Skillnad mellan versioner av "Peter Newell"
E.G. (diskussion | bidrag) |
E.G. (diskussion | bidrag) m |
||
| (4 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
|land = USA | |land = USA | ||
|språk = engelska (USA) | |språk = engelska (USA) | ||
|verk = [[Polly Sleepyhead]] | |||
}} | }} | ||
'''Peter Newell''', amerikansk illustratör och serieskapare, en av pionjärerna inom serier.<ref>Hela artikeln, i sin lydelse av 2012-07-22, bygger på fakta från [http://www.nonsenselit.org/content/view/88/79/ Marco Graziosi: "Peter Newell, American Comic Illustrator", Saturday, 11 April 2009]</ref> | '''Peter Newell''', amerikansk illustratör och serieskapare, en av pionjärerna inom serier.<ref>Hela artikeln, i sin lydelse av 2012-07-22, bygger på fakta från [http://www.nonsenselit.org/content/view/88/79/ Marco Graziosi: "Peter Newell, American Comic Illustrator", Saturday, 11 April 2009]</ref> | ||
==Karriär som illustratör och skämttecknare== | |||
Newell föddes som den sista i en barnaskara om fyra på Mellanvästerns ännu ganska outvecklade landsbygd. Hans far var vagnmakare. Själv ritade han på allt han kom åt redan som liten och skall också ha uppmuntrats till detta av sina föräldrar. När han hade slutfört high school vid 16 års ålder, jobbade han i tre månader i en lokal cigarrfabrik. Turligt nog fick en lokal företagare upp ögonen för Newells talang och såg till att han fick arbete i Jacksonville, Illinois, där Newell fick arbeta med att rita porträtt utifrån fotografier. Han sökte sig dock vidare därifrån också, han ville ju bli tecknare. År 1883 reste han till New York och skrev in sig på Art Student League, samtidigt som han hela tiden försökte få sina teckningar införda i olika tidningar. På den tiden var det inte många tidningar som var illustrerade. Hans verk passade bra till den nya tekniken med fotomekanisk reproduktion. | Newell föddes som den sista i en barnaskara om fyra på Mellanvästerns ännu ganska outvecklade landsbygd. Hans far var vagnmakare. Själv ritade han på allt han kom åt redan som liten och skall också ha uppmuntrats till detta av sina föräldrar. När han hade slutfört high school vid 16 års ålder, jobbade han i tre månader i en lokal cigarrfabrik. Turligt nog fick en lokal företagare upp ögonen för Newells talang och såg till att han fick arbete i Jacksonville, Illinois, där Newell fick arbeta med att rita porträtt utifrån fotografier. Han sökte sig dock vidare därifrån också, han ville ju bli tecknare. År 1883 reste han till New York och skrev in sig på Art Student League, samtidigt som han hela tiden försökte få sina teckningar införda i olika tidningar. På den tiden var det inte många tidningar som var illustrerade. Hans verk passade bra till den nya tekniken med fotomekanisk reproduktion. | ||
| Rad 20: | Rad 23: | ||
Den nya tryckprocessen hade nu börjat kunna hantera halvtoner i teckningarna, och Newell tog till sig denna trend. Ett av hans verk med denna metod, skämtteckningen "Wild Flowers" som åtföljdes av en fyrradig komisk vers, publicerades i ''Harper's Weekly'' i augusti 1893 och visade sig bli den som gjorde Newell känd. Hans teckningar sammanställdes 1899 i boken "Peter Newell's Pictures & Rhymes" och han jämfördes med nonsensversens mästare Edward Lear, även om han själv hävdade att han inte hade läst Lear och alltså inte kunde ha inspirerats av denne. Däremot lät han sig inspireras bland annat av japansk konst. Han fick också själv efterföljare, såsom i Lyonel Feininger, som senare blev lärare på Bauhaus. | Den nya tryckprocessen hade nu börjat kunna hantera halvtoner i teckningarna, och Newell tog till sig denna trend. Ett av hans verk med denna metod, skämtteckningen "Wild Flowers" som åtföljdes av en fyrradig komisk vers, publicerades i ''Harper's Weekly'' i augusti 1893 och visade sig bli den som gjorde Newell känd. Hans teckningar sammanställdes 1899 i boken "Peter Newell's Pictures & Rhymes" och han jämfördes med nonsensversens mästare Edward Lear, även om han själv hävdade att han inte hade läst Lear och alltså inte kunde ha inspirerats av denne. Däremot lät han sig inspireras bland annat av japansk konst. Han fick också själv efterföljare, såsom i Lyonel Feininger, som senare blev lärare på Bauhaus. | ||
När han hade uppmärksammat ett av sina tre barn med en bilderbok uppochner, skapade han "Topsys & Turvys" 1894-1895, som kunde vändas upp och ner och läsas. Newell illustrerade verk av John Kendrick Bangs ("A House-Boat on the Styx" 1896 samt flera uppföljare), Mark Twain ("Following the Equator" 1897), Stephen Crane ("Whilomville Stories", 1900) och Lewis Carroll ("Alice's Adventures in Wonderland" ("Alice i underlandet") 1901, "Through the Looking Glass" ("Bakom spegeln") 1902 och "The Hunting of the Snark" 1903) och gjorde illustrationer åt tidningar och tidskrifter som ''Harper's Monthly'', ''Weekly'', ''Bazaar'' och ''Young People''. Han skrev och ritade barnböcker som "The Hole Book" och "The Slant Book", där den förstnämnda var så speciell i sina illustrationer att Newell behövde skydda en idé med patent snarare än den vanliga upphovsrätten. | När han hade uppmärksammat ett av sina tre barn med en bilderbok uppochner, skapade han "Topsys & Turvys" 1894-1895, som kunde vändas upp och ner och läsas (jämför serien "[[Upside-Downs]]" som [[Gustave Verbeck]] skapade 1903). Newell illustrerade verk av John Kendrick Bangs ("A House-Boat on the Styx" 1896 samt flera uppföljare), Mark Twain ("Following the Equator" 1897), Stephen Crane ("Whilomville Stories", 1900) och Lewis Carroll ("Alice's Adventures in Wonderland" ("[[Alice i underlandet]]") 1901, "Through the Looking Glass" ("Bakom spegeln") 1902 och "The Hunting of the Snark" 1903) och gjorde illustrationer åt tidningar och tidskrifter som ''Harper's Monthly'', ''Weekly'', ''Bazaar'' och ''Young People''. Han skrev och ritade barnböcker som "The Hole Book" och "The Slant Book", där den förstnämnda var så speciell i sina illustrationer att Newell behövde skydda en idé med patent snarare än den vanliga upphovsrätten. | ||
När seriemediet kom fram vid sekelskiftet, var det naturligt att en illustratör och författare som Newell skulle prova på det. Således skapade han "[[The Naps of Polly Sleepyhead]]", en serie som liknade den kort tid innan skapade och numera klassiska "[[Lille Nemo i Drömrike]]". Seriepubliken var dock mer | ==Serier== | ||
När seriemediet kom fram vid sekelskiftet, var det naturligt att en illustratör och författare som Newell skulle prova på det. Således skapade han "[[Polly Sleepyhead|The Naps of Polly Sleepyhead]]", en serie som liknade den kort tid innan skapade och numera klassiska "[[Lille Nemo i Drömrike]]". Seriepubliken var dock mer intresserad av fartfyllda gagserier som "[[Buster Brown]]" och "[[Knoll och Tott]]", så Newells serie publicerades bara i ett år innan den lades ner. | |||
==Källor== | ==Källor== | ||
<references/> | <references/> | ||
[[Kategori:Serieskapare]] | |||
[[Kategori:Amerikanska serieskapare]] | |||
Nuvarande version från 2 april 2013 kl. 22.19
| Peter Newell | |
| Född: | ∗ 1862-03-15 |
|---|---|
| Födelseplats: | en plats utan officiellt namn, MacDonough Country, Illinois, USA |
| Död: | † 1924-01-15 (61 år) |
| Död, ort: | Little Neck, Long Island, NY, USA |
| Land: |  USA |
| Språk: | Fil:LANDET/SPRÅKET HITTADES INTE. engelska (USA) |
| Serier i urval | |
| Polly Sleepyhead | |
Peter Newell, amerikansk illustratör och serieskapare, en av pionjärerna inom serier.[1]
Karriär som illustratör och skämttecknare
Newell föddes som den sista i en barnaskara om fyra på Mellanvästerns ännu ganska outvecklade landsbygd. Hans far var vagnmakare. Själv ritade han på allt han kom åt redan som liten och skall också ha uppmuntrats till detta av sina föräldrar. När han hade slutfört high school vid 16 års ålder, jobbade han i tre månader i en lokal cigarrfabrik. Turligt nog fick en lokal företagare upp ögonen för Newells talang och såg till att han fick arbete i Jacksonville, Illinois, där Newell fick arbeta med att rita porträtt utifrån fotografier. Han sökte sig dock vidare därifrån också, han ville ju bli tecknare. År 1883 reste han till New York och skrev in sig på Art Student League, samtidigt som han hela tiden försökte få sina teckningar införda i olika tidningar. På den tiden var det inte många tidningar som var illustrerade. Hans verk passade bra till den nya tekniken med fotomekanisk reproduktion.
Newell återvände till Illinois, satte upp en egen studio och gifte sig, men det visade sig att det inte gick lika bra att försörja en familj i Västern i hans valda yrke som det hade varit i New York, så efter bara några år återvände han dit.
Den nya tryckprocessen hade nu börjat kunna hantera halvtoner i teckningarna, och Newell tog till sig denna trend. Ett av hans verk med denna metod, skämtteckningen "Wild Flowers" som åtföljdes av en fyrradig komisk vers, publicerades i Harper's Weekly i augusti 1893 och visade sig bli den som gjorde Newell känd. Hans teckningar sammanställdes 1899 i boken "Peter Newell's Pictures & Rhymes" och han jämfördes med nonsensversens mästare Edward Lear, även om han själv hävdade att han inte hade läst Lear och alltså inte kunde ha inspirerats av denne. Däremot lät han sig inspireras bland annat av japansk konst. Han fick också själv efterföljare, såsom i Lyonel Feininger, som senare blev lärare på Bauhaus.
När han hade uppmärksammat ett av sina tre barn med en bilderbok uppochner, skapade han "Topsys & Turvys" 1894-1895, som kunde vändas upp och ner och läsas (jämför serien "Upside-Downs" som Gustave Verbeck skapade 1903). Newell illustrerade verk av John Kendrick Bangs ("A House-Boat on the Styx" 1896 samt flera uppföljare), Mark Twain ("Following the Equator" 1897), Stephen Crane ("Whilomville Stories", 1900) och Lewis Carroll ("Alice's Adventures in Wonderland" ("Alice i underlandet") 1901, "Through the Looking Glass" ("Bakom spegeln") 1902 och "The Hunting of the Snark" 1903) och gjorde illustrationer åt tidningar och tidskrifter som Harper's Monthly, Weekly, Bazaar och Young People. Han skrev och ritade barnböcker som "The Hole Book" och "The Slant Book", där den förstnämnda var så speciell i sina illustrationer att Newell behövde skydda en idé med patent snarare än den vanliga upphovsrätten.
Serier
När seriemediet kom fram vid sekelskiftet, var det naturligt att en illustratör och författare som Newell skulle prova på det. Således skapade han "The Naps of Polly Sleepyhead", en serie som liknade den kort tid innan skapade och numera klassiska "Lille Nemo i Drömrike". Seriepubliken var dock mer intresserad av fartfyllda gagserier som "Buster Brown" och "Knoll och Tott", så Newells serie publicerades bara i ett år innan den lades ner.
Källor
- ↑ Hela artikeln, i sin lydelse av 2012-07-22, bygger på fakta från Marco Graziosi: "Peter Newell, American Comic Illustrator", Saturday, 11 April 2009
