Diskussion:Seriereferenser i film och tv

Ny artikel

Tyckte att vi behövde en sån här lista också. Den är kanske något mer splittrad än "populärmusik"-artikeln, och kan kanske också bli något för lång. Eventuellt kan man dela upp den i flera längre fram. OlaHe 30 juli 2006 kl.18.24 (CEST)

Geoff johns

Jag kanske har fel men syftar du inte snarare på David Goyer? Båda har skrivit JSA exempelvis men såvitt jag vet har Johns inte skrivit någon film. --Jönsson 3 augusti 2006 kl.21.14 (CEST)

Jodå, både Johns och Goyer började sin bana inom film och tv. OlaHe 3 augusti 2006 kl.21.12 (CEST)

Vid osäkerhet kolla upp IMDB :-) http://www.imdb.com/name/nm0424315/bio

Kyle Baker

Vet någon om Kyle Baker har animerat, eller om han bara är uppenbart inspirerad av stilen i klassisk amerikansk animation från 40-talet? 惑乱 分からん 4 augusti 2006 kl.11.50 (CEST)

Följdfråga, en animatör är ju rent tekniskt en som animerar, själv, medan det är en helt annan sak att regissera tecknad film, "filmskapare" är i sig ett mycket vagare begrepp. Var borde regissörer till animerad film sorteras? 惑乱 分からん 6 augusti 2006 kl.10.47 (CEST)

Referenser bör väl inte vara allmänna?

Att det finns personer i filmerna "Eternal Sunshine of the Spotless Mind" och "Rabbit Hole" som tecknar amatörserier är väl egentligen inte någon seriereferens, då man ju inte refererar till någon bestämd, enskild serie?

I så fall skulle man vid t.ex. en genomgång av bilreferenser i serier behöva räkna upp alla serier där det över huvudtaget finns bilar, medan det korrekta vore att enbart ta upp referenser till instanser av bilar såsom Helgonets Volvo P1800. --Johnny Hazard (diskussion) 1 september 2013 kl. 13.29 (CEST)

Jag kan hålla med om det, bortsett från om serierna eller serietecknandet i sig har någon form av direkt betydelse för handlingen. I det senare fallet kan en referens vara lämplig, även om den inte refererar till en specifik serie utan alltså mer till seriemediet som sådant.

Apropå bilar i serier så har jag påbörjat en lista på Användare:E.G./lista över bilar i serier, men den är nog inte alls klar ännu (det är därför den inte finns i den vanliga artikelrymden än). Jag har dock tänkt mig att inskränka mig till de bilar som seriens huvudfigurer eller betydelsefulla bifigurer äger eller på annat sätt använder. Det finns ingen anledning att ha med listor på alla bilar som finns i bakgrunden till exempel. Helgonet körde Volvo P1800 i TV-serien men gjorde han alltså det också i serien? E.G. den 1 september 2013 kl. 16.28 (CEST)

Det kan bli litet krystade kopplingar ibland (och jag har lagt in en stor del av dem själv, ibland mest för att jag gillar själva filmerna). Man skulle kunna rensa litet om det blir för långsökt. Vad det gäller ESotSM är det mest begränsat till några teckningsexempel som bläddras igenom, och någon pinsam porrserie med fabeldjur Joel tecknar som tonåring. Rabbit Hole (som jag inte sett än själv trots att jag äger den på DVD) ska ha en tydligare seriekoppling, då Jasons amatörserie bidrar till karaktären Beccas strävan att bearbeta sin sorg och nå sitt undermedvetna. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 1 september 2013 kl. 17.18 (CEST)

Såg förresten att i Iron Sky så hette en av karaktärerna Vivian Wagner, men kopplingen kanske behöver bekräftas... 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 25 februari 2015 kl. 03.43 (CET)

Allmänna seriereferenser i böcker

Det finns en sådan rubrik i listan och där ges endast ett exempel. Det är en referens i litteratur och hör väl inte hemma i den här artikeln? E.G. den 29 september 2024 kl. 02.14 (CEST)

Hmm, annars verkar vi fortfarande sakna en artikeln med seriereferenser i litteratur. Vi har en artikel om litteratur med serieinslag och en om serier med litterära inslag. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 29 september 2024 kl. 14.01 (CEST)

Då tycker jag att vi skapar en sådan artikel och flyttar nämnda stycke dit. E.G. den 29 september 2024 kl. 15.22 (CEST)

Jo, det kan nog vara bra för framtiden. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 29 september 2024 kl. 21.06 (CEST)

TV eller tv?

Etablerade förkortningar som används som självständiga ord och inte är egennamn skrivs med små bokstäver. Det var bara på 50- och 60-talen man skrev med versaler, då televisionen var ett nytt fenomen. Iofs fortfarande ett vanligt skrivfel, men det bör nog korrigeras överallt där det återfinns på seriewikin, eller hur?. Johnny Hazard (diskussion) 13 augusti 2025 kl. 21.17 (CEST)

Det känns enligt min mening väldigt avigt att skriva tv, när det inte uttalas tv utan uttals TV. Visserligen rekommenderas man att skriva tv, men jag tycker att det känns som en väldigt underlig rekommendation. Ett tag rekommenderades man att skriva teve, det var nog bättre, men det verkar ingen göra längre. Jag kommer inte att leta efter och ersätta några TV med tv genom hela den här wikin, det finns tillräckligt mycket annat som behöver göras ändå (även språkliga fel av värre slag), men om någon annan vill ägna sig åt det så kommer jag inte att invända emot det eftersom det trots allt finns en rekommendation av språkvetare att man bör skriva så. E.G. den 13 augusti 2025 kl. 22.45 (CEST)

Jag hittade också några rekommendationer för formen "tv", men jag har inte hittat några uppgifter om att formen "TV" i sig anses vara ett skrivfel. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 13 augusti 2025 kl. 23.23 (CEST)

Det är rätt intressant att SAOL förespråkar tv framför teve, SO tycker att tv och teve är likvärdiga, medan SAOB skriver TV. E.G. den 29 augusti 2025 kl. 16.59 (CEST)

SAOB är en historisk ordbok, belägg med "TV" är typiskt från 60-talet, medan exemplen med "tv" ur Expressen är efter millennieskiftet. SAOL är normgivande för vår samtid. "teve" låter bara dumt. Johnny Hazard (diskussion) 29 augusti 2025 kl. 17.21 (CEST)

Vad som låter dumt kan var och en tycka vad man vill om, det är en subjektiv uppfattning. Jag tycker att "tv" låter dumt, d.v.s. att uttala det utan vokalljud. Seriewikin är dock skriftlig och skriftspråk och uttal skiljer sig ofta åt. E.G. den 2 september 2025 kl. 12.11 (CEST)

Ingen uttalar det utan vokalljud givetvis, och svenska skriftspråket tar ju sällan hänsyn till uttal, annars skulle vi t.ex. skriva "jöra" och "sched" i.st.f. "göra" och "sked". Men vem vet, det kanske kommer en fonetisk skrivreform någon gång i framtiden. Johnny Hazard (diskussion) 2 september 2025 kl. 12.59 (CEST)

Det är inte direkt givet att ingen uttalar det utan vokalljud. När det står tv, är det ju så man känner att det skall uttalas. Dina exempel på andra stavningsändringar har inte med saken att göra. E.G. den 13 december 2025 kl. 15.53 (CET)

Vad är din avsikt med att lämna kvar dubbla omdirigeringar efter flytten av sidan? E.G. den 13 december 2025 kl. 15.53 (CET)

Jag tycker inte att det här blev bra. Jag tycker att vi skall ändra tillbaka och skriva TV i stället för tv. E.G. den 2 januari 2026 kl. 10.39 (CET)

Om det finns en rekommendation, så tycker jag inte att man ska flytta sidor fram och tillbaka. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 2 januari 2026 kl. 14.04 (CET)

Givetvis ska vi följa SAOL och SO, och inte vara lexikala vildar. Det där med att "uttala utan vokalljud" förstår jag inte, det går ju inte och är inte meningen heller. Se även https://www.mediesprak.fi/plattskarms-tv?search=teve Johnny Hazard (diskussion) 2 januari 2026 kl. 14.15 (CET)

Grundregeln är att förkortningar för namn på företag och varumärken skrivs med stora bokstäver om de utläses som bokstäver, men med endast en stor bokstav, resten små, om de utläses som ord. Ett undantag är SAS, som skrivs med stora bokstäver men kan utläsas på båda sätten. Ordet "television" syftar dock inte på något specifikt företag eller varumärke och därför är inte den regeln tillämpbar. Då brukar grundregeln istället vara att hela förkortningen skrivs med små bokstäver, d.v.s. stavningen blir "tv" om man följer grundregeln. Detta verkar också vara den vanligaste stavningen som förekommer nuförtiden, även om "TV" och "teve" också kan förekomma ibland. Jämför med förkortningen "mack" (Mathiasson, Andersson, Collin, Key) som skrivs med stort M om man syftar på det ursprungliga företaget, litet "m" om man syftar på en mack i allmänhet, övriga bokstäver alltid små. Andra exempel är "t.ex." och "d.v.s." som skrivs med små bokstäver och utläses som bokstäver. Stefan (diskussion) 2 januari 2026 kl. 14.56 (CET)

Initialförkortningen eller akronymen SAS (=Scandinavian Airlines System) har versaler p.g.a. det långivande språket (=engelska). Det är inget undantag utan regel, tänk på FN, IBM, NATO, UFO, IQ etc. (men inte Saab = Svenska Aeroplan AktieBolaget). Gäller också ibland svenska akronymer när de står för namn, ex.vis. SLU, BB, KTH. Jmf. även m. teleskopord och sammandragningsförkortningar. Vanliga förkortningar skrivs aldrig med versaler, om de inte förekommer först i en mening, förstås. Johnny Hazard (diskussion) 2 januari 2026 kl. 21.52 (CET)

BB är inget namn, det är ett förkortat ord precis som TV är, men ändå skriver ingen bb (åtmininstone har jag aldrig sett det). Företaget MACK skrivs MACK, inte Mack, företaget SAAB började skrivas Saab när förkortningen gjordes om till att vara ett namn i sig, FN är en förkortning av det svenska namnet på organisationen. Självklart kan man säga tv utan vokalljud, även om det låter knäppt, och om det skall skrivas med gemener borde det egentligen skrivas med punkter, alltså t.v. Det finns regler och riktlinjer, men också många undantag. E.G. den 2 januari 2026 kl. 22.18 (CET)

E.G. säger "om det skall skrivas med gemener borde det egentligen skrivas med punkter". Nej, nej, och åter nej, initialförkortningar skrivs alltid utan punkt i svenska språket, se Svenska skrivregler, avsnitt 10.6. Läs gärna hela boken förresten. Johnny Hazard (diskussion) 3 januari 2026 kl. 16.54 (CET)

Hur får du TV till att bli en initialförkortning? E.G. den 3 januari 2026 kl. 19.38 (CET)

Initialförkortningar är en ordgrupp eller ett ord som representeras av begynnelsebokstäverna i de ingående orden eller sammansättningsleden. Till skillnad från avbrytningar och sammandragningar kan initialförkortningar läsas ut som just förkortningar. Dessutom kan de ofta förses med artikel och böjas. Exempel: vd (verkställande direktör), mc (motorcykel), tv (television), pc (personal computer), pm (promemoria). Johnny Hazard (diskussion) 3 januari 2026 kl. 22.34 (CET)

Du menar VD, MC, TV, PC, PM. Förutom just TV, som skrivs med gemener rätt ofta, brukar inget av de uttrycken skrivas med gemena bokstäver. Initialförkortning är en märklig beteckning på förkortningar som inte består av just initialer, d.v.s. inledande bokstäver. Initialen för ordet television är t, inte både t och v. E.G. den 3 januari 2026 kl. 23.19 (CET)::

Du är envis, och går emot både Svenska Akademin och Språkrådet, vilka jag direkt citerade. Likt en Don Quixote anfaller du väderkvarnar. Möjligen är din utbildning outdated, gick du i gymnasiet på 50-talet? Annars vet jag inte vad som är fel med dig. Johnny Hazard (diskussion) 3 januari 2026 kl. 23.43 (CET)

Flera av förkortningarna förekommer ju både med stora och med små bokstäver, t.ex. vd/VD. Stefan (diskussion) 4 januari 2026 kl. 17.52 (CET)

Ja, enligt min (i och för sig högst subjektiva) erfarenhet, är det betydligt vanligare att det skrivs VD än vd, att det skrivs MC än mc etc, E.G. den 4 januari 2026 kl. 19.53 (CET)

Jag vet inte vad som är vanligast av vd eller VD. Jag tänker mig att vd är vanligare i en dagstidning men att VD är vanligare i ett aktiebolags årsredovisning. Stefan (diskussion) 4 januari 2026 kl. 20.42 (CET)

Så Johnny, enligt dig så *får* man inte ha en annan åsikt än språkexperterna, för då är det "fel" på en? Menar du allvar? Det låter som om du tror att spårkvetarnas ord är lag. Så är det inte. Om en majoritet av språkets användare gör på ett annat sätt, vem har då egentligen rätt? Dessutom anser jag att ändringen skall återställas, eftersom den aldrig har gjorts färdig. Vi kan inte hålla på och låta saker vara ofärdiga på Seriewikin. E.G. den 4 januari 2026 kl. 19.53 (CET)

Följer man inte vedertagna skrivregler får man inte godkänt vid prov i skolan, utan får en rad felmarkeringar i det man lämnar in. Varför vill du använda privata, avvikande språkliga former? Det skulle inte gå för sig om du t.ex. arbetade på en riktig tidningsredaktion Johnny Hazard (diskussion) 4 januari 2026 kl. 20.08 (CET)

Så vitt jag vet är båda varianterna tillåtna, så ingendera bör leda till en felmarkering, förutsatt då att man är konsekvent och alltid använder samma variant. Stefan (diskussion) 4 januari 2026 kl. 20.42 (CET)

Om Stefan ser VD oftare än vd så är det nog avhängigt vad han läser. Det är inte vad som rekommenderas, men jag har ingen möjlighet att kommentera allt ni tycker; var vänliga att konsultera "Svenska skrivregler" utgiven av Språkrådet om ni är osäkra på vad som är rätt. Det heter "regler" av en anledning. Regler följer man, det finns inget utrymme för eget tyckande, om man inte vill framstå som obildad. Har ni inte boken, så köp den. Eller åtminstone se t.ex. https://stockholmsskrivbyra.se/vd/ Johnny Hazard (diskussion) 4 januari 2026 kl. 20.24 (CET)