Skillnad mellan versioner av "Sirenens sång"
Wille (diskussion | bidrag) |
Mghg (diskussion | bidrag) m (→På olika språk) |
||
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 5: | Rad 5: | ||
[[Kategori:Seriealbum på svenska]] | [[Kategori:Seriealbum på svenska]] | ||
[[Kategori:Urhundenvinnare]] | [[Kategori:Urhundenvinnare]] | ||
[[Fil:917089003X.jpg|thumb|200px|Omslag till '''"Sirenens sång'''" av François Bourgeon. Svensk utgåva 1990 från Medusa, ISBN 91-7089-003-X.]] | |||
{{ | '''"Sirenens sång'''" är det tredje och avslutande albumet i den franska [[Historiska serier|medeltidsserien]] "[[Skymningens färdkamrater]]" (franska: "Les Compagnons du crépuscule") av [[François Bourgeon]]. Berättelsen består av 126 seriesidor och den franska originaltiteln är "Le Dernier chant des Malaterre". | ||
Jämfört med de föregående delarna "[[Dimmornas skog]]" och "[[Turkosstaden]]", är "Sirenens sång" betydligt längre och har en mer komplex intrig. | |||
Vinnare av svenska [[Urhunden (pris)|Urhunden]] 1991 som föregående års bästa översatta seriealbum. | |||
==Handling== | |||
Mariotte, Anicet och Riddaren anländer till staden Montroy och tar in på ett härbärge. De lär känna pilgrimen Jacques och ett gycklarsällskap bestående av Luce, Gerson, Anais och björnen Martin. Mariotte träffar den unge munken Aymon. | |||
Jacques leder en jakt för att döda en varulv, och jakten får oväntat slut. Mariotte tar anställning på stadens badhus och dras in i en intrig som verkar styras från slottet som överblickar staden. | |||
Riddaren och hans sällskap anländer till slottet Montroy och dras in i kampen mellan slottsfrun Neyrelle och hennes syster Carmine. | |||
Carmines man Noal anländer till slottet och maktkampen får ett ödesdigert slut. | |||
==Utgivning== | |||
Berättelsen "Le Dernier chant des Malaterre" består av fyra kapitel och en epilog. Kapitlen publicerades ursprungligen i den belgiska månatliga serietidningen ''[[(À Suivre)]]'' nr. 121 (februari 1988), 122 (mars 1988), 141 (oktober 1989), 142 (november 1989), 143 (december 1989) och 144 (januari 1990). Den samlade berättelsen inklusive epilogen gavs ut som album 1990 av det belgiska förslaget [[Casterman]]. | |||
De två första kapitlen av "Sirenens sång" publicerades på svenska som följetong i ''[[Epix]]'' från nr. 6/1988 till nr. 11/1988 med översättning av [[Horst Schröder]]. Den kompletta berättelsen albumpublicerades 1990 av förlaget [[Medusa]], ISBN 91-7089-003-X. | |||
Berättelsen är planerad att ges ut i november 2022 av [[Cobolt förlag]] med ny översättning av [[Björn Wahlberg]] i samlingsvolymen "Skymningens färdkamrater", ISBN 978-91-80580-03-8. | |||
==På olika språk== | |||
<small>Titeln på originalspråket angiven med '''fet''' stil.</small> | |||
* {{språk|danska}}: "Af jern og blod" | |||
* {{Språk|franska}}: '''"Le Dernier chant des Malaterre"''' | |||
* {{Språk|norska}}: "Malaterrenes siste sang" | |||
* {{Språk|spanska}}: "El último canto de los Malaterre" | |||
* {{Språk|tyska}}: "Das Fest der Narren" |
Nuvarande version från 14 juli 2022 kl. 22.44
"Sirenens sång" är det tredje och avslutande albumet i den franska medeltidsserien "Skymningens färdkamrater" (franska: "Les Compagnons du crépuscule") av François Bourgeon. Berättelsen består av 126 seriesidor och den franska originaltiteln är "Le Dernier chant des Malaterre".
Jämfört med de föregående delarna "Dimmornas skog" och "Turkosstaden", är "Sirenens sång" betydligt längre och har en mer komplex intrig.
Vinnare av svenska Urhunden 1991 som föregående års bästa översatta seriealbum.
Handling
Mariotte, Anicet och Riddaren anländer till staden Montroy och tar in på ett härbärge. De lär känna pilgrimen Jacques och ett gycklarsällskap bestående av Luce, Gerson, Anais och björnen Martin. Mariotte träffar den unge munken Aymon.
Jacques leder en jakt för att döda en varulv, och jakten får oväntat slut. Mariotte tar anställning på stadens badhus och dras in i en intrig som verkar styras från slottet som överblickar staden.
Riddaren och hans sällskap anländer till slottet Montroy och dras in i kampen mellan slottsfrun Neyrelle och hennes syster Carmine.
Carmines man Noal anländer till slottet och maktkampen får ett ödesdigert slut.
Utgivning
Berättelsen "Le Dernier chant des Malaterre" består av fyra kapitel och en epilog. Kapitlen publicerades ursprungligen i den belgiska månatliga serietidningen (À Suivre) nr. 121 (februari 1988), 122 (mars 1988), 141 (oktober 1989), 142 (november 1989), 143 (december 1989) och 144 (januari 1990). Den samlade berättelsen inklusive epilogen gavs ut som album 1990 av det belgiska förslaget Casterman.
De två första kapitlen av "Sirenens sång" publicerades på svenska som följetong i Epix från nr. 6/1988 till nr. 11/1988 med översättning av Horst Schröder. Den kompletta berättelsen albumpublicerades 1990 av förlaget Medusa, ISBN 91-7089-003-X.
Berättelsen är planerad att ges ut i november 2022 av Cobolt förlag med ny översättning av Björn Wahlberg i samlingsvolymen "Skymningens färdkamrater", ISBN 978-91-80580-03-8.
På olika språk
Titeln på originalspråket angiven med fet stil.