Skillnad mellan versioner av "Conny Burman"
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
OlaHe (diskussion | bidrag) m (→Teckningsläraren: + länk till Strindberg) |
||
| (6 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Övriga kreatörer | {{Faktaruta serieskapare | ||
[[Kategori:Serieskapare | |namn = Conny Burman | ||
[[Kategori:Svenska serieskapare | |bild = Conny Burman.jpg | ||
[[Bild:Karrikatyrer_Burman.jpg| | |bildtext = [[Conny Burman]], kring år 1900. <br>''<small>Fri bild.</small>'' | ||
'''Constantin "Conny" Burman''' (1831 | |||
|född = 1831-01-14 | |||
|födelseplats = [[Stockholm]] | |||
|död = 1912-09-21 | |||
|dödsplats = Stockholm | |||
|fullständigt namn= Johan Fredrik Constantin Burman | |||
|födelsenamn = | |||
|alias = | |||
|land = Sverige | |||
|språk = Svenska | |||
|verk = "[[Karrikatyrer (Burman)|Karrikatyrer]]" | |||
|verk1 = "[[Krumelurer]]" | |||
|verk2 = | |||
|verk3 = | |||
|namnteckning = | |||
}} | |||
{{DEFAULTSORT:Burman, Conny}} | |||
[[Kategori:Övriga kreatörer]] | |||
[[Kategori:Serieskapare]] | |||
[[Kategori:Svenska serieskapare]] | |||
[[Bild:Karrikatyrer_Burman.jpg|thumb|240px|right|[[Conny Burman]]s "[[Karrikatyrer (Burman)|Karrikatyrer 1885]]". Fri källa.]] | |||
'''Constantin "Conny" Burman''' ([[1831]]–[[1912]]), svensk konstnär som även gjorde [[Lista över tidiga svenska serier|tidiga serier]] (vilka han kallade "krumelurer" och "[[karrikatyrer]]"). Tjugofyra seriehäften av Burman gavs ut åren 1866–1894. | |||
==Biografi== | ==Biografi== | ||
Johan Fredrik Constantin Burman förddes den 14 januari 1831 i Stockholm och kallades kort därefter för Conny, det namn han sedan dess är känd under. Föräldrarna var Abraham Johan Burman (1792–1854) och Amalia Staf (1802–1861). Fadern var kamrer vid Riksbanken men är främst känd som konstnär och teckningslärare. Yrkesvalskombinationen gick i arv till sonen som gjorde sina första lärospån på Glasbruksgatan nära Slussen, där han bodde de första tio åren av sitt liv. | |||
Johan Fredrik Constantin Burman förddes den 14 januari 1831 i Stockholm och kallades kort därefter för Conny, det namn han sedan dess är känd under. Föräldrarna var Abraham Johan Burman ( | |||
Connys bästa ämne i skolan var teckning. Nya elementarskolans tillkomst innebar en statushöjning för ämnet. Det var i början av 1800-talet som teckningsämnet dök upp i den svenska skolan. Läroverken var först på plan där undervisningen främst var ett komplement till övningarna i geometri. Termen som då användes var "linearritning på fri hand". Ämnet var från början av tillfällig art i läroverken, men direktionen för Nya elementarskolan beslöt att det skulle bli ett fast ämne. På Connys tid var det två och en halv timme i veckan. Som mycket inspirerande lärare hade han Johan Gustav Köhler, verksam vid skolan i nästan ett halvt sekel. | Connys bästa ämne i skolan var teckning. Nya elementarskolans tillkomst innebar en statushöjning för ämnet. Det var i början av 1800-talet som teckningsämnet dök upp i den svenska skolan. Läroverken var först på plan där undervisningen främst var ett komplement till övningarna i geometri. Termen som då användes var "linearritning på fri hand". Ämnet var från början av tillfällig art i läroverken, men direktionen för Nya elementarskolan beslöt att det skulle bli ett fast ämne. På Connys tid var det två och en halv timme i veckan. Som mycket inspirerande lärare hade han Johan Gustav Köhler, verksam vid skolan i nästan ett halvt sekel. | ||
| Rad 17: | Rad 41: | ||
===Teckningsläraren=== | ===Teckningsläraren=== | ||
De små inkomsterna från ämbetsverken som Conny hade i mitten på 1850-talet gjorde det nödvändigt för honom att söka förtjänster på annat håll. Kontakterna med Carl Johan Boman <nowiki>[föreståndare för Stockholms lyceum]</nowiki> gjorde att han sökte jobb som teckningslärare på Stockholms lyceum, men fick i stället bli sånglärare. Snart använde han också skolans lokaler till en privat ritskola som lockade många elever. Bland lärjungarna till Burman fanns August Strindberg som studerade på Lyceum mellan 1861 och 1867. Burman omnämns i "Tjänstekvinnans son" som den som anförde körerna. Conny Burman var mycket respekterad som teckningslärare för sitt gedigna kunnande. Mellan 1873 och 1880 var han privatlärare för prinsarna Gustaf <nowiki>[sedermera Gustaf V]</nowiki>, Oscar och Carl. | De små inkomsterna från ämbetsverken som Conny hade i mitten på 1850-talet gjorde det nödvändigt för honom att söka förtjänster på annat håll. Kontakterna med Carl Johan Boman <nowiki>[föreståndare för Stockholms lyceum]</nowiki> gjorde att han sökte jobb som teckningslärare på Stockholms lyceum, men fick i stället bli sånglärare. Snart använde han också skolans lokaler till en privat ritskola som lockade många elever. Bland lärjungarna till Burman fanns [[August Strindberg]] som studerade på Lyceum mellan 1861 och 1867. Burman omnämns i "Tjänstekvinnans son" som den som anförde körerna. Conny Burman var mycket respekterad som teckningslärare för sitt gedigna kunnande. Mellan 1873 och 1880 var han privatlärare för prinsarna Gustaf <nowiki>[sedermera Gustaf V]</nowiki>, Oscar och Carl. | ||
Conny hade skaffat sin kompetens som teckningslärare genom studier på Konstakademien. Från 1879 övergick ansvaret för teckningslärarutbildningen på Tekniska skolan som senare ändrade namn till Konstfacksskolan. Conny utarbetade sina egna läromedel såsom "Vägledning till kartitning i skolans tjenst" ( | Conny hade skaffat sin kompetens som teckningslärare genom studier på Konstakademien. Från 1879 övergick ansvaret för teckningslärarutbildningen på Tekniska skolan som senare ändrade namn till Konstfacksskolan. Conny utarbetade sina egna läromedel såsom "Vägledning till kartitning i skolans tjenst" (1895–1897) och "Lärorika och nöjsamma färgöfningar med vattenfärger och kritor" (1898–1901) och bidrog starkt till att utveckla teckningsundervisningen i Stockholms skolor. Han gjorde också betydande insatser för teckningslärarnas ställning genom debattskrifter och en sjukkassa som han var upphov till.{{fotnot|1}} | ||
===Konstnären och serieskaparen=== | ===Konstnären och serieskaparen=== | ||
Conny deltog även i konstdebatten. I slutet av 1884 skrev Ernst Josephson två längre artiklar i ''[[Dagens Nyheter]]'' där han krävde en omfattande reformering av konstutbildningen. Artiklarna innehöll skarpa angrepp på Konstakademien och dess lärare. Conny gav ett mycket välformulerat svar i två långa artiklar i ''Nya Dagligt Allehanda'' den 29/4 och 1/5 1885 där han på punkt efter punkt bemöter Josephson och smular sönder hans argument. Artiklarna undertecknades "F.d. elever vid Fria konsternas akademi" då hans åsikter delades av flera konstnärskamrater till Conny som studerat på akademien. | Conny deltog även i konstdebatten. I slutet av 1884 skrev Ernst Josephson två längre artiklar i ''[[Dagens Nyheter]]'' där han krävde en omfattande reformering av konstutbildningen. Artiklarna innehöll skarpa angrepp på Konstakademien och dess lärare. Conny gav ett mycket välformulerat svar i två långa artiklar i ''Nya Dagligt Allehanda'' den 29/4 och 1/5 1885 där han på punkt efter punkt bemöter Josephson och smular sönder hans argument. Artiklarna undertecknades "F.d. elever vid Fria konsternas akademi" då hans åsikter delades av flera konstnärskamrater till Conny som studerat på akademien. | ||
Lite lättsammare var Connys serietecknande. Han utkom åren | Lite lättsammare var Connys serietecknande. Han utkom åren 1866–1894 varje år, oftast [[julalbum|till jul]], med [[skämtteckningar]] i serieform, betitlade "Karrikatyrer" och "Krumelurer". Därför har han kallats "vår stabilaste serieskapare under 1800-talet".{{källa_behövs}} Mycket av inspirationen kom från [[Wilhelm Busch]] och det finns stora likheter med [[Henning Thulstrup]]s populära karikatyralbum innehållande skildringar ur stockholmslivet. | ||
Conny målade många akvareller varav en och annan fortfarande dyker upp på konstmarknaden. Några av hans alster finns också på Stockholms stadsmuseum. Populära en tid var även hans sotritningar. I samband med det stora sotaremötet i Stockholm 1880 hoppades Conny på god försäljning. I ''[[Söndags-Nisse]]'' konstateras att så inte blev fallet och därmed upphörde Connys produktion; de dog sotdöden. | Conny målade många akvareller varav en och annan fortfarande dyker upp på konstmarknaden. Några av hans alster finns också på Stockholms stadsmuseum. Populära en tid var även hans sotritningar. I samband med det stora sotaremötet i Stockholm 1880 hoppades Conny på god försäljning. I ''[[Söndags-Nisse]]'' konstateras att så inte blev fallet och därmed upphörde Connys produktion; de dog sotdöden. | ||
| Rad 31: | Rad 55: | ||
===Senare privatliv=== | ===Senare privatliv=== | ||
1875 gifte sig Conny med Augusta Olivia Westerholm ( | 1875 gifte sig Conny med Augusta Olivia Westerholm (1845–1918), fosterdotter till en sockerbrukspatron. Hon kallades ofta "Gusten", på senare tid även "Stafva". Ingenstans framkommer annat än att äktenskapet varit lyckligt. Tillsammans tillbringade de mycket tid i skärgården, främst på Dalarö. Conny tillbringade somrarna där ända in i det sista. Luftombytet efter återkomsten till huvuststan vållade enligt Emil Norlander Conny Burmans död den 21 september 1912.{{fotnot|1}} | ||
=="Karrikatyrer", utgivningsfakta== | |||
Det råder skilda uppgifter om hur många "Karrikatyrer" Conny Burman gav ut. | |||
Östen Hedin nämner i citerad festskrift att Burman utkom med seriehäften varje år åren 1866–1894. {{fotnot|1}} | |||
I ''[[Dagens Nyheter]]'' 8/10 1997 berättar [[Olle Dahllöf]] att Conny Burmans "Karrikatyrer" och "Krumelurer" gavs ut i 24 utgåvor åren 1869–1894. | |||
I både Kungliga Bibliotekets databas Regina och nationella biblioteksdatabassystemet Libris finns enbart "Karrikatyrer" nr 1–12 från 1883–94 listade. | |||
[[Olle Dahllöf]] har behandlat Conny som serietecknare i ''[[Dagens Nyheter]]'' 8/10 1997. | ==Mer om Conny Burman== | ||
*[http://www.kb.se/ KB:s] samlingar har mycket mer att berätta om Conny Burman. Förutom allt tryckt material finns några brev och porträtt. Genom sitt breda kontaktnät är han en passande centralgestalt för en skildring av Stockholms kulturliv under senare delen av 1800-talet. Den som vill fördjupa bilden av honom kan först och främst rekommenderas hans tre böcker "Minnen" (1904), "Post Scriptum" (1905) och "Från skvallerbänken" (1907). Biografiska uppgifter om Conny finns även i Herman Hofbergs "Svenskt biografiskt handlexikon" och i "Svenskt konstnärslexikon". Emil Norlander ger ett personligt miniporträtt av Conny i "Dimfigurer ur stockholmslivet" (1919). Alice Rasmussens bok "Det går en oro genom själen–: Strindbergs hem och vistelseorter i Norden" (1997) innehåller några notiser om Connys möten med August Strindberg. | |||
*[[Olle Dahllöf]] har behandlat Conny som serietecknare i ''[[Dagens Nyheter]]'' 8/10 1997. | |||
*<nowiki>[Se även citerade festskrift i sin helhet.]</nowiki> <ref>Östen Hedin: "Karin med banden : personlig festskrift tillägnad Karin Wijkström av vännerna på KB med anledning av hennes pensionering: 1 juni 2007". Stockholm 2007. (Texten citerad och förkortad med upphovsmannens tillstånd. Återgivande får ske med angivande av källa.)</ref> | |||
{{fotn}} | |||
Nuvarande version från 23 januari 2012 kl. 19.48
| Conny Burman | |
 Conny Burman, kring år 1900. Fri bild. | |
| Född: | ∗ 1831-01-14 |
|---|---|
| Födelseplats: | Stockholm |
| Död: | † 1912-09-21 (81 år) |
| Död, ort: | Stockholm |
| Fullständigt namn: | Johan Fredrik Constantin Burman |
| Land: |  Sverige |
| Språk: | Svenska |
| Serier i urval | |
| "Karrikatyrer" | |
| "Krumelurer" | |
Constantin "Conny" Burman (1831–1912), svensk konstnär som även gjorde tidiga serier (vilka han kallade "krumelurer" och "karrikatyrer"). Tjugofyra seriehäften av Burman gavs ut åren 1866–1894.
Biografi
Johan Fredrik Constantin Burman förddes den 14 januari 1831 i Stockholm och kallades kort därefter för Conny, det namn han sedan dess är känd under. Föräldrarna var Abraham Johan Burman (1792–1854) och Amalia Staf (1802–1861). Fadern var kamrer vid Riksbanken men är främst känd som konstnär och teckningslärare. Yrkesvalskombinationen gick i arv till sonen som gjorde sina första lärospån på Glasbruksgatan nära Slussen, där han bodde de första tio åren av sitt liv.
Connys bästa ämne i skolan var teckning. Nya elementarskolans tillkomst innebar en statushöjning för ämnet. Det var i början av 1800-talet som teckningsämnet dök upp i den svenska skolan. Läroverken var först på plan där undervisningen främst var ett komplement till övningarna i geometri. Termen som då användes var "linearritning på fri hand". Ämnet var från början av tillfällig art i läroverken, men direktionen för Nya elementarskolan beslöt att det skulle bli ett fast ämne. På Connys tid var det två och en halv timme i veckan. Som mycket inspirerande lärare hade han Johan Gustav Köhler, verksam vid skolan i nästan ett halvt sekel.
Efter att snabbt ha klarat av studentexamen i Uppsala fortsatte han med kameralexamen som avlades 1853. I januari året därpå avled Connys far och därmed grusades planerna på en hovrättsexamen. Den ekonomiska situationen blev för svår för Amalia som på en liten pension även skulle försörja Connys då sextonåriga sjukliga syster Leontine.
Conny tjänstgjorde vid flera ämbetsverk, bland dessa främst Riksbanken och riksdagens kansli. Liksom fadern blev han så småningom kamrer vid Riksbanken. Det tog flera år innan man som ung tjänsteman i ett ämbetsverk kunde få något förordnande och därmed en försörjning. I början av tjänstgöringen fanns endast ljuspengar att hoppas på, en mindre summa som utbetalades vid jultiden och som i inledningen av Connys ämbetsmannabana ungefär motsvarade värdet av två pund (0,85 kg) talgljus. En inte helt obetydlig summa blev det dock för den som i likhet med Conny arbetade vid flera ämbetsverk.1
Teckningsläraren
De små inkomsterna från ämbetsverken som Conny hade i mitten på 1850-talet gjorde det nödvändigt för honom att söka förtjänster på annat håll. Kontakterna med Carl Johan Boman [föreståndare för Stockholms lyceum] gjorde att han sökte jobb som teckningslärare på Stockholms lyceum, men fick i stället bli sånglärare. Snart använde han också skolans lokaler till en privat ritskola som lockade många elever. Bland lärjungarna till Burman fanns August Strindberg som studerade på Lyceum mellan 1861 och 1867. Burman omnämns i "Tjänstekvinnans son" som den som anförde körerna. Conny Burman var mycket respekterad som teckningslärare för sitt gedigna kunnande. Mellan 1873 och 1880 var han privatlärare för prinsarna Gustaf [sedermera Gustaf V], Oscar och Carl.
Conny hade skaffat sin kompetens som teckningslärare genom studier på Konstakademien. Från 1879 övergick ansvaret för teckningslärarutbildningen på Tekniska skolan som senare ändrade namn till Konstfacksskolan. Conny utarbetade sina egna läromedel såsom "Vägledning till kartitning i skolans tjenst" (1895–1897) och "Lärorika och nöjsamma färgöfningar med vattenfärger och kritor" (1898–1901) och bidrog starkt till att utveckla teckningsundervisningen i Stockholms skolor. Han gjorde också betydande insatser för teckningslärarnas ställning genom debattskrifter och en sjukkassa som han var upphov till.1
Konstnären och serieskaparen
Conny deltog även i konstdebatten. I slutet av 1884 skrev Ernst Josephson två längre artiklar i Dagens Nyheter där han krävde en omfattande reformering av konstutbildningen. Artiklarna innehöll skarpa angrepp på Konstakademien och dess lärare. Conny gav ett mycket välformulerat svar i två långa artiklar i Nya Dagligt Allehanda den 29/4 och 1/5 1885 där han på punkt efter punkt bemöter Josephson och smular sönder hans argument. Artiklarna undertecknades "F.d. elever vid Fria konsternas akademi" då hans åsikter delades av flera konstnärskamrater till Conny som studerat på akademien.
Lite lättsammare var Connys serietecknande. Han utkom åren 1866–1894 varje år, oftast till jul, med skämtteckningar i serieform, betitlade "Karrikatyrer" och "Krumelurer". Därför har han kallats "vår stabilaste serieskapare under 1800-talet".[källa behövs] Mycket av inspirationen kom från Wilhelm Busch och det finns stora likheter med Henning Thulstrups populära karikatyralbum innehållande skildringar ur stockholmslivet.
Conny målade många akvareller varav en och annan fortfarande dyker upp på konstmarknaden. Några av hans alster finns också på Stockholms stadsmuseum. Populära en tid var även hans sotritningar. I samband med det stora sotaremötet i Stockholm 1880 hoppades Conny på god försäljning. I Söndags-Nisse konstateras att så inte blev fallet och därmed upphörde Connys produktion; de dog sotdöden.
Conny ägnade mycket tid åt sällskapsliv och fick där utlopp för sina många konstnärliga talanger.1
Senare privatliv
1875 gifte sig Conny med Augusta Olivia Westerholm (1845–1918), fosterdotter till en sockerbrukspatron. Hon kallades ofta "Gusten", på senare tid även "Stafva". Ingenstans framkommer annat än att äktenskapet varit lyckligt. Tillsammans tillbringade de mycket tid i skärgården, främst på Dalarö. Conny tillbringade somrarna där ända in i det sista. Luftombytet efter återkomsten till huvuststan vållade enligt Emil Norlander Conny Burmans död den 21 september 1912.1
"Karrikatyrer", utgivningsfakta
Det råder skilda uppgifter om hur många "Karrikatyrer" Conny Burman gav ut.
Östen Hedin nämner i citerad festskrift att Burman utkom med seriehäften varje år åren 1866–1894. 1
I Dagens Nyheter 8/10 1997 berättar Olle Dahllöf att Conny Burmans "Karrikatyrer" och "Krumelurer" gavs ut i 24 utgåvor åren 1869–1894.
I både Kungliga Bibliotekets databas Regina och nationella biblioteksdatabassystemet Libris finns enbart "Karrikatyrer" nr 1–12 från 1883–94 listade.
Mer om Conny Burman
- KB:s samlingar har mycket mer att berätta om Conny Burman. Förutom allt tryckt material finns några brev och porträtt. Genom sitt breda kontaktnät är han en passande centralgestalt för en skildring av Stockholms kulturliv under senare delen av 1800-talet. Den som vill fördjupa bilden av honom kan först och främst rekommenderas hans tre böcker "Minnen" (1904), "Post Scriptum" (1905) och "Från skvallerbänken" (1907). Biografiska uppgifter om Conny finns även i Herman Hofbergs "Svenskt biografiskt handlexikon" och i "Svenskt konstnärslexikon". Emil Norlander ger ett personligt miniporträtt av Conny i "Dimfigurer ur stockholmslivet" (1919). Alice Rasmussens bok "Det går en oro genom själen–: Strindbergs hem och vistelseorter i Norden" (1997) innehåller några notiser om Connys möten med August Strindberg.
- Olle Dahllöf har behandlat Conny som serietecknare i Dagens Nyheter 8/10 1997.
- [Se även citerade festskrift i sin helhet.] [1]
Fotnoter
- ↑ Östen Hedin: "Karin med banden : personlig festskrift tillägnad Karin Wijkström av vännerna på KB med anledning av hennes pensionering: 1 juni 2007". Stockholm 2007. (Texten citerad och förkortad med upphovsmannens tillstånd. Återgivande får ske med angivande av källa.)
