Moto Hagio
Från Seriewikin
Moto Hagio (萩尾 望都), japansk serieskapare, född 12 maj 1949 i Fukuoka. Medlem av 24-gruppen.
Moto Hagio är en av japans mest kända kvinnliga tecknare och anses i Japan som en av de som gav upphov till modern shojo-manga samt även shonen ai-manga[1].
Verk
Hagio debuterade 1969 med mangan "Lulu to Mimi" som publicerades i Nakayoshi.
År 1971 kom "Juichigatsu no Gimunajiumu", en berättelse om kärlek mellan två pojkar på en internatskola.
Sedan dess har hon gjort ett drygt 60-tal olika manga inom de mest skilda genrer, till exempel:
- "Poe no Ichizoku" ("The Poe Clan", 1972)
- "Thomas no Shinzou" ("Thomas' Heart", 1974)
- "11-nin Iru!" (They Were Eleven, 1975)
- "Star Red" (1978)
- "Hanshin" (1984)
- "Zanukokuna Kami ga Shihaisuru" ("A Cruel God Rules", 1992)
- "Barbara Ikai" ("Otherworld Barbara", 2002)
- "Nanohana" (2011)
Hon har ofta barn som huvudpersoner i sina manga. Berättelserna handlar inte sällan om ensamhet och livet i allmänhet. Science fiction återkommer som tema i flera av hennes historier.
Priser och utmärkelser
- Prisbelönt med Shogakukan Manga Award 1976 för sin science fiction-manga "They Were Eleven" som även blev en anime.
- Seiun Award 1980.
- Seiun Award 1983.
- Seiun Award 1985.
- Osamu Tezukas Kulturpris 1997.
Fotnot
- ↑ Kazumi Nagaike, "Fantasies of Cross-dressing: Japanese Women Write Male-Male Erotica". Brill, 2012. s.99.
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |