Skillnad mellan versioner av "Jane"
E.G. (diskussion | bidrag) |
E.G. (diskussion | bidrag) m (Kategori:Krigs- och militärserier) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
[[Kategori:Brittiska seriefigurer]] | [[Kategori:Brittiska seriefigurer]] | ||
[[Kategori:Äventyrsserier]] | [[Kategori:Äventyrsserier]] | ||
[[Kategori:Krigs- och militärserier]] | |||
[[Kategori:Erotiska serier]] | [[Kategori:Erotiska serier]] | ||
[[Kategori:Serier som blivit film]] | [[Kategori:Serier som blivit film]] | ||
Versionen från 25 september 2011 kl. 15.47
"Jane", serie av Norman Pett för The Daily Mirror, där den också publicerades mellan 1932 och 1959. Titeln var från början "Jane's Journal: The Diary of a Bright Young Thing", men ändrades till "Jane" efter ett par episoder. Från början stod Petts hustru modell för Jane, men från slutet av 1930-talet fick hon i stället sitt utseende efter konst- och fotomodellen Christabel Leighton-Porter.[1]
1938 tog Don Freeman över författandet och 1948 när Pett flyttade över till en konkurrenttidning så tog Michael Hubbard över serien.
Handling
"Jane" är kanske främst känd för att den var relativt sexuellt explicit för sin tid och att den kvinnliga huvudpersonen ofta tappade kläderna. Under andra världskriget kom kriget i fokus även i denna serie, och Jane samarbetade ofta med militären mot den tyska fienden. Serien skall ha haft en moralhöjande inverkan på soldaterna som läste den när de låg i fält. Det brukar påstås att första gången hon förekom helt naken i serien så inspirerade det de brittiska soldaterna till ett massivt avancemang.[2]
Jane gifte sig 1959 och serien avslutades.
1961–1963 publicerades en uppföljare kallad "Jane, Daughter of Jane", där Janes dotter med samma namn hade huvudrollen. Sedan dess har flera försök gjorts att återväcka "Jane", hittills har inget lyckats.
En serie som hade en liknande betydelse för amerikanska soldater under andra världskriget var Male Call.
Återkommande figurgalleri
- Jane Gay, titelpersonen
- Count Fritz von Pumpernickel - tax
- Gorgie Porgie, från början Janes motståndare, senare allierade. Blev pojkvän och slutligen make.
Publicering i andra länder
Svensk publicering
"Jane" publicerades i serietidningen Karl-Alfred, från nr 1/1946 och några månader framåt.
Publicering i USA
Vid krigsslutet 1945 gjorde man ett försök att lansera Jane även i USA[3], men den var alldeles för vågad för den amerikanska marknaden och försöket avslutades 1946.[4]
Andra media
Serien blev teaterpjäs 1940, film 1949 ("The Adventures of Jane"), TV-serie 1982-1984 ("Jane") och film igen 1997 ("Jane and the Lost City"). Janes utseendemässiga förebild Leighton-Porter spelade själv Jane i filmen från 1949.[5] I TV-serien från 1980-talet spelades Jane av Glynis Barber; TV-serien var speciell i det avseendet, att den anslöt sig nära till seriemediets bildspråk, med delvis tecknad dekor.[6] I filmen från 1997 hade Kirsten Hughes titelrollen.[7]
Källor
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
