Storyboard: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
Storyboard är inte en serieform i traditionell bemärkelse, men utgör en likartad, tecknad [[sekvenskonst|sekventiell konstform]], vars funktion är att vara ett visuellt hjälpmedel vid filmproduktion. Bildmanus nyttjades redan under filmens och reklamens barndom, i början av 1900-talet, men det är svårt att ange ett specifikt datum för uppkomsten. | Storyboard är inte en serieform i traditionell bemärkelse, men utgör en likartad, tecknad [[sekvenskonst|sekventiell konstform]], vars funktion är att vara ett visuellt hjälpmedel vid filmproduktion. Bildmanus nyttjades redan under filmens och reklamens barndom, i början av 1900-talet, men det är svårt att ange ett specifikt datum för uppkomsten. | ||
[[Walt Disney]] införde på 1930-talet storyboards för tecknad film för att kunna avgöra hur filmer i sin helhet skulle bli i förväg, i stället för att behöva tillverka mycket extra material av animerad film som sedan kanske inte skulle komma till användning.<ref>https://www.facebook.com/reel/24547172321576272</ref> Disney-studion började nyttja bildmanus redan under slutet av 1920-talet ( | [[Walt Disney]] införde på 1930-talet storyboards för tecknad film för att kunna avgöra hur filmer i sin helhet skulle bli i förväg, i stället för att behöva tillverka mycket extra material av animerad film som sedan kanske inte skulle komma till användning.<ref>https://www.facebook.com/reel/24547172321576272</ref> Disney-studion började nyttja bildmanus redan under slutet av 1920-talet (exempelvis kortfilmen "Plane Crazy" från 1929), men det var först med kortfilmen "Three Little Pigs" från 1933 som produktionsverktyget användes för en hel film. Man brukar ange Disney-animatören [[Webb Smith]] som upphovsman till denna moderna form av bildmanus.<ref>Chris Pallant , Steven Price: "Storyboarding, A Critical History", Palgrave-MacMillan, 2015.</ref> Filmregissören Alfred Hitchcock, som även var en begåvad tecknare, är berömd för sina detaljerade storyboards. I Hollywood var bruket av storyboards utbrett vid 1930-talet, och användes för de flesta storfilmer, såsom "Borta med Vinden" etc. Idag används storyboards även för musikvideos, inom dataspelsbranschen och så vidare. | ||
== Källor == | == Källor == | ||
Nuvarande version från 4 oktober 2025 kl. 09.17
Storyboard är en serieliknande översikt över ett filmmanus, som görs inför en filminspelning för att illustrera handlingen och händelseförloppet i filmproduktion, så att filmmakarna kan detaljplanera bildutsnitt och stuntscener i förväg och inte på inspelningsplatsen. Storyboard kallas ibland även bildmanus. Alla bildmanus behöver emellertid inte vara i storyboardform, utan görs ofta även i form av planskisser.
Rent filmiska grepp, som t.ex. zoom, kameraåkning, bildövergångar och ljudspår förklaras ofta textmässigt och med symbolmarkörer. Genom att göra en storyboard innan man börjar filma, vet man redan från början till exempel vilka kameravinklar man vill ha och slipper experimentera med det vid inspelningstillfället.[1] Storyboards görs ofta av särskilda tecknare, alt. fotografen eller regissören. I TV-sammanhang är ofta scripta och bildproducent inblandade. Numera finns det mjukvara tillgänglig som kan underlätta skapandet av storyboards.[2]
Storyboard är inte en serieform i traditionell bemärkelse, men utgör en likartad, tecknad sekventiell konstform, vars funktion är att vara ett visuellt hjälpmedel vid filmproduktion. Bildmanus nyttjades redan under filmens och reklamens barndom, i början av 1900-talet, men det är svårt att ange ett specifikt datum för uppkomsten.
Walt Disney införde på 1930-talet storyboards för tecknad film för att kunna avgöra hur filmer i sin helhet skulle bli i förväg, i stället för att behöva tillverka mycket extra material av animerad film som sedan kanske inte skulle komma till användning.[3] Disney-studion började nyttja bildmanus redan under slutet av 1920-talet (exempelvis kortfilmen "Plane Crazy" från 1929), men det var först med kortfilmen "Three Little Pigs" från 1933 som produktionsverktyget användes för en hel film. Man brukar ange Disney-animatören Webb Smith som upphovsman till denna moderna form av bildmanus.[4] Filmregissören Alfred Hitchcock, som även var en begåvad tecknare, är berömd för sina detaljerade storyboards. I Hollywood var bruket av storyboards utbrett vid 1930-talet, och användes för de flesta storfilmer, såsom "Borta med Vinden" etc. Idag används storyboards även för musikvideos, inom dataspelsbranschen och så vidare.
Källor
- ↑ https://www.voodoofilm.org/artikel/storyboard
- ↑ några ecempel på mjukvaror listas på https://squeezegrowth.com/sv/best-storyboard-software/
- ↑ https://www.facebook.com/reel/24547172321576272
- ↑ Chris Pallant , Steven Price: "Storyboarding, A Critical History", Palgrave-MacMillan, 2015.
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
