Skillnad mellan versioner av "Kontinuitet"
Daha6439 (diskussion | bidrag) |
Daha6439 (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serietermer]] | [[Kategori:Serietermer]] | ||
'''Continuity''' är ett begrepp som används inom både film- och seriebranschen och innebär att nya scener bygger på sådant som etablerats redan tidigare. I filmer där man slarvat med kontinuiteten mellan tagningarna kan man ibland se en rollfigur hålla ett halvtomt glas i en scen och ett fullt glas någon sekund senare. (Inom svensk film använder man även begreppet ''klaff'' och det är scriptans uppgift att se till att allt stämmer mellan tagningarna.) I seriernas värld är kontinuitet ett mycket vidare begrepp och innebär att seriefigurer har ett förflutet | '''Continuity''' är ett begrepp som används inom både film- och seriebranschen och innebär att nya scener bygger på sådant som etablerats redan tidigare. I filmer där man slarvat med kontinuiteten mellan tagningarna kan man ibland se en rollfigur hålla ett halvtomt glas i en scen och ett fullt glas någon sekund senare. (Inom svensk film använder man även begreppet ''klaff'' och det är scriptans uppgift att se till att allt stämmer mellan tagningarna.) I seriernas värld är kontinuitet ett mycket vidare begrepp och innebär att seriefigurer har enhetliga karaktärsdrag och ett förflutet som de kan referera tillbaka till – exempelvis då till tidigare möten med andra figurer som också lever i samma fiktiva universum. | ||
[[Marvel Comics]] var inte först med att skapa gemensamma superhjälteuniversum där figurer regelmässigt sprang in i varandra, men de var först med att skapa och underhålla ett konsekvent universum där kontinuiteten användes som ett verktyg för att skapa ett större sammanhang och på sätt och vis även en större realism. Ett exempel på detta var att det Atlantis som [[Fantastic Four]] mötte [[Sub-Mariner]] i även var samma undervattensstad när någon annan Marvelfigur kom till Atlantis. | [[Marvel Comics]] var inte först med att skapa gemensamma superhjälteuniversum där figurer regelmässigt sprang in i varandra, men de var först med att skapa och underhålla ett konsekvent universum där kontinuiteten användes som ett verktyg för att skapa ett större sammanhang och på sätt och vis även en större realism. Ett exempel på detta var att det Atlantis som [[Fantastic Four]] mötte [[Sub-Mariner]] i även var samma undervattensstad när någon annan Marvelfigur kom till Atlantis. | ||
Versionen från 12 augusti 2005 kl. 14.21
Continuity är ett begrepp som används inom både film- och seriebranschen och innebär att nya scener bygger på sådant som etablerats redan tidigare. I filmer där man slarvat med kontinuiteten mellan tagningarna kan man ibland se en rollfigur hålla ett halvtomt glas i en scen och ett fullt glas någon sekund senare. (Inom svensk film använder man även begreppet klaff och det är scriptans uppgift att se till att allt stämmer mellan tagningarna.) I seriernas värld är kontinuitet ett mycket vidare begrepp och innebär att seriefigurer har enhetliga karaktärsdrag och ett förflutet som de kan referera tillbaka till – exempelvis då till tidigare möten med andra figurer som också lever i samma fiktiva universum.
Marvel Comics var inte först med att skapa gemensamma superhjälteuniversum där figurer regelmässigt sprang in i varandra, men de var först med att skapa och underhålla ett konsekvent universum där kontinuiteten användes som ett verktyg för att skapa ett större sammanhang och på sätt och vis även en större realism. Ett exempel på detta var att det Atlantis som Fantastic Four mötte Sub-Mariner i även var samma undervattensstad när någon annan Marvelfigur kom till Atlantis.
DC Comics hade genom sin långa historia en mycket rörig kontinuitet där man ofta bortförklarade missar av Atlantistypen med att motsägelsefulla historier utspelades på en parallell jord. Till slut gjorde man i stort sett rent hus med all tidigare kontinuitet i och med miniserien Crisis on Infinite Earths 1985, efter vilken många seriehjältar fick en nystart. Resultatet skulle bli en enda fiktiv jord med en enda enhtlig historia och en mer lättfattlig kontinuitet för alla figurer.
För del del författare tjänar kontinuiteten som en inspirationskälla, medan andra ser den som en hämmsko för den kreativa processen i och med att den sätter vissa restriktioner på hur en figur förväntas agera. Även om många fans av särskilt superhjältegenren inte har några problem att hänga med i figurernas invecklade historia har man på senare år kunnat skönja en utveckling mot mer fristående historier.
Seriernas version av revisionistisk historieskrivning kallas retcon.
