Skillnad mellan versioner av "Superhjältar"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m
Rad 7: Rad 7:
Superhjältegenren har många föregångare med rötter i gamla gudasagor och hjältemyter, men den egentliga födelsen kom med ''[[Stålmannen]]s'' första framträdande 1938.
Superhjältegenren har många föregångare med rötter i gamla gudasagor och hjältemyter, men den egentliga födelsen kom med ''[[Stålmannen]]s'' första framträdande 1938.


Superhjältar är den enda större seriegenre som skapats direkt för seriemediet. Det finns även starka kopplingar till [[science fiction]]-genren och [[pulp]]-litteratur.
Superhjältar är den enda större genre som skapats direkt för seriemediet. Det finns även starka kopplingar till [[science fiction]]-genren och [[pulp]]-litteratur.


Sedan 60-talet har genren varit en grundstomme i tidningar utgivna hos [[Marvel Comics|Marvel]] och [[DC Comics|DC]] i USA, (samt till viss mån även mindre bolag som [[Image Comics|Image]]), som tillsammans haft den största delen av den amerikanska serietidningsmarknaden.
Sedan 60-talet har genren varit en grundstomme i tidningar utgivna hos [[Marvel Comics|Marvel]] och [[DC Comics|DC]] i USA (samt till viss mån även mindre bolag som [[Image Comics|Image]]), som tillsammans haft den största delen av den amerikanska serietidningsmarknaden.


==Historia==
==Historia==

Versionen från 12 juni 2011 kl. 00.21

"Stålmannen", den första superhjälten. Teckning av Joe Shuster. © DC Comics.

En superhjälte kallas en hjälte med övermänskliga förmågor som han eller hon använder i det godas tjänst. Genren har även en mängd andra traditioner som av vissa ses som kriterier för superhjältebegreppet - t ex färgglada dräkter. Även seriehjältar utan övermänskliga krafter, men som publiceras i samma serietradition (t ex Batman) kallas ibland för superhjältar.

Superhjältegenren har många föregångare med rötter i gamla gudasagor och hjältemyter, men den egentliga födelsen kom med Stålmannens första framträdande 1938.

Superhjältar är den enda större genre som skapats direkt för seriemediet. Det finns även starka kopplingar till science fiction-genren och pulp-litteratur.

Sedan 60-talet har genren varit en grundstomme i tidningar utgivna hos Marvel och DC i USA (samt till viss mån även mindre bolag som Image), som tillsammans haft den största delen av den amerikanska serietidningsmarknaden.

Historia

Genrens rötter

Pulphjältarna

Superhjältens födelse

1938-1950: "the Golden Age"

1950-1970: "the Silver Age"

1970-1985: "the Bronze Age"

1985-nutid:

Modern superhjälteaction: "Savage Dragon" av Erik Larsen.

StubAvsnitt.png Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Typer av superhjältar

Typerna kan givetvis överlappa, och gör som synes ofta det.

Superpolisen/super-scouten

Vigilanten

Krigaren

Hämnaren

Mystikern

Den utstötte

Den ofrivillige

Anti-hjälten

Hjälteteamet

Gränsfall

Typer av superkrafter

Utomjordiska förmågor

Den kanske mest kände superhjälten är Stålmannen. Hans superkrafter förklaras i serien med att han påverkas av solens ljus, där det gula solljuset är annorlunda gentemot det röda ljuset från hans ursprungsplanet Kryptons stjärna och således ger honom extraordinära krafter, samt att jorden har betydligt lägre gravitation än Krypton. Hade han kunnat bo kvar på Krypton, hade han inte haft några superkrafter alls utan haft samma förmågor som infödda människor har här på jorden.

Andra superhjältar med utomjordiskt ursprung kan ha förmågor som är helt normala på deras hemplaneter, men är ovanliga när de kommer till jorden och kan då användas som superkrafter här. Många av medlemmarna i DC-serien Legion of Super-Heroes har den typen av krafter, exempelvis Cosmic Boy, Triplicate Girl och Phantom Girl.

Vetenskapligt förvärvade krafter

Många superhjältar har fått sina krafter genom att olika vetenskapliga experiment har påverkat dem. Ibland sker det genom en väl utarbetad plan. Oftare (så ofta att det rent av har blivit något av en kliché i superhjältegenren) sker det däremot genom någon form av olycka eller att ett experiment går fel, exempelvis för Spider-Man och Hulk.

Tekniska hjälpmedel

Tekniska hjälpmedel för en superhjälte kan vara av olika slag, från de små hjälpmedel som Batman har i sitt bälte och som inte är vad som definierar honom som en superhjälte, till den dräkt som utgör hela Iron Mans superförmåga.

Magiska förmågor

Johnny Thunder använder en magisk ande (en "thunderbolt").

Mutanter

Många superhjältar är födda av normala föräldrar men har fått superkrafter genom slumpmässigt uppkomna genetiska mutationer. Medlemmarna i X-Men tillhör denna typ av superhjältar.

Hjältar utan krafter

Hjältar utan superkrafter jobbar oftare som en form av avancerad detektiv, men brukar samtidigt ha tränad fysik och vara skickliga användare av olika vapen. Till denna grupp kan Batman, Fantomen och Green Arrow räknas.

StubAvsnitt.png Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Superhjältar i olika länder

Superhjältar har ända sedan starten varit mest framträdande i USA (där de under lång tid har varit själva sinnebilden för "mainstream"-serier) men genren har trots det utnyttjats av serieskapare från olika länder, och serieskapare verksamma för den amerikanska marknaden har även försökt skapa flera utländska superhjältar, ofta i ett direkt försök att locka till sig utländska läsare eller amerikanska minoritetsgrupper.

StubAvsnitt.png Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Genrekonventioner och attribut

Superhjältegenren har utvecklat många genrespecifika konventioner som är ovanliga i annan litteratur men för den vane läsaren utgör något som närmast förväntas i denna genre.

Superhjältarna förutsätts leva i vår egen värld (eller i alla fall en fiktiv värld som är snarlik vår egen) men blandar sig sällan i verklighetens världshändelser och konflikter. För exempelvis Stålmannen yttrar sig detta i, att han av respekt för mänskligheten som har tagit emot honom, har bestämt sig för att inte påverka mänsklighetens öde och egenbestämda utveckling mer än nödvändigt. (Annars hade det förstås varit hur lätt som helst för en hjälte med Stålmannens förmågor att göra upp med verklighetens diktatorer, terrorister och sjörövare.) I stället slåss de ofta mot superskurkar och science fiction-artade utomjordiska hot.

En superhjälte utmärks ofta genom en kroppsnära superhjältedräkt i starka färger, som skall framhäva superhjälten som en annorlunda figur. Samtidigt har de flesta superhjältar också en parallell identitet som "vanlig människa". För de flesta superhjältar är det viktigt att hemlighålla att de två identiteterna, den som superhjälte och den som vanlig människa, egentligen är samma person. Härav kommer att många superhjältedräkter innehåller någon form av maskering av hjältens ansikte.

StubAvsnitt.png Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Genreanalys

StubAvsnitt.png Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Kända superhjältar

Mini sverige.gif Svenska superhjältar

Svenska superhjältar har det varit förhållandevis ont om. Ett fåtal har förekommit genom tiderna, varav de flesta har varit parodier:

Se även

Superhjältar på film och tv

Det har alltid varit populärt att göra film på superhjälteserier. Under de senaste år har genren upplevt en ny renässans på bioduken med framgångsrika filmversioner av såväl Batman som Spider-Man, X-Men och Hulk.

Artiklar i Bild & Bubbla

Här listas inte artiklar om enskilda serier, utan endast allmänna artiklar om superhjälteserier och deras estetik.

  • Magnus Knutsson: "Superhjältar" (Thud nr 3)
  • Georg Seesslen: "Superhjältens väsen" (Thud nr 33)
  • Arn Saba: "Superman... och hans kompisar i långkalsonger" (B&B nr 1/1981)
  • Arn Saba: "Från Stålmannen till barbaren" (B&B nr 1/1981)
  • David Haglund: "Titta han flyger" (B&B nr 1/2001, s. 20–21)
  • David Haglund: "Men in tights – hur skildras homosexualitet i superhjältegenren?" (B&B nr 1/2003)

Se även

Externa länkar

Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer!