91:an

Från Seriewikin
Hoppa till: navigering, sök
91:an på omslaget till Bild & Bubbla 8/1992, tecknat av Krister Petersson. © Egmont Kärnan.
Denna artikel handlar om serien och seriefiguren 91:an.
För den svenska serietidningen, se 91:an (serietidning).

"91:an" är en av Sveriges populäraste serier, skapad 1932 av Rudolf Petersson. Huvudfiguren är en beväringsman vid namn Mandel Karlsson som gör en evighetslång värnplikt vid Klackamo regemente.

Sedan 1956 har serien haft en egen serietidning i Sverige.


Historik

Debut och bakgrund

"91:an" debuterade i veckotidningen Allt för Alla nr 23/1932 (datummärkt 5 juni), ursprungligen under titeln "91 Karlsson: en beväringsmans upplevelser och äventyr".

Upphovsmannen Rudolf Petersson hade åren 1916–18 gjort militärtjänsten på regementet I 16 i sin hemstad Halmstad. Redan som ung beväring hade Petersson en dokumenterad karriär som karikatyrtecknare i staden, och även på regementet fortsatte han att göra nidbilder av t.ex. sina officerare. Femton år senare skulle den unge tecknaren använda råmaterialet från verkligheten då han utvecklade sin egen tecknade serie för Allt för alla. Förebilden till Mandel Karlsson själv ska enligt vissa källor ha varit en "ilsken skåning som gärna drog kniv", men hans godmodiga nuna gjorde att Rudolf Petersson aldrig kunde förlika sig med figuren som en "ilak jävel". Istället blev 91:an i serieform den snälle, ibland närmast mesige, figur som vi känner igen idag, medan den "elaka rollen" istället gavs till hans kamrat (och nemesis) 87:an Axelsson, vars utseende sägs vara baserat på en desto snällare kamrat till Rudolf, en godmodig hallänning. Den personligheten fick 91:an ta över istället. Även flickvännen Elvira och ett flertal av befälen ska ha varit baserade på verkliga personer från Rudolfs lumpartid. Nummer 91 lär för övrigt ha kommit från att Rudolf vände siffran 16 (som i "I 16") upp och ner.

De tidiga åren

"91 Karlsson", bild av Rudolf Petersson ur 40-talets Levande Livet.

Ursprungligen var "91:an" inte gjord i konventionell serieform, utan bestod av ett uppslag med en serie mer eller mindre sammanhållna bilder utan ord. Texten återfanns vid sidan om och var inte integrerad i bilderna. Berättelsen gjordes på rim, vilka inte skrevs av Rudolf själv, utan av signaturen Kadudd. De rimmade verserna kunde sjungas till kända melodier, såsom "Värnamovisan" (i bl.a. första avsnittet) och "Elvira Madigan". Sedermera tillkom ytterligare en versmakare, signaturen Kåbeson, som löste av Kadudd då och då.

Ganska snart infördes pratbubblor i serien, och därmed började "91:an" utvecklas till en alltmer konventionell serie. De rimmade textblocken hängde dock med ett tag till och försvann först 1940.

Då tidningen Allt för Alla lades ner under hösten 1932 fick "91:an" sin nya hemvist i Levande Livet (från och med nummer 46). Efter många år i LL hamnade serien slutligen i Året Runt, där den fortfarande huserar.

Redan 1934 gavs serien (veckotidningsversionen) ut som julalbum för första gången, en tradition som pågår än idag.

1940 försvann de rimmade verserna. Petersson fortsatte med serien på egen hand och utvecklade den till en mer traditionell serieberättelse. Persongalleriet baserades till stora delar på personer som han själv mött under sin tid som värnpliktig. Lejonparten av det centrala figurgalleriet introducerades redan under Rudolfs första år på serien. Här fanns kamraterna och rivalerna 91:an och 87:an och deras kärlekstriangel med den fagra (i början bra mycket korpulentare) Elvira. Likaså fanns Korpral Revär, Löjtnant Bourdong, Kapten Berån, Major Morgonkröök och Överste Gyllenskalp med från första början. Några av de tidigaste figurerna försvann dock med tiden, såsom den bistre Sergeant Livén och renhållningskorpralen Krevad.

Licensproduktion

Huvudartikel: 91 Stomperud

En licensproduktion av serien startade i Norge i slutet av 1930-talet. "91 Stomperud" fick sedermera ett eget liv och får nog idag anses vara en fristående serie på egna meriter.

Serietidningen och Egerbrandts version

91:an, 87:an och Elvira från omslaget till 91:an nummer 6/1958, tecknat av Rudolf Petersson. © Egmont Serieförlaget.

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.
Huvudartikel: 91:an (serietidning)

Framgångarna med 91:ans julalbum födde tanken på att ge ut en humortidning med huvudsakligen svenska serier. 1956 blev "91:an" huvudserie i en ny serietidning med samma namn. 91:an-avsnitten bestod då av gamla veckotidningssidor som tecknats om till serietidningsformat. Här introducerades den för serietidningsversionen av "91:an" så speciella traditionen att inleda varje episod med en skämtteckning, vars kopplingar till själva avsnittet kunde vara förhållandevis lösa. Man gav även varje avsnitt en titel, ofta av det putslustiga slaget. Båda traditionerna har hållit i sig till våra dagar (även om skämtteckningen nu ibland rationaliseras bort).

Med tiden gjordes även nyproducerade avsnitt direkt till 91:an-tidningen. I slutet av 1950-talet började Rudolf emellertid få svårt att hinna med att teckna både veckotidnings- och serietidningsversionerna av serien. En bidragande orsak var åldern, en annan troligen hans frus bortgång i slutet av 1950-talet. 1960 fick därför den luttrade tecknaren Nils Egerbrandt (känd för barnserierna "Olli" och "Kalle Stropp") ett erbjudande att ta över serien. Övertagandet skedde gradvis; Rudolf ville behålla den kreativa kontrollen och tillät därför Egerbrandt bara att teckna bakgrunderna och figurernas kroppar. Huvudena tecknade Rudolf själv. (Dock var Rudolf inte vid bästa vigör under sin sena karriär och Egerbrandt har berättat hur han ändå var tvungen att rita om huvudena till slut.) Gradvis tog Egerbrandt över mer av både manus- och teckningsarbetet och hans personlighet slog igenom alltmer i serien. Snart tog han även över veckotidningsversionen helt och hållet. Från mitten av 1960-talet och en bra bit in på 80-talet är det Egerbrandts version av serien som är den tongivande.

Utgivningen av serietidningen 91:an började med 11 nummer 1956 och utökades efter hand. 1970 var man uppe i dagens utgivning á 26 nummer per år.

Stabsproducerad version

Under åtskilliga år svarade Egerbrandt ensam för manus och bild till samtliga 91:an-avsnitt för både Året Runt och 91:an. Produktionstakten tog hårt på krafterna och även Egerbrandt var till slut tvungen att ta in hjälp.

I slutet av 1960-talet gjorde Ola Nyberg (krediterad som Olof Nyberg) ett antal omteckningar av gamla Rudolf-avsnitt från Levande Livet. Under en kort period tecknade även "Åsa-Nisse"-skaparen Gösta Gummesson ett antal 91:an-avsnitt.

1970 började Kronblom-tecknaren Gunnar Persson att samarbeta med Egerbrandt, och bidrog med manus och skisser som Egerbrandt sedan rentecknade. Framåt slutet av 70-talet fick Persson alltmer att göra med sin "Kronblom" och hans insatser på "91:an" blev gradvis och periodvis mindre. Han återkom emellertid under flera perioder. I mitten av 1980-talet gjorde han en strippversion av serien kallad "Ur Klackamo dagbok". Den återtrycktes sedermera som dagsstripp, bl.a. i Hallandsposten.

I takt med att alltmer material krävdes till serietidningen kom fler serieskapare att bli inblandade i produktionen av nya avsnitt. Olle Nilsson engagerades som tecknare i början av 1980-talet efter att ha vunnit en teckningstävling i tidningen. Han hade en grovhuggen stil som inte togs väl emot av alla läsare, men han tecknade trots det ett stort antal avsnitt under perioden, ofta till manus av Gunnar Persson och Leif Bergendorff. Under samma period anställdes också Krister Petersson, som hade upptäckts då han gjorde sin "Uti vår hage" i Svenska Serier. I början tecknade han främst historier skrivna av Bengt Sahlberg, men snart gjorde han även egna manus. Petersson har blivit en av de mest långlivade tecknarna på serien och "Uti vår hage" var länge en stående biserie, innan den bröt sig loss och fick en egen tidning.

Från slutet av 1980-talet har arbetet med "91:an" utvecklats till att omfatta en hel stab av tecknare och författare. Författarna Jan Roswall, Claes Reimerthi och Peter Nilsson, samt tecknarna Jonny Nordlund, Jonas Darnell och Gert Lozell tillhör de mest produktiva i denna skara serieskapare.

En komplett (?) lista över "91:ans" tecknare och författare återfinns nedan.

Handling

De tidiga åren

"91:an" i sin debut i Allt för alla nr 23/1932, återtryck från 91:an nr 16/1972, tecknad av Rudolf Petersson. © Egmont/Petersson

I det första avsnittet av "91:an" 1932 möter läsaren för första gången Mandel Karlsson (son till lantbrukarna Johan och Mandolina Karlsson), som plöjer faderns tegar i Backabo. Den unge gossens tankar upptas av den söta Tilda Fransson, byns skönhet. Då Mandel får se sitt namn på listan över inkallade, uppsatt på sockenstugans vägg, glömmer han dock allt vad kärlek heter. Tilda förekommer sedan aldrig mer i Rudolf Peterssons version av serien (men hon återvänder kortvarigt i några Egerbrandt-tecknade avsnitt på 1980-talet, då gravt överviktig och närsynt). Mandel försöker på alla sätt att slippa undan militärtjänsten. Han går till prästen och får ett intyg om att han är mindre vetande, han låter dra ut alla sina tänder, han dricker sig illamående på en hemkokt brygd och slår sig själv gul och blå med en sko... bara för att vid mönstringen få bekräftat att han är fullt frisk och lämplig för värnplikt.

I kommande avsnitt anländer Mandel till Klackamo regemente, får beväringsnummer 91 och träffar de flesta av de befäl som följt honom åt till nutida dagar; den hetlevrade Överste Gyllenskalp, den relativt godmodige men alkoholiserade Major Morgonkröök, den snåle Kapten Berån, den långe drasuten Löjtnant Bourdong och den sadistiske Korpral Revär. 91:an får med möda lära sig att gå i takt, göra honnör och skjuta med gevär. En dag får han uppdraget att leverera hem ett paket till Kapten Berån. I dennes kök möter han sitt livs kärlek, det rundhylta hembiträdet Elvira (vars efternamn har varit både Olsson och Johansson). Elvira bjuder på öl och får Mandel att för all framtid glömma sin gamla fjälla Tilda i Backabo. Mandel är dock inte den ende som har ett gott öga till Elvira. Det har även Korpral Revär och 91:ans nemesis 87:an (Lars Fjodor Axelsson), en elaking som ständigt smider illasinnade ränker mot sin lintottige kamrat. Någonstans i all fiendskap uppstår med tiden ändå en viss vänskap mellan de båda lumparbröderna.

Kärlekstriangeln kring 91:an, 87:an och Revär och deras kamp om Elviras gunst är ett återkommande tema under hela seriens livstid. 1939 går Elvira igenom en hastig metamorfos och förvandlas från ett "stabbigt fruntimmer" á la Julia Caesar till en mager, välsvarvad böna av klassiskt stuk.

Ursprungligen hade alla figurer i serier mörkblå uniform, vilket var den modell som användes i armén i början av 1930-talet. I takt med att verklighetens uniformer byttes ut, fick även seriens figurer uppdaterade persedlar, alla utom 91:an själv som i alla år har behållit sin blå uniform som sitt eget signum. Övriga figurer i serien bär idag uniformsmodeller löst baserade på 1940-talets arméstandard.

Egerbrandt-tiden

Rudolf Petersson fortsatte att utveckla serien under trettio år, men grundkonceptet var hela tiden detsamma och historierna vanligtvis gagbaserade. En större utveckling skedde då Nils Egerbrandt tog över serien i början av 1960-talet. Egerbrandts humor anses ha varit "snällare" än Rudolfs, och generellt kan man säga att serien fick en varmare ton under dessa år. 91:an råkade inte lika illa ut, 87:an var mindre elak, Revär mindre sadistisk, och så vidare. Egerbrandt introducerade även ett flertal nya figurer, såsom Elviras sexiga kusin Jenny, den snobbige spelevinken Fänrik von Fikonstrååle, den Hitler-liknande Sergeant Korn, 87:ans kompis 64:an, den biffige rekryten Bamsefar, Elviras väninna Greta, med flera.

Senare år

Ur det första "91:an"-avsnittet av Anders Skoglind ur 91:an nr 2/2009. © Egmont Kärnan.

Då allt fler serieskapare blev inblandade i produktionen av serien blev också 91:ans värld mer splittrad och historierna av vitt skild karaktär beroende på vem som skrivit dem. Jan Roswall är en av de mest produktiva manusförfattarna på senare år och har med tiden satt en tydlig prägel på serien, med längre, mer invecklade historier och fler vansinniga buskisskämt. Till viss del återinfördes också den brutalare humor som lyst med sin frånvaro under Egerbrandts år som huvudtecknare. Även Claes Reimerthi, Peter Nilsson, Jonny Nordlund, Jonas Darnell och Gert Lozell har i mångt och mycket tagit till sig en liknande stil, som kanske är mer inspirerad av europeiska komiska äventyrsserier som "Spirou" och "Lucky Luke" och vilda gagserier som "Gaston", än gamla svenska familjeserier. Figurer som introducerats under senare decennier inkluderar den intellektuelle Jyckenberg, den pennalistiske Överste Klaage, den kvinnliga rekryten Rosmarie, Ulrika på markan, Klackamo-Postens redaktör Gnuthagen och inte minst de skurkaktiga raggarna i Toftaligan (som sedermera har knoppat av sig och fått en egen serie). Några av Rudolfs äldre figurer, som 87:ans mamma och 63:an Gustavsson, har fått en ökad betydelse.

Enligt Peter Nilsson (i Bild & Bubbla nr 3/2002) skedde något av en vattendelare i nummer 11/1991, då Jonas Darnell skrev och tecknade ett längre äventyr med majoren och regementsläkaren i huvudrollerna, och etablerade Toftaligan som återkommande skurkar i serien. Idag kan man säga att det i tidningen 91:an är två huvudspår som gäller: några av serieskaparna föredrar att göra kortare gagserier som anknyter till seriens rötter, medan ett flertal har tagit till sig formen med längre, intrigbaserade skrönor.

I Året Runt och i julalbumen är det kortare skämthistorier av Nils Egerbrandt som fortfarande repriseras.

Specialversioner

Utöver de "vanliga" serierna har specialversioner av "91:an" publicerats vid enstaka tillfällen.

2002 gjorde Reimerthi och Lozell under 2002 en följetong på sju avsnitt där de placerat seriens figurer i det trettioåriga kriget. Det äventyret samlades även som album i 91:an presentbok 2010.

2014–15 gjorde samma duo en följetong som utspelade sig under skånska kriget.

2015 publicerades ett antal avsnitt med handlingen förlagd till beredskapstiden, till minne av det då var 70 år sedan andra världskriget tog slut. Bland kreatörerna fanns bl.a. Jimmy Wallin och Jan Gissberg.

Figurgalleri

Rudolf Peterssons version

(Notera att åtskilliga av namnen, främst förnamnen, har tillkommit på senare år och ej har uppfunnits av Rudolf Petersson.)

  • 91:an (Mandel Karlsson, linluggig, godmodig och något naiv huvudfigur)
  • 87:an (Lars Fjodor Axelsson, 91:ans bästa vän, illmarig och ibland rent elak)
  • Elvira (Elvira Olsson/Johansson, Kapten Beråns hembiträde och 91:ans flickvän, har även ett gott öga till 87:an och Revär)
  • Furir Revär (Rickard Revär, tidigare korpral och överfurir, koleriskt och ibland sadistiskt underbefäl, har ett gott öga till både Elvira och Jenny, och ibland Greta)
  • Korpral Krevad (snäll gammal renhållningskorpral och museiföreståndare, ej längre med i serien)
  • Sergeant Livén (bister sergeant, ej längre med i serien)
  • Fanjunkaren (Ansgar Fridh, även kallad Konrad, befäl som ofta sätter 91:an och 87:an i arbete)
  • Löjtnant Bourdong (Ferdinand Bourdong, fridsam och högrest officer)
  • Kapten Berån (Julius Berån, extremt snål, närsynt och trädgårdsintresserad officer)
  • Major Morgonkröök (Hampus Morgonkröök, överviktig, rökglad, lätt alkoholiserad, men oftast godmodig major, liknar 87:an till utseendet vilket föranlett illvilliga rykten. Baserad på verklighetens major Bror Albert Lagercrantz)
  • Överste Gyllenskalp (Hector Gyllenskalp, kolerisk överste)
  • General Bääfvenhjälm (Fredrik von Bääfvenhjälm, baserad på verklighetens General Bror Emil Mörcke)
  • General Bäävenhjelm (Rufus von Bäävenhjelm, dagens återkommande general, eventuellt släkt med Fredrik)
  • Kaptenskan (Monica Beatrix Berån)
  • Överstinnan (Adéle Charlotte Gyllenskalp)
  • Överstens svärmor (Platina von Blomsterlöök)
  • Margaret-Annett (överstens äldsta dotter, först uppvaktad av löjtnanten, sedan gift på annat håll och mamma till):
  • Melchior (överstens dotterson, har haft olika namn och varierande ålder genom åren)
  • Helen (överstens yngre dotter, hade en kort romans med "herr Karlsson", men blev sedan mycket sällsynt)
  • Cesar (överstens hund)
  • Generalskan (Doris von Bäävenhjelm, gift med Rufus von Bäävenhjelm)
  • Regementsläkaren (Doktor Karl Arne Krank, arbetar främst med att avslöja simulanter, samt med att hålla efter majorens osunda vanor)
  • 52:an Johansson
  • 57:an Kvist
  • 63:an Gustavsson (storväxt och ibland argsint rekryt, "störst på hela kompaniet")
  • 68:an Andersson
  • 72:an Pettersson (finurlig rekryt, möjligen baserad på Rudolf Petersson själv)
  • 89:an Olofsson
  • 106 Anderberg
  • Tilda Fransson (91:ans första kärlek från Backabo, hade senare blivit överviktig och närsynt - och var mer intresserad av 87:an än av 91:an - då hon kortvarigt gjorde come-back i början av 1980-talet. Gjorde ytterligare en kortvarig (?) comeback i slutet av 2012; nu åter smal, vacker - och med sikte på att återerövra 91:an...)
  • Johan Karlsson (91:ans pappa)
  • Mandolina Karlsson (91:ans mamma)
  • Bottina Axelsson (87:ans mamma, vildare och elakare än sin son, i moderna serier städar hon på regementets kansli)
  • Gamle Mäster (snickare och hantverkare av den gamla skolan som ibland anlitas av regementet)
  • Tant Hulda (Elviras faster, hembiträde till Rudolf Peterssons andra skapelse Hjälpsamma Jönsson, har vikarierat för Elvira och är även med i lottakåren)
  • Svea Olsson (Elviras syster eller kusin)

Senare tillkomster

  • 64:an Persson (vän till 91:an och 87:an, ofta 87:ans kumpan i busstreck, under Egerbrandts tid den ende regelbundet återkommande värnpliktige i serien förutom 91:an och 87:an)
  • Greta (Elviras överviktiga väninna/kusin, tidigare majorens hembiträde, hade flirtar med både Revär och 87:an)
  • Jenny (Jenny Jonsson/Andersson, Elviras sexbomb till kusin, jobbade tidigare som kanslist på regementet, har flirtat med 87:an, Revär, Fänrik von Fikonstrååle och Sergeant Korn)
  • Fänrik von Fikonstrååle (Filip von Fikonstråle, snobbig och spjuveraktig officer, lekte musketör med 91:an, 87:an och Revär, hade ett gott öga till Jenny)
  • Sergeant Korn (Emil Korn, sadistisk sergeant med drag av Hitler, hade ett gott öga till Jenny)
  • Bamsefar (jättelikt muskelberg till rekryt, oftast snäll - så länge han inte blir retad)
  • Husmor (Greta Gustafsson, godmodig madam som haft ihop det med majoren, även med i lottakåren)
  • 110 Jyckenberg (Douglas Jyckenberg, intellektuell och i sina tidiga framträdanden starkt vänstervriden rekryt)
  • Toftaligan (raggare och skurkar som fått sin egen serie, medlemmar är Berra Fransson, Leffe, Errol och Conny)
  • Överste Klaage (om möjligt mer sadistisk och kolerisk än Överste Gyllenskalp, samt dennes störste rival - ursprungligen stridsdomare, sedan chef för ett regemente som ofta har fältövningar mot Klackamo)
  • General Jävelberg (kommer ibland till Klackamo för fruktade inspektioner)
  • Furir Mild (Konrad Mild, furir utanför Klackamo som har vikarierat för Revär och som trots namnet är hårdare och mer kolerisk än denne)
  • 813 Rosmarie Nilsson (kvinnlig rekryt)
  • Ulrika på markan (snäll tjej som Elvira ibland – med visst fog – är svartsjuk på)
  • Redaktör Harry Gnuthagen (skandalälskande journalist och redaktör på Klackamo-Posten)
  • Fröken Grandin (förnamnet Kerstin nämns sällan; Jennys efterträderska som kanslist på regementet, ett tag föremål för Revärs obesvarade kärlek)

Upphovsmän på serien

Tecknare

Författare

91:an och 87:an tecknade av Jonny Nordlund. © Egmont Publishing.

Avläggare

"91:an" har fått åtminstone tre avläggare: den norska varianten "91 Stomperud", serien om skurkarna i "Toftaligan", samt serietidningen om 91:ans nemesis/kompis 87:an Axelsson.

Dagsstrippar

Strippversionen "Ur Klackamo dagbok", kan också räknas som en sorts avläggare. "Ur Klackamo dagbok" publicerades i serietidningen 91:an på 1980-talet och skrevs och tecknades av Gunnar Persson. Denna version av serien har syndikerats av Bulls Presstjänst och publicerats i diverse svenska dagstidningar (däribland Hallandsposten), men då helt sonika under titeln "91:an".

"91:an" har även gått som Alga-syndikerad dagsstripp i Expressen, från starten 16 november 1944 och fram till 28 januari 1947. Okänd tecknare.

Internationell publicering

91:an är en väldigt "svensk" figur, men har haft smärre framgångar utomlands. I Norge blev serien ganska populär, så att norrmännen gjorde sig en egen version "91 Stomperud" efter att den svenska importen hade stoppats. En kinesisk version av albumet "60 år med 91:an" gavs också ut under 1994.

"91:an" på andra språk

  • Mini norge.gif Norska: "91 Stomperud" (se egen artikel)
  • Mini danmark.gif Danska: "Danmarks Jens"
  • Mini finland.gif Finska: "Mokkeri"
  • Mini nederlanderna.gif Nederländska: "Rekruut 91"

StubAvsnitt.png Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

"91:an" i andra medier

Filmer

Det har gjorts 8 filmer med 91:an Karlsson

Originaltitel År Manus Regissör 91:an 87:an
"91:an Karlsson" 1946 Harry Iseborg Hugo Bolander Gus Dahlström Holger Höglund
"91:an Karlssons permis" 1947 Gösta Bernhard,Tage Holmberg Bernhard, Bolander Gus Dahlström Holger Höglund
"91:an Karlssons bravader" 1951 Bernhard, Iseborg Bernhard Gus Dahlström Holger Höglund
"Alla tiders 91:an Karlsson" 1953 Bernhard, Iseborg Bernhard Gus Dahlström Holger Höglund
"91:an Karlsson rycker in" 1955 Iseborg Arne Ragneborn Curt Åström Nils Hallberg
"91:an Karlsson slår knockout" 1957 Paul Baudisch Gösta Levin Curt Åström Nils Hallberg
"91:an Karlsson muckar (tror han)" 1959 Per Lennart Ekström Åke Grönberg Stig Grybe Holger Höglund
"91:an och generalernas fnatt" 1977 Sten Johan Hedman, Henry Sidoli Ove Kant Staffan Götestam Christer Jonsson

Musikal

En musikal för scen med namnet "Kriga för kärlek" sattes upp på Säffleoperan i oktober 1983. Huvudrollen spelades av Thore Skogman, som även komponerat och textsatt musiken.

Teater

2001 skrev en teatergrupp i Halmstad pjäsen "91:an bland maskros och viol", som sattes upp på Halmstads slotts borggård.

Pjäsen "Tre dagar med 91:an" sattes upp av Teater Gazbazz på Rommehedslägret i Borlänge 2006 och 2007.

Inspirerat av "91:an"

Ölhaket 91:an i Stockholm. Bilden tagen 4 Juni 2007. © Steamboat Willie
  • 91:an-museet är ett museum tillägnat figuren, beläget på Halmstad Garnison (I 16 i Halland), vilket är förebilden till seriens Klackamo regemente.
  • 91:an har också hamnat på frimärke. 1980 gav dåtida Postverket ut en serie frimärken med de svenska seriefigurerna 91:an, Kronblom, Adamson och Bamse. Motivet till 91:an-märket var ett gammalt julalbumsomslag från 1948, tecknat av Rudolf Petersson.
  • En 91:an-staty i brons färdigställdes till 60-årsjubileet 1992 och placerades 1993 på torget i Halmstad.
  • Restaurang 91:an är ett klassiskt ölhak (i folkmun känt som "vardagsrummet" – ej att förväxla med Klubb Vardagsrummet) på Ringvägen 91 i Stockholm. Har lånat 91:ans namn och logotyp.
  • Under en tid hade 91:an en egen glasspinne i Hemglass' sortiment. Glassen 91:an var en krokantpinne som inte så lite påminde om GB:s klassiker 88:an. Den återkom till Hemglass-sortimentet 2009.

Hyllningar och parodier

  • "19:an", parodi av Åke Forsmark i tidningen Elixir.
  • En krigisk parodi på 91:an förekom i serien "Ratte" av Magnus Knutsson och Ulf Jansson.
  • Ett flertal parodier har förekommit i tidningen Svenska Mad genom åren, däribland "Agent 0091" i Svenska Mad nr 9/1964, samt en nakenparodi i nr 10/1969.
  • I Hasses och Tages musikal "Å, vilken härlig fred" (1966) har ett flertal rollfigurer lånat namn från seriefigurer, bl.a. 91 Karlsson (med sällskap av 92 och 93 Karlsson).
  • Satir-TV-programmet "Lorry" gjorde 1990 en sketch som parodierade de gamla "91:an"-filmerna (och gammal svensk film i allmänhet), där beväringarna på käckt 40-talsmanér broderade ut sig om heroinism, oralsex och prostitution, och där det slutade med att alla var lyckligt HIV-smittade. 91:an-parodin gestaltades här av Johan Ulveson, 87:an av Claes Månsson, 64:an av Peter Dalle, Elvira av Gunilla Röör, och "Löwenhielmskan" av Ulla Skoog.

Mer om "91:an"

  • Diverse artiklar på fansidan 91an.net
  • Ebbe Zetterstad: Rud. Petersson (Thud 9)
  • Magnus Knutsson: 91:an 40 år (Thud 16)
  • Cecilia Hansson: Olli (Bild & Bubbla 5/1981)
  • Rolf Geschwind: Sedelärande, superhjältar, sopnedkast och söndagssidor (B&B 1/1985)
  • Mikael Schirén: "Uti vår hage där växa det svamp, sjung himlens fröjd..." (B&B 3/1988)
  • Per A.J. Andersson: Honnör för en 60-årig rekryt (B&B 6/1992)
  • Peter Nilsson: Patrik Norrman (B&B 4/1998)
  • Peter Nilsson: Jonas Darnell (B&B 4/1998)
  • Peter Nilsson: Smålänningar emellan – Gösta Gummesson och Åsa-Nisse (B&B 4/2001)
  • Peter Nilsson: Världens längsta lumparhistoria – sjuttio år med hela Sveriges lille beväringsman (B&B 3/2002)
  • Peter Nilsson: 91:an-kreatörerna i dag (B&B 3/2002)
  • Peter Nilsson: 91:an av i dag (B&B 3/2002)
  • Peter Nilsson: ...och ett möte med den nye rekryten (B&B 3/2002)
  • Leif Bergendorff: En mycket skygg man – Ett porträtt av Rudolf Petersson (B&B 3/2002)
  • Peter Nilsson: Mer än Mandel – En intervju med Nils Egerbrandt (B&B 3/2002)
  • Erik Sundblom: Radikalt förslag från ett 91:an-fan: Är det dags för 91:an att mucka? (intervju med Lars Smedberg, Serieblaskan nr 1/2010)

Recensioner

Externa länkar

91:an