Skillnad mellan versioner av "Catel"
MikkeX (diskussion | bidrag) |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (Länkar) |
||
(4 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Catel''', | [[Kategori:Serieskapare]] | ||
[[Kategori:Franska serieskapare]] | |||
'''Catel''', pseudonym för '''Catherine Muler''' (använder även pseudonymerna '''Cathy Muller''' och '''Catel Muller''') föddes 1964 i Strasbourg<ref>http://fr.wikipedia.org/wiki/Catel_Muller</ref>. | |||
2003 kom första delen, "Le train fantôme", av hennes albumserie "[[Lucie]]" på [[Casterman]]. Den publicerades i tre album, det sista kom 2006. Den samlade utgåvan publicerades 2013 på engelska<ref>http://eurocomics.info/bluesy_lucy.html</ref>, "Bluesy Lucy", på [[Humanoids]]. | |||
Fick 2005 publikens pris på seriefestivalen i [[Angoulême]] för manuset till "[[Le Sang des Valentines]]" som tecknades av [[Christian De Metter]]. | Fick 2005 publikens pris på seriefestivalen i [[Angoulême]] för manuset till "[[Le Sang des Valentines]]" som tecknades av [[Christian De Metter]]. | ||
Med manus av [[Bocquet]] publicerade hon 2007 "[[Kiki de Montparnasse]]" på [[Casterman]], på svenska utkom den 2011 på [[Kolik förlag]]. | Med manus av [[José-Louis Bocquet]] publicerade hon 2007 "[[Kiki från Montparnasse|Kiki de Montparnasse]]" på [[Casterman]], på svenska utkom den 2011 på [[Kolik förlag]]. | ||
2013 publicerades "Ainsi soit Benoîte Groult" (sv. "Så får det bli Benoîte Groult") på [[Editions Grasset]], för den tilldelades hon 2014 [[Le prix Artémisia de la bande dessinée féminine]]<ref>http://associationartemisia.blogspot.fr/2012/12/la-selection-artemisia-2013.html</ref>. En serieroman på över 300 sidor som handlar om vänskapen mellan två kvinnor från två olika generationer, delvis självbiografisk. Den berättar en historia om dagens moderna liv med den feministiska historien som bakgrund. Den yngre kvinnans liv (Catel) är beroende av den kamp som den äldre kvinnan (Benoîte Groult) stod för. | 2013 publicerades "[[Ainsi soit Benoîte Groult]]" (sv. "Så får det bli Benoîte Groult") på [[Editions Grasset]], för den tilldelades hon 2014 [[Le prix Artémisia de la bande dessinée féminine]]<ref>http://associationartemisia.blogspot.fr/2012/12/la-selection-artemisia-2013.html</ref>. En serieroman på över 300 sidor som handlar om vänskapen mellan två kvinnor från två olika generationer, delvis självbiografisk. Den berättar en historia om dagens moderna liv med den feministiska historien som bakgrund. Den yngre kvinnans liv (Catel) är beroende av den kamp som den äldre kvinnan (Benoîte Groult) stod för. | ||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== |
Nuvarande version från 10 januari 2014 kl. 00.11
Catel, pseudonym för Catherine Muler (använder även pseudonymerna Cathy Muller och Catel Muller) föddes 1964 i Strasbourg[1].
2003 kom första delen, "Le train fantôme", av hennes albumserie "Lucie" på Casterman. Den publicerades i tre album, det sista kom 2006. Den samlade utgåvan publicerades 2013 på engelska[2], "Bluesy Lucy", på Humanoids.
Fick 2005 publikens pris på seriefestivalen i Angoulême för manuset till "Le Sang des Valentines" som tecknades av Christian De Metter.
Med manus av José-Louis Bocquet publicerade hon 2007 "Kiki de Montparnasse" på Casterman, på svenska utkom den 2011 på Kolik förlag.
2013 publicerades "Ainsi soit Benoîte Groult" (sv. "Så får det bli Benoîte Groult") på Editions Grasset, för den tilldelades hon 2014 Le prix Artémisia de la bande dessinée féminine[3]. En serieroman på över 300 sidor som handlar om vänskapen mellan två kvinnor från två olika generationer, delvis självbiografisk. Den berättar en historia om dagens moderna liv med den feministiska historien som bakgrund. Den yngre kvinnans liv (Catel) är beroende av den kamp som den äldre kvinnan (Benoîte Groult) stod för.
Externa länkar
Presentation på Lambiek (engelska)
Källor
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |