Action Comics

Från Seriewikin
Hoppa till: navigering, sök
Action Comics nr 1 från 1938, omslag av Joe Shuster.
© DC Comics
Action Comics nr 52 från 1942, omslag av Fred Ray som visar några av tidningens dåvarande huvudfigurer. Från vänster till höger: Mister America, Vigilante, Stålmannen, Zatara och Congo Bill. © DC Comics.

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Action Comics är en amerikansk serietidning som har givits ut sedan 1938. Från början var den en antologitidning, och det var i dess allra första nummer som Stålmannen först såg dagens ljus.

Tidningen publiceras ännu av DC Comics, och har återkommande varit en av de tidningar där nya äventyr med "Stålmannen" först publiceras, även om DC samtidigt också har givit ut titlar som Superman, The Adventures of Superman och Superman: The Man of Steel.

Början – Golden Age

Action Comics lanserades som kompanjontidning till den redan etablerade Detective Comics, men istället för en rad serier om heroiska detektiver, så innehöll Action Comics olika serier om äventyrshjältar. Ungefär hälften i färg, hälften i svartvitt. De första 13 sidorna (plus omslaget) upptogs av den nya superhjälten "Superman", "Stålmannen". På denna tid angavs DC:s ursprungliga företagsnamn, Detective Comics, Inc. som utgivare. Redaktör var Vincent A. Sullivan.

Andra serier utöver Stålmannen var i samma nummer västernhjälten "Chuck Dawson" av H. Fleming, Mandrake-kopian "Zatara - Master Magician" av Fred Guardineer, "The Adventures of Marco Polo" av Sven Elvén, boxningsserien ""Pep" Morgan" av Fred Guardineer, "Scoop Scanlon - Five Star Reporter" av Will Ely, "Tex Thomson" av Bernard Baily, skämtserien "Sticky-Mitt Stimson" av "Alger" (Russell Alger Cole) samt en novell, material om filmstjärnor, sportspalt och annonser.

Jerry Siegel och Joe Shuster hade från början skapat "Superman" som en skurk, som använde sina krafter för att skapa kaos bland människorna,[1] men gjorde sedan om figuren så att han använde sina krafter för goda saker. De hade från början gjort serien som en dagsstripp, men hade inte lyckats sälja den. De hade gjort andra serier för National Allied Publications och när förlaget planderade att starta Action Comics, omarbetade de serien till att passa serietidningsformatet och lyckades få den publicerad i det första numret.[2] Det första numret av Action Comics och den därigenom första publiceringen av "Stålmannen" har i efterhand kommit att räknas som starten på den period i amerikansk serieutgivning som har kallats Golden Age ("guldåldern")[3]

Stålmannen kom att utvecklas som figur under de första åren i Action Comics, han hade från början inte alla de superkrafter som har kommit att förknippas med honom senare. Flygförmågan visades första gången i #13 (juni 1939).[4] Röntgensyn använde han för första gången i #18 (november 1939)[5] och teleskopsyn och superblåst i #20 (januari 1940).[6]

Stålmannens kärleksintresse Lois Lane fanns med redan i det första numret av Action Comics, men andra återkommande bifigurer introducerades i serien vartefter. Lex Luthor, superskurken som så småningom skulle ta rollen som Stålmannens ärkefiende, var med för första gången i #23 (april 1940).[7] Den ursprunglige Toyman (Leksaksmannen, en annan återkommande skurk) skapades av författaren Don Cameron och tecknaren Ed Dobrotka i #64 (september 1943).[8]

Silver Age

Under 1950- och 1960-talen var Mort Weisinger redaktör för Action Comics. "Stålmannen" var tidningens förstaserie och serien utvecklades med nya återkommande företeelser, såsom Stålmannens Fortress of Solitude i Arktis i #241 (juni 1958) och superskurken Brainiac i numret därefter.

Förlaget ville inte höja priset på tidningen från det ursprungliga 10 cent, varför den på grund av inflationen i stället fick färre sidor. Vid sidan om "Stålmannen" publicerades serierna "Congo Bill" och "Tommy Tomorrow". "Congo Bill" gjordes 1959 om till serien "Congorilla" i en berättelse av författaren Robert Bernstein och tecknaren Howard Sherman som publicerades i #248.

Stålmannens kusin Stålflickan uppträdde för första gången i en serie av Otto Binder och Al Plastino i #252 (maj 1959). Stålflickan antog den hemliga identiteten "Linda Lee" och bodde på barnhemmet Midvale Orphanage. Hon gick med i Rymdens hjältar i berättelsen "Supergirl's Three Super Girl-Friends!" skriven av Jerry Siegel och tecknad av Jim Mooney, som publicerades i #276. Stålflickan fungerade som Stålmannens hemliga vapen i tre år, tills hennes existens i den fiktiva verkligheten avslöjades i Action Comics #285, också det i en berättelse av Jerry Siegel och Jim Mooney.[9]

Bizarro World fanns med för första gången i Stålmannen-berättelsen "The World of Bizarros!" i #262 (april 1960), som skrevs av Otto Binder och tecknades av Wayne Boring.

Seriehistorikern Les Daniels anser, att tecknaren Curt Swan blev den definierande tecknaren för Stålmannen i början av 1960-talet, när figuren fick ett nytt utseende som ersatte Wayne Borings version.[10]

Bronze Age

Action Comics nr 579 (maj 1986) innehöll en parodi på "Asterix" © DC

Mort Weisinger gick i pension från DC 1970 och hans sista nummer av Action Comics var #392 (september 1970). Murray Boltinoff efterträdde honom och var redaktör till #418. Metamorpho var andraserie i #413-418 och serien publicerades sedan för ett kort tag i World's Finest Comics.[11] Julius Schwartz blev redaktör från och med #419 (december 1972) och samtidigt blev "Human Target" av Len Wein och Carmine Infantino andraserie i tidningen.[12] "Green Arrow" publicerades som andraserie från och med #421 och fram till och med #458, i början omväxlande med "Human Target" och "Atom" (Atom II, alias Ray Palmer).[13]

Mellan #423 (april 1973) och #424 (juni 1973) hoppade tidningen fram en månad i angivet utgivningsdatum, eftersom DC bestämde sig för att ändra principen för vilken månad som skulle anges på omslaget på dess tidningar. Numrena hade alltid legat i ofas med faktisk utgivning, medan konkurrenten Marvel hade datum som gjorde att deras tidningar framstod som nyare. DC bestämde sig därför för att hoppa över maj 1973 och gå direkt på juni.[14]

En ny version av Toyman skapades av Cary Bates och Curt Swan i #432 (februari 1974).[15] Superhjältinnan Vixen förekom för första gången i Action Comics #521 (juli 1981), berättelsen skrevs av Gerry Conway och tecknades av Curt Swan.[16] För att markera 45-årsjubileet för Action Comics i och med #544 (juni 1983), blev både Lex Luthor och Brainiac omgjorda till sitt utseende. Lex Luthor hade på sig sin krigsdräkt för första gången i berättelsen "Luthor Unleashed!", som skrevs av Cary Bates, tecknades av Curt Swan och tuschades av Murphy Anderson. Brainiacs utseende förändrades från den välkända grönhyade androiden till en metallisk skelettliknande robot i berättelsen "Rebirth!", skriven av Marv Wolfman och tecknad av Gil Kane. Action Comics #579, skriven av Jean-Marc Lofficier och tecknad av Keith Giffen med tuschläggning av Bob Oksner, innehöll en hyllning till den franska serien "Asterix" när Stålmannen och Jimmy Olsen ofrivilligt färdas i tiden till en forntida gallisk by i berättelsen "Prisoners of Time! (1986 A.D. to CCLIII A.D.)".

Schwartz kom att sitta som redaktör fram till och med #583 (september 1986), ett nummer som innehöll del två av den apokryfiska berättelsen "Superman: Whatever Happened to the Man of Tomorrow?" av Alan Moore och Curt Swan, en berättelse som kan ses som ett avsked till den version av Stålmannen som fanns före "Crisis on Infinite Earths".

Efter "Crisis on Infinite Earths"

"Crisis on Infinite Earths" innebar att Stålmannens fiktiva universum omskapades, vilket märktes i Action Comics. Författaren och tecknaren John Byrne gjorde om Stålmannen och hans bakgrundshistoria i berättelsen "The Man of Steel" som publicerades i sex nummer av tidningen 1986. Detta togs emot väl av både gamla och nya läsare.[17] Action Comics blev en tidning för team-up-serier i och med #584 (januari 1987) då Stålmannen samarbetade med New Teen Titans; berättelsen skrevs och tecknades av John Byrne och tuschades av Dick Giordano.

Den första Action Comics Annual publicdrades 1987 och innehöll ett äventyr där Stålmannen samarbetade med Batman i en berättelse skriven av Byrne och tecknad av Arthur Adams.

Under perioden 24 maj 1988 - 14 mars 1989 ändrades utgivningen till varje vecka i stället för den dittillsvarande månatliga utgivningen och tidningsrubriken vad under denna period Action Comics Weekly. Tidningen blev nu åter en antologi[18] Inför denna förändring lade DC ner serietidningen Green Lantern Corps och Green Lantern (Hal Jordan) och hans äventyr kom att bara publiceras i Action Comics Weekly. Bland övriga serier som publicerades i Action Comics Weekly fanns Black Canary, Blackhawk, Captain Marvel, Catwoman, Deadman, Nightwing, Phantom Lady, Phantom Stranger, Secret Six, Speedy och Wild Dog. Varje nummer innehöll också en tvåsidig fortsättningsserie med Stålmannen, vilket enligt en redaktionstext i den första veckliga utgåvan var avsett som en hyllning till gamla tiders dagsstrippar med Stålmannen. Efter ett kort utgivningsuppehåll återgick Action Comics till månatlig utgivning i och med #643 (juli 1989).[18]

Stålmannen var återigen huvudnummer i tidningen när den hade återgått till månadsutgivning. Författaren Roger Stern skrev 1991 berättelsen där Clark Kent slutligen avslöjade sin identitet som Stålmannen för Lois Lane, den publicerades i #662.

År 1992 publicerades delar av "The Death of Superman" i Action Comics (medan andra delar publicerades i Superman och andra serietidningar från DC), en story arc som var en stor försäljningssuccé och ledde till uppmärksamhet långt utanför seriemediet. Stern låg bakom även denna berättelse.

Action Comics har med sitt nuvarande fokus på Stålmannen allt oftare haft crossover-serier med Superman och andra tidningar med anknytning till Mannen av Stål, men i #875 (maj 2009) lämnade Stålmannen jorden och serierna i Action Comics fokuserade i stället på hans fosterson Christopher Kent och Thara Ak-Var. Med #879 (september 2009) fick tidningen åter en biserie utan omedelbar anknytning till serien "Stålmannen", när "Captain Atom" började publiceras i Action Comics, även om Captain Atom numera anses ingå i DC:s universum.

Samlingsvolymer

Många nummer av Action Comics är nyutgivna i samlingsvolymer av typen trade paperback såväl som inbundna böcker. Huvudsakligen har endast serierna med "Stålmannen" återutgivits på detta sätt, medan andra serier har utelämnats. I många volymer finns också äventyr med som ursprungligen har publicerats i andra serietidningar, vilket framgår i listan nedan.

Andrahandsvärde

Den 22 februari 2010 såldes ett exemplar av Action Comics #1 (June 1938) på auktion för 1 miljon $, vilket överträffade rekordet om 317 000 $ för en serietidning som hade satts året innan för ett exemplar av samma nummer som inte var bevarad i samma goda kvalitet. Såväl säljare som köpare förblev anonyma. Affären förmedlades via den Manhattan-baserade auktionsbyrån ComicConnect.com.[27]

Källor

  1. Gerard Jones: "Men of Tomorrow",Arrow Books 2006, ISBN 978-0-09-948706-7, s. 82–84
  2. Gerard Jones, a.a., s. 124.
  3. Daniel Wallace och Hannah Dolan (red.): "DC Comics Year By Year A Visual Chronicle", Dorling Kindersley 2010 ISBN 978-0-7566-6742-9, s. 20 "With the launch of Action Comics, Jerry Siegel and Joe Shuster finally saw their brainchild in print, and readers responded with rave reviews. Superman became the first comic book mega-star and proved that comics were more than a fad. The Golden Age of Comics was born."
    Ron Goulart: "Comic Book Culture", Collectors Press, ISBN 978-1-888054-38-5, s. 43
  4. Wallace "1930s" i Dolan, s. 25: "Superman was presented with his first opportunity to demonstrate true flight in Action Comics #13."
  5. Wallace "1930s" i Dolan, s. 25: "Superman gained a new power in November's Action Comics #18 and it would come to be one of his most famous - X-ray vision."
  6. Wallace "1940s" i Dolan, s. 33: "Superman's telescopic vision and super-breath were introduced in January's Action Comics #20."
  7. Wallace "1940s" i Dolan, s. 31: "The debut of the brilliant scientist known as Luthor was a sign of things to come."
  8. Wallace "1940s" i Dolan, s. 45: "In writer Don Cameron and artist Ed Dobrotka's 'The Terrible Toyman', a quirky toy maker used his bizarre playthings to commit crimes."
  9. Michael McAvennie: "1960s" i Dolan, s. 105
  10. Daniels "The Superman Family Strength in Numbers", s. 118: "By 1961, Swan's new look would replace Wayne Boring's patriarchal version. Swan's Superman became definitive, and ultimately he would draw, as he says, 'more Superman stories than anybody else.'"
  11. Bryan Stroud: "Metamorpho in Action Comics", tidningen Back Issue nr 64, TwoMorrows Publishing maj 2013, ss. 22-27
  12. McAvennie "1970s" i Dolan, s. 153
  13. Jim Kingman: "The Ballad of Ollie and Dinah", tidningen Back Issue nr 64, TwoMorrows Publishing maj 2013, ss. 10-21
  14. Paul Levitz: "75 Years of DC Comics The Art of Modern Mythmaking", Taschen America, 2010 ISBN 978-3-8365-1981-6, s. 516, "Cover dates on comics didn't match magazine dating norms, and by 1973 Marvel's cover dates made them appear newer than DC's, so DC decided to skip using May 1973 and go straight to June"
  15. McAvennie "1970s" i Dolan, s. 158
  16. Manning, Matthew K. "1980s" i Dolan, s. 194
  17. Manning "1980s" i Dolan, s. 221
  18. 18,0 18,1 John Jackson Miller, Maggie Thompson, Peter Bickford, Brent Frankenhoff: "The Comic Buyer's Guide Standard Catalog of Comic Books", 4:e upplagan, Krause Publications, september 2005, ISBN 978-0-87349-993-4, ss. 35–44
  19. The Superman Chronicles Vol. 1, DC Comics
  20. The Superman Chronicles Vol. 2, DC Comics
  21. The Superman Chronicles Vol. 3, DC Comics
  22. The Superman Chronicles Vol. 4, DC Comics
  23. The Superman Chronicles Vol. 5, DC Comics
  24. The Superman Chronicles Vol. 6, DC Comics
  25. The Superman Chronicles Vol. 7, DC Comics
  26. The Superman Chronicles Vol. 8, DC Comics
  27. "Superman's debut sells for $1M at auction", Associated Press/Crain's New York Business, 2010-02-22 (länken arkiverad på [1])