Skillnad mellan versioner av "Nionde konstformen"
Wakuran (diskussion | bidrag) |
Wakuran (diskussion | bidrag) (+Övriga åtta konstformer) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Uttrycket syftar på uppfattningen att det fanns sju klassiska, etablerade former av (bild)konst (såsom arkitektur, skulptur, måleri, grafik, m.m.), när det tillkom två "nya", ungefär samtidigt kring sekelskiftet 1900, nämligen film och tecknade serier. Dessa två räknas då alltså som den åttonde och nionde. Uttrycket infördes mellan 1964 och 1967 i en artikelserie av [[Morris]] och [[Pierre Vankeer]] i tidningen ''[[Spirou (tidning)|Spirou]]'' <ref>[http://bdoubliees.com/journalspirou/redactionnel/s9art.htm BD Oubliées-com - 9ème art] index (franska)</ref>, dock möjligen inspirerat av en serie artiklar av filmteoretikern [[Claude Beylie]] som i tidningen ''Lettres et Médecins, supplément littéraire de La Vie médicale'' under 1964 skrivit en artikel om "den nionde konstformens" förtjänster,<ref>[http://www.mundo-bd.fr/?p=3370 Mundo BD - Le calcul des intégrales] - artikel av Didier Pasamonik (franska)</ref> och populariserades 1971 av den franske litteraturvetaren [[Francis Lacassin]] i hans essä "[[Pour un neuvième art: La bande dessinée]]" (''= ung. "För en nionde konst: den tecknade serien"''). | Uttrycket syftar på uppfattningen att det fanns sju klassiska, etablerade former av (bild)konst (såsom arkitektur, skulptur, måleri, grafik, m.m.), när det tillkom två "nya", ungefär samtidigt kring sekelskiftet 1900, nämligen film och tecknade serier. Dessa två räknas då alltså som den åttonde och nionde. Uttrycket infördes mellan 1964 och 1967 i en artikelserie av [[Morris]] och [[Pierre Vankeer]] i tidningen ''[[Spirou (tidning)|Spirou]]'' <ref>[http://bdoubliees.com/journalspirou/redactionnel/s9art.htm BD Oubliées-com - 9ème art] index (franska)</ref>, dock möjligen inspirerat av en serie artiklar av filmteoretikern [[Claude Beylie]] som i tidningen ''Lettres et Médecins, supplément littéraire de La Vie médicale'' under 1964 skrivit en artikel om "den nionde konstformens" förtjänster,<ref>[http://www.mundo-bd.fr/?p=3370 Mundo BD - Le calcul des intégrales] - artikel av Didier Pasamonik (franska)</ref> och populariserades 1971 av den franske litteraturvetaren [[Francis Lacassin]] i hans essä "[[Pour un neuvième art: La bande dessinée]]" (''= ung. "För en nionde konst: den tecknade serien"''). | ||
==Kuriosa== | |||
De övriga åtta konstformerna brukar anses vara: | |||
*1. Arkitektur | |||
*2. Skulptur | |||
*3. Målning | |||
*4. Musik | |||
*5. Poesi | |||
*6. Dans | |||
*7. Film | |||
*8. Television, alt. Drama, alt. Fotografi | |||
==Se även== | ==Se även== | ||
* [[Serier]] | * [[Serier]] | ||
Versionen från 15 oktober 2011 kl. 02.06
De tecknade serierna brukar även kallas för den nionde konstformen.
Uttrycket syftar på uppfattningen att det fanns sju klassiska, etablerade former av (bild)konst (såsom arkitektur, skulptur, måleri, grafik, m.m.), när det tillkom två "nya", ungefär samtidigt kring sekelskiftet 1900, nämligen film och tecknade serier. Dessa två räknas då alltså som den åttonde och nionde. Uttrycket infördes mellan 1964 och 1967 i en artikelserie av Morris och Pierre Vankeer i tidningen Spirou [1], dock möjligen inspirerat av en serie artiklar av filmteoretikern Claude Beylie som i tidningen Lettres et Médecins, supplément littéraire de La Vie médicale under 1964 skrivit en artikel om "den nionde konstformens" förtjänster,[2] och populariserades 1971 av den franske litteraturvetaren Francis Lacassin i hans essä "Pour un neuvième art: La bande dessinée" (= ung. "För en nionde konst: den tecknade serien").
Kuriosa
De övriga åtta konstformerna brukar anses vara:
- 1. Arkitektur
- 2. Skulptur
- 3. Målning
- 4. Musik
- 5. Poesi
- 6. Dans
- 7. Film
- 8. Television, alt. Drama, alt. Fotografi
Se även
Fotnoter
- ↑ BD Oubliées-com - 9ème art index (franska)
- ↑ Mundo BD - Le calcul des intégrales - artikel av Didier Pasamonik (franska)
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
