Skillnad mellan versioner av "RoboCop"
OlaHe (diskussion | bidrag) (länkfix) |
Daha6439 (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
== Serien == | == Serien == | ||
Marvel Comics var först ut med en serieversion av "RoboCop" – redan 1987 gjordes en adaption av filmen, skriven av [[Bob Harras]] och tecknad av [[Javier Saltares]], [[Alan Kupperberg]] och [[Tony DeZuniga]]. Det här äventyret har även publicerats på svenska i ''[[Seriemagasinet]]''. Marvel hade även en egen [[animation]]sstudio ett tag och producerade en tecknad TV-serie med RoboCop, och när den tog slut satsade man istället på [[serie]]mediet med en månadstidning i sammanlagt 23 nummer som utkom mellan 1990 och 1992. Man hann även med en trenummers miniserie kallad ''RoboCop 2'', som var en adaption av filmen med samma namn. | |||
1992 övertogs RoboCop-licensen av [[Dark Horse]], som redan rönt stor framgång med att spinna vidare på actionfilmer som "[[Aliens]]" och "[[Terminator]]". [[Frank Miller]], författaren till de två sista långfilmerna, blev för första gången erbjuden att arbeta med figuren i serieform och sammanförde robotpolisen med en ond robot från framtiden i ''RoboCop vs. Terminator'', tecknad av [[Walt Simonson]]. Därefter publicerades en rad miniserier som ofta fick en prolog i antologin ''Dark Horse Comics'': RoboCop: Prime Suspect (1992–93), RoboCop 3 (1993), RoboCop: Roulette (1993–94) och RoboCop: Mortal Coils (1993–93). | |||
Efter det att "RoboCop: Prime Directives" haft TV-premiär fick figuren något av en nytändning, så [[Avatar Press]]/[[Pulsar]] satsade på ett säkert kort genom att engagera Frank Miller och ge denne chansen att presentera de bägge filmerna i serieform utan inblandning från klåfingrigt filmbolagsfolk. Miniserien ''Frank Miller's RoboCop'' utkom i nio delar 2003–05, med omslag av Miller, seriemanus av [[Steven Grant]] och teckningar av [[Juan Jose Ryp]]. | |||
Avatar har fortsatt ge ut specialare som ''RoboCop: Killing Machine'' (2004), ''RoboCop: Wild Child'' (2004) och ''RoboCop: Simple Machines'' (2005). | |||
== Externa länkar == | == Externa länkar == | ||
* [http://www.robocoparchive.com RoboCop Archive (fansajt)] | * [http://www.robocoparchive.com RoboCop Archive (fansajt)] | ||
Versionen från 11 augusti 2005 kl. 22.57
Serien "RoboCop" bygger på filmen med samma namn om en framtid där poliskåren privatiserats och startar ett projekt med robotpoliser med mänskliga hjärnor.
Filmerna
Den första filmen var när den kom 1987 en stor framgång för regissören Paul Verhoeven. Paul Weller spelade här Alex Murphy, polismannen som mördas men får en andra chans när resterna av hans kropp blir stommen i cyborgprojektet RoboCop. Uppföljarna "RoboCop 2" (1990) och "RoboCop 3" (1993) är intressanta för serieentusiaster så till vida att manuset skrevs av Frank Miller, men själva filmerna fick egentligen ingen större kommersiell framgång. Till uppföljarna kan man även räkna de animerade TV-serierna som kom 1988 respektive 1994 och 1998.
År 2000 kom en miniserie direkt för TV kallad "RoboCop: Prime Directives" och tänkt att utspelas 10 år efter den första filmen. (Arbetstiteln var dock "RoboCop 4".)
Serien
Marvel Comics var först ut med en serieversion av "RoboCop" – redan 1987 gjordes en adaption av filmen, skriven av Bob Harras och tecknad av Javier Saltares, Alan Kupperberg och Tony DeZuniga. Det här äventyret har även publicerats på svenska i Seriemagasinet. Marvel hade även en egen animationsstudio ett tag och producerade en tecknad TV-serie med RoboCop, och när den tog slut satsade man istället på seriemediet med en månadstidning i sammanlagt 23 nummer som utkom mellan 1990 och 1992. Man hann även med en trenummers miniserie kallad RoboCop 2, som var en adaption av filmen med samma namn.
1992 övertogs RoboCop-licensen av Dark Horse, som redan rönt stor framgång med att spinna vidare på actionfilmer som "Aliens" och "Terminator". Frank Miller, författaren till de två sista långfilmerna, blev för första gången erbjuden att arbeta med figuren i serieform och sammanförde robotpolisen med en ond robot från framtiden i RoboCop vs. Terminator, tecknad av Walt Simonson. Därefter publicerades en rad miniserier som ofta fick en prolog i antologin Dark Horse Comics: RoboCop: Prime Suspect (1992–93), RoboCop 3 (1993), RoboCop: Roulette (1993–94) och RoboCop: Mortal Coils (1993–93).
Efter det att "RoboCop: Prime Directives" haft TV-premiär fick figuren något av en nytändning, så Avatar Press/Pulsar satsade på ett säkert kort genom att engagera Frank Miller och ge denne chansen att presentera de bägge filmerna i serieform utan inblandning från klåfingrigt filmbolagsfolk. Miniserien Frank Miller's RoboCop utkom i nio delar 2003–05, med omslag av Miller, seriemanus av Steven Grant och teckningar av Juan Jose Ryp.
Avatar har fortsatt ge ut specialare som RoboCop: Killing Machine (2004), RoboCop: Wild Child (2004) och RoboCop: Simple Machines (2005).
