George McManus
| George McManus | |
| Född: | ∗ 1884-01-23 |
|---|---|
| Födelseplats: | St. Louis, Missouri, USA |
| Död: | † 1954-10-22 (70 år) |
| Död, ort: | Santa Monica, Kalifornien, USA |
| Land: |  USA |
| Språk: |  Engelska |
| Serier i urval | |
| "The Newlyweds" | |
| "Their Only Child" | |
| "Putte" | |
| "Gyllenbom" | |
George McManus (1884–1954), amerikansk serieskapare och upphovsman till "Gyllenbom" med flera serier.
Biografi
George McManus föddes av irländska föräldrar i Saint Louis, Missouri, den 23 januari 1884. Redan som barn var han väldigt duktig på att teckna, särskilt "skojiga gubbar". På äldre dar återberättade han en händelse han varit med om i high school och som formade hans framtida liv: "Min magister skickade hem en bild till mina föräldrar, där jag hade ritat av en klasskamrat vid namn Sweeney. 'Det här är vad er pojke har ägnat sig åt', skrev läraren kyligt. Jag la lappen i pappas knä och väntade på straffet. Men pappa tog istället på sig sin hatt och rock och gick till redaktören på The Republican. Han visade Sweeney för redaktören. Nästa dag hade jag jobb som springpojke på The Republican för fem dollar i veckan."[1]
George hoppade av skolan vid femton års ålder och började arbeta på tidningen St. Louis Republic. Tidningen publicerade hans första serie "Alma och Oliver". 1904 flyttade han till New York och fick en anställning på New York World. Där tecknade han flera berättelser: "Snoozer", "The Merry Marcelene", "Panhandle Pete", "Ready Money Ladies", "Let George Do It", "Cheerful Charlie" och "Nibsby the Newsboy in Funny Fairyland" (serien hade en del likheter med "Little Nemo in Slumberland" av Winsor McCay).
År 1904 skapade McManus "The Newlyweds", om ett elegant ungt par och deras barn, Snookums. Detta var den första amerikanska familjeserien och den blev mycket populär. 1912 lyckades den konkurrerande tidningen The New York få McManus att arbeta för dem.
Han fortsatte teckna "The Newlyweds", nu under namnet "Their Only Child", och ännu senare under namnet "Snookums" ("Putte" på svenska). Han startade flera andra dagliga serier som "Rosie's Beau", "Love Affairs of a Mutton Head", "Spareribs and Gravy" och den serie som blev hans största framgång: "Gyllenbom" ("Bringing Up Father"). Den ska ha inspirerats av pjäsen "The Rising Generation" som spelades på den teater hans far ansvarade för och som behandlade en arbetarfamilj som plötsligt blev rika.
Roanoke College i Salem, Virginia, utnämnde McManus till hedersdoktor för hans bidrag till amerikansk humor.
Under 1940-talet, bodde McManus i Hollywood. Han dog 1954 i Santa Monica, Kalifornien och begravdes i Woodlawn Cemetery i Bronx, New York.
Bildstil
McManus teckningsstil kännetecknas av en tunn, elegant linje. Teckningarna saknar skrafferingar och skuggor. Denna stil påverkade bland annat Hergé, som i sin tur gav upphov till den så kallade "klara linjen".
Bilderna är iögonfallande med sina karakteristiska och stilrena miljöteckningar. Sture Hegerfors vill i sin bok "Pratbubblan" påpeka hur konstepokerna jugend och rokoko påverkat McManus.[2] Horst Schröder vill å sin sida, i boken "De första serierna", mena att McManus är inspirerad av art deco.[3] I Judith O'Sullivans "The Great American Comic Strip: One Hundred Years of Comic Art" sägs att McManus utvecklade sin stil som modetecknare för tidningen St. Louis Republic under inflytande av bland annat den internationella stilriktningen Secessionismen, och att de element han då använde senare skulle komma att kallas art deco.[4]
Påverkan
George McManus har påverkat en mängd stora serieskapare, inklusive Robert Crumb, Hergé och Olivier Schrauwen.
Mer om George McManus
- Sture Hegerfors: "Pratbubblan! En bok om serier", Bokförlaget Bra Böcker, 1978.
- Horst Schröder: "En serie om serier" del 1: "De första serierna: dagspresserier i USA från sekelskiftet till 30-talet", Carlsen/if, 1981, medarbetare Göran Ribe.
Fotnoter
- ↑ "Famous Artists and Writers", King Features Syndicate 1949.
- ↑ Sture Hegerfors: "Pratbubblan", Bokförlaget Bra Böcker 1981, s. 63.
- ↑ Horst Schröder: "De första serierna", Carlsen/if 1981, s. 91.
- ↑ Judith O'Sullivan: "The Great American Comic Strip: One Hundred Years of Comic Art".
