Skillnad mellan versioner av "Siggi und Babarras"
MikkeX (diskussion | bidrag) (länk) |
E.G. (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Under [[Rolf Kauka]] hann förlaget '''Kauka-Verlag''' på 1960-talet publicera fyra Asterixäventyr i ''[[Lupo Modern]]'', en [[serietidning]] med figurgalleriet från ''[[Fix und Foxi]]''. | Under [[Rolf Kauka]] hann förlaget '''Kauka-Verlag''' på 1960-talet publicera fyra Asterixäventyr i ''[[Lupo Modern]]'', en [[serietidning]] med figurgalleriet från ''[[Fix und Foxi]]''. | ||
Medan Uderzos teckningar bibehölls ganska intakta, förvandlades Goscinnys berättelse från ett historiskt Gallien till en politisk pamflett om kalla kriget ur ett tysk-nationalistiskt högerkonservativt perspektiv. Asterix och hans tappra galler transformeras till "västgermaner" (västtyskar), den fientliga ockupationsmakten är amerikaner i stället för romare, och de barbariska goterna tvingas representera kommunistregimen i DDR (och bryter på sachsisk dialekt, som, istället för frakturstil, trycktes i röd färg). | Medan Uderzos teckningar bibehölls ganska intakta, förvandlades Goscinnys berättelse från ett historiskt Gallien till en politisk pamflett om kalla kriget ur ett tysk-nationalistiskt högerkonservativt perspektiv. Asterix och hans tappra galler transformeras till "västgermaner" (västtyskar), den fientliga ockupationsmakten är amerikaner i stället för romare (medan romarna i ursprungsserien snarare kan ses som en parodi på andra världskrigets tyska ockupationsmakt i Frankrike), och de barbariska goterna tvingas representera kommunistregimen i DDR (och bryter på sachsisk dialekt, som, istället för frakturstil, trycktes i röd färg). | ||
Den bakomliggande mentaliteten märks | Den bakomliggande mentaliteten märks bland annat i att den vise druiden döps till "Konradin", en anspelning på den starkt konservative förbundskanslern Konrad Adenauer, medan den falskjungande barden heter "Parlame(n)t" - en störande faktor, som man med glädje tystar ner. | ||
När seriens upphovsmän [[René Goscinny]] och [[Albert Uderzo]] fick kännedom om denna Asterix-förfalskning, drog de tillbaka sitt tillstånd från Kauka-Verlag, och har sedan dess vakat mer noga över äktheten i Asterixöversättningar till andra språk. | När seriens upphovsmän [[René Goscinny]] och [[Albert Uderzo]] fick kännedom om denna Asterix-förfalskning, drog de tillbaka sitt tillstånd från Kauka-Verlag, och har sedan dess vakat mer noga över äktheten i Asterixöversättningar till andra språk. En "översättning" som denna, som egentligen är helt nya berättelser till befintliga bilder, utgör upphovsrättsbrott. | ||
Rolf Kauka återkom några år senare till samma förvrängda "Germanien" med några fortsättningsberättelser om "Siggi und Babarras" i samma miljö (dock ganska olik "Asterix"). | Rolf Kauka återkom några år senare till samma förvrängda "Germanien" med några fortsättningsberättelser om "Siggi und Babarras" i samma miljö (dock ganska olik "Asterix"). | ||
Nuvarande version från 22 december 2016 kl. 12.06
"Siggi und Babarras" var titeln på den första, starkt kritiserade, översättningen av "Asterix" till tyska.
Under Rolf Kauka hann förlaget Kauka-Verlag på 1960-talet publicera fyra Asterixäventyr i Lupo Modern, en serietidning med figurgalleriet från Fix und Foxi.
Medan Uderzos teckningar bibehölls ganska intakta, förvandlades Goscinnys berättelse från ett historiskt Gallien till en politisk pamflett om kalla kriget ur ett tysk-nationalistiskt högerkonservativt perspektiv. Asterix och hans tappra galler transformeras till "västgermaner" (västtyskar), den fientliga ockupationsmakten är amerikaner i stället för romare (medan romarna i ursprungsserien snarare kan ses som en parodi på andra världskrigets tyska ockupationsmakt i Frankrike), och de barbariska goterna tvingas representera kommunistregimen i DDR (och bryter på sachsisk dialekt, som, istället för frakturstil, trycktes i röd färg).
Den bakomliggande mentaliteten märks bland annat i att den vise druiden döps till "Konradin", en anspelning på den starkt konservative förbundskanslern Konrad Adenauer, medan den falskjungande barden heter "Parlame(n)t" - en störande faktor, som man med glädje tystar ner.
När seriens upphovsmän René Goscinny och Albert Uderzo fick kännedom om denna Asterix-förfalskning, drog de tillbaka sitt tillstånd från Kauka-Verlag, och har sedan dess vakat mer noga över äktheten i Asterixöversättningar till andra språk. En "översättning" som denna, som egentligen är helt nya berättelser till befintliga bilder, utgör upphovsrättsbrott.
Rolf Kauka återkom några år senare till samma förvrängda "Germanien" med några fortsättningsberättelser om "Siggi und Babarras" i samma miljö (dock ganska olik "Asterix").
Det ovanliga namnet "Babarras" som Obelix tilldelas här blir ofta felciterat (som "Barrabas" el.dyl.).
Utgivning
Som följetong (ca. 11 avsnitt per album) i Lupo Modern.
- Siggi und die goldene Sichel, 1965 (2. Asterix och guldskäran)
- Kampf um Rom, 1965 (4. Asterix som gladiator)
- Siggi und die Ostgoten, 1965 (3. Asterix och goterna)
- Siggi der Unverwüstliche, 1966 (1. Asterix och hans tappra galler)
Externa länkar
- Om "Siggi und Babarras" på Comedix.de (en omfångsrik webbplats om Asterix-relaterat material (på tyska), inkl. lång bibliografi över Asterix-sekundärlitteratur)
