Skillnad mellan versioner av "Seriekommittén"
E.G. (diskussion | bidrag) m (Seriekomittén flyttades till Seriekommittén: Korr. stavning) |
E.G. (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
'''Seriekommittén''', ursprungligen '''Svenska seriekommittén''', organisation bildad 1953 med uttalat mål att "begränsa spridningen av veckotidningar av så kallade serietidningstyp och att bidraga till att få fram serier av bättre klass". | '''Seriekommittén''', ursprungligen '''Svenska seriekommittén''', organisation bildad 1953 med uttalat mål att "begränsa spridningen av veckotidningar av så kallade serietidningstyp och att bidraga till att få fram serier av bättre klass". | ||
Initiativet togs genom en motion till Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets årsmöte 1953. Förbundet bjöd in en rad organisationer till ett möte, där man sedan beslöt bilda ett gemensamt organ, Seriekommittén. Seriekommittén bestod av 19 medlemmar där man kunde se mycket inflytelserika organisationer, till exempel Högerns Kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Husmodersförbundet, ABF, Målsmännens riksförbund<ref>Nuvarande Riksförbundet Hem och Skola</ref> och Kooperativa Kvinnogillesförbundet. | Initiativet togs genom en motion till Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets årsmöte 1953. Förbundet bjöd in en rad organisationer till ett möte, där man sedan beslöt bilda ett gemensamt organ, Seriekommittén. Seriekommittén bestod av 19 medlemmar där man kunde se mycket inflytelserika organisationer från hela det politiska spektrat samt opolitiska, till exempel Högerns Kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Husmodersförbundet, ABF, Målsmännens riksförbund<ref>Nuvarande Riksförbundet Hem och Skola</ref> och Kooperativa Kvinnogillesförbundet. | ||
Till ordförande i Seriekommitténs arbetsutskott valdes [[Lorentz Larson]], som fick i uppdrag att undersöka barnens serieläsande. Detta resulterade i utgivningen av "[[Barn och serier]]" (1954). | Till ordförande i Seriekommitténs arbetsutskott valdes [[Lorentz Larson]], som fick i uppdrag att undersöka barnens serieläsande. Detta resulterade i utgivningen av "[[Barn och serier]]" (1954). | ||
Nuvarande version från 17 juni 2018 kl. 21.48
Seriekommittén, ursprungligen Svenska seriekommittén, organisation bildad 1953 med uttalat mål att "begränsa spridningen av veckotidningar av så kallade serietidningstyp och att bidraga till att få fram serier av bättre klass".
Initiativet togs genom en motion till Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets årsmöte 1953. Förbundet bjöd in en rad organisationer till ett möte, där man sedan beslöt bilda ett gemensamt organ, Seriekommittén. Seriekommittén bestod av 19 medlemmar där man kunde se mycket inflytelserika organisationer från hela det politiska spektrat samt opolitiska, till exempel Högerns Kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Husmodersförbundet, ABF, Målsmännens riksförbund[1] och Kooperativa Kvinnogillesförbundet.
Till ordförande i Seriekommitténs arbetsutskott valdes Lorentz Larson, som fick i uppdrag att undersöka barnens serieläsande. Detta resulterade i utgivningen av "Barn och serier" (1954).
1955 fick organisationen ett statligt anslag på 4000 kronor.
Seriekommittén upplöstes 1967 och slogs samman med Barn- och ungdomsrådet, som sedermera har blivit IBBY Sverige, det vill säga den svenska sektionen av International Board on Books for Young People.
Artiklar i Bild & Bubbla
- Magnus Knutsson: "Seriemagasinet mot barnboken – En moralpanik ur kultursociologiskt perspektiv" (B&B nr 1/1995, s 30–35)
Fotnoter
- ↑ Nuvarande Riksförbundet Hem och Skola
