allt då många senare författar-/tecknarsamarbeten inte varit lika lyckade som Lee/Kirby eller Lee/Ditko (vilka allmänt anses ha lyckats väldigt bra med metoden).  
Produktionssättet har kritiserats för att åsidosätta historiernas, berättarrytmens och särskilt dialogens betydelse, framför allt då många senare författar-/tecknarsamarbeten inte varit lika lyckade som Lee/Kirby eller Lee/Ditko (vilka allmänt anses ha lyckats väldigt bra med metoden).  
Rad 7: Rad 7:


Idag är det vanligare att man låter manuset bli färdigskrivet (av en eller flera författare) innan det skickas till tecknaren, vilket innebär att det i högre grad styr tecknarens arbete. "The Marvel Method" lever dock kvar till viss del, främst hos Marvel, men även hos andra förlag.
Idag är det vanligare att man låter manuset bli färdigskrivet (av en eller flera författare) innan det skickas till tecknaren, vilket innebär att det i högre grad styr tecknarens arbete. "The Marvel Method" lever dock kvar till viss del, främst hos Marvel, men även hos andra förlag.
{{stub}}

Nuvarande version från 13 juni 2017 kl. 20.04

I amerikansk produktion av superhjälteserier är det ofta vanligt att man tecknar serien utan att manuset är helt färdigskrivet. Manusförfattaren gör då en grovskiss av historien (en s.k. plot), varefter tecknaren tar vid och gör sidlayouter och bilder, och åtminstone under 60-talet utvecklar grovskissen till en fungerande historia. Därefter skriver författaren den faktiska dialogen så att den stämmer till bilderna, och till slut går sidorna ofta till en speciell tuschare och en textare. Detta produktionssätt brukar gå under beteckningen "The Marvel Method", då det utvecklades av förlaget Marvel Comics' pionjärer Stan Lee, Jack Kirby och Steve Ditko under 1960-talet. Denna metod möjliggjorde för Lee att skriva en mängd titlar samtidigt under sin storhetstid, vilket lade grunden för Marvels succé.

Produktionssättet har kritiserats för att åsidosätta historiernas, berättarrytmens och särskilt dialogens betydelse, framför allt då många senare författar-/tecknarsamarbeten inte varit lika lyckade som Lee/Kirby eller Lee/Ditko (vilka allmänt anses ha lyckats väldigt bra med metoden).

Andra, som John Byrne, anser att "the Marvel Method" är att föredra framför att teckna efter färdiga manus, eftersom han anser att de flesta serieförfattare saknar det visuella tänkande som krävs för att styra bildberättandet.

Idag är det vanligare att man låter manuset bli färdigskrivet (av en eller flera författare) innan det skickas till tecknaren, vilket innebär att det i högre grad styr tecknarens arbete. "The Marvel Method" lever dock kvar till viss del, främst hos Marvel, men även hos andra förlag.