Skillnad mellan versioner av "Fanzin"
OlaHe (diskussion | bidrag) |
OlaHe (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serietermer]] | [[Kategori:Serietermer]] | ||
'''Fanzin''' eller '''fanzine'''. | '''Fanzin''' (även '''fansin''' eller '''fanzine'''), amatörpublicerad/hemmaproducerad tidning. Ursprungligen innebar detta främst tidningar som distribuerades som blåstenciler eller fotostatkopior. Med dagens layoutprogram, kopieringskvalitet och billiga tryckmöjligheter är det ofta svårare att dra en absolut gräns mellan "amatörpublicerad" och "professionellt publicerad". | ||
Ett fanzin behöver inte innehålla serier – det finns även musikfanzin, filmfanzin, litterära fanzin, sportfanzin m.m. I USA är det en vanligt förekommande åsikt att äkta fanzin främst ska innehålla text, medan seriefanzin ofta kallas för "art-zines". Den amerikanska amatörserietraditionen växte sig stark under 1960-talet med serieskapare som [[Robert Crumb]], [[S. Clay Wilson]] och andra i den s.k. [[underground]]-rörelsen. | |||
I Sverige har seriefanzin varit en stark alternativrörelse inom den svenska serievärlden i många år. De första kom (troligen) under 1970-talet som ett led i vänsterrörelsen. Under 1980-talet ökade fenomenet i tillväxt och nådde en riktig "boom" under 1990-talet. Denna "folkrörelse i miniformat" har gjort att en mängd serieskapare som inte platsade i det kommersiella standardutbudet har haft möjlighet att utveckla sin egen stil och prångla ut resultatet till ett mindre eller större antal läsare. | |||
Bland de professionella serieskapare som började inom fanzinrörelsen märks [[Ulf Jansson]], [[Johan Höjer]], [[Åke Forsmark]], [[Lars Andreasson]], [[Johan Andreasson]], [[Gunnar Krantz]], [[Nicolas Krizan]], [[Pidde Andersson]], [[Johan Wanloo]], [[Mats Jonsson]], [[David Liljemark]], [[Daniel Ahlgren]], [[Karna Rusek]], [[Åsa Grennvall]], [[Coco Moodysson]] och många fler. | |||
Andra, som [[Mattias Wiberg]], [[Gustaf Skördeman]] och [[Zwing]] är kanske framför allt ihågkomna i seriesammanhang just för sina fanzin. | |||
Flera serieskapare har vittnat om hur de föredrar fanzinpublicering av olika orsaker. Gunnar Krantz är en av dem som återkommit till fanzinvärlden gång på gång även efter det att han blivit professionellt publicerad. | |||
På senare år har flera fanzin blivit [[webbserier|Internetbaserade]]. | |||
==Läs mer== | |||
*Tidningen ''[[Bild & Bubbla]]'' har i över tjugo år tillhandahållit en spalt kallad "Avigserier", där de recenserar seriefanzin. | |||
*[[Ingemar Bengtsson]] (red.) och Gunnar Krantz: "[[Fanzine-Index 2001]]" ([[Optimal Press]] 2001). En förteckning av alla (då kända) svenska seriefanzin utgivna fram till 2001. Innehåller även intervjuer och en historisk bakgrund. | |||
==Externa länkar== | |||
*[http://seriechock.nu/ Seriechock (Nätfanzin om alternativserier)] Här återfinns bland annat recensioner av seriefanzin och intervjuer med "alternativa" serieskapare. Ges även ut i tryckt form med ojämna mellanrum. | |||
==Se även== | |||
*[[Undergroundserier]] | |||
*[[Tijuana Bible]] | |||
Versionen från 8 oktober 2005 kl. 21.41
Fanzin (även fansin eller fanzine), amatörpublicerad/hemmaproducerad tidning. Ursprungligen innebar detta främst tidningar som distribuerades som blåstenciler eller fotostatkopior. Med dagens layoutprogram, kopieringskvalitet och billiga tryckmöjligheter är det ofta svårare att dra en absolut gräns mellan "amatörpublicerad" och "professionellt publicerad".
Ett fanzin behöver inte innehålla serier – det finns även musikfanzin, filmfanzin, litterära fanzin, sportfanzin m.m. I USA är det en vanligt förekommande åsikt att äkta fanzin främst ska innehålla text, medan seriefanzin ofta kallas för "art-zines". Den amerikanska amatörserietraditionen växte sig stark under 1960-talet med serieskapare som Robert Crumb, S. Clay Wilson och andra i den s.k. underground-rörelsen.
I Sverige har seriefanzin varit en stark alternativrörelse inom den svenska serievärlden i många år. De första kom (troligen) under 1970-talet som ett led i vänsterrörelsen. Under 1980-talet ökade fenomenet i tillväxt och nådde en riktig "boom" under 1990-talet. Denna "folkrörelse i miniformat" har gjort att en mängd serieskapare som inte platsade i det kommersiella standardutbudet har haft möjlighet att utveckla sin egen stil och prångla ut resultatet till ett mindre eller större antal läsare.
Bland de professionella serieskapare som började inom fanzinrörelsen märks Ulf Jansson, Johan Höjer, Åke Forsmark, Lars Andreasson, Johan Andreasson, Gunnar Krantz, Nicolas Krizan, Pidde Andersson, Johan Wanloo, Mats Jonsson, David Liljemark, Daniel Ahlgren, Karna Rusek, Åsa Grennvall, Coco Moodysson och många fler.
Andra, som Mattias Wiberg, Gustaf Skördeman och Zwing är kanske framför allt ihågkomna i seriesammanhang just för sina fanzin.
Flera serieskapare har vittnat om hur de föredrar fanzinpublicering av olika orsaker. Gunnar Krantz är en av dem som återkommit till fanzinvärlden gång på gång även efter det att han blivit professionellt publicerad.
På senare år har flera fanzin blivit Internetbaserade.
Läs mer
- Tidningen Bild & Bubbla har i över tjugo år tillhandahållit en spalt kallad "Avigserier", där de recenserar seriefanzin.
- Ingemar Bengtsson (red.) och Gunnar Krantz: "Fanzine-Index 2001" (Optimal Press 2001). En förteckning av alla (då kända) svenska seriefanzin utgivna fram till 2001. Innehåller även intervjuer och en historisk bakgrund.
Externa länkar
- Seriechock (Nätfanzin om alternativserier) Här återfinns bland annat recensioner av seriefanzin och intervjuer med "alternativa" serieskapare. Ges även ut i tryckt form med ojämna mellanrum.
