Skillnad mellan versioner av "Dracula"
E.G. (diskussion | bidrag) |
Wakuran (diskussion | bidrag) |
||
(En mellanliggande version av samma användare visas inte) | |||
Rad 40: | Rad 40: | ||
1979-1980 publicerades en ny, svartvit, version av ''Tomb of Dracula'' med 6 nummer. | 1979-1980 publicerades en ny, svartvit, version av ''Tomb of Dracula'' med 6 nummer. | ||
En av bifigurerna från serien, [[Blade]] har blivit populär i sin egen rätt, framför allt efter filmtrilogin som lanserades mellan 1998 och 2004. | |||
Sedan 1990-talet har serien återupplivats flera gånger. | Sedan 1990-talet har serien återupplivats flera gånger. |
Nuvarande version från 6 oktober 2024 kl. 01.12
- För andra Dracula, se Dracula (gaffelsida)
Serieversioner av Bram Stokers roman Dracula från 1877 har gjorts av bland andra Marvel och Guido Crepax. En adaption kallad "Stoker's Dracula" har gjorts av Roy Thomas och Dick Giordano 2005. På 1970-talet introducerade Gerry Conway och Gene Colan titelfiguren i Marvels universum i tidningen The Tomb of Dracula, och skapade därmed den mest långlivade serieversionen av figuren.
Adaptioner
Flera adaptioner av romanen har publicerats på svenska:
Upphovsmän | Ursprungsförlag | Svenskt förlag | Svensk utgivning | Etikett |
---|---|---|---|---|
Naunerle Farr & Nestor Redondo | Marvel | Atlantic Förlags AB | 1979 | Mina klassiker |
Guido Crepax | Rizzoli | Epix förlag | 1993 | Medusa |
Michael Mucci & Ben Caldwell | Sterling Publishing | Berättarförlaget | 2009 | Action-klassiker |
Jason Cobley, Staz Johnson & James Offredi | Classical Comics | Argasso bokförlag | 2012 | Klassiska seriealbum |
I Marvels universum
- Huvudartikel: Tomb of Dracula
Gerry Conway och Gene Colan skapade på 1970-talet serien The Tomb of Dracula, vilken publicerades i en egenbetitlad serietidning utgiven av Marvel Comics med 70 nummer 1972-1979. På svenska har denna serie fått det kortade namnet "Dracula".
En svartvitt systertidning till The Tomb of Dracula, Dracula Lives, publicerades med 13 nummer 1973-1975, och vid samma tid publicerades Giant-Size Dracula med 5 nummer.
1979-1980 publicerades en ny, svartvit, version av Tomb of Dracula med 6 nummer.
En av bifigurerna från serien, Blade har blivit populär i sin egen rätt, framför allt efter filmtrilogin som lanserades mellan 1998 och 2004.
Sedan 1990-talet har serien återupplivats flera gånger.
Svensk publicering
- Huvudartiklar: Dracula (serietidning) och Dracula lever!
Svensk tidning | Svenskt förlag | Publiceringsår | Antal nr | Kommentar |
---|---|---|---|---|
Dracula | AB Svenska Serier | 1972-1973 | 12 | Tidningen löpnumrerades 1-12. 1972 (4 nr), 1973 (8 nr) |
Dracula | Red Clown | 1974-1975 | 13 | 1974 (6 nr); 1975 (7 nr) |
Dracula lever! | Red Clown | 1974-1975 | 6 | 1974 (3 nr); 1975 (3 nr) |
Jag är Dracula | Red Clown | 1974 | 1 | Översättning av serier från Giant-Size Dracula #2 |
Dracula | Atlantic Förlags AB | 1982-1984 | 23 | 1982 (10 nr); 1983 (12 nr); 1984 (1 nr) |
Dracula | Atlantic Förlags AB | 1989 | 8 | Omtryck av tidningarna från 1982-84 |
Dracula lever! | Oscar Caesar AB | 1993 | 2 | Omtryck av tidningarna från 1974-75 |
I DC:s universum
Olika versioner av Dracula har även dykt upp i DC:s superhjälteserier, såsom "Stålmannen" och "Batman vs. Dracula".
Serieversioner av romanens övriga figurer
- Romanens hjältinna Mina Harker är en av huvudfigurerna i Alan Moores och Kevin O'Neills serie "The League of Extraordinary Gentlemen".
- Romanens vampyrjägare Abraham Van Helsing har fått arvtagare i olika serier. I Marvels universum (främst serien "Dracula") heter en av hans ättlingar Rachel Van Helsing. I DC:s universum (serien "Night Force") finns en ättling vid namn Vanessa Van Helsing. Och i mangan "Hellsing" har han inspirerat till en hel spökjägarorganisation.