Skillnad mellan versioner av "Drutten och Jena"
E.G. (diskussion | bidrag) |
E.G. (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
==Den sovjetiska TV-serien== | ==Den sovjetiska TV-serien== | ||
De två figurerna härstammade från Sovjetunionen. Där hette Drutten '''"Tjeburasjka"''' (eg. '''Tjeburasjtjka''') ('''Чебурашка''') och Krokodilen '''"Jena"''' (eg. '''Krokodil Gena''') ('''крокодил Гена'''). De skapades av författaren Eduard Uspenskij (1938-2018)<ref>[https://www.dn.se/kultur-noje/drutten-och-genas-skapare-ar-dod/ ''Dagens Nyheter'': "Drutten och Genas skapare är död", den | De två figurerna härstammade från Sovjetunionen. Där hette Drutten '''"Tjeburasjka"''' (eg. '''Tjeburasjtjka''') ('''Чебурашка''') och Krokodilen '''"Jena"''' (eg. '''Krokodil Gena''') ('''крокодил Гена'''). De skapades av författaren Eduard Uspenskij (1938-2018)<ref>[https://www.dn.se/kultur-noje/drutten-och-genas-skapare-ar-dod/ ''Dagens Nyheter'': "Drutten och Genas skapare är död", den 15 augusti 2018], läst den 16 augusti 2018</ref> i barnboken "Krokodilen Jena och hans vänner" som utkom 1966. Jena bodde i en djurpark och fick tanken att bygga ett Vänskapens hus, där alla ensamma djur kunde få bo. Strax mötte han Tjeburasjka, ett litet djur med dåligt självförtroende, av en art ingen någonsin hade sett förut. I sällskapet fanns också andra djur som kände sig utanför och en elak tant som hette Chapeau-claque. Barnboken blev mycket populär, kanske för att den innehöll en dold satir över sovjetsamhället, och gjordes strax om till både dockteater och dockfilm på tv, producerad av [[Soyuzmultfilm]]. | ||
Ordet "Tjeburasjka" (Чебурашка) är en härledning från det ryska mycket ovanliga verbet "чебурахнуться" (falla). Förmodligen är det påhittat av författaren själv. I boken hittar en grönsakshandlare något i en låda full med apelsiner. Han tar upp det och försöker få det att stå upp, men det faller på grund av ömma ben efter den långa färden. Efter att ha försökt en andra gång säger han "-Ой, опять чебурахнулся!" (-Aj, du föll igen!), och därmed hade Tjeburasjka fått sitt namn; "något som faller". | Ordet "Tjeburasjka" (Чебурашка) är en härledning från det ryska mycket ovanliga verbet "чебурахнуться" (falla). Förmodligen är det påhittat av författaren själv. I boken hittar en grönsakshandlare något i en låda full med apelsiner. Han tar upp det och försöker få det att stå upp, men det faller på grund av ömma ben efter den långa färden. Efter att ha försökt en andra gång säger han "-Ой, опять чебурахнулся!" (-Aj, du föll igen!), och därmed hade Tjeburasjka fått sitt namn; "något som faller". | ||
Versionen från 16 augusti 2018 kl. 15.19
Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.
"Drutten och Krokodilen" är kanske det mest kända namnet på det här sovjetiska paret. I Sverige är de båda främst kända från en dockserie på Sveriges Television, vilken började sändas i TV-programmet "Sveriges magasin" 1 september 1975 och fortsatte med 600-700 avsnitt. Sista avsnittet var ett specialinslag som sändes 1988.
En serietidning med titeln Drutten och Jena gavs ut i Sverige 1975–76.
Den sovjetiska TV-serien
De två figurerna härstammade från Sovjetunionen. Där hette Drutten "Tjeburasjka" (eg. Tjeburasjtjka) (Чебурашка) och Krokodilen "Jena" (eg. Krokodil Gena) (крокодил Гена). De skapades av författaren Eduard Uspenskij (1938-2018)[1] i barnboken "Krokodilen Jena och hans vänner" som utkom 1966. Jena bodde i en djurpark och fick tanken att bygga ett Vänskapens hus, där alla ensamma djur kunde få bo. Strax mötte han Tjeburasjka, ett litet djur med dåligt självförtroende, av en art ingen någonsin hade sett förut. I sällskapet fanns också andra djur som kände sig utanför och en elak tant som hette Chapeau-claque. Barnboken blev mycket populär, kanske för att den innehöll en dold satir över sovjetsamhället, och gjordes strax om till både dockteater och dockfilm på tv, producerad av Soyuzmultfilm.
Ordet "Tjeburasjka" (Чебурашка) är en härledning från det ryska mycket ovanliga verbet "чебурахнуться" (falla). Förmodligen är det påhittat av författaren själv. I boken hittar en grönsakshandlare något i en låda full med apelsiner. Han tar upp det och försöker få det att stå upp, men det faller på grund av ömma ben efter den långa färden. Efter att ha försökt en andra gång säger han "-Ой, опять чебурахнулся!" (-Aj, du föll igen!), och därmed hade Tjeburasjka fått sitt namn; "något som faller".
Den svenska versionen
Svenska tv-producenter, som på den tiden höll god uppsikt över barnfilmsproduktionen i öststaterna, köpte två dockor från Sovjetunionens TV och byggde upp ett eget programformat kring dem, "Drutten och Krokodilen i bokhyllan", ett inslag i familjeprogrammet "Sveriges magasin", presenterat av kapellmästaren Egon Kjerrman. De svenska rösterna gjordes av Agneta Bolme och Sten Carlberg. Carlberg skrev också musiken, sångtexterna och alla manus till den svenska versionen. Han byggde ganska lite på innehållet i de ryska böckerna och filmerna och odlade sin egen speciella humor - Drutten kan rimma på sitt namn eftersom hon är stockholmare: "En liten drutt blir lätt trutt", Gena heter Gena eftersom hans mormor, som ropade "kom genast" till honom, inte kunde uttala s och t.
Den ryska seriens grundtanke om kollektiv gemenskap och dess diskreta samhällssatir ersattes snarast av en mild satir över könsroller: den manlige besserwissern Gena försökte alltid undervisa den barnsliga, kvinnliga Drutten, som ändå till slut visade sig vara både klokare och modigare än honom. I anslutning till dockframträdandena visades även sovjetisk tecknad film, till exempel dem om vargen Alvarg som jagade haren Harald. Drutten och Krokodilen ersattes sedermera i "Sveriges magasin" av de helsvenska dockorna Misse och Moje.
De två dockorna lever numera ett stillsamt, tillbakadraget liv hemma hos Sten Carlbergs änka i Farsta.[källa behövs]
Serieversionen
I Sverige förekom en kortlivad serietidning (i albumformat) med titeln Drutten och Jena, utgiven i fyra nummer av Hemmets Journal 1975–76. Ovanligt för svensk serieutgivning var att detta var en fotoserie, alltså berättad i fotografier istället för tecknade bilder. Fotomaterialet kom från den sovjetiska TV-serien och innehöll en del figurer som inte fanns med i den svenska TV-versionen, till exempel den halvkriminella lurgumman "Chapoklack".
Serietidningen innehöll även andra fotoserier av sovjetiska tecknade animationer, däribland "Vänta bara!" (med Harald och Alvarg), "Meken i rymden" och "Umka söker en vän".
Huruvida serieversionen gavs ut även i Sovjetunionen är för Seriewikin okänt.
Reklamserier
Drutten och Jena förekom även i reklamserier för sockerfritt godis från Cloetta, vilket bar figurernas namn. Bland godiset förekom sockerfria tuttifrutti-tabletter, sockerfria karameller, skumkrokodiler och chokladkakor.
Andra medier
Ett urval från de fyra LP-skivor som gjordes med Drutten och Jena har återutgivits på CD, med titeln "Våran CD".
År 2005 utkom Eduard Uspenskijs bok för första gången på svenska, på det finlandssvenska bokförlaget Söderströms. Under hösten 2005 spelades den också som barnpjäs, med riktiga skådespelare, av Unga Teatern i Esbo, Finland.
De sovjetiska dockfilmerna utgavs på svensk DVD i september 2005 av Panvision.
Artikeln, i den version den hade den 8 maj 2007, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Drutten och Jena.
- ↑ Dagens Nyheter: "Drutten och Genas skapare är död", den 15 augusti 2018, läst den 16 augusti 2018
