Skillnad mellan versioner av "Rodolphe Töpffer"
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (Större thumb) |
||
| (4 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serieskapare | {{DEFAULTSORT:Töpffer, Rodolphe}} | ||
[[Kategori:Schweiziska serieskapare | [[Kategori:Serieskapare]] | ||
[[Kategori:Skribenter och teoretiker | [[Kategori:Schweiziska serieskapare]] | ||
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]] | [[Kategori:Skribenter och teoretiker]] | ||
'''Rodolphe Töpffer''' ( | [[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|400px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]] | ||
'''Rodolphe Töpffer''' ([[1799]]–[[1846]]). Schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''de moderna seriernas fader'''. | |||
Töpffer var son till den tysk-schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Geneve, och grundade 1825 en internatskola för pojkar. | |||
==Biografi== | |||
Töpffer var son till den tysk-schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Geneve, och grundade [[1825]] en internatskola för pojkar. | |||
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten. Det var under den här perioden som han skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[tecknade serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier (en typ av litografi). De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom sedermera att ge ut berättelserna i bokform. | Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten. Det var under den här perioden som han skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[tecknade serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier (en typ av litografi). De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom sedermera att ge ut berättelserna i bokform. | ||
Rodolphe Töpffer dog 1846, endast 47 år gammal, men hans bildberättelser samlades senare i en serie böcker betitlade "[[Histoires en Estampes]]". | Rodolphe Töpffer dog [[1846]], endast 47 år gammal, men hans bildberättelser samlades senare i en serie böcker betitlade "[[Histoires en Estampes]]". | ||
==Påverkan på serievärlden== | |||
Töpffers verk var en direkt inspirationskälla för andra tidiga serieskapare som [[Fritz von Dardel]], [[Wilhelm Busch]], [[Georges Colomb]] och [[Cham]]. | Töpffers verk var en direkt inspirationskälla för andra tidiga serieskapare som [[Fritz von Dardel]], [[Wilhelm Busch]], [[Georges Colomb]] och [[Cham]]. | ||
| Rad 16: | Rad 20: | ||
==Töpffer på svenska== | ==Töpffer på svenska== | ||
Töpffers "[[Historie de M. Cryptogame]]" översattes till svenska och publicerades 1847 som "[[Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten]]", vilket, såvitt man vet, är det allra första svenskutgivna [[seriealbum]]et. Töpffer angavs emellertid inte som upphovsman utan kallades på omslaget för '''Jockum Träsnidare'''. | Töpffers "[[Historie de M. Cryptogame]]" översattes till svenska och publicerades [[1847]] som "[[Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten]]", vilket, såvitt man vet, är det allra första svenskutgivna [[seriealbum]]et. Töpffer angavs emellertid inte som upphovsman utan kallades på omslaget för '''Jockum Träsnidare'''. | ||
==Töpffers "histoires en images"== | ==Töpffers "histoires en images"== | ||
''(Reservation gällande årtalen som varierar kraftigt i olika källor. En auktoriserad källa efterlyses.)'' | ''(Reservation gällande årtalen som varierar kraftigt i olika källor. En auktoriserad källa efterlyses.)'' | ||
*"[[Histoire de M. Jabot]]" (skapad 1831, publicerad 1833) | *"[[Histoire de M. Jabot]]" (skapad [[1831]], publicerad [[1833]]) | ||
*"[[ | *"[[Histoire de monsieur Crépin]]" ([[1837]]) | ||
*"[[Les Amours de M. Vieux-Bois]]" (skapad 1831, publicerad 1839) | *"[[Les Amours de M. Vieux-Bois]]" (skapad [[1831]], publicerad [[1839]]) | ||
*"[[Monsieur Pencil]]" (skapad 1831, publicerad 1840) | *"[[Monsieur Pencil]]" (skapad 1831, publicerad [[1840]]) | ||
*"[[Histoire d'Albert]]" (1845) | *"[[Histoire d'Albert]]" ([[1845]]) | ||
*"[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845), utgiven i Sverige under titeln "[[Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten|Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder...]]" (1847) | *"[[Histoire de M. Cryptogame]]" ([[1845]]), utgiven i Sverige under titeln "[[Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten|Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder...]]" ([[1847]]) | ||
*"[[Le Docteur Festus]]" (skapad 1831, publicerad 1846) | *"[[Le Docteur Festus]]" (skapad 1831, publicerad [[1846]]) | ||
*"[[Brutus Calicot]]" (oavslutad) | *"[[Brutus Calicot]]" (oavslutad) | ||
=="Essai de physiognomonie"== | =="Essai de physiognomonie"== | ||
I essän "Essai de physiognomonie" (1845) analyserar och beskriver Töpffer sitt nya sätt att berätta, vilket i praktiken gör Töpffer inte bara till en av de första serieskaparna utan även en av de första [[serieforskning|serieteoretikerna]]. | I essän "[[Essai de physiognomonie]]" ([[1845]]) analyserar och beskriver Töpffer sitt nya sätt att berätta, vilket i praktiken gör Töpffer inte bara till en av de första serieskaparna utan även en av de första [[serieforskning|serieteoretikerna]]. | ||
{{källkoll}} | {{källkoll}} | ||
Nuvarande version från 22 april 2015 kl. 11.12
Rodolphe Töpffer (1799–1846). Schweizisk konstnär och författare som av många anses vara de moderna seriernas fader.
Biografi
Töpffer var son till den tysk-schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Geneve, och grundade 1825 en internatskola för pojkar.
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten. Det var under den här perioden som han skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. tecknade serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier (en typ av litografi). De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom sedermera att ge ut berättelserna i bokform.
Rodolphe Töpffer dog 1846, endast 47 år gammal, men hans bildberättelser samlades senare i en serie böcker betitlade "Histoires en Estampes".
Påverkan på serievärlden
Töpffers verk var en direkt inspirationskälla för andra tidiga serieskapare som Fritz von Dardel, Wilhelm Busch, Georges Colomb och Cham.
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att serierna skapades i slutet av 1800-talet, ungefär vid födelsen för "The Yellow Kid". På senare år har Töpffer fått något av en rennässans, då folk som Scott McCloud, David Kunzle och Doug Wheeler framhållit hans betydelse.
Töpffer på svenska
Töpffers "Historie de M. Cryptogame" översattes till svenska och publicerades 1847 som "Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten", vilket, såvitt man vet, är det allra första svenskutgivna seriealbumet. Töpffer angavs emellertid inte som upphovsman utan kallades på omslaget för Jockum Träsnidare.
Töpffers "histoires en images"
(Reservation gällande årtalen som varierar kraftigt i olika källor. En auktoriserad källa efterlyses.)
- "Histoire de M. Jabot" (skapad 1831, publicerad 1833)
- "Histoire de monsieur Crépin" (1837)
- "Les Amours de M. Vieux-Bois" (skapad 1831, publicerad 1839)
- "Monsieur Pencil" (skapad 1831, publicerad 1840)
- "Histoire d'Albert" (1845)
- "Histoire de M. Cryptogame" (1845), utgiven i Sverige under titeln "Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder..." (1847)
- "Le Docteur Festus" (skapad 1831, publicerad 1846)
- "Brutus Calicot" (oavslutad)
"Essai de physiognomonie"
I essän "Essai de physiognomonie" (1845) analyserar och beskriver Töpffer sitt nya sätt att berätta, vilket i praktiken gör Töpffer inte bara till en av de första serieskaparna utan även en av de första serieteoretikerna.
 
|
Ovanstående stycke eller delar av stycket bör styrkas med angivande av källa.
Se diskussionssidan för mer information. |
