Joakim Pirinen

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök


Minilogo.gif Den här artikeln är utsedd till månadens samarbete. Hjälp till att utveckla och komplettera artikeln före månadens slut.

Joakim Pirinen (född 1961) är en av Sveriges mest kända serietecknare, och är även erkänd som bildkonstnär, illustratör, författare och dramatiker. Hans första seriealbum var "Välkommen till sandlådan" 1983. Genombrottet kom två år senare med den gravt vedervärdiga figuren Socker-Conny i albumet med samma namn, vilket öppnade upp den nya svenska seriescenen. Sedan dess har Pirinen successivt sökt uttrycka sig i mer abstrakta former.

I albumet "Den universella bristen på respekt" ingår en tecknad självbiografi.


Historik

Joakim Pirinen föddes den 28 maj 1961 och växte upp på Lidingö utanför Stockholm. Han har berättat att han läste mycket serier som barn. De titlar han nämnt inkluderar Kalle Anka & C:o, Seriemagasinet, X9, Serienytt och "Comics – den stora serieboken". Från sin morfar fick han tillgång till OA:s skämtteckningar och serier, vilka gjorde ett djupt intryck på honom.1

I tonåren fick han smak på importerade vuxenserier och underground, vilka kunde inhandlas på Hörnan, en bokhandel vid Stureplan. Här fastnade han bl.a. för "Freak Brothers". ("Zap förstod jag inget av.")1

Konstnärer som Pirinen tidigt nämnde som inspirationskällor inkluderar Einar Nerman och Aubery Beardsley.1

Galago och Tago

Huvudartikel: Galago
Galago nummer 27 (3/1990). Omslag av Joakim Pirinen. © upphovsmannen.

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Via en kamrat kom Pirinen i kontakt med Rolf Classon, som också bodde på Lidingö och hade en musikförening där. Även Classon var intresserad av tecknade serier. Inspirerade av de amerikanska serietidningarna som de inhandlade i bokhandeln Hörnan, startade Classon och Pirinen tillsammans med Olle Berg och Kerold Klang tidningen Galago 1979. Efter ett års förberedelser kom det första numret ut 1980. Grundplåten till tidningen, 8 000 kronor, var pengar som de dragit in genom att sälja öl, mackor och anordna poesiuppläsningar. 8 000 var mycket vid denna tid, och de hade också planer på att använda pengarna som en grundplåt till ett hus i Frankrike. Men det blev istället till en tidning. Det första numret av Galago spreds bland annat från Tehuset i Kungsträdgården. Succén lät vänta på sig. Grundplåten tog slut och det verkade inte kunna bli några mer nummer, men bland annat tack vare en positiv recension i Dagens Nyheter och stöd från Konstfackselelever, och till slut även Statens Kulturråd, kunde tidningen fortsätta.

Galago gavs från början ut av Föreningen Galago, sedermera Tago Förlag.

Tidningen skulle under många år bli en av de huvudsakliga hemvisterna för Pirinens alster.

Genombrott

Tidigt publicerades Pirinens serier även i tidningar som Kannibal, Mammut och fanzinet Skunk. 1984 kom en Skunk Special med enbart serier av Pirinen. Han medverkade också i Medusas antologi "Elektriska Zerier" från 1983.

Den egna albumdebuten skedde 1983 på Tago Förlag. Albumet "Välkommen till sandlådan" rosades av en närmast enig kritikerkår och introducerade såväl De små rackarna i sandlådan som Socker-Conny. Den sistnämnda figuren skulle senare föräras ett eget seriealbum och innebära Pirinens stora genombrott som serieskapare.

Joakim Pirinen har hävdat att det statliga seriestödet från Statens Kulturråd har varit avgörande för hans konstnärliga och kommersiella utveckling och säger i en intervju i Svenska Dagbladet 1992: "Det är otänkbart att 'Välkommen till Sandlådan' och 'Socker-Conny' skulle kommit till utan Kulturrådet, det där att bra saker kommer fram ändå, oavsett ekonomiskt stöd, är inte sant annat än i teorin. Kommersiella serieförlag är för fega för att stödja och upptäcka nya saker." 2

Socker-Conny

Huvudartikel: Socker-Conny

1985 gavs seriealbumet "Socker-Conny" ut på Tago Förlag. Här hade Pirinen utvecklat den figur som först dök upp i engångsserien "Socker-Conny hälsar på" från albumet "Välkommen till sandlådan", och gett honom huvudrollen i en albumslång historia. Socker-Conny är en barnslig, våldsam, brutal och till stora delar tragisk figur, en bärsärk som bryter mot de flesta tabun som finns i samhället med deviser som "Med ett schysst järnrör slår man hela världen med häpnad!" Ändå hade figuren tonats ned något i sitt eget album jämfört med debutavsnittet, där han tar livet av både vuxna och barn.

Albumet "Socker-Conny" blev en succé med vuxenseriemått mätt, och gick i bräschen för den nya svenska vuxenserievåg som kom i mitten av 80-talet. Många som inte läste vuxenserier visste åtminstone vem Socker-Conny var (något som i viss mån är sant ännu tjugo år senare) och figuren nämndes t.o.m. i tvåloperor som "Varuhuset". I Pirinens kölvatten slog en mängd andra svenska serieskapare igenom i högre eller mindre grad, inklusive Max Andersson, Christina Alvner, Eva Lindström och Charlie Christensen, och tidningen Galago fick ett uppsving. Andra hämningslösa figurer som Ulf Lundkvists Razor, Inger Edelfeldts Hondjuret och Lars Sjunnessons Åke Jävel, har förmodligen Socker-Conny att tacka för mycket, liksom skådespelaren Micke Dubois klassiska rollfigur Svullo.

Till albumets releasefest övertalade den stockholmsbaserade teatergruppen Sputnik Pirinen att skriva en pjäs om figuren, vilket han gjorde på två veckor. Sputnik repeterade i ytterligare två veckor och spelade sedan 200 föreställningar av "Socker-Conny" med Bengt Rydén i titelrollen.3 Figuren blev också frontfigur ("statsöverhuvud") i det nystartade skämtpartiet Galagopartiet De Glada 1988.

Socker-Conny dök upp i ytterligare ett fåtal korta serieepisoder, såsom "En första lektion i svensk poesi", "Socker-Conny Super Star" och "Socker-Conny lussar upp grannarna". En parodi på Socker-Connys ofantliga popularitet dök upp i Elixir nr 1/1987 med serien "Socker-Orvar i sandlådan" av Mikael Grahn, en mix av Socker-Conny och Grahns egen skapelse Orvar. I serien gräver Socker-Orvar ner sitt huvud i sandlådan för att slippa all uppmärksamhet.

Pirinen blev själv trött på sin skapelse. I Galago nr 3/1989 publicerar han en intervju med Socker-Conny som här är inlagd på sjukhus efter en hjärtinfarkt och dessutom samhällsanpassad, försynt, nyfrälst, gift, flerbarnsfar, och som dessutom har återtagit sitt dopnamn Zacharias Konrad. Efter intervjun nämns i en fotnot att Socker-Conny strax därefter "avlidit i hjärtinfarkt på Sjösaladalens sjukhus i en ålder av tjugoåtta år." 4

Slutet av 1980-talet

"Gas" 1987

1990-tal

2000-tal

Återkommande serier och figurer

Utgivna alster

Serier

Seriealbum

Medverkan i serieantologier

Medverkan i tidningar

Pirinen har medverkat regelbundet i tidningar som Aftonbladet, Galago, Ordfront och Kapten Stofil. Hans serier har även publicerats i Svenska Serier, Dagens Nyheter, Mammut, Comet, KRUT och Larson!.

Medverkan i fanzin

Prosa

  • "Den svenska apan", 2001

Dramatik

  • "Familjen Bra", 1993

Illustrationsböcker

  • "Den sjunde björnen", 1992

CD

  • Joakim Pirinen & Mikael Strömberg: "Afrika", 2005

Utställningar

  • Separatutställning på Moderna Museet 1992
  • Utställning av serieoriginal på Seriegalleriet 2 apr–4 maj 2005

Skrivet om serier

Övrigt serierelaterat

Joakim Pirinen har tidigare varit ledamot i Svenska Serieakademin.

Priser och utmärkelser

Referenser

Artiklar i Bild & Bubbla

  • "Allt går mot svart – men jag är glad ändå" (B&B 5/1983)
  • Lars Thulin: Socker-Conny analyserad (B&B 1/1987)
  • Daniel Atterbom: Joakim Pirinen har tröttnat på mig (B&B 1/1987)
  • Henrik Gundenäs: Fyra tecknares serier skärskådas (B&B 4/1998)

Recensioner i Bild & Bubbla

Externa länkar


Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer!