Skillnad mellan versioner av "Serietecknare"
Georges (diskussion | bidrag) (litteratur) |
m (→Se även) |
||
| (5 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serietermer]] | [[Kategori:Serietermer]] | ||
[[Kategori:Serieproduktion]] | |||
'''Serietecknare''' är någon som tecknar eller på annat sätt framställer en serie grafiskt. | '''Serietecknare''' är någon som tecknar eller på annat sätt framställer en serie grafiskt. | ||
| Rad 5: | Rad 6: | ||
[[Bild:Tecknarens-redskap.jpg|thumb|right|300px| Materiel och hur den används. Illustration av Åke Skiöld © Idrottsskolan]] | [[Bild:Tecknarens-redskap.jpg|thumb|right|300px| Materiel och hur den används. Illustration av Åke Skiöld © Idrottsskolan]] | ||
===Arbetsprocessen=== | ===Arbetsprocessen=== | ||
Serieskapande börjar ofta i en idé och ett manus. Serietecknaren tar itu med att göra en grov skiss av serien i sin helhet. I många fall finns det ett på förhand bestämt utrymme för serien; en [[ | Serieskapande börjar ofta i en idé och ett manus. Serietecknaren tar itu med att göra en grov skiss av serien i sin helhet. I många fall finns det ett på förhand bestämt utrymme för serien; en [[stripp]], en sida, åtta eller kanske 20 sidor. | ||
Därefter görs en noggrannare skiss. När allt är färdigt förs teckningarna över till ett tjockare papper, denna överföring kan ske med hjälp av ett ljusbord. På ljusbordets skiva läggs skissen och det tjocka pappret, skissen lyser igenom och serietecknaren tecknar de rätta linjerna med blyerts. När tecknaren är helt nöjd med alla rutorna i serien tuschas teckningen. | Därefter görs en noggrannare skiss. När allt är färdigt förs teckningarna över till ett tjockare papper, denna överföring kan ske med hjälp av ett ljusbord. På ljusbordets skiva läggs skissen och det tjocka pappret, skissen lyser igenom och serietecknaren tecknar de rätta linjerna med blyerts. När tecknaren är helt nöjd med alla rutorna i serien tuschas teckningen. | ||
| Rad 12: | Rad 13: | ||
Delar av, eller rent av hela, teckningsprocessen kan idag göras med datorer som arbetsredskap. | Delar av, eller rent av hela, teckningsprocessen kan idag göras med datorer som arbetsredskap. | ||
{{Citat|"Jag tecknar på schoellerpapper, på vilket man skrapar bort fel med ett skalpellblad och tecknar över på nytt. Jag jobbar med halva sidor i A3-format och tecknar med pensel och tusch — efteråt använder jag en tuschpenna till bakgrunder och finesser. Det är så de flesta arbetar." [[Jean-Claude Mézières]] i Seriefrämjandets medlemstidning nr 3 1976 (Thud 33)}} | |||
Ska serien tryckas i färg överlåter ofta tecknaren ”färgläggningen” åt [[färgläggare]]. | |||
==Se även== | ==Se även== | ||
* [[Mangaka]] | * [[Mangaka_(serieterm)||Mangaka]] | ||
* [[Serieförfattare]] | * [[Serieförfattare]] | ||
* [[Serieskapare]] | * [[Serieskapare]] | ||
| Rad 22: | Rad 25: | ||
==Mer om serieskapande== | ==Mer om serieskapande== | ||
*[[Gunnar Krantz]]: "[[Seriemagi]] – en handledning", [[Optimal press,]] Göteborg 2005. [[ISBN]] 91-88334-95-3. | *[[Gunnar Krantz]]: "[[Seriemagi]] – en handledning", [[Optimal press,]] Göteborg 2005. [[ISBN]] 91-88334-95-3. | ||
*[[Scott McCloud]]: "Serier: den osynliga konsten", [[Medusa]] 1995. ISBN 91-7089-008-0 | |||
Nuvarande version från 1 juli 2020 kl. 09.06
Serietecknare är någon som tecknar eller på annat sätt framställer en serie grafiskt.
I exempelvis USA, där serieproduktionen ibland fungerar efter en löpande band-princip, kan en person vara serietecknare medan en annan är tuschare som renritar blyertsteckningar och lägger till bakgrunder. I Europa är det dock vanligare att en och samma person är både tecknare och tuschare.
Arbetsprocessen
Serieskapande börjar ofta i en idé och ett manus. Serietecknaren tar itu med att göra en grov skiss av serien i sin helhet. I många fall finns det ett på förhand bestämt utrymme för serien; en stripp, en sida, åtta eller kanske 20 sidor.
Därefter görs en noggrannare skiss. När allt är färdigt förs teckningarna över till ett tjockare papper, denna överföring kan ske med hjälp av ett ljusbord. På ljusbordets skiva läggs skissen och det tjocka pappret, skissen lyser igenom och serietecknaren tecknar de rätta linjerna med blyerts. När tecknaren är helt nöjd med alla rutorna i serien tuschas teckningen.
Vid tuschningen kan olika redskap användas; tuschpenna och pensel som doppas i tusch, rörpenna, reservoarpenna eller filtpenna.
Delar av, eller rent av hela, teckningsprocessen kan idag göras med datorer som arbetsredskap.
"Jag tecknar på schoellerpapper, på vilket man skrapar bort fel med ett skalpellblad och tecknar över på nytt. Jag jobbar med halva sidor i A3-format och tecknar med pensel och tusch — efteråt använder jag en tuschpenna till bakgrunder och finesser. Det är så de flesta arbetar." Jean-Claude Mézières i Seriefrämjandets medlemstidning nr 3 1976 (Thud 33) — | |
|
Ska serien tryckas i färg överlåter ofta tecknaren ”färgläggningen” åt färgläggare.
Se även
Mer om serieskapande
- Gunnar Krantz: "Seriemagi – en handledning", Optimal press, Göteborg 2005. ISBN 91-88334-95-3.
- Scott McCloud: "Serier: den osynliga konsten", Medusa 1995. ISBN 91-7089-008-0
