Skillnad mellan versioner av "Fanzin"
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
OlaHe (diskussion | bidrag) m (korr) |
||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
Ursprungligen innebar ordet "fanzin" främst tidningar som distribuerades som blåstenciler eller fotostatkopior. Med dagens layoutprogram, kopieringskvalitet och billiga tryckmöjligheter är det ofta svårare att dra en absolut gräns mellan "amatörpublicerad" och "professionellt publicerad". I gränslandet finns begreppet [[small press]]. | Ursprungligen innebar ordet "fanzin" främst tidningar som distribuerades som blåstenciler eller fotostatkopior. Med dagens layoutprogram, kopieringskvalitet och billiga tryckmöjligheter är det ofta svårare att dra en absolut gräns mellan "amatörpublicerad" och "professionellt publicerad". I gränslandet finns begreppet [[small press]]. | ||
Ett fanzin behöver inte innehålla serier – det finns även musikfanzin, filmfanzin, litterära fanzin, sportfanzin m.m. I USA | Ett fanzin behöver inte innehålla serier – det finns även musikfanzin, filmfanzin, litterära fanzin, sportfanzin m.m. I USA kallas seriefanzin ofta för [[comix]], [[mini-comix]] eller [[art-zines]], medan "fanzines" vanligtvis reserveras för textbaserade tidningar. | ||
Den amerikanska amatörserietraditionen växte sig stark under 1960-talet med serieskapare som [[Robert Crumb]], [[S. Clay Wilson]] och andra i den s.k. [[underground]]-rörelsen. | |||
Vissa fanzin, såsom amerikanska ''[[Love & Rockets]]'' och ''[[Optic Nerve]]'' har vuxit ur sin fanzinform och blivit förlagsutgivna serietidningar. | Vissa fanzin, såsom amerikanska ''[[Love & Rockets]]'' och ''[[Optic Nerve]]'' har vuxit ur sin fanzinform och blivit förlagsutgivna serietidningar. | ||
| Rad 15: | Rad 17: | ||
I Sverige har seriefanzin varit en stark alternativrörelse under många år. De första kom (troligen) under 1970-talet som ett led i vänsterrörelsen. Under 1980-talet ökade fenomenet i tillväxt och nådde en riktig "boom" under 1990-talet. Denna "folkrörelse i miniformat" har gjort att en mängd serieskapare som inte platsade i det kommersiella standardutbudet har haft möjlighet att utveckla sin egen stil och prångla ut resultatet till ett mindre eller större antal läsare. | I Sverige har seriefanzin varit en stark alternativrörelse under många år. De första kom (troligen) under 1970-talet som ett led i vänsterrörelsen. Under 1980-talet ökade fenomenet i tillväxt och nådde en riktig "boom" under 1990-talet. Denna "folkrörelse i miniformat" har gjort att en mängd serieskapare som inte platsade i det kommersiella standardutbudet har haft möjlighet att utveckla sin egen stil och prångla ut resultatet till ett mindre eller större antal läsare. | ||
Bland de professionella serieskapare som började inom fanzinrörelsen märks [[Ulf Jansson]], [[Johan Höjer]], [[Åke Forsmark]], [[Lars Andreasson]], [[Johan Andreasson]], [[Gunnar Krantz]], [[Nicolas Krizan]], [[Pidde Andersson]], [[Johan Wanloo]], [[Mats Jonsson]], [[David Liljemark]], [[Daniel Ahlgren]], [[Karna Rusek]], [[Åsa Grennvall]], [[Coco Moodysson]] och många fler. | Bland de professionella serieskapare som började inom fanzinrörelsen märks [[Ulf Jansson]], [[Johan Höjer]], [[Åke Forsmark]], [[Lars Andreasson]], [[Johan Andreasson]], [[Gunnar Krantz]], [[Nicolas Krizan]], [[Pidde Andersson]], [[Johan Wanloo]], [[Mats Jonsson]], [[David Liljemark]], [[Daniel Ahlgren]], [[Karna Rusek]], [[Åsa Grennvall]], [[Coco Moodysson]], [[Marcus Ivarsson]] och många fler. | ||
Andra, som [[Mattias Wiberg]], [[Gustaf Skördeman]] och [[Zwing]] är kanske framför allt ihågkomna i seriesammanhang just för sina fanzin. | Andra, som [[Mattias Wiberg]], [[Gustaf Skördeman]] och [[Zwing]] är kanske framför allt ihågkomna i seriesammanhang just för sina fanzin. | ||
| Rad 21: | Rad 23: | ||
Flera serieskapare har vittnat om hur de föredrar fanzinpublicering av olika orsaker. Gunnar Krantz är en av dem som återkommit till fanzinvärlden gång på gång även efter det att han blivit professionellt publicerad. | Flera serieskapare har vittnat om hur de föredrar fanzinpublicering av olika orsaker. Gunnar Krantz är en av dem som återkommit till fanzinvärlden gång på gång även efter det att han blivit professionellt publicerad. | ||
På senare år har flera fanzin blivit [[webbserier|Internetbaserade]], s.k. '' | På senare år har flera fanzin blivit [[webbserier|Internetbaserade]], s.k. ''web-zines''. | ||
==Läs mer== | ==Läs mer== | ||
Versionen från 7 mars 2006 kl. 21.58
Fanzin (även fansin eller fanzine) är det svenska namnet på en amatörpublicerad/hemmaproducerad tidning, från engelskans fanzine (eg. fan magazine).
Översikt
Ursprungligen innebar ordet "fanzin" främst tidningar som distribuerades som blåstenciler eller fotostatkopior. Med dagens layoutprogram, kopieringskvalitet och billiga tryckmöjligheter är det ofta svårare att dra en absolut gräns mellan "amatörpublicerad" och "professionellt publicerad". I gränslandet finns begreppet small press.
Ett fanzin behöver inte innehålla serier – det finns även musikfanzin, filmfanzin, litterära fanzin, sportfanzin m.m. I USA kallas seriefanzin ofta för comix, mini-comix eller art-zines, medan "fanzines" vanligtvis reserveras för textbaserade tidningar.
Den amerikanska amatörserietraditionen växte sig stark under 1960-talet med serieskapare som Robert Crumb, S. Clay Wilson och andra i den s.k. underground-rörelsen.
Vissa fanzin, såsom amerikanska Love & Rockets och Optic Nerve har vuxit ur sin fanzinform och blivit förlagsutgivna serietidningar.
Svensk fanzinkultur
I Sverige har seriefanzin varit en stark alternativrörelse under många år. De första kom (troligen) under 1970-talet som ett led i vänsterrörelsen. Under 1980-talet ökade fenomenet i tillväxt och nådde en riktig "boom" under 1990-talet. Denna "folkrörelse i miniformat" har gjort att en mängd serieskapare som inte platsade i det kommersiella standardutbudet har haft möjlighet att utveckla sin egen stil och prångla ut resultatet till ett mindre eller större antal läsare.
Bland de professionella serieskapare som började inom fanzinrörelsen märks Ulf Jansson, Johan Höjer, Åke Forsmark, Lars Andreasson, Johan Andreasson, Gunnar Krantz, Nicolas Krizan, Pidde Andersson, Johan Wanloo, Mats Jonsson, David Liljemark, Daniel Ahlgren, Karna Rusek, Åsa Grennvall, Coco Moodysson, Marcus Ivarsson och många fler.
Andra, som Mattias Wiberg, Gustaf Skördeman och Zwing är kanske framför allt ihågkomna i seriesammanhang just för sina fanzin.
Flera serieskapare har vittnat om hur de föredrar fanzinpublicering av olika orsaker. Gunnar Krantz är en av dem som återkommit till fanzinvärlden gång på gång även efter det att han blivit professionellt publicerad.
På senare år har flera fanzin blivit Internetbaserade, s.k. web-zines.
Läs mer
- Tidningen Bild & Bubbla har i över tjugo år tillhandahållit en spalt kallad "Avigserier", där seriefanzin recenseras.
- Ingemar Bengtsson (red.) och Gunnar Krantz: "Fanzine-Index 2001" (Optimal Press 2001). En förteckning av alla (då kända) svenska seriefanzin utgivna fram till 2001. Innehåller även intervjuer och en historisk bakgrund.
- Fredrik Kullman (red.) och Sabina Ostermark (red.): "Fanzinerad: en bok om svenska fanzines" (Lystring, 2005). Essäer om fanzinutgivning (inte bara serier) i Sverige.
Externa länkar
- Seriechock (Nätfanzin om alternativserier)
Här återfinns bland annat recensioner av seriefanzin och intervjuer med "alternativa" serieskapare. Ges även ut i tryckt form med ojämna mellanrum.
